Program för bevarande för området Simonsland Borås Stad

Program för bevarande för området Simonsland Borås Stad

2 Tillhör utställningshandling för detaljplan för del av Centrum SIMONSLAND 10 m.fl Borås Stad, upprättad 2 november 2009 Stadsantikvarie Fredrik Hjelm

3 Innehåll Program för bevarande för området Simonsland 2009-10-23 Inledning 4 Hänsynskrav enligt PBL 3:1 5 Varsamhetskrav enligt PBL 3:10 5 Förvanskningsförbud enligt PBL 3:12 5 Funkisfabriken SKS 6 Vestindien 16 C. J. Jonssons färgeri, 1895 17 Garveriet 1880 20 Fasader 20 Fönster 21 Gamla Hotellet 1870 med tillbyggnad från 1924 22 Gamla Blekeriet 1870 24 Vestindien interiörer 26 Gamla Kontoret och Vattenverket 27 Personalhuset 31 Tystnaden 37 Kv. Tryckaren 1 41 Tryckaren 1, Råvarulagret 43 Kv. Tryckaren 1, Färglagret 46 Kv. Tryckaren 1, Färgeriet 48 Kv. Tryckaren 1, Blekeriet 1919 (Navet) 50 Passager över Viskan 51 Simonsland 11 53

4 Program för bevarande för området Simonsland 2009-12-01 Detta bevarandeprogram kompletterar detaljplanen för del av Centrum, SIMONSLAND 10 m.fl, Borås Stad (nr 20/07) och syftar till att ge en bakgrund och en vägledning inför ombyggnads- och renoveringsarbetet i kvarteren Simonsland 6, 10 och 11 samt Tryckaren 1 i Borås Stad. Namnet Simonsland används i dokumentet som ett samlingsnamn för samtliga dessa kvarter. Inledning Omsorgen och det starka engagemanget för industribebyggelsen i området Simonsland har sin grund i det arbete som Stadsbyggnadskontoret i Borås Stad sedan många år aktivt bedriver för att utifrån stadens egen tradition och historia försöka tydliggöra och marknadsföra den karaktäristiska bebyggelse som utmärker staden. En välbevarad industrimiljö i Simonsland erbjuder stora möjligheter i arbetet med att långsiktigt skapa eller ytterligare förstärka stadens identitet med den industriella historien som bas. AB Svenskt Konstsilke och Borås Wäfveri AB är båda verksamheter som under lång tid varit symboler för stadens stora framgångar och starka utveckling. De båda företagen har tillsammans med en handfull andra dominerande textilföretag utgjort viktiga delar i basen för den lokala och sociala identiteten. Fabriksbyggnaderna innehåller unika lokaler med ett historiskt djup och med sitt centrala läge i staden har de under ett drygt århundrade utgjort en viktig del av boråsarnas vardag och verklighet. Med rätt hantering kan bebyggelsen i Simonsland i framtiden tjäna som ett prisma för att belysa stora delar av det moderna industrisamhällets historia. En varsam ombyggnad är en nödvändighet för att detta ska bli möjligt. Grundtanken med bevarandearbetet på Simonsland ska vara att genom ett varsamt förhållningssätt hitta, tydligöra och förädla spåren efter den industriella epoken samtidigt som man tillgodoser krav från nya användare på funktionalitet och bekvämlighet. En grundläggande antikvarisk princip säger att det är den enskilda byggnaden och dess möjligheter som skall vara utgångspunkten när en ny användning diskuteras och inte tvärtom. För ett lyckat slutresultat behövs därför en genomgång av de möjligheter som fi nns att anpassa varje byggnad till en ny funktion utan att spoliera kulturhistoriska värden. Bevarandeprogrammet är tänkt som en översiktlig redovisning av de kulturhistoriska värden som området och de enskilda byggnaderna anses besitta utifrån dagens synsätt. Samtidigt ska det ge ett stöd för att kunna hitta rätt nivå när det gäller att klara den svåra balansgången mellan att bevara den autenticitet som präglar många byggnader och att anpassa dessa till en ny användning. Det är dock viktigt att påpeka att traditionen inom ett industriområde som Simonsland är ständiga förändringar och anpassningar efter nya förhållanden och denna process bör naturligtvis få fortsätta även i framtiden. Det bör dock ske med ett synsätt som till stor del har sin grund i att berika och berätta om området och staden Borås snarare än i att, som tidigare, endast skapa ett väl fungerande skal kring en rationell industriproduktion. Förslagen i bevarandeprogrammet ska därför ses som en ram att arbeta efter vid framtida förändringar av enskilda hus. Bebyggelsen inom de aktuella kvarteren Simonsland 6, 10 och 11 samt Tryckaren 1, fi nns upptagna i Borås Stads kulturmiljömiljöprogram, som antogs av Kommunfullmäktige år 2001. Där beskrivs att det kulturhistoriska värdet konstitueras av området och bebyggelsemiljön som helhet. Man konstaterar också att det inom området fi nns enskilda byggnader som anses vara särskilt värdefulla för helhetsupplevelsen. Samtliga befi ntliga och nya byggnader inom Simonsland ska vid förändringar behandlas med utgångspunkt i bestämmelserna PBL 3:1, 3:10 och 3:12. Detaljplanen 20/07 innehåller rivningsförbud samt skydds- och varsamhetsbestämmelser för vissa byggnader eller delar av byggnader.

5 Hänsynskrav enligt PBL 3:1 Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Varsamhetskrav enligt PBL 3:10 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Förvanskningsförbud enligt PBL 3:12 Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Tystnaden SKS-byggnaden Gamla kontoret/ Vattenverket Personal huset Vestindien Lutgränd SKS-byggnaden Tryckaren Översiktlig karta över de olika byggnaderna som berörs av bevarandeprogrammet

6 Översiktskarta Funkisfrabriken - SKS Funkisfabriken SKS Den stilmässigt renodlade byggnad som visuellt dominerar Simonsland och stora delar av områdets omgivningar har sitt ursprung i en industribyggnad ritad av ingenjör T A Bergen vid AB Industribyrån i Stockholm. Den började uppföras i en utpräglad funktionalistisk stildräkt redan 1931 och har senare byggts till kraftigt vid sex tillfällen, senast år 1948-49. Den ursprungliga byggnaden utformades på ett sätt som gjorde det möjligt att i oändlighet addera nya volymer till de gamla utan att tappa i kraft och uttryck. Detta kan sägas var en av grundprinciperna i den framväxande funktionalismen, men tanken hade naturligtvis funnits sedan länge inom industrin. Byggnadens källarvåning har till vissa delar använts som lager medan övriga våningar i huvudsak har innehållit öppna maskinsalar för tillverkning. Fabriksbyggnaden utgör idag en av landets största och mest spektakulära funkisbyggnader från sin tid och måste behandlas i detta perspektiv. Byggnaden ingår som en viktig del i det arbete som Borås Stad sedan många år bedrivit med att lyfta fram och tydliggöra det rika bestånd av byggnader i funktionalistisk stil som den enormt framgångrika perioden i stadens historia har lämnat efter sig. Med detta arbete som bakgrund framstår bevarandet av industribyggnaden för AB Svenskt Konstsilke som oerhört viktig ur många aspekter. Översiktsbilden från 1936 visar SKS och den då fem år gamla frabriksbyggnaden i fuktionalistisk stil. De karaktäriska fasaderna med slätputsade ytor och stora utskurna fönsterpartier dominerar intrycket tillsammans med skorstenen och sågtandstaken. En första utbyggnad har gjorts mot söder, fram till 1948 följde sedan ytterligare fem utbyggnadsetapper.

