En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03
INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA INVESTERINGSTJÄNSTER 4 Investeringstjänster före och efter MiFID 4 Nya investeringstjänster 4 Värdepappersföretagens nya tillstånd 4 NYA RÖRELSEREGLER 5 Kundkategorisering 5 Bästa möjliga utförande 5 Dokumentationskrav och transaktionsrapportering 5 Systematiska internhandlare 6 Ökad genomlysning 6 Hantering av intressekonflikter 6 Organisatoriska krav 7 MER INFORMATION 7
Sammanfattning Direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) är ett nytt europeiskt regelverk som under slutet av 2007 kommer att börja gälla för företag som bedriver värdepappersrörelse samt börser och auktoriserade marknadsplatser. Det nya regelverket syftar till att införa ett modernt och harmoniserat regelverk för värdepappersmarknaden i Europa. För företagen kommer det innebära nya och mer detaljerade regler inom ett flertal områden. Det kommer t.ex. tillkomma regler om kundkategorisering, bästa möjliga utförande av värdepapperstransaktioner, hantering av intressekonflikter, samt utökade dokumentations- och transaktionsrapporteringskrav. Eftersom det nya regelverket är omfattande kommer många företag att behöva påbörja arbetet med MiFID redan under 2006. Huvuddragen av MiFID är tydliga redan idag, men lagstiftningsarbete återstår både på europeisk och svensk nivå. Den slutliga europeiska regleringen kommer under sommaren 2006, medan den svenska regleringen bör komma i början av 2007. 1
MiFID Bakgrund Direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID 1 ) är ett nytt regelverk som under 2007 kommer att börja gälla för den europeiska värdepappersmarknaden. MiFID ersätter det tidigare investeringstjänstedirektivet (ISD) som är från 1993. Det nya regelverket syftar till en ökad harmonisering av reglerna inom Europa och är därför mer detaljerat än ISD. För svensk del kommer MiFID innebära att väsentliga delar av det regelverk som gäller för värdepappersföretag, börser och auktoriserade marknadsplatser kommer att ändras och nya områden regleras. Vissa ändringar kan även verka i avreglerande riktning eftersom en viktig del av harmoniseringsarbetet inom Europa är att begränsa den nationella särregleringen. Finansinspektionen vill med detta dokument ge en översiktlig beskrivning av MiFID och det arbete som pågår med införandet av det nya regelverket. Främst tas MiFID:s inverkan på värdepappersrörelsen hos banker och värdepappersbolag (värdepappersföretag) upp. Läsaren bör vara medveten om att vissa av de angivna förhållandena kan komma att ändras under arbetets gång. Tidsplanen för MiFID Reglerna i MiFID ska vara införda i svensk rätt den 31 januari 2007 och börja gälla den 31 oktober 2007. Om lagstiftningsprocessen i Sverige följer denna tidsplan kommer värdepappersföretagen således endast ha nio månader på sig att implementera de nya reglerna. Det kan därför finnas anledning för företagen att börja titta på reglerna i god tid innan dess. En svårighet för både värdepappersföretagen och Finansinspektionen med att påbörja arbetet redan nu är dock att delar av lagstiftningsarbetet återstår, både på europeisk och svensk nivå. På europeisk nivå ligger i grunden direktivet 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument, som blev färdigt under 2004. Direktivet kommer att fyllas ut med mer detaljerade tillämpningsföreskrifter i form av en förordning och ett direktiv. Förslag på dessa tillämpningsföreskrifter presenterades av Europeiska kommissionen i februari 2006 och kommer sannolikt antas under sommaren 2006. Parallellt med det europeiska lagstiftningsarbetet pågår det svenska arbetet med införandet av MiFID. Tidsplanen för detta arbete är något osäker. Ett betänkande ska lämnas av värdepappersutredningen under våren/sommaren 2006 och en proposition överlämnas till riksdagen runt årsskiftet. En ny värdepappersmarknadslag bör sedan vara beslutad i början av 2007 och börja gälla den 31 oktober 2007. Även de regler som Finansinspektionen utfärdar 1 MiFID Markets in Financial Instruments Directive. I detta dokument används MiFID som samlingsnamn för direktivet och dess tillämpningsföreskrifter. 2
