KonsumentMakt e n t e m a - t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t e r n u m m e r t r e 2 0 0 7 Vård & omsorg Avregleringen sidan 4 Vård på lika villkor sidan 10 Se patienter som konsumenter! sidan 12
innehåll 3 Ledare Använd din konsumentmakt även inom vård och omsorg. 4 Avregleringens gyllene årtionde Först ut att avregleras var taximarknaden. Som snart följdes av el, tele, flyg Nu står vård och omsorg på tur. 6 Notistorg Internet i vården Bygg ut konsumentskyddet Kvalitetssäkra äldrevården Kundval i omsorgen 8 Samma operation men olika eftervård Halil fick sjukgymnastik, konsultation av dietist och återbesök. Agnetha fick ingenting. 10 Valfrihet och privatisering Läs vad PRO och HSO tycker om förändringarna inom vården. 12 Se patienter som konsumenter Går det verkligen att tjäna pengar på patienter och sjukdomar? Avregleringen vård & omsorg. sidan 4 Kundval i äldreomsorg. sidan 7 Halil Canay fick bra eftervård. sidan 8 Agnetha Olofsson fick ingenting. sidan 8 Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter består av 28 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumenter? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumenter.se kansli Lennart Ekström, kanslichef (vik) lennart.ekstrom@sverigeskonsumenter.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumenter.se Susanne Ekholm, kommunikationsansvarig (vik) susanne.ekholm@sverigeskonsumenter.se Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumenter.se Ylva Stråhle, assistent ylva.strahle@sverigeskonsumenter.se Emma Johnson, projektledare emma.johnson@sverigeskonsumenter.se KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumenter Box 6086, 102 32 Stockholm telefon: 08-674 43 00 fax: 08-674 43 29 info@sverigeskonsumenter.se www.sverigeskonsumenter.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Jan Bertoft Layout Mia Drakenberg omslagsfoto Gunilla Lundström / MIRA typsnitt Frutiger och Minion Konsumentmakt även i vård och omsorg JAG ÄR INTE BARA PATIENT jag är konsument också. Så kan man sammanfatta effekterna på gräsrotsnivå av dagens enorma förändringar inom vård och omsorg. Men vad händer med konsumentmakten? Det handlar om vårdcentraler, operationer på sjukhusen, hemtjänsten, äldreboende. Alltså sånt som vi alla möter och behöver, för oss själva, våra barn eller våra gamla föräldrar. Men där vi ofta får rollen av passiva mottagare. Eller möjligen förvirrade eller förtvivlade kunder som ska fatta beslut på synnerligen svajiga grunder. Eller som inte riktigt vet vart vi ska vända oss med vårt missnöje och vad vi egentligen har rätt att kräva. Konsumentmakt går knappast att utöva utan att veta vilka kvalitetskrav som avtalats mellan landsting och vårdentreprenör? Eller om man ska välja utifrån en lista med enbart namnen på femtio hemtjänstföretag? DET HÄR TEMANUMRET ägnas helt åt vård och omsorg. Ämnet är stort, komplext och viktigt. Många har en läxa att göra. Politiker. Offentliga och privata leverantörer av vård och omsorg. Läkare och andra som måste förstå att informationen måste bli mer öppen och konsumenterna måste ha mer att säga till om. Sveriges Konsumenter har under våren beslutat om en policy för allmännyttiga tjänster. Grundkraven är: n Alla ska ha tillgång till bra vård till en rimlig kostnad. h KVALITET är ett nyckelord. Det måste fyllas med innehåll som kompetens, lyhördhet, snabbhet, pålitlighet, säkerhet, flexibilitet, konfidentialitet, respekt. Och inte minst: resultat. Som det påpekas i en av artiklarna får man inte stirra sig blind på väntetider och glömma bort den viktigaste frågan: Blev du frisk? Här pågår en hel del mätningar, ofta redovisat landsting för landsting eller kommun för kommun. Det är långt kvar till slutmålet siffror, certifieringar eller märkningar som ger den vanliga människan möjlighet att fatta ett beslut här och nu. ATT VI FÅR STÖRRE MÖJLIGHET att välja är i grunden positivt. Men vi behöver få bättre skydd och bättre förutsättningar. Det ska inte vara starkare rättsregler och enklare att vara konsument om man lämnar in sin bil på en verkstad än om man ska lämna in sin kropp på ett sjukhus. Hur ska de politiska partierna och regeringen åstadkomma det? Det blir temat för den utfrågning som vi och Råd & Rön ordnar på årets politikervecka i Almedalen. SVERIGES KONSUMENTER har arbetat i ett decennium med