7 Byggnaden har i detaljplanen belagts med Rivningsförbud (q 1 ) Den norra skorstenen har belagts med Rivningsförbud (q 2 ). Rivningsförbudet gäller till dess att skorstenen har uppnått sin tekniska livslängd, vilket beräknas vara cirka 50 år från och med 2009. Byggnaden omfattas av följande Skyddsbestämmelser (q 4, q 5 ) q 4 : Befi ntliga sågtandstak bevaras med ursprunglig form. Mindre påbyggnader kan tillåtas. q 5 : Interiöra detaljer i Personalhuset bevaras i enlighet med bifogat bevarandeprogram. Byggnaden omfattas av följande Varsamhetsbestämmelser (k 3, k 4 ) k 3 : Fasadmaterial ska vara puts likt ursprunglig. Ursprunglig färgsättning ska vara vägledande och bestäms i samråd med Stadsbyggnadskontoret. k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller material, form och färgsättning. Fasader Regleras med Varsamhetsbestämmelse k 3 : Fasadmaterial ska vara puts likt ursprunglig. Ursprunglig färgsättning ska vara vägledande och bestäms i samråd med Stadsbyggnadskontoret. Den ursprungliga estetiken och byggnadsstilen skapas av släta putsytor, stål och glas. För helhetsupplevelsen blir det vid framtida förändringar viktigt att minimera antalet nya material och former i fasaderna. Detta för att kunna förmedla en bra och historiskt riktig bild av den karaktäristiska SKS-funkisen. En ur antikvarisk synvinkel mycket viktig åtgärd blir att återställa ursprungliga slätputsfasader och avlägsna de profi lerade fasadplåtar som idag fi nns på stora delar av byggnaden och därför dominerar intrycket av den. Fasaderna är ursprungligen putsade med en tunnputs på platsgjuten betong. De ska vid framtida renoveringsarbeten putsas med en teknik som ger samma intryck som den ursprungliga putsen. Det ursprungliga uttrycket fi nns ännu kvar på stora ytor. Här har den befi ntliga tunnputsen bevarat sin ursprungliga struktur där gjutformarnas brädor framträder vilket skapar ett subtilt skuggspel som ger autenticitet och berättar om vilken teknik som användes när huset byggdes. I den befintliga tunnputsen framträder gjutformarnas brädor vilket skapar ett subtilt skuggspel som ger en känsla av autencitet och på ett lågmält sätt berättar om byggnadstekniken.

8 En utvändig tilläggsisolering av befi ntliga fasader bör utifrån antikvariskt perspektiv undvikas så lång det är möjligt. De stora fönsterytor som fi nns, eller som kommer att återskapas, minskar sannolikt energispareffekten av en utvändig isolering av fasaderna och en utvändig tilläggsisolering får också effekten att samtliga fönster måste fl yttas med ut i fasaden. Ett nytt ytskikt skulle också innebära att upplevelsen av den ursprungliga muren spolieras. Den ursprungliga tanken med att skapa fasader med enkla, odekorerade murytor och stora samlade fönsterytor bör gälla även när fasaderna varsamt förändras. Nya fönsterytor bör i första hand tas upp i ursprungliga lägen som under senare tid har murats igen. Placering och storlek på helt nya fönsteröppningar och entrépartier måste studeras noga för att de ska bli väl avvägda detaljer som på ett arkitektoniskt och antikvariskt acceptabelt sätt kompletterar och adderar något till den ursprungliga kompositionen. Generellt bör det fi nnas en större tolerans mot förändringar av fasaderna i markplan, främst gäller detta mot de planerade torgytorna i väster och öster. Färgsättningen på de slätputsade funkisfasaderna bör ligga nära den ursprungligt ljust ockragula kulör som idag fi nns på byggnaden och som är mycket typisk för tidsepoken och funkisen i Borås. Detaljer som plåtar och entrépartier bör utföras i en mörkt kromoxidgrön kulör som sannolikt är ursprunglig. SKS-byggnadens ursprungliga färgsättning låg sannolikt nära den som idag återfinns på fasaderna vid den gamla skorstenen. Merparten av alla funkisbyggnader i Borås fick gula fasader under 1930-40- talet. Väldigt ofta målades detaljer som listverk, fönster och entrépartier i en mörkt grön kulör som kontrasterade till de ljusa fasaderna. Fönsterpartier Regleras med Varsamhetsbestämmelse k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller material, form och färgsättning. SKS-byggnaden karaktäriseras till stor del av stora fönsterpartier i stål med tidstypiskt liggande rutor. Från antikvarisk synvinkel är utgångspunkten att ursprungliga fönsterpartier / bågar bevaras och renoveras så lång det är möjligt. De befi ntliga fönsterpartierna bör inventeras och bedömas utifrån tekniskt skick och placering i byggnaden. Där befi ntliga originalfönster inte anses leva upp till de krav som ställs när det gäller exempelvis buller och värmeisolering bör nya fönster utformas så lika de befi ntliga som möjligt, men med vissa eftergifter för att exempelvis kunna hantera isolerglas. Ett alternativ kan vara att komplettera ursprungliga fönsterpartier med nya invändiga bågar. Materialet i nytillverkade fönsterpartier bör vara stål med profi ler och konstruktion lika de ursprungliga. Att hitta rätt känsla i materialet samt rätt proportioner mellan glasytor och båge är helt centralt med tanke på att fönsterpartierna till stora delar dominerar intrycket av byggnaden. Ursprungliga kompositioner av fönsterpartier med liggande,

