Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum 2019-09-25 Plats Sessionssalen, Stadshuset Tid Onsdagen den 25 september, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Anders Holmensköld (M) 1:e vice ordförande Elisabeth Mattsson (L) 2:e vice ordförande Martin Högstedt (UP) Ove Wiktorsson (C) Ancy Wahlgren (UP) Morgan Carlsson (SD) Pia Gillerstedt (S) Anna Vedin (M) Maria Sparringsjö (S) Assar Wixe (S) Erik Andreasson (V) Sven Niklasson (SD) Gun-Marie Daun (KD) Marcus Adiels (M) Ersättare Mats Frisell (S) Lennart Wennerblom (MP) Charlotta Windeman (M) Monica Haraldsson (M) Fredrik Daun (KD) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2019-09-25 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 4 Månadsrapportering Presentation tillkommer och skickas ut separat Information från Pia Jakobsson kl. 09:00-10:00 5 Dialog om budgetarbete Närvarande: Pia Jakobsson kl. 10:00-10:45 6 Information från Hemsö AB Information från Ann Marand kl. 10:45-11:15 7 Avsiktsförklaring mellan Kungälvsbostäder, Kungälvs kommun och Hyresgästföreningen region västra Sverige Föredragande: Johan Sjöholm kl. 11:15-11:30 8 Information från SGI om skredsäkring av Göta Älvdalen Föredragande: Per Bolin kl. 11:30-12:00 Lunch kl. 12:00-13:00 9 Information från GR om Strategisk inriktning 2020 2023 Bilaga Föredragande: Maria Sigroth kl. 13:00-14:00 10 Nuläge parkeringsfrågan i Kungälvs kommun och inför revidering av parkeringspolicy Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

Kallelse Sammanträdesdatum 2019-09-25 Presentation tillkommer och skickas ut separat Föredragande: Martin Hollertz kl. 14:00-14:45 11 Information om Sparråshallen Presentation tillkommer och skickas ut separat Information från Anders Holm och Mats Mikulic kl. 14:45-15:15 12 Uppföljning av tidigare beslut rörande försäljning av mat till anställda Föredragande: Haleh Lindqvist 13 Barnkonventionen och Agenda 2030 Föredragande: Haleh Lindqvist 14 Undertecknande av samverkansavtal med Hemsö Fastighets AB Bilaga Antecknas Antecknas Antecknas Beslut KOMMUNSTYRELSEN

Strategisk inriktning 2020 2023

Samarbete blir än viktigare Göteborgsregionen har utvecklats till en storstadsregion. Idag bor drygt en miljon människor här och varje månad ökar antalet invånare med cirka tusen personer. Företagens intresse för regionen är rekordstort. Vi befinner oss i ett historiskt utvecklingssprång som har skapats genom stora satsningar på forskning och produktutveckling. Ytterligare 1 000 miljarder kronor beräknas gå till investeringar i infrastruktur och byggande fram till 2035. Att regionen växer är positivt men innebär också utmaningar. Demografin, befolkningens storlek och sammansättning, är en sådan. I en storstadsregion som präglas av tillväxt ökar befolkningen i alla åldersgrupper. Det ställer krav på kommunernas leverans av välfärd, bostäder och en hållbar infrastruktur. Ekonomiska prognoser visar att kommunerna kommer att ha mindre resurser när allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler barn, unga och gamla och här är kommunernas ekonomi en begränsande faktor. Behovet av gemensam planering ökar. Dels för att möta de ekonomiska utmaningarna, dels för att regionen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt när invånarna blir fler. Genom att planera gemensamt kan kommunerna öka sin kapacitet, bli mer effektiva och öka kvaliteten. Dagens medborgare förväntar sig sammanhållna och smarta lösningar som gör det enkelt att leva och verka i Göteborgsregionen, oavsett var kommungränserna går. Men utmaningar är också en stark drivkraft för innovation. Göteborgsregionen (GR) är en arena för utveckling. Här kan kommunerna ta fram nya metoder och bygga kunskap med andra som har samma grunduppdrag och utvecklingsbehov. Tillsammans kan vi möta gemensamma problem samt under söka, laborera och testa möjliga lösningar. Det handlar om att tänka annorlunda, skapa nya arbetssätt, påverka lagstiftning och använda ny teknik. Vi lever i en omvärld som påverkar oss. Men vi kan också påverka omvärlden. Axel Josefson Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 2 3