med anledning av MiFID ska vara beslutade respektive börja gälla vid dessa tidpunkter. Finansinspektionens arbete med MiFID Finansinspektionen kommer med anledning av MiFID att se över och anpassa de föreskrifter och allmänna råd som idag finns på värdepappersområdet. Finansinspektionen ser därvid inget större behov av att utfärda regler utöver vad som följer av MiFID. Finansinspektionens förslag till nya regler kommer att lämnas samtidigt som regeringen lägger sin proposition. Detta för att i ett tidigt skede ge företagen en möjlighet att överblicka hela det kommande regelverket. Finansinspektionen överväger att i samband med detta arbete samla Finansinspektionens regler för värdepappersföretag i en enda föreskrift. Detta för att förhoppningsvis öka överskådligheten och förenkla för värdepappersföretagen. Till denna föreskrift skulle Finansinspektionen sedan upprätta en regelkommentar som löpande skulle uppdateras och finnas tillgänglig på Finansinspektionens hemsida. En del av arbetet blir också att ta emot synpunkter från värdepappersföretagen och andra intressenter. Som ett led i detta kommer särskilda referensgrupper att bildas. Finansinspektionen kommer även ha löpande kontakter med andra tillsynsmyndigheter, framförallt de nordiska, för att försöka uppnå en så likartad tillämpning av reglerna som möjligt. Information om MiFID och Finansinspektionens arbete kommer löpande läggas ut på Finansinspektionens hemsida 2. Finansinspektionen kommer även att anordna eller delta vid träffar med branschen där information om MiFID kommer att ges. För att även nå ut med information till värdepappersföretag som har en mer begränsad verksamhet kommer Finansinspektionen under hösten bjuda in mindre grupper av dessa till särskilda informationsträffar. Värdepappersföretagens arbete med MiFID MiFID ändrar de rättsliga förutsättningarna för flera delar av verksamheten i ett värdepappersföretag och låter sig inte beskrivas på något enkelt sätt. Det inverkar på hur handeln med olika finansiella instrument bedrivs, vilka uppföranderegler det har att följa, hur företaget organiserar sig, vilka interna riktlinjer och instruktioner som ska finnas osv. Det är just på grund av regelverkets omfattning och komplexitet som företagen bör påbörja arbetet med MiFID i god tid i de delar där det är möjligt. Ett konkret exempel på ett område som företagen kan börja arbeta med tidigt är kundkategoriseringen. Detta eftersom tillämpningen av många andra regler är beroende av denna kategorisering. Ett annat område som företagen bör utvärdera i ett tidigt skede är vilka systemanpassningar som måste ske, t.ex. när det gäller lagring av information om transaktioner och kunder. 2 www..fi.se/regler/eu/värdepapper/mifid 3
Nya tillståndspliktiga investeringstjänster Investeringstjänster före och efter MiFID Idag finns fem investeringstjänster som det krävs tillstånd av Finansinspektionen för att bedriva. Dessa är 1. handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, 2. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument eller annan medverkan vid transaktioner, 3. handel med finansiella instrument för egen räkning, 4. förvaltning av någon annans finansiella instrument, 5. garantigivning eller annan medverkan vid emissioner eller erbjudanden. Dessa tillståndspliktiga investeringstjänster kommer med vissa ändringar att finnas kvar och några ytterligare kommer att tillkomma. Finansinspektionens preliminära bedömning är att de allra flesta värdepappersföretag som har tillstånd idag kommer att behöva ha det även efter att det nya regelverket införts. Nya investeringstjänster Två investeringstjänster som tidigare inte krävt tillstånd kommer att bli tillståndspliktiga; investeringsrådgivning och drift av s. k. multilateral handelsplattform (MTF). En MTF är ett handelssystem inom vilket deltagare sinsemellan kan handla med aktier eller andra