9 rektangulära rutor ska stå som förebild även för eventuellt helt nya fönsterpartier som skapas vid ombyggnaden. Målsättningen ska vara att nya fönsterpartier ska bli väl avvägda detaljer som på ett arkitektoniskt och antikvariskt acceptabelt sätt kompletterar och adderar något till den ursprungliga kompositionen. Färgsättningen på fönsterpartierna är mycket viktig när det gäller upplevelsen av byggnaden och samspelet mellan fasad och fönsterpartier. En kulör som ligger nära originalet med mörkt kromoxidgröna fönster är en antikvarisk riktlinje. Den ursprungliga tanken där mörka fönsterpartier skall upplevas som utskurna i murytan är avgörande för upplevelsen av byggnaden. Fönsterpartier ska ligga i liv med fasaden på ett sätt som överrensstämmer med den ursprungliga utformningen. Ursprungliga fönsterpartier ger karaktär och dominerar intrycket av byggnaden. De tidstypiska fönsterpartierna karaktäriserar SKS-funkisen och de är känsliga för förändringar både vad gäller form och kulör. Senare tillkomna fasadplåtar skapar djupa nischer som inverkat negativt på helhetsupplevelsen av huset. Ursprungligen låg fönsterpartierna i liv med fasaden. Exteriöra detaljer Den stora SKS-byggnaden har ett antal detaljer i fasaderna som framstår som viktiga att bevara för att bibehålla autenticiteten och förstärka karaktären på byggnaden. De detaljer som anses bevarandevärda är den enkla med mycket effektfulla balkongen samt fl aggstången på fasaden mot Skaraborgsvägen i öster. Ett antal utrymningstrappor mot öster samt det stora skärmtaket över lastbryggan på den norra fasaden. Vidare bör de exteriöra förbindelsebryggor som fi nns på utsidan av SKS-byggnaden i anslutning till Viskan stå som inspiration och förebild när nya bryggor gestaltas. Det gäller såväl material som utformning. Detaljerna saknar skyddsbestämmelser i planen, men bör behandlas i enlighet med PBL 3:10 och 3:12 i samband med framtida förändringar

10 Det stora skärmtaket över lastbryggan har en utformning och en konstruktion som ger karaktär åt innergården mot norr. Om funktionen med inlastning kvarstår i denna del bör även skärmtaket bevaras. Den ensamma och skarpt utskjutande balkongen på byggnadens fasad mot Skaraborgsvägen i öster är mycket effektfull och en av de absolut tydligaste detaljerna när det gäller att hänföra byggnaden till stilen och tiden. Utgångspunkten bör naturligtvis vara att bevara ursprungliga detaljer. Vid en mer omfattande renovering bör utformning av balkongplatta och räcke så långt det är möjligt efterlikna originalbalkongen. Även flaggstången och möjligheten att hissa en flagga i detta läge har ett starkt symbol- och identitetsvärde för Simonsland och SKS och bör därför bevaras för framtiden. De ursprungliga putsfasaderna är till stora delar inklädda med plåt. En konsekvens av detta är att fasaderna upplevs som randiga i släpljus vilket inte kan sägas vara ett ideal för den tidiga funkisstil som byggnaden representerar. På bilden syns även två av de utrymningsvägar som bör bevaras vid en framtida ombyggnad.

11 Exteriöra detaljer som ytterdörrar och denna utrymningstrappa på den östra fasaden blir mycket viktiga när det gäller att förmedla en autentisk bild av anläggningen. De bör bevaras och även kunna stå som förebild och inspiration för nytillkommande detaljer med samma funktioner. Få äldre entrépartier finns bevarade i SKSbyggnaden. Detta stålparti, som sannolikt är senare tillkommet än 1931, fångar dock upp stilen och ger karaktär. Det bör kunna stå som inspiration för framtida entrépartier vad gäller utformning och materialval. Området har ett antal förbindelsebryggor som tillkommit under årens lopp för att möta olika krav som verksamheten haft. Bryggorna har en enkel karaktär som förmedlar en bild av en rationell industrimiljö. För att bevara delar av industrikänslan i området bör de stå som förebild för de nya bryggor som byggs i anslutning SKS-byggnaden. Kan de i något läge bevaras så skulle det bidra mycket till en autentisk upplevelse av Simonsland.

12 Tak Regleras med Skyddsbestämmelse q 4 : Befi ntliga sågtandstak bevaras med ursprunglig form. Mindre påbyggnader kan tillåtas. De karaktäristiska sågtandstaken framstår som helt centrala att bevara. Tillsammans med skorstenarna är dessa takformer det som hos de fl esta blivit synonymt med industribebyggelse. Trots sågtändernas placering på den höga byggnaden är de mycket exponerade från bland annat Kungsbron i norr samt från Högskolans nya bibliotek i öster. Den udda takformen är ett viktigt karaktärsdrag som förstärker byggnadens industrikaraktär och gör den unik. Det är därför viktigt att sågtandstaken kan bevaras med ursprunglig form. Takmaterial ska vara svart papp eller svart plåt. Ytterbågarna i taket är viktiga för upplevelsen av sågtandstaket Det för textilindustrin så karaktäristiska sågtandstaket skapar lokaler med ett vackert och skuggfritt ljus. Taket bärs av synliga betongkonstruktioner som på ett diskret sätt berättar om husets olika byggnadsetapper. Denna läsbarhet förstärks av innanfönster som därför spelar en viktig roll samt även förhöjer upplevelsen av sågtandstaken från insidan. Även industriparketten är för tiden och textilindustrin mycket tidstypisk och den bör också bevaras om möjligt. De båda betongskorstenarna är landmärken i staden och tillsammans med sågtandstaken är de byggnadsdelar som tydligast markerar Simonslands industrihistoriska arv. Båda skorstenarna bör bevaras så långt det är tekniskt möjligt. Endast den norra skorstenen är dock belagd med rivningsförbud i planen.

13 både från utsidan och insidan. Om de måste bytas bör nya fönster därför utformas och komponeras så lång det är möjlig likt befi ntliga vad gäller material, storlek och indelning. Sågtandstaken täcker stora takytor och ett fåtal mindre påbyggnader kan tillåtas utan att upplevelsen och karaktären går förlorad. Yttertaket kan isoleras från utsidan utan att karaktären går förlorad. Byggnaden har något förhöjda fasadavslut för att förstärka intrycket av ett platt tak vilket möjliggör en utvändig isolering utan större påverkan på utseendet vid takfoten. Interiört har de fem utbyggnadsetapperna resulterat i att det i byggnaden fi nns ett antal olika typer av gjutna takkonstruktioner och fönsterbågar i sågtandstaken. Ur ett antikvariskt perspektiv är det viktigt att varje lösning kan bevaras och leva kvar. Olika tiders betongkonstruktioner i taket ger en läsbarhet som fungerar som en diskret påminnelse om hur byggnaden har vuxit. Det blir också viktigt att bevara konstruktionerna synliga även i framtiden. Vid eventuellt behov av akustikskivor så bör de utföras direktmonterade i friliggande fält där den befi ntliga konstruktionen med balkar är tydligt läsbar. Nedpendlande akustikundertak bör undvikas helt, eller bara förekomma i mycket begränsad omfattning. Befi ntliga innanfönster utgör vackra och välproportionerade interiöra detaljer och de bör av samma skäl betongkonstruktionerna bevaras så lång det är möjligt. Vid eventuella byten av innanfönster i sågtandstaken ska nya fönster utformas på ett sätt som efterlikar de ursprungliga vad gäller utseende och material. Interiöra detaljer Regleras med Skyddsbestämmelse q 5 : Interiöra detaljer i Personalhuset bevaras i enlighet med bifogat bevarandeprogram. Utifrån en antikvarisk synvinkel är det viktigt att man vid framtida ombyggnader så lång det är möjligt bevarar interiöra detaljer som innerdörrar och interiöra entrépartier samt trappor och trappräcken. Bevarade detaljer bidrar till en rikare upplevelse av byggnaderna och skapar en känsla av autenticitet som är svår att förmedla med enbart nyproducerade detaljer i interiören. I samverkan med varandra så ger de interiöra detaljer lokalerna karaktär och en diskret, men viktig koppling till tidigare verksamhet. Helhetsupplevelsen av byggnadens interiörer är alltså i hög grad beroende av att de små, miljöskapande detaljerna kan bevaras. Tillsammans skapar en känsla av att befi nna sig i en historisk byggnad och varje detalj som avlägsnas utan eftertanke bidrar till att byggnadens karaktär efter hand går förlorad. Det handlar, förutom de ovan nämnda, exempelvis om golvlister och industriparkett, väggpaneler samt bröstningar och golvytor i kakel. De kanske mest framträdande interiöra detaljerna är rationellt utformade trappor och trappräcken i smide och stål fi nns bevarade i fl era trapphus. Enkelhet och kvalitet i utförande präglar interiöra detaljer. Detta förhållningssätt bör prägla husets interiör även i framtiden. Röd markering på karta redovisar trapphusets läge i SKS-byggnaden.

