Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende på utländska medborgares tillgång till socialförsäkringarna över tid Vilka är och har varit skillnaderna i social trygghet för personer med olika födelseland? Vilka rättigheter är förbehålla vissa invånare? Vilka exkluderas helt ur socialförsäkringen?

Inledning (forts.) Lägesöversikt baserad på existerande forskning Utgångspunkten är svenska lagar och internationella konventioner sedan 1950-talet Tyngdpunkt på särreglering med avseende på individers medborgarskap och prestation på arbetsmarknaden Särskilt intresse åt ålderspensionsförsäkringen

Disposition 1 Socialförsäkringskonventioner 1930 1993 2 Socialförsäkringen och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden 3 Socialförsäkringen och EU 4 1999 års socialförsäkringslag 5 Exkludering i ålderspensionsförsäkringen 2012 6 Diskussion och slutsatser

1 Socialförsäkringskonventioner 1930 1993 2012-01-23 / Namn Namn, Institution eller liknande

1 Socialförsäkringskonventioner 1930 1993 Tabell 1: Länder som omfattades av den provisoriska europeiska överenskommelsen vid årsskiftet 1976/77 Medborgarskapsland Belgien Cypern Frankrike Grekland Irland Nederländerna Turkiet Förbundsrepubliken Tyskland Källa: SOU 1977:46.

1 Socialförsäkringskonventioner 1930 1993 Tabell 2: Länder som omfattades av konventioner med annat land vid årsskiftet 1976/77 Medborgarskapsland Datum Schweiz 17 december 1954 Italien 25 maj 1955 Danmark 15 september 1955 Norge 15 september 1955 Finland 15 september 1955 Island 15 september 1955 Förenade Konungariket Storbritannien 9 juni 1956 Jugoslavien 5 juli 1968 Österrike 11 november 1975 Källa: SOU 1977:46.

1 Socialförsäkringskonventioner 1930 1993 Tabell 3: Exempel på länder som inte omfattades av någon internationell överenskommelse vid årsskiftet 1976/77 Medborgarskapsland Chile Indien Iran Marocko Polen Portugal Spanien Teckoslovakien Ungern USA Källa: SOU 1977:46.

2 Socialförsäkringen och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Nordiska medborgare erhåller i regel fördelaktigare villkor i Sverige än medborgare i andra länder 1955-, 1981-, och 1993 års nordiska konventioner Nordiska medborgare var därmed helt likställda med svenska medborgare i fråga om folkpension efter en vistelsetid av i regel tre år

3 Socialförsäkringen och EU EES-inträde 1994: Flertalet bilaterala avtal om social trygghet upphörde att gälla Förordning (EEG) nr 1408/71 Samordning av medlemsländernas förmånssystem Tillförsäkra social trygghet och undvika dubbelförsäkring Upp till varje land att besluta om vilka förmåner som ska ingå i varje lands försäkring Särskilda avtal om likabehandling med en rad länder i övriga Europa, Afrika och Mellanöstern

4 1999 års socialförsäkringslag Bosättningsbaserad och arbetsbaserad försäkring Inga särregler om för svenska medborgare Svenskt medborgarskap och inskrivning hos försäkringskassan ej längre ett krav Särskilda regler för EES-medborgare och personer som omfattas av (EEG) nr 1408/71 samt medborgare som omfattas av en bilateral överenskommelse

5 Exkludering i pensionsförsäkringen 2012 Tillgängligheten bygger på antal bosättningsår och antal år i arbete Uteslutande mekanismer i form av etnisk diskriminering, bristande tillgång till informella nätverk m.m. Större betoning på arbetsmarknaden innebär att arbetsmarknadsintegrationen blir avgörande för en individs levnadsstandard Stora skillnader i pensionsutfall mellan olika grupper: utrikes födda jämfört inrikes födda samt olika grupper av utlandsfödda (Sjögren Lindquist & Wadensjö 2010)

5 Exkludering i pensionsförsäkringen 2012 Utlandsfödda personer erhåller i genomsnitt en lägre pension än svenskfödda och skillnaden ökar över tid (Varning för låg pension, Försäkringskassan) Sämre förutsättningar för dem som invandrat i vuxen ålder Arbetslösheten och andelen utanför arbetskraften är högre bland utlandsfödda än personer födda i Sverige, 15.2% jämfört med 7.1% respektive 26.3% jämfört med 18.5% (LU2011)

6 Diskussion och slutsatser Trots jämlikhetssträvanden finns det fortfarande skillnader i villkor mellan olika kategorier av medborgare Kopplingen mellan medborgarskap och sociala rättigheter har minskat Internationell målsättning om likställdhet mellan medborgare inom EU ändå görs åtskillnad mellan medborgare i länder med konvention med EU/EES och medborgare utan Svensk sociallagstiftning delar in människor i olika kategorier av invånare: nordiska medborgare, EUmedborgare och tredjelandsmedborgare

6 Diskussion och slutsatser Lagen ger en begränsad möjlighet att exportera ATP-grundad folkpension vid vistelse i ett tredje land eller ett land som inte omfattas av EES-avtalet Utveckling i två riktingar: Ökad täckningsgrad men större spridning i ersättningsnivåerna Uteslutande mekanismer och dualisering av arbetskraften Framtidens socialförsäkringar? Ökad universalisering dock kvarstår exkluderingsproblematiken