konsumentmakt mot allmännyttiga tjänster från el och tele till skola och sjukvård. Nu lägger vi i en högre växel på vård och omsorg. Här finns alltså ytterligare en part att föra dialog med. Vi representerar konsumenterna ur ett brett perspektiv genom våra 28 medlemsorganisationer. Vi vill gärna peka på hur vård och omsorg kan bli bättre för konsumenterna. n ledare papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB n Det måste bli lättare att jämföra alternativen. Privatisering på gott och ont. sidan 11 Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumenter Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. n Kvalitetskontrollen måste förstärkas. n Ansvaret för fel och brister måste göras tydligt. Jan Bertoft, generalsekreterare KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt
avregleringen 1990-talet, avregleringens gyllene årtionde Den 1 juli 1990 fick alla svenska konsumenter lära sig ett nytt ord: avreglering. Då avreglerades taximarknaden, som sedan följdes av el, tele, flyg, skolor, vård och omsorg. Valfriheten ökade, men nya konsumentproblem uppstod. 1990-talet blev avregleringens gyllene årtionde. Tidigare hade Svenska Taxiförbundet, Televerket, kommunerna och landstingen monopol inom sina respektive områden. Men den svenska modellen var i gungning. Den offentliga sektorn var för stor och olönsam, nedskärningar, avregleringar, privatiseringar och konkurrensutsättningar blev receptet för att råda bot på Sveriges dåliga finanser. Nya EU-direktiv om bland annat upphandling gjorde också sitt till för att förändra marknaderna. Men det gick inte alltid som man tänkt. Avregleringen av taxi ledde bland annat till att utbudet av taxibilar på attraktiva platser som flygplatser, tågstationer och färjeterminaler ökade. Det ledde till bråk om vem som hade rätt till vilken kund. Dessutom utnyttjade mindre seriösa taxibolag turisternas bristande kunskaper om prissättningen och tog orimligt mycket betalt för körningar in till städernas centrum. Det dröjde inte länge förrän man fick införa nya regler om vilka taxibolag som fick stå var vid stationer och flygplatser. Man införde också regler för tillstånd att köra taxi, och 1999 kom Vägverket med regler för taxijämförpriser. Effekterna för konsumenterna var alltså blandade. Samma problem med att kunna jämföra olika erbjudanden kom när de övriga marknaderna avreglerades. Konsumenterna fick anpassa sig till nya rutiner för att välja telebolag, elleverantör och hitta de lägsta priserna på järnvägsresor. Internet blev en marknadsplats där man kunde jämföra utbudet. Konsumentverket inrättade en elprisguide och en telepriskoll (tillsammans med Post- och Telestyrelsen). Bolagen fick utöka sina kundtjänster när konsumenterna ringde eller mailade och ställde frågor om hur man bytte leverantör. Avtalsvillkoren var inte alltid enkla att förstå, och många kom i kläm. För att utreda effekterna av taxi-, el-, tele-, post-, inrikesflyg- och järnvägsmarknaden tillsatte den förra regeringen i december 2003 den så kallade Regelutredningen, som 2005 kom med betänkandet Liberalisering, regler och marknader. Där kunde man konstatera att antalet företag inom de olika sektorerna ökat kraftigt mellan 1987 och 2002. På dessa femton år fick vi till exempel 271 nya telebolag och hundra nya elbolag. Den enda sektorn som minskade var det rena inrikesflyget som gick från 129 bolag till 127. Produktiviteten ökade också inom samtliga sektorer. Men dessutom minskade enligt regelutredningen sysselsättningen i alla de undersökta marknaderna utom taxi och priserna steg i alla utom tele. Mest ökade priserna för järnvägsresor, vilket dock till en del kan förklaras av att de nya snabbtågen X2000 introducerades under 1990-talet. Regelutredningen påpekade att flera instanser, bland andra Konsumentverket, påtalat brister i konsumenträtten, framför allt på tre områden: 1. Förhållandena när ett avtal träffas mellan företaget och konsumenten. Här kunde företagen utnyttja konsumenternas bristande kunskaper. 2. Företagens bristfälliga kundhantering. 