Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull plats för den känslig flora och fauna som finns i området. Skötselplanen är också ett dokument som används för att konkretisera hur golfklubben arbetar med en del av de krav som ställs för att uppnå Golf Environment Organizations certifiering för att vara en hållbar golfanläggning. Skötselplanen skall vara ett levande dokument som, vid behov och efter samråd med Kristianstads kommun genom Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike, kan revideras av klubben. Bedömning av slåtterbehov, liksom övriga åtgärder och inventeringar som skall utföras enligt skötselplanen skall redovisas och utvärderas årligen av klubben i samverkan med Biosfärkontoret. Kristianstads Golfklubbs mark upptar en yta på omkring 160 hektar och ligger i ett mycket värdefullt sandmarkslandskap som är en del av Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes temaområde Sandiga odlingsmarker. Golfklubben ligger nära Åhus tätort och är därför en viktig rekreationsmiljö även för många icke golfspelande människor. Golfbanan växt-, insekts- och kulturvärden finns dokumenterade i flera rapporter och flera av skötselförslagen är hämtade från dessa rapporter. Klubbens mark har delats in i åtta delområden som vegetationsmässigt skiljer sig åt. Dessa delområden finns inritade på bifogad karta och beskrivs kortfattat i det följande. Delområde A och B utgörs av i huvudsak av den gamla Östra banan och delområde H av den tidigare Skogsbanan. Resterande delområden togs i anspråk vid utbyggnaden 2004 2006 och utgör nu, tillsammans med delområde H, den nya Västra banan som invigdes sommaren 2006. Generella riktlinjer På Kristianstads golfklubbs marker finns stora arealer med mycket värdefull vegetation, främst torrängar och gräshedar samt en mycket värdefull insektsfauna. Inom området finns många miljöer och arter som omfattas av naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för hotade arter, flera arter är upptagna på den nationella rödlistan. Det förekommer även fridlysta växter samt arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv. Golfklubben försöker genom den skötsel som finns i skötselplanen att möjligaste mån ta hänsyn till dessa miljöer och arter. De höga naturvärden som finns är i stor utsträckning en produkt av människans bruk av landskapet och riktlinjen för skötseln av områden utanför spelplanen är därför att efterlikna effekterna av den historiska markanvändningen. För att den värdefulla vegetationen ska kunna finnas kvar och kunna utökas är den viktigaste skötselåtgärden att växtligheten i de delar av området som har skyddsvärd vegetation slås årligen, på sensommar eller höst, efter avslutad blomning. Det slagna växtmaterialet skall samlas samman och förs bort för kompostering eller annan användning. Materialet skall dock inte användas för att fylla igen svackor eller hålor med bar sand då dessa är viktiga för insektslivet. Slåtteråtgärden är särskilt viktig på de områden som håller på att växa igen med tät och grov gräsvegetation. På sikt kommer åtgärden att ge ruffer med en glesare vegetation. Klippning av vegetationen under tiden som blomning pågår bör undvikas helt eller hållas på en minimal nivå. Det är vidare av största vikt att ruffarna inom området inte utsätts för gödsling, ogräsbekämpning eller bevattning.
