TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 16, V. 13, 2013 Glad Påsk! Önskar HSO i Uppsala län
21 maj är kansliet stängt för årlig inventering, städdag, ommöblering och omorganisering. Observera att inga arbetsstationer kan användas denna dag. Sista dag för nomineringar till HSO i Uppsala läns styrelse är 2 april. Villa Sandgata (Sandgatan 1, Enköping) inbjuder till en kväll om ADHD och livets svårigheter. Onsdag 17 april kl 18.30, kommer en tjej, Leneh, som sjunger egna sånger och berättar om att kunna vända svårigheter till styrkor. Hon har egen erfarenhet av ADHD och utbrändhet. Hennes hemsida www.leneh.se Det kommer att vara en fikapaus under kvällen, med möjlighet för föreningar att vara här och visa upp sin information. Diakonins hus anordnar föreläsningar: Onsdag 24 april: TRIS, tjejers rätt i samhället, My Hellberg, Sevana Bergström och Sandra Sarin. Tisdag 14 maj: MVU, Mottagningen mot våld, Mikael Nordh, verksamhetsansvarig. Föreläsarna inleder, kaffe/the och smörgås serveras, därefter samtal och frågestund. I samarrangemang med studieförbunden Sensus och Bilda. Adress: S:t Eriks torg 7. Tel: 018-430 38 08 E-post: www.diakoninshus.se
Samverkansgruppen Samverkan för tillgänglighet till naturen eftersöker nu testpiloter som är intresserade av att ingå i en grupp som bland annat kommer att testa olika besöksmål i naturen. Är du intresserad? Hör då av dig till Veronika Selin på veronika.selin@c.hso.se senast 22 april klockan 8.00. Temavecka på Infoteket om funktionshinder Att leva med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning Program Ambassadörer för (H)järnkoll berättar: 15 april - Depression, ångest och OCD (tvångssyndrom) 13.00-14.00 Andreas Nilsson Min väg genom tvång, ångest och depp 14.00-15.00 Annika Wiss Från tvång till frihet 15.00-16.00 Anna-Karin Söderberg "Det är kallt ute jag fryser - från utanförskap till innanförskap 16.00-17.00 Petra Rohrer Från Beroende till Självständighet 17.00-18.00 Pia Röjdeby Från himmel och helvete - till livet mittemellan 18.00-20.00 Bengt Olsen/Gunilla Ekholm. Film: "Mamma jag har blivit knäpp". Om att upptäcka och förstå OCD. 16 april - Missbruk och beroende 13.00-14.00 Petra Rohrer "Att leva med ångest samt beroendeproblematik" 14.00-15.00 Anna-Karin Söderberg Missbruk är så mycket mer... Vad betyder arv, miljö med mera? 15.00-16.00 Marie-Louise Sahlberg På lagom långt avstånd, teater.
16.00-17.00 Maj Grandmo I slutet av tunneln, sång och musik. 17 april - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 13.00-14.00 Louise Lundström - Humoristisk monolog Min paranoia för psykiatrin - Här lämnar vi inte ut några friskhetsintyg 14.00-15.00 Jessica Axberg Jippie jag har ADHD, ett förhållningssätt till diagnoser 15.00-16.00 Therese Netzell "Hur kan det egentligen kännas i kroppen när man har ADHD" 16.00-17.00 Hanna Neuman "Jag är inte mina diagnoser" 17.00-18.00 Emelie Röjdeby a-d-h-d i dur/moll, sång och musik. 18.00-20.00 Föreläsning om strategier i vardagen, arbetsterapeut Katarina Rydberg 18 april - Psykos, personlighetsstörning och posttraumatisk stress 13.00-14.00 Elisabet Alphonce Hur kan du stödja återhämtning vid psykisk sjukdom? 14.00-15.00 Kurt Nyberg Min väg till återhämtning 15.00-16.00 Yasmine Ejner Lind Psykisk traumatisering - det inre barnet 16.00-17.00 Johanna Eriksson "Skärvor ur mitt jag" 17.00-19.00 Film: "A beautiful mind" Fri entré. Hörslinga finns. Konstutställning Under veckan visas en konstutställning från Club Lindormen, RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), som driver en träffpunkt grundad på kamratstöd och intressepolitik med hjälp av kommunalt anställd personal. Välkommen till Infoteket om funktionshinder Kungsgärdets center, S:t Johannesgatan 28 D, Uppsala
Kontakt Du hittar mer information och öppettider till Infoteket på www.lul.se/infoteket Ta kontakt per telefon 018-611 66 77 eller via e-post infoteket@lul.se. Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter diagnosen. Cancerfonden konstaterar att utvecklingen ställer allt högre krav på samhället. Det behövs bättre prevention, en
effektiv välorganiserad cancervård och större satsningar på cancerforskning av hög kvalitet. Allt fler kvinnor får hudcancer Under lång tid har förekomsten av hudcancer, bland annat malignt melanom, ökat stadigt i Sverige. Särskilt bland kvinnor är ökningen närmast dramatisk, en ökning med 20 procent mellan 2010 och 2011. När man tar hänsyn till att befolkningen blir äldre, så kallad åldersstandardiserad ökning, har malignt melanom ökat med drygt 5 procent varje år bland kvinnor. På ett välbesökt frukostmöte i Stockholm den 13 mars 2013 presenterades Cancerfondsrapporten 2013 (http://issuu.com/cancerfonden/docs/cancerfondsrapporten 2013) av redaktören/projektledaren Lisa Jacobson. Hon konstaterade att rökning förblir en stor riskfaktor för cancer 4000 dödsfall i cancer varje år orsakas av tobaksrökning. Fonden vill minska exponeringen av cigaretter och ha förpackningar som tydligt visar rökningens negativa konsekvenser. Dags att uppmärksamma alkohol som cancerrisk Alkohol har varit en mindre uppmärksammad riskfaktor för många cancerformer, bland annat för bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer. Redan vid måttliga mängder ökar cancerrisken. Det räcker med en starköl, ett glas vin eller en snaps per dag för att risken för bröstcancer ska öka med 7-10 procent. Vi tycker att medvetenheten om sambanden mellan alkohol och cancer måste öka, sade Lisa Jacobson. Årets Cancerfondsrapport tar upp handläggning av sarkom som ett exempel på att centralisering av viss vård, eller så kallad nivåstrukturering, är viktig för framgångar i behandling av ovanliga cancersjukdomar. Det finns totalt kring 70 sarkomsjukdomar, tumörer i kroppens stödjevävnad och drygt 350 personer drabbas varje år.