14 I byggnaden fi nns också mycket tidstypiska personalutrymmen med glaspartier och träpaneler som bör behandlas med varsamhet och bevaras där det är möjligt. Kan de inte bevaras så bör de stå som förebild och inspiration för nya inredningsdetaljer, främst i ytor som har en mer allmän karaktär och användning. Skyddsbestämmelsen inskränker sig dock till att omfatta delar av Personalhuset ( vilket behandlas som en egen byggnad i bevarandeprogrammet, se sid. 33.) När det gäller övriga interiöra ytor och detaljer som nämns ovan så omfattas de av den generella varsamhet som avses i PBL 3:10. Enkelhet och kvalitet i utförande präglar interiöra detaljer. Detta förhållningssätt bör prägla husets interiör även i framtiden.detaljer som parkettgolv, golvlister, plåtdörrar samt glaspartier och väggpaneler bör om möjligt bevaras för att förstärka karaktären och kopplingen bakåt i tiden. Även en detalj som de enkla fönsterbrädorna med spår för att leda bort kondensvatten bör behandlas med stor varsamhet.

15 De personalutrymmen som uppfördes inne i SKS-byggnaden utformades på ett mycket tidstypiskt sätt med träpaneler och liggande fönster helt i enlighet med funktionalismens stilideal. Om möjligt bör någon eller några av dessa personalutrymmen bevaras för framtiden. De bör också kunna stå som inspiration för ny inredning. Interiören i de äldsta delarna av SKS- fabriken präglas till stor del av de gjutna pelare som bär upp konstruktionen. De målades ursprungligen i en något avvikande kulör vilket framhävde dem något och skapade ett spännande möte med taket. De bör även i framtiden spela en viktig roll vid gestaltningen av fabrikens interiörer. På bilden från 1931 syns även den nya torkanläggning som byggdes i den nya funkisfabriken.

16 Vestindien Vestindien består av fyra olika byggnadsdelar vilka byggts samman under årens lopp och idag bildar en lätt urskiljbar enhet i området. De äldre byggnaderna skapar en kontrast i området och bidrar på ett avgörande sätt till att Simonsland upplevs som helt unikt. Översiktskarta: Vestindien Den samling låga byggnader som är placerade mellan Skaraborgsvägen och Viskan i områdets nordöstra hörn skiljer sig markant från övrig bebyggelse i Simonsland. Husen är sannolikt uppförda under perioden mellan 1870-1924 och tillhör en helt annan generation bostads-/industribyggnader än de övriga. Sammantaget utgör de en mycket komplex enhet som byggts om och till vid ett fl ertal tillfällen, vilket bland annat de äldre tegelfasaderna mot Viskan vittnar om. Vestindien består exteriört av fl era olika byggnader som relativt lätt kan identifi eras. De har alla olika förutsättningar och måste därför behandlas efter sina respektive förutsättningar och kvaliteter. Den antikvariska utgångspunkten är att varje byggnads exteriör även i framtiden ska kunna redovisa ett tidslager på ett tydligt och pedagogiskt sätt. I beskrivningen nedan har ett försök gjorts att bryta ner strukturen i mindre enheter detta för att underlätta diskussioner vid framtida renoveringsarbeten. I skydds- och varsamhetsbestämmelserna behandlas dock Vestindien som en enhet av praktiska skäl. Byggnaderna har i detaljplanen belagts med Rivningsförbud (q 1 ) Byggnaderna omfattas av följande Skyddsbestämmelser (q 3 ): q 3 : Befi ntliga tegel- och naturstensfasader mot söder och väster bevaras. Underhåll ska ske med teknik och material likt ursprungligt. Byggnaderna omfattas av följande Varsamhetsbestämmelser (k 1, k 2, k 4 ) k 1 : Fasadmaterial ska vara tegel, puts, natursten eller stående träpanel likt befi ntligt eller ursprungligt. Utvändig tilläggsisolering är inte tillåten. Underhållning ska ske med traditionella material och metoder. k 2 : Takmaterial ska vara rött lertegel, svart papp eller skivtäckt plåt likt ursprungligt vad gäller utformning och färgsättning. k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och färgsättning.

17 C. J. Jonssons färgeri, 1895 År 1874 började C. J. Jonsson med maskintryckning och styckfärgning i en byggnad på den västra sidan av Viskan, innan detta hade man tryckt garn och vävnader för hand. Sonen Justus Jonsson tog 1893 över verksamheten som expanderade snabbt och 1894 köptes en garveritomt på Viskans östra strand. Området kallas på en Boråskarta från 1887 för Vestindien. Troligtvis innefattade köpet samtliga de byggnader som idag utgör Vestindien. Här uppfördes året efter en stor tegelbyggnad för färgeri- och s.k. appreturverksamhet. Till tegelbyggnaden hörde senare också ett ångpannehus med tillhörande skorsten, vilket byggdes år 1900. De två hängbroar i järn som än i dag förbinder fabriksbyggnaderna på Viskans båda sidor tillkom i samband med att den stora tegelbyggnaden uppfördes år 1895. Översiktskarta C.J Jonssons färgeri Tillverkningen hos C. J. Jonsson bestod av s.k. lön- tryckning, -färgning, -blekning och appretering av bomullsvävnader för storföretag som Borås Wäfveri AB, Druvefors Väfveri och Wiskastrands Fabriks AB. På kundlistan fanns även väverier i Stockholm, Göteborg och Alingsås. Företaget arbetade mestadels med mollskin, möbel- och täcktvills samt tryckta blustyger. Företaget hade cirka 50 arbetare anställda år 1907. C. J. Jonssons Färgeri & Tygtryckeri övertogs 1915 av Norrby Nya AB som i sin tur övergick till Borås Wäfveri AB år 1917. Något år senare kom AB Svenskt Konstsilke att fl ytta in i lokalerna. C.J Jonssons färgeri utökade sin verksamhet och år 1895 byggdes frabriken ut i Vestindien på Viskans östra sida där en ny tegelbyggnad uppfördes i 2½-våning. Byggnaden anslöts till den ursprungliga fabriken genom två gjutjärnsbroar som båda finns bevarade än i dag. I byggnadens bortre del syns tillbyggnad från år 1924 vilken bryter av med sin ljusa putsade fasad. Skorsenen till höger revs sannolikt i samband med att SKS byggde upp sin nya fabriksanläggning i funkisstil från år1930 och ett antal år framåt. Bilden visar SKS anläggningen strax efter starten omkring år 1925.