Markstörning Många insekter och växter som finns på de sandiga markerna runt Åhus och på golfbanan är beroende av att marken rörs om så att sand blottas. Flera arter gynnas även av att det kommer upp kalkrik sand från djupare jordlager. På golfbanan finns på 8 platser ytor där försök görs med att föryngra vegetationen genom harvning/plöjning och eller grävning. Dessa provytor skall följas upp årligen för att vegetationsutvecklingen skall kunna dokumenteras. Det är viktigt att även andra lämpliga delar av golfbanornas ruffer markberedas på olika sätt för att skapa sandblottor och föryngra vegetationen. Markstörning kan med fördel utföras på solsidan längs stengärden, staket, vallar, diken och vägar samt i tallskogsbryn och skall ske varje år på åtminstone någon plats på golfbanan. Markstörningen på en viss plats eller provyta bör upprepas när vegetationen har återgått till samma tillstånd som rådde före åtgärden eller som råder på intilliggande mark. Stigar och vägar utan hård ytbeläggning är naturligt störda miljöer och kan vara mycket viktiga för insektslivet. På golfbanan är det därför angeläget att undvika att hårdgöra ytor med krossgrus eller asfalt. I största möjlig mån skall stigar och vägar underhållas med material från platsen utan att hårdgöras. För framkomlighetens skull har klubben planer på att investera i stenmjölsbelagda gångar mellan tee och fairway på samtliga hål där marken är ojämn. Träd och buskar Tall är det dominerande trädslaget på golfbanan och har viktiga funktioner inte minst för insektslivet. Särskilt döda tallar är värdefulla och det bör därför eftersträvas att mängden död tall ökar på banan. Detta kan ske genom att vindfällda träd lämnas, att tallar fälls eller att topphuggs och att delarna får ligga kvar i området, helst solbelyst. Ur spelsynpunkt kan det ibland vara befogat att återplantera tall. När nya träd eller buskar skall planteras på banan är det dock en stor fördel att välja sorter med rik blomning hellre än tall. Genom att välja rikligt blommande träd och buskar kan det tillskapas viktiga källor för pollen och nektar för det stora antal sällsynta insektsarter som finns på golfbanan och dess omgivning. Träd och buskar är ett vackert inslag i landskapsbilden, men för att inte förstöra de höga värden som finns i de öppna markerna på rufferna är det viktigt att träden inte står för tätt. Om träd eller buskar skall planteras på golfbanan för att ersätta andra träd eller buskar så skall det vara arter som finns naturligt i området och någon av följande sorter bör väljas: Sälg (Salix caprea). Det är viktigt att i första hand välja hanplantor Vide (Salix) Flera olika sorters vide kan vara lämpliga. Viktigt är att välja hanplantor och svenska arter. Hagtorn. Rund- (Crataegus laevigata), trubb- (C. monogyna) eller spetshagtorn (C. rhipidophylla) Lönn (Acer platanoides) Lind (Tilia cordata) Oxel (Sorbus intermedia) Fågelbär/körsbär (Prunus avium) Ek (Quercus robur eller Q. Petraea) 2
Dokumentation och inventeringar För att kunna följa de åtgärder som görs och kunna precisera framtida skötselåtgärder inom golfbaneområdet skall de åtgärder som görs dokumenteras av den som ansvarar för skötseln på golfklubben. Inventering och dokumentation av naturvärden på golfbanan sker enligt följande riktlinjer: På banan finns ett antal fasta provytor för växtinventering utlagda och markerade. Dessa inventeras då det finns behov av utvärdering av skötselåtgärder, med ca 5-10 års mellanrum. De markberedda ytorna, sandtäkter som lämnats för fri utveckling liksom hålan dit sandstäppsvegetation från Åhus har flyttats skall växtinventeras årligen. Inventering av häckfågel skall ske vart 3:e-5:e år Inventering av solitärbin och andra insekter på golfbanan skall med ca 5 års mellanrum i samarbete med Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike. Dammar och vattenområden De dammar och vattenområden som finns på golfbanorna ligger framförallt i spelområdet och behandlas inte närmare i föreliggande skötselplan. Dammarna är översiktligt inventerade på groddjur sommaren 2009 och inga hotade arter kunde då konstateras vilket kan bero både på dammarnas utformning och på närvaro av fisk. Vid framtida arbeten som berör dammar och vattenområden skall dialog ske med syfte att få till en bättre utformning. Delområden A. Norra delen av Östra banan. Ruffen utgörs av artrika torrängar och gräshedar där exempelvis luddhavre, hedblomster, fältsippa och axveronika är tongivande arter. Över området som helhet är vegetationen kort och välhävdad. Delområde A1, längs gränsen mot Sånnaskolan, slås sist på säsongen, i slutet av september eller under oktober månad. Detta för att gynna den sällsynta växten luktvädd som finns i området. Området besiktigas årligen och slås vid behov. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod. Delområde A2, inga särskilda åtgärder planeras Delområde A3, inga särskilda åtgärder planeras Delområdet A4, längst i nordost, kan förutom under hösten, även slås en gång i maj. Detta för att bekämpa gräset knylhavre som finns i området. Särskilt i nordöstra hörnet kan det bli aktuellt med åtgärder som rör om i sanden exempelvis plöjning och harvning. Området besiktigas årligen och slås vid behov. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod. Vresros skall på sikt avlägsnas ur området vid puttingkiosken och kan eventuellt ersättas med hagtorn eller videbuskar. Jordhögarna vid puttinggreenen/kiosken skall finnas kvar och gärna underhållas genom grävningar. 3
B. Södra delen av Östra banan. De öppna områdena har en vegetation som liknar den i delområde A. Dock tillkommer kring hålen 2, 3, 4 och 5 ytor som tycks ha ett högre phvärde och där bl.a. de hotade växterna sandnejlika och trubbstarr har rika förekomster. Relativt stora ytor på Östra banan har en alltför hög och tät vegetation. Dessa ytor måste slås, ev. flera gånger, på sensommar och höst för att inte en grov och tät gräsvegetation ska ta överhand. De centrala partierna upptas av talldungar med en relativt trivial undervegetation. Delområde B1 har hög prioritet när det gäller slåtter och skall slås varje år. Delområde B2 har hög prioritet när det gäller slåtter och skall slås varje år. Åtgärder som minskar bevattningen utanför tee kan genomföras och därmed minska tillväxten i området och underlätta slåttern. Delområde B3 har låg prioritet när det gäller slåtter och bör inte slås årligen, men med några års mellanrum. Växtligheten längst i öster är känslig och bör enbart slås med flera års mellanrum och sent på säsongen, slutet av september eller under oktober. Tallbeståndet i området bör glesas ut. Samtidigt ökas mängden liggande och stående döda tallar. Som ersättning för tallar som tas bort kan exempelvis sälg eller hagtorn planteras i soliga lägen. Markbearbetning i form av harvning/plöjning eller grävning skall utföras med några års intervaller på olika platser i området. C. Triangeln. I detta område finns en mycket fin och artrik trädesvegetation. Framför allt är det de stora bestånden av den fridlysta arten hedblomster som är frapperande. Här finns hedblomster i 1000-tals exemplar vilket gör det till en av de rikaste lokalerna i Åhustrakten. Arten finns spridd över större delen av trädan men de finaste bestånden finns i den sydöstra delen kring utslagsplatserna för hål 8 och mot greenerna för hål 5 och 6 på den planerade korthålsbanan. Området besiktigas årligen och slås vid behov, någon gång från slutet av augusti till oktober. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod på delar av området. Markbearbetning i form av harvning/plöjning eller grävning skall utföras med några års mellanrum på olika platser i området. D. Tippen. Delområdet har tidigare använts som tipp och hyser en högvuxen, kulturpräglad vegetation. Botaniskt är denna vegetation av föga värde, men rikedomen på blommande växter gör området mycket viktigt för insektslivet. Den bara sanden i norra delen av området bör underhållas genom markstörning i form av plöjning/harvning med långa intervaller. E. F.d. betesmarken. Fram till 2004 var större delen av detta delområde betat av nötkreatur och gräsheden var välhävdad och vegetationen kortsnaggad. Under de år som sedan gått, har vegetationen blivit allt tätare och högre (jämför med den intilliggande betesmarken som fortfarande betas). Området besiktigas årligen och slås vid behov under sensommar/höst. Slåtter sker helst årligen men åtminstone under regniga år då tillväxten är högre. Uppskattningsvis krävs slåtter minst tre gånger under en femårsperiod. F. Borsttåtelheden. Detta område utgörs av en mycket torr och mager borsttåtelhed helt dominerad av gräset borsttåtel och olika bladlavar. Andra tongivande inslag är 4