En form av buksarkom är en av tre diagnoser som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, använder i en pågående utredning om nivåstrukturering. Tanken är att man inom den medicinska professionen ska se till att patienterna får bästa tänkbara vård. Cancerfonden anser att man borde behandla samtliga sarkomsjukdomar på liknande sätt. Kvaliteten blir sämre om inte patienter redan vid den första provtagningen behandlas på ett sarkomcentrum med hög kompetens, anser Cancerfonden. Överlevnaden har också blivit bättre där man redan börjat centralisera sarkomvården. Vårdfabrik och kunskapsorganisation Bengt Westermark, som den 1 april 2013 avgår som ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd, talade om klinisk forskning och betonade att sjukhusen ska vara en vårdfabrik men också en kunskapsorganisation. Sjukvården tar hand om dagens patienter och Sverige ligger bra till vid internationella jämförelser av cancersjukvård. Men, betonade han, när man inte låter klinisk forskning vara en integrerad del av verksamheten tänker man för lite på morgondagens patienter. För att vända utvecklingen vill Cancerfonden och Bengt Westermark se ett forskningsfokus hos verksamhetscheferna i sjukvården. De ska ha ett tydligt forskningsuppdrag från sjukhus- och landstingsledningar. På universitetssjukhus ska verksamhetschefer vara forskare med spets. Forskningen måste planeras redan i budgeten. Om vården på en avdelning kräver tio läkare måste man budgetera för elva. Och all forskning ska utvärderas, sade han. Attityder måste förändras I en paneldiskussion efterlyste Bengt Westermark en attitydförändring. Det måste vara slut på att se forskningsmedel som en ersättning för intrång i sjukvården. Forskning måste bli en integrerad del av vården.
Beatrice Melin, chef för RCC, Regionalt CancerCentrum Norr, varnade för risken att lean production, som är ett populärt begrepp i vården, kan bli mean, det vill säga få negativa konsekvenser. RCC i hela landet jobbar nu med en plan där man ser över vilka kompetenser som behövs i vårdprocesserna. I detta blir klinisk forskning en viktig del. Man måste planera för kanske tolv läkare, och inte tio, sade Beatrice Melin. Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, höll med om att forskningen inte är tillräckligt integrerad i sjukvården. Han vill se nytänkande på alla nivåer. Det handlar mindre om resurser snarare om forskning som inte är tillräckligt bra. Men synsättet att ALF-medlen är ett bidrag även till sjukvårdens kvalitetsförbättring måste tränga igenom, sade Peter Honeth.
Goda förutsättningar finns i Sverige Jeffrey Yachnin, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset, kunde berätta att Karolinska inledde rekordmånga studier förra året, men han har också märkt av färre förfrågningar om studier från industrin. Det är en trend som syns inte bara i Sverige utan hela västvärlden, sade Jeffrey Yachnin. Men han ser också goda förutsättningar för att Sveriges roll kan stärkas när forskningen går från stora studier till att vara mer individinriktade för att ge svar på frågan vem svarar på den här behandlingen? Anders Blanck, VD för LIF de forskande läkemedelsföretagen, varnade för konsekvenserna av dagens kortsiktiga perspektiv. Det är bra att produktiviteten i sjukvården ökar, men det får inte ställas mot forskning! Man ser inte att forskning är en förutsättning för att klara utmaningarna i morgondagens sjukvård. Det behövs incitament för forskning och kan man mäta mer än 150 indikatorer i öppna jämförelser kan man gott även ta in någon som mäter den kliniska forskningen, sade Anders Blanck. Av: Sten Erik Jensen 2013-03-15 Frilansande skribent med 28 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
TÄNKVÄRT En fattig människa är inte den som är utan pengar utan den som är utan en dröm. Harry Kemp Redaktör: Veronika Selin, veronika.selin@c.hso.se, Tfn. 018-560917 Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, Tfn. 018-560911, 072-5324522