Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

HSN4-149-2014 HSN5-387-2014 HSN7-150-2014 HSN11-142-2014 HSN12-160-2014 SU 503-448/2014 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 5 Parter... 5 Giltighetstid... 5 Utgångspunkter... 5 Vision... 5 2. Omfattning... 5 Precisering av länssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av vårdutbud... 7 Vårdvolymer... 7 Utbudspunkter... 7 Planerad vård... 7 Akut vård... 7 Närsjukvård... 7 Hälsofrämjande vård... 7 3. Samverkan och samarbete... 8 Samverkan mellan regionens sjukhus... 8 Samverkan med andra aktörer... 8 4. Åtagande... 9 Säker vård... 9 Patientfokuserad vård... 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 9 Jämlik vård... 9 Vård i rätt tid... 10 Effektiv vård... 11 5. Förändringar 2015... 11 Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut... 11 Ordnat införande läkemedel... 11 Ordnat införande metoder... 11 Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder... 12 Finansiering från RS/HSU... 12 Läkemedel enligt läkemedelsförmånen... 12 Läns-, region- och rikssjukvård... 12 Region- och rikssjukvård... 12 Länssjukvård... 12 6. Utvecklingsarbete... 14

Regionalt utvecklingsarbete... 14 Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri... 14 Regiongemensam produktionsstyrning... 14 Neonatalvård... 15 Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014)... 15 Lokalt utvecklingsarbete... 15 Utveckling av akutvårdsprocesserna... 15 I väntan på ambulans (IVPA)... 15 Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS)... 15 ACT Centrum Väster... 15 Psykiatrisk vård... 15 7. Ekonomi... 16 Ersättning... 16 Övrig ersättning... 16 8. Uppföljning... 16 9. Ändrade förutsättningar... 17 Särskilda händelser... 17 10. Information... 17 11. Underskrifter... 18 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1.1A Bilaga 1.1B Bilaga 1.2A Bilaga 1.2B Bilaga 2A Bilaga 2B Bilaga 3 Bilaga 4 Sammandrag av ersättning läns-, region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer länssjukvård Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Förändringsposter 2015 region- och rikssjukvård Förändringsposter 2015 länssjukvård Ersättning till sjukhusen Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild överenskommelse Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelse 2015

1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (Beställaren) och Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av hälso- och sjukvårdsnämnderna: HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden 2015-01-01 2015-12-31. Utgångspunkter Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen (RS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Regionens tolv HSN ska samverka före beslut. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2015, planeringsdirektiven 2015 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Vidare utgör hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från SUs styrelse grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) 2011:9. Vision Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns på http://www.vgregion.se/vision. 2. Omfattning Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU, region- och rikssjukvård, för invånare i VGR och Region Halland forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag, uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag, rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. 5 (51)

Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå SUs uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. Med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse har sjukhuset svårigheter att klara både den medicinskt prioriterade vården som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Se även avsnitt 4. Vård i rätt tid, Vårdgaranti. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus innebär enligt nedanstående (Dnr HSS-239-2002, HSS-528-2005 samt RS-488-2011). När en patient inom länssjukvården bedöms vara i behov av region- eller rikssjukvård som bedrivs inom SU övergår vårdansvaret för patienten till SU, förutsatt att parterna är överens om att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av region- eller rikssjukvård bibehålls vårdansvaret inom länssjukvården och SU ger konsultation/anvisningar avseende den fortsatta vården av patienten. Dokumentation av sådan konsultation och bedömning ska göras av berörda enheter inom såväl länssjukvårdssjukhuset som SU. Om SU vid det aktuella tillfället saknar vårdmässiga förutsättningar för att ta emot patienten åligger det ändå SU att utifrån medicinsk prioritering bedöma patientens behov i förhållande till övrig vård vid enheten. Om patienten trots det inte kan beredas plats inom SU ansvarar sjukhuset för att genom kontakt med andra regionsjukhus säkerställa att patienten får adekvat vård. Det ekonomiska ansvaret följer verksamhetsansvaret och åvilar SU i dessa fall och förutsätts inrymmas i överenskommen vårdvolym. I de fall vårdbehovet avser avancerad brännskadevård eller ECMO-behandling och då sådan adekvat vård inte kan erbjudas vid den egna enheten åvilar det ekonomiska ansvaret den inremitterande länssjukvårdsenheten. Inremitterande sjukhus/enhet ansvarar för kostnaden när patient som är i behov av högspecialiserad vård remitteras direkt från länssjukvårdsenhet till vårdgivare utanför regionen. Närmare bestämmelser om sjukhusets uppdrag framgår av gällande tillämpningsanvisningar för högspecialiserad vård. Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. 6 (51)