blåmunkar, mattfibbla, spenslig ullört, bergven, sandstarr och spenslig ullört. Där tallarna står tätt saknas nästan kärlväxter helt. Området är genom sin rikedom på lavar mycket speciellt och är ett fint exempel på borsttåtelhed som inte hävdas genom bete. Den utglesning av tallar som gjordes när den Västra banan anlades har utan tvekan gynnat floran i området. Delområdet har en skyddsvärd insektsfauna. För att främja såväl fauna som flora skall begränsade ytor underhållas genom harvning/plöjning. Slåtter bör inte genomföras i området. G. Hålorna. Området har framförallt i söder en trevlig trädesflora med bl. a. pukvete, väddklint, blåeld, rotfibbla, kärleksört och gulmåra som ger karaktär åt trädesmarken, som här förefaller vara obrukad under en längre tid. I nordväst finns en fin, fast artfattig sandflora med relativt rikligt av yngre tall. I nordost är floran mera ruderat- och ogräsbetonad p.g.a. att här tidigare legat byggnader. Mellan de nya hålen nr 6 och 12 togs stora mängder sand för att anlägga tees och greener och en mindre täkt av samma slag togs upp strax nordväst om greenen till hål 5. Dessa öppna sandytor som därigenom skapats kommer inte att fyllas igen med jordmassor och besås, utan ska behållas öppna. Den större täkten på ca 5000 m 2 mellan hål 6 och 12 har lämnats för fri utveckling med förhoppning om att det exklusiva och hotade växtsamhället sandstäpp ska kunna etablera sig spontant här. Prover har visat att ph-värdet i sanden är över 8, varför chansen till detta borde vara god. Hittills har dock endast ett fåtal växter börjat etablera sig, vilket tyder på att det kommer att ta lång tid innan dessa hålor får en mera täckande vegetation. Mellan Statoil och Musketörsgatan i centrala Åhus fanns ett kommunalägt område med mycket värdefull sandstäpps- och torrängsflora. Här växte bl. a. sandnejlika, tofsäxing, sandsvingel, axveronika, fältsippa, solvända, sandglim, trubbstarr och sanddådra. Flertalet av dessa växter är upptagna på den nationella rödlistan. Detta område är nu exploaterat och bebyggt av en bowlinghall. För att rädda en del av denna vegetation bekostade golfklubben att omkring 250 m 2 av denna vegetation skalades av och flyttades till den mindre täkten nordväst om hål 7. Denna transport av sand och växttäcke genomfördes under en dag i november 2004 då en av Skanskas lastare körde i skyttetrafik mellan Statoil och golfbanan. Alla hotade växter har klarat sig fint på sin nya växtplats och de första årens rutiga växttäcke har allteftersom suddats ut. Vegetationsutvecklingen i de f.d. täkterna skall följas upp årligen. Övriga ytor skall slås, helst årligen, under perioden slutet av augusti till oktober. Sälg, vide eller hagtorn kan planteras i nordväst mot pälsfarmen. H. F.d. Skogsbanan. De delar av området som inte utnyttjas som spelytor har eller har haft ett relativt tätt trädskikt av tall som gjort att undervegetationen oftast är trivial och dåligt utvecklad. I delområdet har ett större bäck- och dammsystem anlagts, detta bedöms i dagsläget inte vara en lämplig biotop för hotade grodor eller paddor. I området finns dock strukturer som är värdefulla och viktiga miljöer för flera insektsarter. Tallen i området glesas ut genom att fälla och/eller topphugga vissa träd. Detta gäller särskilt det långa tallbrynet väster om hål 16, mellan hål 16 och 8 samt norr om hål 7. De fällda träden bör helst ligga kvar i området men kan samlas i högar eller vid behov flyttas till undanskymda, gärna soliga, lägen. Tallar kan vid behov ersättas med, i första hand sälg eller hagtorn men även med lönn och lind. 5
Bilaga 1: Karta över skötselområden och provytor med markberedning A1: Skötselområde Provyta med markberedning Skötselplan för ytor utanför spelplanen på Kristianstads Golfklubb i Åhus 6