18 Av C. J. Jonssons byggnader fi nns idag bland annat tegelbyggnaden från 1895 bevarad. Byggnadernas västfasader stupar rakt ner i Viskan och de utgör en stark kontrast till den i övrigt modernistiskt och klassicistiskt utformade bebyggelsen i stadsrummet runt Viskan. Spänningen och känslan som skapas i detta rum är unik i Borås och kräver en mycket varsam behandling för att kunna upplevas även i framtiden. Tegelfasaderna uppvisar idag skador på grund av bristande underhåll, men förmedlar med sin patina samtidigt ett historiskt djup och en karaktär som saknar motsvarighet i hela det kvarvarande beståndet av industribyggnader i Borås. Att bevara det autentiska intrycket och tegelfasadernas patina blir en stor utmaning i renoveringsarbetet. Ur antikvarisk synvinkel är det viktigt med varsamma åtgärder som minimerar risker med att tappa känslan av autenticitet och därmed förlora stora upplevelsevärden. Byggnadens styrka och attraktivitet ligger till stor del i patinan. Fasader Regleras med skyddsbestämmelse q 3 : Befi ntliga tegel- och naturstensfasader mot söder och väster bevaras. Underhåll ska ske med teknik och material likt ursprunglig. Tegelfasaderna bär idag spår av ett fl ertal mindre ombyggnader vilka föranletts av förändringar av industriprocessen i byggnaden. Det anses som mycket viktigt att bevara olika tegelkulörer för att byggnadens händelserika historia ska bli läsbar även i framtiden. Vi framtida renoveringoch ombyggnadsarbeten bör man i första hand behålla befi ntliga, ursprungliga fönsteröppningar och nya fönsteröppningar bör tas upp främst i ursprungliga, men numera igenmurade lägen, vilka är relativt lätta att identifi era. De karaktäristisk fasaderna tål ett mycket begränsat antal helt nya fönsterupptagningar i fasaderna. Skulle moderna tillägg bli aktuella så bör de göras läsbara genom sin utformning och storlek och dess placering noga övervägas för att inte spoliera upplevelsen av de befi ntliga fasaderna. Vid framtida omfogning och eventuellt utbyte av enstaka tegelstenar ska ursprungliga metoder och material användas. Bilden visar C.J Jonssons fabriksbyggnad från 1895 samt delar av Garveriet med påbyggnaden från 1943 som tydligt avläses i tegelfasadena genom sitt ljusare tegel och en enkel takfot utan mönstermurning. Takmaterialet är i dag en korrigerad plåt av provisorisk karaktär, ursprungligen hade byggnaden troligen en svart, slät falsat plåttak.

19 Fönster Regleras med varsamhetsbestämmelse k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och färgsättning. En tydlig målsättning vid renoveringsarbetet ska vara att befi ntliga, bevarade originalfönster renoveras med traditionella material och metoder. Vissa fönster är dock i dåligt skick och för samtliga fönster gäller att det ska vara tekniskt möjligt att renovera och komplettera dem efter behov. Nytillverkade fönstersnickerier utformas vad gäller teknik, material och kulör i enlighet med ursprungligt utseende. Det kan inte nog understrykas att varje enskild fönsterbåge och varje enskilt äldre glas som kan sparas bidrar till att helhetsupplevelsen av byggnaden blir mer autentisk. Fönster är en mycket viktig del av en byggnads karaktärsdrag. I C.J Jonssons gamla färgeribyggnad sitter troligen flera originalfönster ännu kvar trots hårt slitage och ett utsatt läge. Befintliga fönstersnickerier bör bevaras även vid en framtida ombyggnad. Om nya fönster byggs skall de utformas likt de befintliga när det gäller form, material och kulör. Tak Regleras med varsamhetsbestämmelse k 2 : Takmaterial ska vara rött lertegel, svart papp eller skivtäckt plåt likt ursprungligt vad gäller utformning och färgsättning. Byggnadens originaltak har ersatts när påbyggnader har skett, främst år 1943. Bildmaterial visar att det ursprungliga takmaterialet var en svartmålad, slät, falsad plåt. Efter påbyggnaden 1943 har byggnaden troligen haft ett tak av korrugerad eternit eller svart takpapp. Vid en framtida ombyggnad fi nns ur historisk synvinkel en frihet att välja takmaterial för byggnaden. En väg att gå är att återskapa ett plåttak av slät falsad plåt, men ett svart papp tak kan också accepteras. Vestindiens taklandskap.

20 Garveriet 1880 Byggnaden är tillsammans med det Gamla Hotellet sannolikt den äldsta delen i Vestindien och hela området Simonsland. Byggnaden fi nns med på 1887-års karta över Borås och markeras där som en byggnad i sten. Från 1894 blev den en del i C. J. Jonssons Färgeri och Tygtryckeri som tog över byggnaden när verksamheten expanderade snabbt vid mitten av 1890-talet. En ny fabriksbyggnad uppfördes i anslutning till det gamla garveriet år 1895 och sannolikt så genomfördes en större ombyggnad av det befi ntliga huset när dessa byggnader dockades med varandra. Något senare byggdes även den östra gaveln igen när ny bebyggelse tillkom mot Skaraborgsvägen. Under 1930-40-talet revs även garveriets långfasad mot norr och ersattes av en öppen betongkonstruktion Översiktskarta: Garveriet som idag knyter samman garveriet med övriga byggnader i Vestindien. Efter en påbyggnad med en tredje våning år 1943 så återstår idag i princip bara byggnadens södra långfasad. Fasader Regleras med skyddsbestämmelse q 3 : Befi ntliga tegel- och naturstensfasader mot söder och väster bevaras. Underhåll ska ske med teknik och material likt ursprungligt. Naturstens- och tegelfasaderna mot Lutgränd anses med sin koppling till en mycket tidig färgeri- och garveriverksamhet, som mycket viktiga för Vestindien, Lutgränd och området som helhet. De måste behandlas med stor varsamhet. Idag är stora delar av fasaden reveterad, en åtgärd som troligen genomfördes vid SKS övertagande av byggnaden år 1918. Vid en framtida renovering alternativt restaurering av fasaden kan man ur antikvarisk synvinkel välja att behålla den reveterade fasaden eller återställa delar av det äldre utseendet. Om reveteringen plockas bort är det av stor vikt att äldre fönster- och dörröppningar, som numera är igenmurade, kan redovisas i fasaderna. Befi ntliga entréer och fönsteröppningar ska användas i första hand. Om det blir aktuellt att ta upp nya fönsteröppningar och entréer i Av det gamla garveriets fasader är det bara den södra långfasaden, vid blivande Lutgränd mitt i bilden, som idag finns synlig. Resterande delar är rivna eller påbyggda med nyare byggnader. På den västra gaveln har C.J Jonssons nya färgeribyggnad, med sin numera rivna skorsten, adderats år 1895. Till höger om Garveriet ser man gaveln på den byggnad som här kallas Gamla Blekeriet. Bild från 1930-31 när grundläggningen av SKS nya fabriksbyggnad nyligen har startat.