3. Svårigheter att få till stånd ett enkelt förfarande för att lösa tvister. Regelutredningen påpekade också att man inte ska underskatta behovet av konsumentstöd när man ändrar reglerna på en marknad. Det är som regel svårare för konsumentintressen än för producentintressen att mobilisera, skrev utredarna i sin sammanfattning. Nu är vård- och omsorgssektorerna föremål för samma avreglering. Avregleringen går dock olika snabbt i olika län. I Stockholms län sker redan 33 procent av äldreomsorgen i enskild regi enligt siffror från Socialstyrelsen och Konkurrensverket, medan andelen är under en procent i Örebro, Västernorrlands, Norrbottens och Blekinge län. Sverige har fortfarande cirka 30 procent av arbetskraften anställda inom offentlig sektor mot exempelvis 10 procent i Tyskland. Konkurrensverket lät Sifo göra en undersökning förra året som gällde valmöjligheterna inom vård och omsorg. Där svarade 19 procent av de tillfrågade att man fått möjlighet att välja vårdutförare, 82 procent tyckte att det var en fördel. Men av dem som inte fått välja svarade bara 46 procent ja på frågan om man skulle ha valt utförare om man haft möjligheten. I början av 2007 lämnade regeringen ett uppdrag till Konkurrensverket att utarbeta en rapport om reglerna kring företagande inom vård och omsorg. Av särskilt intresse är regelverk som innehåller hinder vilka kan hämma utvecklingen av entreprenörskap, skriver regeringen i sina direktiv, man vill alltså öka företagandet på olika sätt. Rapporten är inte färdig i skrivande stund, men sakkunnige Kristian Vidaas på Konkurrensverket bekräftar att man identifierat problemet med konsumentskyddet inom vårdoch omsorgssektorn. Vi har inte diskuterat på djupet hur konsumenträttslagstiftningen bör ändras, det ligger inte i vårt uppdrag, säger Kristian Vidaas. Vårt fokus ligger på hur man ska kunna öka konkurrensen inom sektorn, och det leder till ökad konsumentnytta. Men naturligtvis är det viktigt att konsumenterna får bra information om olika vårdutförare för att kunna jämföra dem. n Text: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist foto: Soccerkry, vanessapr, mayr, davecub, blazinhispazian, jurek d, brockenchopstick/flickr.com KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt
notistorg Regeringen satsar på Internet i vården Socialdepartementet har högsta ansvaret för vård och omsorg. Där vill man satsa på ökad valfrihet men hur ska konsumenterna få information om vårdgivarna? Vi frågade Michael Kihlström, politiskt sakkunnig hos socialminister Göran Hägglund, som skickade skriftliga svar på våra frågor. KonsumentMakt: I sitt anförande på Vårdgivardagen 10 maj talade Göran Hägglund om ökad valfrihet och att det krävs flera saker för att utveckla vården. Han sade bland annat att för det första måste någon ha viljan och kunnandet att starta och driva vårdverksamhet. För att stimulera detta ska regeringen ta fram ett förslag till avknoppningsstöd. För det andra måste landstingen ha kunskap och kompetens att beställa. Men Sveriges Konsumenter saknar en tredje faktor hur ska konsumenterna kunna dra nytta av den ökande valfriheten? Hur ska man få information, kunskap och kompetens att beställa rätt vård för sina behov? Michael Kihlström: Patientens möjlighet att använda Internet för att kommunicera med vården och kunna förbereda eller följa upp ett vårdbesök har särskilt lyfts fram i den nationella IT-strategin för vården och omsorgen. Målet är att stärka patientens möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Att skapa nya och enklare kontaktvägar mellan medborgarna och vården står därför i fokus för regeringens och sjukvårdshuvudmännens gemensamma ansträngningar för att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Genom projektet Vården på Webben samverkar landsting och regioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för att åstadkomma en gemensam webbplats där den information som patienter och anhöriga behöver finns tillgänglig dygnet runt och under en gemensam webbadress. All information om hälso- och sjukvård kommer att presenteras på ett mer enhetligt och tydligt sätt på den nya webbplatsen. Där kommer inte enbart information och kunskap att finnas, utan också möjlighet att söka vård, ställa frågor, få information om rättigheter samt jämföra kvalitet och väntetider. Den nya webbplatsen blir därmed ett kraftfullt och lättanvänt verktyg för medborgarnas fria val av vårdgivare. Under 2007 satsar regeringen totalt 44 miljoner kronor på en nationellt kvalitets säkrad sjukvårdsrådgivning via Internet och telefon, varav 10 miljoner kronor särskilt avsätts till projektet Vården på Webben. Målet