finansiella instrument. Befintliga värdepappersföretag som tillhandahåller dessa investeringstjänster kommer att behöva ett särskilt huvudtillstånd för verksamheten. Det som påverkar flest företag är att tjänsten investeringsrådgivning blir tillståndspliktig. I praktiken bör inte denna ändring medföra några större följder för värdepappersföretagen i form av t.ex. högre kapitalkrav. För privatpersoner och företag som inte är värdepappersföretag, men som tillhandahåller investeringsrådgivning eller drift av MTF, innebär de nya tillståndskraven att de kan komma att behöva söka auktorisation som värdepappersföretag. Värdepappersföretagens nya tillstånd Eftersom nya investeringstjänster tillkommer och andra ändras kommer många värdepappersföretag att behöva nya tillstånd. Hur detta ska gå till är framförallt en fråga för lagstiftaren. Ett definitivt svar kommer därför sannolikt inte förrän tidigast hösten 2006. Finansinspektionens bedömning är att det med tanke på den relativt korta tid nio månader som föreligger från det att regelverket införs till dess att det ska börja tillämpas inte finns tid för en omfattande omauktorisationsprocess. 4
Nya rörelseregler Kundkategorisering MiFID syftar till att anpassa skyddsnivån för kunder utifrån vilken kategori av kunder de tillhör. Samtliga värdepappersföretag ska därför dela in sina kunder i följande kategorier professionella kunder, eller icke-professionella kunder. En del av de professionella kunderna kan sedan för vissa tjänster anses tillhöra underkategorin jämbördig motpart 3. Av dessa kategorier anses jämbördig motpart vara den mest sofistikerade med lägst skyddsvärde medan en icke-professionell kund har högst skyddsvärde. Kundkategoriseringen blir på flera områden avgörande för vilka regler som värdepappersföretaget ska tillämpa mot en kund. Det kan t.ex. vara regler om marknadsföring, om vilken information om företaget som ska lämnas till en kund eller om hur företaget ska agera i en viss rådgivningssituation. Företagens kundkategorisering kommer även att kräva en viss flexibilitet då en kund på egen begäran kan byta kategori i viss omfattning. Bästa möjliga utförande I och med MiFID införs en uttrycklig näringsrättslig regel om att värdepappersföretagen måste vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa bästa möjliga utförande (best execution) av en värdepapperstransaktion. Vid bedömning av om en kund erhållit bästa möjliga utförande i samband med en transaktion ska hänsyn tas till bl.a. pris, snabbhet och sannolikhet för utförande. Värdepappersföretaget ska ta fram interna riktlinjer för hur bästa möjliga utförande ska säkerställas. En kund ska få ta del av och godkänna delar av dessa riktlinjer och kan också när som helst begära att företaget visar att en order utförts enligt riktlinjerna. Kravet på bästa möjliga utförande kan t.ex. ha betydelse för ett värdepappersföretag som normalt utför transaktioner på en viss börs. Om det i samband med en transaktion skulle visa sig att, allt annat lika, ett bättre pris kan uppnås för kunden hos en MTF eller en systematisk internhandlare som finns med i värdepappersföretagets riktlinjer, så ska ordern istället utföras där. Ett uttalat syfte med dessa regler är att öka konkurrensen mellan befintliga börser, MTF:er m.fl. och även underlätta för nya aktörer att etablera sig. Dokumentationskrav och transaktionsrapportering Enligt MiFID ska Finansinspektionen ha möjlighet att övervaka verksamheten i värdepappersföretagen för att se till att dessa uppträder hederligt, rättvist och professionellt och på ett sätt så att marknadernas integritet främjas. Som ett led i detta ska värdepappersföretagen under minst fem års tid hålla alla relevanta uppgifter om samtliga transaktioner med finansiella instrument 3 I den svenska översättningen av direktivet betecknad som godtagbar motpart 5