Parallellt och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklingsoch utbildningsuppdrag. Precisering av vårdutbud Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2013/14 vilket beskrivs i form av övergripande prestationstal. Förändringar 2015 beskrivs i kapitel 5. Vårdvolymer Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1.1A region- och rikssjukvård samt 1.1B länssjukvård. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti och valfrihet gäller och SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. SU ansvar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård. 1 Akut vård SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SU. Tillgängligheten vid akutmottagningen/akutmottagningarna ska vara god och SU ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas rätt vårdnivå men inte avvisas. Närsjukvård Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. För SU innebär detta att samverkan ska ske med vårdgrannar i enlighet med avsnitt 3. Samverkan och samarbete. Hälsofrämjande vård SU har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. SU har ett ansvar för att i mötet med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SU ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla 1 För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i VGR, se RSK 398-2010 7 (51)

det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS 138-2011). 3. Samverkan och samarbete Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom ex omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Samverkan mellan regionens sjukhus Samordning ska ske mellan regionens sjukhus för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Samverkan mellan regionens sjukhus vad gäller region- och rikssjukvård beskrivs under avsnitt 2. Omfattning. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdrag. Samverkan med andra aktörer SU ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet. Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till: medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården, konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar, Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som medicin direkt och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård, som kommunicerats med berörda enheter (2010-05-21). Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer. 8 (51)

4. Åtagande Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. De övergripande kvalitetsmålen är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). All vård i VGR ska genomsyras av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Nedan beskrivs de ingående delarna i God Vård 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att patienter inte ska drabbas av vårdskador. Vårdskador ska minimeras genom ett aktivt systematiskt förebyggande arbete och utveckling av en god säkerhetskultur. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården och hälsofrämjande och förebyggande insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. För att minimera över- och under behandling ska vårdmetoder användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet. Sjukhuset åtar sig att Delta i och aktivt använda samtliga relevanta nationella kvalitetsregister Utforma och genomföra ST-utbildning. ST-utbildningen är en grundläggande källa till rekrytering av specialister inom sjukhuset och en viktig del i den framtida ledarförsörjningen. För att säkerställa genomförandet av god vård för patienterna ska ST-utbildningen utformas och genomföras med hög kvalitet. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Information om den fysiska tillgängligheten ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder (Regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet). Regionens budget anger att 2 Handlingsplan för God Vård RSK-232-2010 9 (51)

informationen ska finnas i tillgänglighetsdatabasen. All vårdpersonal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Under 2015 fortsätter SU det arbete som startade under 2014 tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Fyra områden har identifierats som ska analyseras; hjärtsjukvård och kataraktsjukvård samt strokesjukvård och dialysverksamhet. Hjälpmedelsansvaret är preciserat i hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel med samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivningsbara hjälpmedel Regionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18- årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. SU s ansvar framgår i huvudsak av hjälpmedelshandboken. Vård i rätt tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Vårdgaranti Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK-398-2010). SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer och förbättrat tillgängligheten inom flertalet vårdgarantiområden. Under 2015 och framåt fortsätter SU detta arbete för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Trots detta har sjukhuset fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Utöver ovanstående kan förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SU s möjligheter att klara vårdgarantin. 10 (51)

SU kommer att medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer såväl utförare som beställare och ägare att delta, fortsatt medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvårdens och närsjukhusens, fortsätta arbetet med att korta ledtiderna inom akutmottagningsverksamheten med fokus på effektivisering och kortare ledtider Vårdgarantin inom region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård omfattas av vårdgarantin men inte av det fria vårdvalet. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Förändringar 2015 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringarna framgår i detalj av bilaga 2. Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att centralt svara för en introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med beställarna. Det ska inte uppstå problem att fortsätta med en införd ny metod när introduktionsfinansieringen upphör. Introduktionen sker efter en strukturerad process och prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2015 ska finansieras av HSN, värderas i 2015 års prisnivå till 37,6 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. Ordnat införande av läkemedel och metoder som tidigare ersattes som särskild framställan kommer fr o m 2015 att ersättas genom SU s ordinarie ersättning. Ordnat införande metoder Ordnat införande avseende metoder uppgår till 9,7 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. 11 (51)

Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Ersättning för biobank, simulatorcentrum och robotkirurgi har tidigare finansierats via anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Fr o m 2015 ersätts nämnda tre verksamheter inom ramen för VÖK. Ersättningsutrymmet ökar med 15,9 mnkr, ersättning sker via riktat uppdrag. Finansiering från RS/HSU Överenskommelsen 2015 bygger på att tidigare beslut avseende Ordnat införande samt vissa andra regioncentralt finansierade uppdrag även fortsatt finansieras regioncentralt. Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgår till 919,4 mnkr, inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSU beslut om introduktion och finansiering av nya dyra läkemedel så kallat Ordnat införande, samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Läns-, region- och rikssjukvård IVA-platser. Under 2014 slutförde SU inrättandet på IVA-platser som genomförts på SU med start 2013. Under 2014 kunde SU disponera 6 mnkr ur ettåriga tillgänglighetsmedel för att avsluta satsningen. Det riktade uppdraget VÖK 2014 avseende IVA-platser och nämnda 6 mnkr inarbetas i SU s prestationsersättning fr o m 2015. Region- och rikssjukvård Transsexuell kirurgi Fram till 2013 har patienter i behov av transsexuell kirurgi remitterats till utförare utanför VGR. Under 2014 har SU utfört vården i egen regi vilket permanentas fr o m 2015. SU ersätts för uppkomna kostnader i samband med bokslutsberedningen. Länssjukvård Behov av vårdplatser. 2014 ökade SU s ersättningsutrymme med 50,0 mnkr för att kunna vidta åtgärder för att minska överbeläggningar. 2015 övergår ersättningen från ett riktat uppdrag till att ingå i SU s prestationsersättning. Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU ersattes för den utökade verksamheten genom en särskild framställan 2014. Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget för ASIH. Förlossningar. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården (se bilaga 3). Basvolymen för förlossningar höjs med 310 stycken. Basvolymen för 2015 uppgår 12 (51)

därmed till 10 100 förlossningar för vilka SU får full ersättning. Avvikelser från fastställd basvolym regleras enligt gällande ersättningsmodell som beskrivs mer detaljerat i bilaga 3. Tillgänglighetssatsning. Under avtalsperioden 2013/14 har SU har haft möjlighet att disponera ett tillfälligt ekonomiskt utrymme som inte förbrukats till läkemedel inom ramen för ordnat införande. Medlen har istället kunnat användas för att förbättra tillgängligheten till besök, behandlingar och vissa undersökningar i egen regi. Bedömningen för 2015 är att det avsatta utrymmet för ordnat införande inte kommer att utnyttjas för läkemedel inom ordnat införande. Det tillfälliga ersättningsutrymmet, 46,9 mnkr, permanentas fr o m 2015 och ingår i SU s ordinarie ersättning. Målrelaterad ersättning. Under 2015 ingår den målrelaterade ersättningen om totalt 200,0 mnkr i SU s prestationsersättning. Lönesatsningar från HSN. Satsningen på jämställda löner som tidigare finansierats av personalutskottet (2013 och 2014) kommer fr o m 2015 att finansieras genom vårdöverenskommelsen. Medlen är nivåhöjande. Sammantaget innebär det ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 67,9 mnkr vilket ingår i SU`s ordinarie ersättning. Beloppet avser den treåriga satsningen. Beroendevården. Under 2014 har basmottagningar inom Beroendeverksamheten förstärkts med 5,6 mnkr av tillfälliga medel. Fr o m 2015 permanentas ersättningen och ingår i SU s prestationsersättning. Hyposensibilisering Under 2014 fick SU ett utökat uppdrag att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar. För 2015 ökas SU ersättningsutrymme med 2,4 mnkr och antalet besök ökar med 2 141. Ersättning och prestationer kommer att justeras 2016 och framåt tills beräknade volymer har full effekt. Ljusbehandlingar. SU får ett utökat uppdrag att utföra ljusbehandlingar i och med att Närhälsan upphör med motsvarande verksamhet på Hisingen. SU ersätts med 0,8 mnkr. Antalet besök ökar med 1 800 st. ACT-team. ACT-teamet i nämndområde 11 Hisingen kommer att vara i drift under 2015. SU ersätts totalt med 1,6 mnkr. Ersättningen för motsvarande verksamhet i nämndområde 12, Nordöstra Göteborg övergår från ett riktat uppdrag till prestationsersättning. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. TNE ska på sikt samordnas med Nordhemskliniken inom beroendevården. En förutsättning är att det finns lämpliga lokaler. SU och HSNK kommer under 2015 att tillsammans arbeta för en permanent lösning av lokalfrågan. SU ersättningsutrymme ökar med 12,2 mnkr och ersätts som ett riktat uppdrag. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU kommer att få ett utökat uppdrag att utföra avancerad sjukvård i hemmet i samarbete med Mölndals Stad. Uppdrag och ersättning regleras i en kompletterande överenskommelse. 13 (51)