är att tjänsten ska kunna lanseras i en första version under 2008. KM: Statsrådet Hägglund talade på vårdföretagarnas årsmöte 22 maj om Öppna jämförelser och Kvalitetsregister. Gäller detta bara vårdpersonalen, eller ska konsumenterna kunna ta del av ett kvalitetsregister? MK: Regeringen har en tydlig ambition att öppna kvalitetsjämförelser ska vara enkelt tillgängliga för alla medborgare och kunna ligga till grund för det fria valet av vårdgivare. En ökad mångfald av vårdaktörer kräver också nya verktyg som gör det enklare för den enskilde att välja. Målsättningen är att informationen presenteras på ett samlat och lätttillgängligt sätt med hjälp av olika former av IT-stöd. Regeringen ser nu över formerna för hur information kan göras mer lättillgänglig och bättre anpassad till olika målgrupper än den är idag. KM: Om man är missnöjd med vården och omsorgen kan man vända sig till Patientombudsmän, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller andra instanser. Men dessa är ännu ganska okända. I takt med att valfriheten ökar kan man tänka sig att fler vill ha möjligheten att komma i kontakt med en instans för klagomål och frågor. Kan regeringen tänka sig att stimulera inrättandet av flera vägledare eller ombudsmän? MK: Regeringens ambition är att ge äldre och multisjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov möjlighet till en fast vårdkontakt som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan. Detta övervägs i regeringens arbete med att stärka patientens ställning i vården. n Text: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist Bygg ut konsumentskyddet Allt fler allmännyttiga tjänster avregleras. Vi går från att vara medborgare till att bli kunder. Valmöjligheterna blir hela tiden fler på gott och på ont. Våren 2007 antog Sveriges Konsumenter en policy om allmännyttiga tjänster. I begreppet menas här tjänster som är knutna till våra basbehov, som vård, omsorg, el, vatten post- och teletjänster, skola, daghem och kollektivtrafik. Sveriges Konsumenter tycker att det i grunden är positivt att vi får fler valmöjligheter. Det kan öka konkurrensen och ge oss bättre och billigare varor och tjänster. Men för att det ska fungera förutsätter det att det ska vara enkelt att jämföra alternativ, att kvaliteten ska vara säkrad mot felbehandlingar och att ansvar och reklamationsvägar ska vara tydliga. Sveriges Konsumenter anser att konsumentskyddet måste omfatta samtliga tjänster, även de från kommun, landsting eller privata företag. Vi ska ha rätt att reklamera kommunala tjänster som exempelvis hemtjänst, färdtjänst och barnomsorg om vi inte får det vi betalar för. Enligt policyn ska allmännyttiga tjänster uppfölja följande krav: n Alla ska ha tillgång till bra vård till en rimlig kostnad. n Valmöjligheter konsumenterna ska ha reella val mellan olika tjänster. n Komplett och tillförlitlig information. n God kvalitet. n Hög nivå av säkerhet och pålitlighet. n Rättvis konkurrens mellan olika utförare. n Oberoende reglering med sanktionsmöjligheter vid överträdelser. n Möjlighet till reklamation och tvistlösning. Policyn i sin helhet finns på www.sverigeskonsumenter.se n Kvalitetssäkra servicehus och hemtjänst Det finns idag inga nationella kvalitetskrav på kommunal hemtjänst och särskilt boende (servicehus eller motsvarande). Det innebär att omsorgen ser väldigt olika ut både mellan olika kommuner men även inom samma kommun. 27 kommuner har idag kundvalssystem inom hemtjänsten vilket innebär att brukaren kan välja mellan olika företag som kommunen godkänt. Valfrihet i all ära men hur ska man kunna välja när man inte vet vad de olika företagen står för, vilka de är och ännu mindre vad de har för kvalitet på sina tjänster, säger Inger Persson, ordförande i Sveriges Konsumenter. Att vara gammal, och ofta också sjuk, gör det ju inte enklare att söka information och ta ställning. Sveriges Konsumenter kommer nu att titta på möjligheten att certifiera vårdgivare utifrån brukarens perspektiv. Första steget i arbetet är att undersöka möjligheten att ta fram ett antal parametrar som vårdgivaren ska uppfylla för att bli certifierad. Det kommer inte att bli en granskning på detaljnivå, att vårdgivaren uppfyller grundläggande krav har kommunerna ansvar för. Istället kommer det att handla om kvalitetsfrågor och möjlighet för brukaren att kunna