21 Garveriets söderfasad (t v på bilden) har genomgått stora förändringar genom åren. Den numera helt slutna fasaden har ett antal äldre igenmurade fönsterlägen som kan öppnas upp för att ge Lutgränd ett mer inbjudande utseende. Alla åtgärder i denna fasad måste dock göras varsamt och med stor eftertanke. den numera slutna fasaden så bör det ske i numera igenmurade, äldre fönsterlägen. Nya stora fönsterytor av modern karaktär bör undvikas med hänsyn till den känsliga muren. Fasaderna till den påbyggda, tredje våningen från 1943 är idag helt slutna och bör generellt kunna tåla större förändringar än övriga delar av byggnadens södra fasad. Vid omfogning ska traditionella material som exempelvis kalkbruk användas Den numera borttagna långfasaden mot innergården i norr kan eventuellt återskapas om tillräcklig dokumentation kan hittas. Här fi nns dock en frihet i att skapa mer moderna fasader som bryter helt mot det befi ntliga eller att skapa fasader som anpassas efter den äldre byggnaden. Fönster Regleras med varsamhetsbestämmelsen k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och färgsättning. Fönster i fasaden mot Lutgränd utformas likt ursprungliga om dokumentation kan hittas. Nya fönsterpartier ska utformas i trä och ansluta stilmässigt till byggnadens ursprungliga funktion och industrikaraktär. Färgsättningen bör ansluta till den tidens ideal med mörkgröna, bruna eller alternativt engelskt röda kulörer. I fasaden mot norr fi nns en större frihet att utforma fönsterpartier. De bör dock utföras i trä och målas i en kulör som överensstämmer med helheten i Vestindien. Tak Regleras med varsamhetsbestämmelse k 2 : Takmaterial ska vara rött lertegel, svart papp eller skivtäckt plåt likt ursprungligt vad gäller utformning och färgsättning. Takmaterialet på Garveriet kan vara svart takpapp eller slät falsad plåt i en svart kulör. Den ursprungliga byggnaden hade troligtvis ett svart papptak. Efter påbyggnaden av ytterligare en våning år 1943 så öppnas ett fl ertal alternativ när takmaterialet ska väljas. Troligtvis lades svart plåt eller eternit på taket år 1943. Idag fi nns en enkel, svart, korrugerad plåt.

22 Gamla Hotellet 1870 med tillbyggnad från 1924 Byggnaden har ett okänt byggnadsår, men troligen har den uppförts i samband med att järnvägsstationen Borås Övre Station fi ck en allt större betydelse för Borås under 1870- talet. På en mindre karta över området från 1884 benämns den som hotell. Byggnaden har ursprungligen haft träfasader med en stående locklistpanel. Mot Skaraborgsvägen fanns också en balkong i andra våningen. De delar av bebyggelsen som ursprungligen varit bostads- eller kontorsytor har ursprungligen haft träfasader vilka samspelat med den f d järnvägsstationen Borås Övre Station som fi nns på motsatt sida Skaraborgsvägen. På 1880-talet var huvudfunktionen hotell men här fanns också ett konditori Översiktskarta Gamla Hotellet samt en cigarraffär. Det är oklart när den integrerades med övriga byggnader i Vestindien och blev del av en industribyggnad. Eventuellt skedde detta när C J Jonsson utökade sin färgeriverksamhet år 1894, men mest sannolikt var det först efter det att Svensk Konstsilke tog över byggnaderna 1918-19. På en ritning från den tiden har första våning funktion som fabrikslokal medan andra våningen innehåller två kontorsrum (hörnrummet kallas endast chef ) samt en liten affärslokal som kallas stufaffär. I den tredje våningen fanns fem mindre rum med oklar användning. Sannolikt har dagens bjälklagshöjder tillkommit vid ombyggnader runt 1918-19 då gamla hotellet anpassats till intilliggande byggnader. Fasader Regleras med varsamhetsbestämmelse k 1 : Fasadmaterial ska vara tegel, puts, natursten eller stående träpanel likt befi ntligt eller ursprungligt. Utvändig tilläggsisolering är inte tillåten. Underhållning ska ske med traditionella material och metoder. Byggnaden, som uppfördes med träfasader med en stående locklistpanel, har idag reveterade fasader. Åtgärden utfördes troligen runt år 1918-19 när AB Svenskt Konstsilke övertog bygg- Tillsammans med Garveriet och det intilliggande Gamla Blekeriet är den tidigare hotellbyggnaden i hörnet av Skaraborgsvägen och Viskastrandsgatan troligen de äldsta bevarade byggnaderna inom Västindien och hela Simonsland.