BUP Ale. Slutenvård för barn boende i Ale kommun övergår från ersättning som riktat uppdrag till att ingå i SU`s prestationsersättning. Minimaria för ungdomar från Öckerö. För att underlätta administrativa rutiner överförs 0,03 mnkr till SU. Minimaria övergår från att ersättas som riktat uppdrag till prestationsersättning. Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA) Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver ortopedteknisk verksamhet i egen regi. OTA skall förskriva och tillhandahålla ortopedteknik enligt regionens regelverk. Alla medicinska underlag/ beställningar skall skickas direkt till verksamheten. I specifika fall skall möjlighet erbjudas att välja annan utförare. I och med att ett avtal som HSN har tecknat en med privat leverantör av ortopedtekniska hjälpmedel avslutas övergår motsvarande kostnadsansvar till SU fr o m 2105. SU tillförs 0,06 mnkr. Särskilda näringspreparat. Fr o m 2015-01-01 har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar för särnärtillbehör som förskrivs i habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Det innebär att 2,3 mnkr växlas från SU till Habilitering och Hälsa. SU och Habilitering och Hälsa är överens om att inte göra några ytterligare justeringar. Därmed har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar och samma princip gäller som i övriga Västra Götalandsregionen. Bedömningsbilar. För att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå har SU bedrivit en försöksverksamhet under 2014 med två bedömningsbilar inom ambulanssjukvården. Verksamheten permanentas fr o m 2015. Ersättningsutrymmet ökar med 3,5 mnkr. Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget Akutmottagningar. Barnröntgen. MR undersökningar görs på barn och ungdomar för att tillgodose behovet av utredning och uppföljning inom t.ex. cancersjukvård, nyföddhetsvård, ortopedi och hjärtsjukvård. SU s ersättningsutrymme ökar med 2,5 mnkr för en utökad diagnostisk verksamhet. Ersättning inkluderas i prestationsersättningen. 6. Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018 (RF 875-2013). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. Regiongemensam produktionsstyrning Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus 14 (51)

Neonatalvård Regionstyrelsen har fattat beslut i ärendet Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen 2013 (2014-05-20, RS 2458-2012). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. SU och övriga berörda sjukhus i regionen kommer att bereda frågorna i uppdraget tillsammans med beställarna under 2015. Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014) Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar. En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2014 belysa konsekvenserna för respektive utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna Inom sjukhuset bedrivs ett kontinuerligt arbete för att utveckla kvaliteten i akutvårdsprocesserna. Bland annat pågår arbete avseende så kallad direktinläggning, specialist direkt, öppen retur samt in- och utskrivningsklar patient. I väntan på ambulans (IVPA) 2014 påbörjades ett gemensamt arbete med representanter för SU, SDF Göteborg Väster, Räddningstjänsten i Storgöteborg och HSNK. Uppdraget är att såväl kortsiktigt som långsiktigt sambruka, effektivisera och utveckla en hållbar lösning avseende IVPA i Södra Skärgården. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) Under 2013-2014 har SU och ANS tillsammans med beställare genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram vårdområden som kan överföras till ANS från SU. Under 2015 fortsätter utredningsarbetet om barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden. ACT Centrum Väster Under 2014 har SU tillsammans med HSNK förberett införandet av ACT-team in om nämndområde Centrum Väster. Arbetet fortsätter 2015. Vid förändrade uppdrag tecknas en kompletterande överenskommelse. Psykiatrisk vård Öppen allmän psykiatri Hisingen. HSN 11 Göteborg Hisingen har i sitt mål- och inriktningsdokument för 2015 (HSN11-5-2014) gett HSNK i uppdrag att träffa en överenskommelse som innebär att SU etablerar en mottagning inom öppen allmän psykiatri på Hisingen. Under förhandlingsarbetet har SU presenterat en försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter som skall starta vid SU/Sahlgrenska. 15 (51)