klaga på tjänsten. Vår målsättning är att börja med hemtjänst och särskilt boende. När vi tagit fram instrumenten vill vi starta upp certifieringen tillsammans med våra medlemsorganisationer. Äldrevården är det första steget till certifiering, vår ambition är att gå vidare och certifiera fler allmännyttiga tjänster. I dag får den som behöver hemtjänst och bor i en kommun med flervalssystem en lista över de företag de kan välja mellan. Namnet på företaget och kontaktuppgifter, oftast ingenting mer. Det är oacceptabelt, säger Inger Persson. Alla ska få den kvalitet på sina tjänster som de har rätt till och dessutom betalt för via sina skatter. n Kundval i äldreomsorgen Att ha möjlighet att styra över hur man ska bli hjälpt i sin vardag genom att själv få bestämma utförare och kunna byta om man inte är nöjd upplever många som positivt enligt en undersökning från Socialstyrelsen 2004. Men att göra ett första val, eller att byta, förutsätter att det finns tillförlitlig information. Något som ofta brister. Kundval innebär att den gamle eller sjuka har rätt att välja vem, inom kommunen eller bland privata företag, som ska utföra den hemtjänst som de blivit beviljade. I dagsläget har 27 kommuner kundval och lika många planerar att införa det. Enligt den nordiska studien Kundval för äldre och funktionshindrade konsumentperspektivet från 2005 upplever många att det är svårt att informera sig om kundvalssystemet och skillnaderna mellan de olika utförarna. Mellan 20 och 30 procent klarar inte av att välja utan biståndsbedömarens hjälp. Samtidigt är det oklart vilka befogenheter biståndsbedömaren egentligen har när det gäller att hjälpa till i valsituationen. Studien visar också att det är få brukare i hemtjänsten som byter från en utförare till en annan, bara cirka tio procent. Även om en huvudtanke med kundvalssystemet är att det ska vara lätt att byta kan det i realiteten vara komplicerat. Bytet innebär en ansträngning som kan vara nog så påfrestande om man är gammal och sjuk. Ett byte innebär också en osäker het om det kommer att bli bättre med en annan utförare. Dessutom kan brukarens beroendeställning till personalen innebära att man inte vill klaga i onödan. Finns det då brister när det gäller informationen och stödet i valsituationen drar sig många för att göra ett byte. För att brukarna ska känna sig trygga när de väljer bör kommunen göra regelbundna kvalitetsuppföljning samt ställa krav på att grundläggande information finns tillgänglig. Exempel på sådan information är statistik över hur många nya kunder utföraren fått, hur många som bytt till en annan och vilka klagomål som riktats mot utföraren. Idag skiljer sig kvalitetsuppföljningen åt mellan olika kommuner. I vissa kommuner framhåller man att kvalitet framför allt ska bedömas av brukaren och att denna kan byta om han/hon inte är nöjd. I andra kommuner gör man regelbundna uppföljningar med brukarundersökningar som sedan presenteras på respektive utförares webbplats. n Text: Emma Johnson foto: hwelling/flickr.com KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt
HJÄRTOPERERADE Halil Canay Samma operation men olika eftervård Agnetha Olofsson De gjorde en likadan hjärtoperation på samma ställe men deras eftervård såg helt olika ut. Halil Canay fick sjukgymnastik, konsultation av en dietist, återbesök hos läkare och erbjudande om att träffa en kurator. Agnetha Olofsson fick varken sjukgymnastik, dietistkonsultation eller information om var hon skulle vända sig om hon hade frågor eller inte mådde bra. Både Agnetha och Halil gjorde en kranskärloperation på Thoraxkliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Båda hade haft problem med hjärtat tidigare och båda bytte fyra kärl. Operationerna gick bra men sedan slutar likheterna, deras eftervård såg helt olika ut. Halil Canay var 63 år när han 2005 gjorde sin operation. Allt var jättebra, berättar han. Visst var jag orolig dagarna innan operationen men jag fick mycket information. Dels av läkaren som skulle utföra operationen, dels av en sjukgymnast som beskrev hur rehabiliteringen skulle gå till. Halil låg kvar på Thorax en vecka innan han åkte hem till Norrtälje. Under den veckan hade han träning med en sjukgymnast varje dag och ett möte med läkaren som gjorde operationen. Vid utskrivningen fick han utförlig information om vad han skulle tänka