23 naden och startade sin industriproduktion. Vid framtida renoveringar eller restaureringar fi nns två möjliga vägar att gå. Alternativ 1 är att behålla och renovera de reveterade fasader och därmed berätta om byggnadens liv som industribyggnad. Alternativt två blir en restaurering där ursprungliga träfasader återskapas enligt den relativt goda dokumentation som fi nns. De fönsteröppningar mot Skaraborgsvägen som har murats igen bör om möjligt öppnas upp och återskapas för att ge en mer välkomnande bild av byggnaden och området som helhet. Fönster Regleras med varsamhetsbestämmelse k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och färgsättning. Byggnadens äldsta delar hade s.k. korspostfönster när den uppfördes på 1870-80-talet. De ursprungliga fönsterformerna fi nns ännu kvar i byggnaden vilket markerar byggnadens ålder och särskiljer den från intilliggande hus och dess tillbyggnad från 1924. Statusen på befi ntliga, eventuellt ursprungliga fönstersnickerier, är idag oklar. Utgångspunkten ska vara att befi ntliga fönster renoveras om tekniskt möjligt. Om nya fönster tillverkas ska de till form, material och färgsättning överrensstämma med befi ntliga eller ursprungliga fönster. Nuvarande fönstersnickerier har sannolikt ursprunglig utformning med s.k. korspost. Fönsterutformningen markerar idag byggnadsdelen mot anslutande byggnader och tillbyggnaden från 1920-talet. Fönstren har tidigare varit målade i en mörkt kulör. Tak Regleras med varsamhetsbestämmelse k 2 : Takmaterial ska vara rött lertegel, svart papp eller skivtäckt plåt likt ursprungligt vad gäller utformning och färgsättning. Historiska bilder på Gamla Hotellet visar att byggnaden haft både tegel och en slät, falsad plåt som taktäckning under årens lopp. Båda materialen kan sägas vara historiskt riktiga på hus från den här tiden och det fi nns därför en valmöjlighet i framtiden. Plåttaket kan främst kopplas till det äldre trähuset medan tegeltaket kanske främst har förekommit under industriepoken på 1900-talet. Takmaterialet ska vara rött lertegel, alternativt en slät, falsad plåt i en engelskt röd kulör.

24 Gamla Blekeriet 1870 Byggnadens ursprungliga byggnadsår är okänt. På en karta över Borås från 1887 fi nns den markerad som en träbyggnad med funktionen färgeri. Eventuellt är detta en av de första byggnader som fabrikör C. J. Jonsson använde när han fl yttade sin verksamhet till Simonsland år 1873. Fotodokumentation visar att byggnaden ursprungligen haft träfasader av stående locklistpanel. Byggnaden sammanbyggdes troligen under 1890-talet med Gamla Hotellet genom en mycket smal byggnadsdel som idag avslutas med vad som närmast kan beskrivas som en takkupa. Under den period från 1919 som den ingick i SKS fabriken användes den som maskinsal i första våningen medan andra våningen innehöll läggrum och förrådsrum. Vindsvåningen har under en period använts som gymnastiksal för SKS-anställda. Översiktskarta Gamla Blekeriet Fasader Regleras med varsamhetsbestämmelse k 1 : Fasadmaterial ska vara tegel, puts, natursten eller stående träpanel likt befi ntligt eller ursprungligt. Utvändig tilläggsisolering är inte tillåten. Underhållning ska ske med traditionella material och metoder. De ursprungliga träfasaderna med stående locklistpanel har reveterats troligen skedde detta i slutet av 1910-talet. Vid en ombyggnad år 1941 sattes fl ertalet av bottenvåningens fönster mot Skaraborgsvägen igen vilket idag påverkar upplevelsen av byggnaden negativt. De mycket exponerade fasader mot Skaraborgsvägen kan bli aktuella att återställa till ett tidigare utseende. Vid framtida renoveringar eller restaureringar fi nns två möjliga vägar att gå. Alternativ 1 är att behålla och renovera de reveterade fasader och därmed berätta om byggnadens liv som industribyggnad. Fasaderna utformning är väl dokumenterade och åtgärden kan genom- På 1887-års karta ligger en träbyggnad som motsvaras av den centrala delen på byggnaden som på bilden har texten AB Svenskt Konstsilke skrivet på fasaden. Bilden från mitten av 1920-talet visar också utseendet på de takkupor som kan återskapas på byggnaden mot Skaraborgsvägen.

25 Dagens fasader ger ett slutet och tråkigt intryck. Igenmurade fönster och borttagna portar bör återställas med detaljer som liknar de ursprungliga. Fönstertypen i huset markerar på ett diskret sätt byggnadens gräns mot det vidbyggda f d hotellet i norr. föras utan några stora oklarheter. Ett återställande skulle lyfta fram byggnadens karaktär och vara ett bra alternativ för att komma bort från det slutna och anonyma intryck som igenmurade fönster och borttagna portar ger i dagsläget. Alternativt två blir en restaurering där ursprungliga träfasader återskapas enligt den sparsamma dokumentation som fi nns. Denna åtgärd anses dock som mer tveksam från ett antikvariskt perspektiv. Fönster och entrépartier Regleras med varsamhetsbestämmelse k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och färgsättning. Byggnadens äldsta delar mot Skaraborgsvägen har tidstypiskt utformade fönster som troligen stämmer med det utseende som fanns när den uppfördes på 1870-talet. De ursprungliga fönsterformerna fi nns ännu kvar i byggnaden vilket markerar byggnadens ålder och särskiljer den från intilliggande hus. Statusen på befi ntliga, eventuellt ursprungliga fönstersnickerier, är idag oklar. Utgångspunkten ska vara att befi ntliga fönster bevaras och renoveras om det är tekniskt möjligt. Om nya fönster tillverkas ska de till form, material och färgsättning överrensstämma med befi ntliga eller ursprungliga fönster. Mot Skaraborgsvägen har huset tidigare haft två entréer varav de ena idag är igensatt och den andra är kraftigt förändrad genom att en blå plåtdörr har ersatt en ursprunglig port med två dörrblad i trä. Vid en framtida restaurering bör dessa två entréer återskapas efter äldre förebilder, vilka fi nns relativt bra dokumenterade. Tak Regleras med varsamhetsbestämmelse k 2 : Takmaterial ska vara rött lertegel, svart papp eller skivtäckt plåt likt ursprungligt vad gäller utformning och färgsättning. Det ursprungliga takmaterialet är okänt. En slät, falsad plåt eller lertegel är två möjliga material att använda vid framtida renoveringar. Enligt fotodokumentation från 1920-talet har totalt fyra takkupor tidigare funnits mot Skaraborgsvägen. Deras exakta ursprung är dock oklart. Takkuporna kan med fördel återskapas i framtiden, om det blir aktuellt ska det ske efter äldre, dokumenterade förebilder.