Analys av försöksverksamheten skall göras under 2015. Om vårdformen ger avsedd effekt för patientgruppen kan villkoren för en liknande verksamhet på Hisingen klaras ut. SU har verksamhetsplaner för alla de psykiatriska verksamhetsområdena som beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner som ska presenteras för HSN under första kvartalet 2015. Barn- och ungdomspsykiatri Öckerö. HSN 4 har gett uppdraget att undersöka om det är möjligt att Kungälvs Sjukhus kan överta uppdraget att bedriva barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet på Öckerö. En partssammansatt grupp ska se på förutsättningarna för ett förändrat uppdrag avseende BUP Öckerö för SU under överenskommelsens period. 7. Ekonomi Ersättning Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. SU ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård. År 2015 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård 2 247,5 868,4 3 115,9 Länssjukvård 7 797,2 7 797,2 Totalt (mnkr) 10 044,7 868,4 10 913,1 Index. Index för 2015 är fastställt till 2,5 %. Akutsjukhusen har inte något effektiviseringskrav. Förändring av ersättningsutrymmet enligt ovan kan ske i enlighet med fastställda ersättningsmodeller. Dessa utgörs för närvarande av förändrade volymer inom förlossningsoch transplantationsverksamheter samt för verksamhet som ersätts enligt särskild framställan. Övrig ersättning Ersättning utöver ovan angivet ersättningsutrymme. Tillkommande ersättning ges för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel samt för läkemedel ASIH utöver basnivå. Ersättning för transsexuell kirurgi görs i samband med bokslutsberedning. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga 5. 16 (51)

9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av budgetbeslut samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan SU inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2014 ska kunna omarbetas. Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under överenskommelseperioden. Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 10. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om denna vårdöverenskommelse. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera vid SU om vårdöverenskommelsen. 17 (51)

11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. VÄSTRA GÖTALAND 2014- Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Per Tenggren Ordförande i HSN 12 Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset 18 (51)

Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård År 2015 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU / RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård 1 596 346 1 596 346 Öppen somatisk vård 519 544 519 544 Övrig vård 40 317 40 317 Riktade uppdrag 76 396 20 452 96 848 Särskild framställan 14 924 14 924 Forskning och utveckling, sista utposten 848 000 848 000 Summa region- och rikssjukvård 2 247 527 868 452 3 115 979 LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård 3 370 356 3 370 356 Öppen somatisk vård 1 492 591 1 492 591 Öppen och sluten vård psykiatri 1 138 630 1 138 630 Övrig vård 185 135 185 135 Receptläkemedel 919 405 919 405 Riktade uppdrag 649 363 649 363 Särskild framställan 41 723 41 723 Summa länssjukvård 7 797 203 0 7 797 203 Summa region-, riks- och länssjukvård 10 044 730 868 452 10 913 182 19 (51)

Bilaga 1.1A Ersättningar och volymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle 12 570 Poäng 21 686 DRG-pris (kr) Planerad ersättning 1 055 305 43 630 varav ytterfall 109 135 A3 Rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle 3 723 Poäng 6 789 Planerad ersättning 541 041 B Nord DRG O Besök 55 791 Poäng 5 711 DRG-pris (kr) Planerad ersättning 211 999 37 124 C3 Öppen somatisk vård Besök 72 285 Planerad ersättning 307 545 Medicinsk rehab och D thorax eftervård Vårddagar 1 000 Planerad ersättning 7 396 Barn- och H ungdomshabilitering Vårddagar 1 336 Planerad ersättning 32 921 Summa prestationsersatt vård 2 156 207 Riktade uppdrag Riktade uppdrag 76 396 Särskild framställan 14 924 Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN 91 320 Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder 20 452 Forskning och utveckling, sista utposten 848 000 Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSU/RS 868 452 Summa region- och rikssjukvård 3 115 979 20 (51)