på under de närmaste veckorna efter operationen, vilka fysiska symptom han skulle vara observant på och beskedet att han var välkomman att ringa om han hade några funderingar. Han var sjukskriven tre månader och gick under den tiden på sjukgymnastik en gång i veckan på Norrtälje sjukhus tillsammans med andra hjärtopererade. Han blev kallad till ett möte med en dietist på Danderyds sjukhus och de gick igenom hans kostvanor och förändringar han borde göra. Redan dagarna efter operationen blev han också erbjuden att träffa en psykolog men tackade nej. Han hade två läkarbesök under tremånadersperioden. Jag fick allt vård och hjälp jag behövde. Jag kände mig lugn och trygg trots oron innan operationen. Agnetha Olofsson 49 år opererades på Thoraxkliniken 2007. Hennes historia är en helt annan. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk, är hennes summering. Själva operationen och dagarna på Karolinska sjukhuset gick bra även om Agnetha är kritisk till att hon fick träffa olika läkare hela tiden. Innan operationen kom en läkare in och presenterade sig som den som skulle utföra ingreppet. Efter operationen kom en helt annan läkare in och sa att han var den som utfört den. Agnetha fick ingen rehabilitering överhuvud taget. Vid utskrivningen fick hon informationen att hon skulle bli kontaktad av Huddinge sjukhus för att få sjukgymnastik och att hon skulle få en kallelse till ett uppföljande läkarbesök på KS. Hon fick rådet att åka hem och leva som vanligt men inte lyfta för tungt. Det var allt. Veckorna gick, Agnetha blev inte bättre utan tvärtom sämre. Hon var helt slut, orkade knappt ta sig från sängen till toaletten. Svimmade när hon reste sig upp, fick hålla i sig för att inte ramla omkull. Jag visste ju inte hur man ska må som hjärtopererad och tänkte att det var normalt att känna så här. Men till slut sa min 22-årige son att jag måste söka läkarkontakt. Jag visste inte var jag skulle vända mig, ringde till både Huddinge och Karolinska. Det slutade med att jag blev hänvisad till akuten där de konstaterade att jag var felmedicinerad och hade alldeles för lågt blodtryck. De sänkte dosen och skickade hem mig. Svimningarna försvann men den obeskrivliga tröttheten höll i sig. Dessutom hade hon svårt att andas. Det hade gått ungefär fyra veckor sen operationen och hon hade fortfarande inte orkat gå ut på en promenad runt kvarteret och hade inte fått någon kallelse till sjukgymnastik. Hon började få halvt panik, måste komma igång med den fysiska träningen. Ringde sjukgymnastiken på Huddinge sjukhus flera gånger utan att få tag på någon. Lämnade meddelanden på telefonsvarare men utan att någon ringde tillbaks. Däremot hade hon nu fått en tid för ett återbesök på Karolinska. När hon kom dit gjorde de en rutinmässig röntgen av lungorna och konstaterade snabbt att hennes ena lunga var mer än halvfylld av vätska. Vätskan tappades ut och efter ett par dagar började hon känna sig piggare, då hade drygt halva sjukskrivningstiden gått. Det gick sakta framåt och hon kände att hon inte skulle orka jobba om tre veckor. Fortfarande hade jag ingen kontaktperson, inget telefonnummer, visste inte ens om jag hörde till Karolinska eller Huddinge. Det var bara att börja ringa runt och jag fick mer eller mindre tjata mig till en läkartid. Jag fick komma till Karolinska och träffa ännu en ny läkare, den sjunde i raden. Han var stressad och sjukskrev mig rakt upp och ner sex veckor till. Var finns respekten för patienten i vården, undrar Agnetha. Var finns samordningen mellan olika vårdgivare? Vem tar ansvaret efter att en akut operation är utförd? Jag kände mig som tappad mellan två stolar och som sjuk är man väldigt svag och sårbar, det är svårt att orka vara tuff och orka stå på sig i ett sådant läge. Utan mina anhöriga hade jag inte fixat den här tiden, varken fysiskt eller mentalt. Agnetha fick tills slut en kallelse till sjukgymnastik. Den 8 maj skulle hon få komma, mer än två månader efter operationen. Det hade tagit fyra veckor för Karolinska att få iväg remissen till Huddinge. Hon fick aldrig något erbjudande om att träffa en dietist, däremot en kurator vilket hon avböjde. Två patienter som gjort samma operation på samma sjukhus, hur kan eftervården se så olika ut? Eftervård och rehabilitering ska se likadan ut oavsett var man bor, säger klinikchef Ulf Kjellman på