som de har utfört, såväl för egen räkning som för kunds räkning, tillgängliga för Finansinspektionen. Värdepappersföretag som utför transaktioner med något slag av finansiellt instrument som upptagits till handel på en reglerad marknad ska också så snart som möjligt, och senast vid slutet av följande arbetsdag, lämna uppgifter om dessa transaktioner till Finansinspektionen. Detta krav ska gälla oavsett om transaktionen utförts på en reglerad marknad eller inte. Rapporterna ska skickas till Finansinspektionen antingen av värdepappersföretaget självt, eller genom ett ordermatchnings- eller rapportsystem som godkänts av Finansinspektionen eller av den reglerade marknad eller MTF i vars system transaktionen genomförts. För värdepappersföretagen innebär detta större krav på både dokumentations- och rapporteringskrav. För Finansinspektionen medför det att någon typ av transaktionsrapporteringssystem (TRS) måste tas fram. Finansinspektionen har idag inget TRS och måste därför skaffa ett sådant. För närvarande pågår ett projekt inom Finansinspektionen för att ta reda på och beskriva hur ett sådant TRS ska fungera. Systemets slutliga utformning är beroende av vad nivå 2-reglerna och den svenska lagstiftningen föreskriver. Systematiska internhandlare Som en följd av MiFID kommer vissa värdepappersföretag att klassificeras som systematiska internhandlare. En systematisk internhandlare är ett värdepappersföretag som på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt utför kundorder mot det egna handelslagret. För dessa värdepappersföretag kommer särskilda regler att gälla, bl.a. ska företaget offentliggöra priser för aktier i vilka företaget är systematisk internhandlare. Ökad genomlysning I och med MiFID införs regler om genomlysning före och efter handel ( pretrade and post-trade transparency ). Dessa regler kommer att gälla för reglerade marknader, MTF:er och systematiska internhandlare. Genomlysningskravet före handel innebär att bolaget ska offentliggöra priser och volymer för det bud som lämnats. Genomlysningskravet efter handel innebär att bolaget har en skyldighet att offentliggöra priser och volymer avseende den genomförda transaktionen. Kraven gäller endast handeln med aktier. Hantering av intressekonflikter Med målsättningen att öka skyddet för kunder införs i och med MiFID mer utförliga regler om hantering av intressekonflikter. Regleringen sker genom att värdepappersföretagen själva måste identifiera och analysera intressekonflikter i sin verksamhet. Således ska företaget vidta alla rimliga åtgärder för att identifiera intressekonflikter mellan företaget och företagets kunder och även konflikter mellan kunder i företaget som kan uppstå vid tillhandahållandet av tjänster. Om företaget inte bedömer sig kunna hantera intressekonflikten ska kunden informeras om den. Värdepappersföretaget ska ta fram interna riktlinjer för hanteringen av intressekonflikter. Reglerna ligger relativt väl i linje med hur frågan tidigare 6
reglerats i Sverige, t.ex. återfinns kravet på kinesiska murar mellan affärsverksamheter, men reglering blir nu mer detaljerad. Organisatoriska krav MiFID kommer att medföra krav på nya interna riktlinjer för t. ex. hantering av bästa möjliga utförande och intressekonflikter. Riktlinjerna måste implementeras i organisationen och löpande följas upp och uppdateras. MiFID innehåller även krav på klagomålshanteringen och funktionerna för compliance, riskkontroll och internrevision. Dessa nya krav ligger delvis i linje med Finansinspektionens befintliga föreskrifter och allmänna råd. Det kommer även ställas krav på förbättrad dokumentation av transaktioner och kundhantering. MiFID kommer också ge värdepappersföretagen en möjlighet att anlita anknutna ombud. Ett anknutet ombud är en fysisk eller juridisk person som t.ex. marknadsför ett värdepappersföretags tjänster till kunder eller vidarebefordrar instruktioner eller order från kunder till värdepappersföretaget. Ett anknutet ombud agerar på värdepappersföretagets ansvar. Mer information Olika rapporter, förslag till föreskrifter m.m. kommer att finnas på Finansinspektionens hemsida (www.fi.se). Där återfinns även länkar till direktivet och förslag till tillämpningsföreskrifter. 7