26 Vestindien interiörer Texten gäller för samtliga ovan beskrivna delar av bebyggelsen inom Vestindien. Interiörerna omfattas inte av skyddsbestämmelser, men den generella varsamheten som avses i PBL 3:10 omfattar även Vestindien. En ständig anpassning till nya industriprocesser i byggnaden har medfört att de fl esta av interiörerna i Vestindien är kraftigt ombyggda vid ett fl ertal tillfällen fram till mitten av 1940- talet. Bland annat har äldre bjälklag sänkts i Gamla Hotellet och i Gamla Blekeriet. Vidare har moderna betongbjälklag tillkommit på den tidigare öppna innergård som ligger centralt i Vestindien, och som då helt har byggts igen. Som ett resultat av de kraftiga ombyggnaderna har tidigare eller ursprungliga verksamheter lämnat få spår efter sig i dagens interiörer. Om det bli aktuellt med ett återställande till tidigare lägen i historien fi nns det relativt bra dokumentation i form av ritningar som visar tidigare utseenden på fasaderna, bland annat runt den aktuella innergården. De befi ntliga interiörerna kan bevaras med nuvarande utseende vad gäller rumsvolymer och sammanbyggda ytor, men samtliga interiörer anses också tåla relativt stora förändringar i förhållande till dagens läge utan att stora kulturhistoriska värden går till spillo. Bjälklagshöjderna i Gamla Hotellet och Gamla Blekeriet kan hanteras på två sätt, vilka båda kan accepteras utifrån ett antikvariskt perspektiv. Både ett bevarande av det nuvarande nedsänkta läget och en återgång till ursprungliga takhöjder är alltså acceptabelt. Om befi ntliga bjälklag behålls i nuvarande läge bör även befi ntliga trägolv och bröstningspaneler bevaras vid en framtida renovering. Även den träkonstruktion med pelare som karaktäriserar stora delar av interiören i dessa båda byggnader bör bevaras och behållas synlig. Det bör kunna lösas med brandskyddsåtgärder utan inklädnad genom t.ex. sprinkling (vilket också ger en större frihet i indelningen av lokalerna). I övrigt fi nns två äldre trappor i C J Jonssons Färgeribyggnad från 1895 som bör bevaras vid en framtida ombyggnad. Vestindiens interiörer har förändrats kraftigt vid ett flertal tillfällen. Den södra delen som är byggd i sten (överst) har levt ett betydligt hårdare liv än träkonstruktionen i norr (nederst). I den, som synes, mer lätthanterliga norra delen bör man vid en framtida ombyggnad vara varsam om alla autentiska detaljer som kan berätta om den tidigare industriverksamheten och som genom sin patina kan förmedla ett djup i upplevelsen av interiören. Träpelare bör behållas synliga, det ursprungliga trägolvet bör bevaras liksom invändiga väggpaneler. Även stenbyggnaderna kräver en stor varsamhet mot befintliga ytskikt som kakel och puts och noggranna analyser krävs inför varje interiör åtgärd. Den äldre kommunikationen mellan våningsplanen, som symboliseras av två, smala och mycket karaktäristiska trappor framstår också som viktig att framhäva.

27 Gamla Kontoret och Vattenverket Byggnaden uppfördes 1929 och kan stilmässigt hänföras till 1920-tals klassicismen. Den var en av de första större utbyggnaderna av SKS-anläggningen inom Simonsland. Vattenverket i husets bottenvåning blev något av hjärtat i verksamheten eftersom industriprocesserna slukade enorma mängder vatten. De två övre våningarna var ursprungligen tänkta som bostäder men användes senare som kontor. Huset tillbyggdes 1935 med en lägre byggnadsdel vilken idag benämns Vattenverket. Även denna del är stilmässigt renodlad och bör kunna få en användning vid en framtida ombyggnad. Funkistillbyggnaden från 1935 omfattas dock inte av rivningsförbudet. Idag är Gamla Kontoret en av Borås absolut bäst bevarade byggnader från tiden. Originaldetaljer som fasadutsmyckning, fönster och entréparti fi nns bevarade vilket förstärker det kulturhistoriska värdet. De klassicistiska fasaderna ger karaktär åt området och är en mycket viktig del för helhetsintrycket av Simonsland, vilket bygger på stilblandningar och mångfald. Framförallt spelar byggnaden en viktig roll i det unika stadsrummet utmed Viskan där den kontrasterar mot de äldre industribyggnaderna på motsatt sida. Byggnaden är belagd med Rivningsförbud (q 1 ) (observera att tillbyggnaden från 1935 är undantagen från rivningsförbudet) Byggnaden omfattas av Varsamhetsbestämmelser (k 2, k 3, k 4 ) Översiktskarta: Gamla Kontoret och Vattenverket k 3 : Fasadmaterial ska vara puts likt ursprunglig. Färgsättning ska göras i samråd med Stadsbyggnadskontoret. k 2 : Takmaterial ska vara rött lertegel, svart papp eller plåt likt ursprungligt vad gäller utformning och färgsättning. k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller material, form och färgsättning. Norrbro på 1930-talet med Gamla Kontoret till vänster. Bottenvåningens stora halvmåneformade s.k. lunettfönster, markerar var vattenverket var beläget i byggnaden. Överiga våningar användes som kontor och bostad.

28 Fasader Regleras med varsamhetsbestämmelse k 3 : Fasadmaterial ska vara puts likt ursprunglig. Färgsättning ska göras i samråd med Stadsbyggnadskontoret. Ursprungliga spritputsfasader bevaras och renoveras på ett varsamt sätt. Färgsättningen bör ligga nära den ursprungligt ockragula kulör som fi nns idag, och som var mycket vanligt förekommande i Borås vid den här tiden. Även andra färgsättningar som stämmer med 1920- talets stilideal kan eventuellt accepteras. För helhetsupplevelsen samt för fasadkompositionen framstår det som mycket viktigt att bevara de enkla fasadutsmyckningar i slätputs som fi nns i fasaderna. Fasadutsmyckningarna ska färgsättas i en avvikande kulör. De detaljer som avses är portalen vid huvudentrén, fönsteromfattningar, den putsade konsolen vid balkongen, takfotslisten samt runda utsmyckningar vid huvudentrén. Den centralt placerade balkongen med en slätputsade konsol och svarta smidesdetaljer framstår också som viktig att bevara. Eventuellt nya smidesdetaljer utförs som kopior av befi ntliga, men med en höjd på räcket som justeras för att möta dagens krav på säkerhet. Trappan vid huvudentrén är inklädd med en fasadskiva och bör återskapas efter ursprungsritningarna för att bättre harmoniera med portal och komposition. Fönster och Entrépartier Regleras med varsamhetsbestämmelse k 4 : Fönster utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och färgsättning. I byggnaden fi nns ursprungliga fönstersnickerier bevarade vilket anses ha en stor betydelse för den autentiska upplevelse som byggnaden förmedlar samt för det kulturhistoriska värdet i stort. Från en översiktlig okulär besiktning bedöms fönstren ha en bra teknisk status och vid en framtida renovering bör dessa bevaras och renoveras med traditionella metoder. Färgsättningen bör ligga nära dagens mörkt kromoxidgröna kulör. Även andra vid tiden förekommande kulörer kan eventuellt accepteras. Om det inte bedöms vara tekniskt möjligt att bevara ursprungliga fönster ska nybyggda fönster utföras i trä och ha en form och en funktion som överrensstämmer med de ursprungliga. Vad gäller entrédörrar och balkongdörrar så ska dessa utföras i trä likt ursprungliga samt målas i en kulör som överrensstämmer med den ursprungliga eller med de ideal som fanns vid tiden. Tillsammans skapar bevarade originalfönster, smäckra smidesdetaljer och vackra putsarbeten en helhet som sätter sin prägel på närområdet. Det gamla kontoret är en av stadens bästa representanter för den välproportionerade 1920-tals klassicismen.