Thoraxkliniken. Det är vi som har ansvar för att se till att patienten får den eftervård som hon eller han behöver, antingen här eller på sitt lokala sjukhus. I det här fallet har våra rutiner uppenbarligen brustit och det är väldigt beklagligt. Att en patient inte får uppgifter om vart och till vem hon ska vända sig med frågor och funderingar ser han också som en miss från sjukhusets sida. Vid utskrivningssamtalet ska patienten alltid få information om vem hon eller han ska vända sig till. Oftast är det den ansvarige läkaren. Kjellman berättar att det varit en del problem med just remisserna till sjukgymnastiken men att de nyligen förbättrat rutinerna. n KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt
valfrihet och privatisering Vård på lika villkor Dagens stora förändringar i vården berör inte minst medlemmarna i de olika organisationerna inom Handikappförbunden HSO. Parollen vård på lika villkor känns aktuellare än någonsin och man ställer hårda krav på kvalitet. Ska man tala om valfrihet handlar det för oss om kvalitet och resultat. Och kvalitet får inte vara något ytligt, säger Örjan Brinkman, generalsekreterare i HSO. Om vissa ska kunna köpa bättre vård måste det ske på ett sätt som garanterar att det inte drabbar de grupper som är i mest behov av vård och behandling. Man kan inte bara mäta väntetider och bemötande och sedan låta bli att ställa frågan blev du bättre?, alltså det faktiska resultatet. HSO bildades 1942 och har idag 43 medlemsförbund. Det är i princip alla de stora handikapporganisationerna med allt från Afasiförbundet till Tandvårdskadeförbundet, liksom De Handikappades Riksförbund, DHR. Vi organiserar idag nästa en halv miljon medlemmar. Som konsumenter inom vård och omsorg är vi en de största intressegrupperna. Om det hade handlat om någon annan bransch skulle vi nog uppfattas som en vipkund och våra behov och önskningar skulle därmed stå foto: hogepodge/flickr.com mer i centrum när det gäller såväl utbud som organisation, säger Örjan Brinkman. Många söker också initialt medlemskap i våra organisationer för att få mer kunskap och därigenom bli en bättre och säkrare konsument. Ordet konsumentmakt innebär, för HSO, allt från att enkelt kunna välja bra hjälpmedel för sitt funktionshinder till rent brukarinflytande, alltså att man finns representerade när beslut fattas om prioriteringar etc. Utbud och prioriteringar styrs i för hög utsträckning av doktorer, forskare och politiker, säger Örjan Brinkman. Man kan till exempel fråga sig varför det finns så många magnetröntgenapparater. De är självklart viktiga, men det är mer styrt av doktorers och forskares intressen än av konsumenternas samlade behov. Man vill ha en betydligt starkare ställning för patienterna även efter behandlingen. I HSO:s målprogram om hälso- och sjukvård sammanfattas detta så här: Vi patienter saknar nästan helt utkrävbara rättigheter i vården. Vi har ingen möjlighet att få vår sak prövad och avgjord genom domstol om vi är missnöjda med hur en åtgärd utförts, hur vårdbehov bedömts eller hur vårdbehov i förhållande till nytta och resursutnyttjande har avvägts. Patientens ställning måste stärkas med lagstiftning. Patienter, sjukvårdshuvudmän och vårdpersonal skulle då få ökad möjlighet att agera som jämbördiga parter. Utvecklingen med allt fler sjukvårdsförsäkringar ser Örjan Brinkman på med oro. Våra grupper är utestängda från dessa gräddfiler, det finns ingen som erbjuder sådana försäkringslösningar till oss. Om vissa ska kunna köpa bättre vård måste det ske på ett sätt som garanterar att det inte drabbar de grupper som är i mest behov av vård och behandling. n Text: Jan Bertoft Privata sjukförsäkringar differentierar vården Omkring 260 000 personer i Sverige har idag en privat sjukförsäkring, enligt SVT:s Aktuellt. Det är en ökning med 50 procent sedan den senaste officiella statistiken för drygt två år sen. En lagändring 1 juli gör det möjligt för fler vårdgivare att ta emot sjukförsäkrade patienter. Den 1 juli avskaffades stopplagen och därmed försvann kravet på att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska drivas utan syfte att ge vinst. Förbudet att vården utslutande ska bedrivas med offentlig finansiering upphävdes. Dessutom avskaffades kravet att varje landsting ska bedriva verksamhet vid minst ett sjukhus. En av de direkta effekterna är att det öppnar upp för fler vårdgivare att ta emot patienter med privata sjukförsäkringar. Jag ser stora faror med att blanda offentliga patienter med sjukförsäkrade, säger Johanna Hållén, hälso- och sjukvårdssakkunnig på PRO, Pensionärernas riksorganisation. I förlängningen är risken stor att det kommer att ske på de offentliga patiernas bekostnad. Att de får stå tillbaka för de försäkrade. Det är bättre att, som idag, skilja på offentlig och privat vård. Regeringens syfte med lagändringen är bland annat att stärka patientens ställning genom att erbjuda bättre tillgänglighet och ökad mångfald. Man menar också att privata vårdgivare bidrar till att minska vårdköerna. Men Johanna Hållén ser faror med det nya systemet. Visst kan det vara bra med mångfald i vården, men jag säger nej till vård där vinsten inte går tillbaka till verksamheten. Dagens princip om en vård på lika villkor, kan successivt förändras till en vård där det blir plånboken och inte behovet, som styr vilken vård man får. Fortsätter den här utvecklingen tror hon att det kan finnas risk för att alla i Sverige får en basförsäkring. Vill man ha mer, snabbare eller mer kvalificerad vård blir det då upp till var och en att teckna privata försäkringar. Det kan bli dyra försäkringar som många äldre inte kommer att ha råd med. n 10 KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt 11
Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumenter Box 6086 102 32 Stockholm debatt Se patienter som konsumenter! Ofta säger politiker och chefer inom vården att det är dags för nytänkande och att hitta nya lösningar. Behoven inte plånboken ska styra och dialogen med patienter bli bättre. Mer sällan ser man konkreta förslag. Hur, var och när ska det ske och vilken personal ska ansvara för dessa förändringar? Befolkningen ökar och vården minskar. Logiken rimmar illa. Går det verkligen att tjäna pengar på patienter och sjukdomar? På Sveriges kommuners och landstings hemsida står att antalen besvarade samtal i Värmland är 14 procent och Halland 98 procent. En del vårdcentraler har kvar fasta telefontider, men vi patienter har inte alltid möjlighet att ringa dessa tider. Idag satsar en del på ett nytt telefonsystem där man kan lämna ett nummer och bli uppringd. Äntligen! Att utgå från kunden är en förutsättning för all verksamhet. Ett läkarbesök är ett samtal mellan en patient och en läkare där man tillsammans kommer fram till en gemensam lösning med läkarens kompetens som stöd. Då har vi en bra vård som håller hög och konkurrenskraftig klass. Och devisen att sätta patienten i centrum får äntligen en mening. Som patient får du idag en tydlig överblick över din behandling. Men vad händer den dagen du är fysiskt färdigbehandlad? Du återvänder till familj, jobb och vänner. Inte alla känner till att det finns en kurator att vända sig till. Inom vården finns idag en skarp linje mellan det fysiska och mentala när i stället kroppen borde ses som en helhet. I denna nya sociala och mentala vård skulle man kunna få prata med andra i liknande situationer, jämföra erfarenheter och undvika de värsta fällorna. För att få hjälp att återgå till vardagen krävs ett forum, ett nätverk och kunnig personal från olika instanser för att få stöd och kunskap i en ny situation. Fler borde jämföra patient och konsument. När vi handlar i butik är vi upplysta om kostfiberhalt, näringsinnehåll, kemiska substanser, ekologiska varor, prisjämförelser och kvalitetsskillnader. Vi jämför elpriser och kräver enkel och begriplig märkning på varor. Jag önskar att det skulle finnas ett ökat konsumenttänkande även inom vården. Där vi vet vart vi ska vända oss med våra klagomål, ha rätt till öppet köp, komma fram på telefon och kunna välja kvalitet. För att detta ska bli möjligt krävs att både representanter för vård och patienter börjar fundera i nya banor. Idag bugar och bockar en del patienter och är tacksamma för den vård vi får. Andra kräver sin rätt och hänvisar till vårdgarantin. Många inom vården gör ett fantastiskt jobb. De vänder på kroppar, lyssnar och håller handen och tar ansvar för olika vårdsituationer. Det är rimligt att vi i Sverige får en rättvis vård oavsett var vi bor, som kostar lika och som har samma kvalitet och resurser. n Text: Louise Ekström, Tjl kommunikationsansvarig, Sveriges Konsumenter 12 KonsumentMakt juli 2007 nummer tre