Utmaningarna Denna strategiska inriktning pekar ut sex utmaningar som Göteborgs regionen behöver fokusera på att möta under de kommande åren. Det är områden där vi ser att regionalt samarbete kan göra stor skillnad. Vi ger också exempel på hur arbetet hänger ihop med de globala målen för hållbar utveckling. Mycket talar för att Agenda 2030 kommer att vara den gemensamma strategiska plattformen, från global till lokal nivå, under det kommande decenniet. Agenda 2030 Innehåll Samarbete blir än viktigare...3 Utmaningarna...5 Fysisk planering...6 Utbildning och kompetensförsörjning...8 Näringslivsutveckling...10 Digital transformation...11 Social sammanhållning och trygghet...12 Klimat och miljö...14 En mötesplats för gemensamma satsningar...15 Tillsammans tar vi oss an utmaningarna...16 Organisation...18 4 5

Fysisk planering Göteborgsregionens strukturbild innehåller gemensamma överenskommelser för fysisk planering. Under de kommande åren ska denna fördjupas och utvecklas. Levande stationssamhällen, närhet till kommunikationer, en sömlös rörlighet och god service ökar regionens attraktivitet. Med en god fysisk planering kommer målet om en större arbetsmarknadsregion att nås än snabbare. Strukturbilden ska fördjupas Göteborgsregionen växer starkt. Med det växer behovet av att samordna byggnation, näringslivsetableringar och infrastruktur. Bostadsförsörjningen bör ses ur ett regionalt perspektiv och samordnas med övrig planering. Nya bostadsområden behöver präglas av mångfald och tillgänglighet samt ligga nära kollektivtrafik och samhällsservice. Utgångspunkten för den fysiska planeringen i Göteborgsregionen är strukturbilden som är en regional överenskommelse, bland annat om lokalisering av samhällen. Arbetet med att fördjupa strukturbilden har påbörjats och tar avstamp i UN Habitats globala rekommendationer för stadsutveckling. Rekommendationerna beskriver vad som krävs för att ett område ska vara långsiktigt hållbart. Det handlar om balansen mellan hur tätt bostäder och verksamheter kan byggas och hur stor andel som ska vara grönytor och gatuutrymme. Det behövs också ett socialt perspektiv i samhällsplaneringen och mer kunskap om vilka boendelösningar som fungerar bäst för grupper med behov av särskilt stöd. Infrastruktur, kollektivtrafik och mobilitet Regionens transportsystem har för låg kapacitet för såväl dagens som morgondagens behov. Göteborgsregionen och den potientiella framtida arbetsmarknadsregionen är i dagsläget gles och dåligt sammankopplad. En effektiv infrastruktur är en förutsättning för att regionen ska uppfattas som attraktiv. När nästa regionala och nationella transportinfrastrukturplan ska tas fram behöver storstadsregionens behov tydliggöras. Det är av vikt att stråket Göteborg-Borås får fortsatt högsta prioritet i järnvägsutbyggnaden. År 2030 ska Västra Götaland vara en fossiloberoende region. Genom att förändra transportsektorn kan vi göra stor nytta för klimatet. En del av arbetet handlar om att öka innovationskraften så att samhällets transporter blir mer effektiva. Men också om att göra det attraktivt för människor att välja cykel och kollektivtrafik. Det behövs satsningar på mobilitet, där boende-, arbetsplats- och transportfrågor integreras i den långsiktiga samhällsplaneringen. Nya utmaningar kräver ny kunskap Vårt samhälle har tidigare haft starka tillväxtperioder. De har inte alltid resulterat i attraktiva miljöer. För att inte upprepa gamla misstag behöver vi tänka efter före, tänka smart och planera för en framtid som ser helt annorlunda ut än idag. För att klara en sådan planering behöver Göteborgsregionen (GR) samarbeta med samhällets alla aktörer, inte minst med akademin. Under de kommande åren ska GR stärka samarbetet med såväl näringslivet som akademin, för att utveckla och fördjupa kunskaperna som bygger attraktivitet. Agenda 2030 Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 11. Hållbara städer och samhällen 6 7

Utbildning och kompetensförsörjning Att klara skolan är en förutsättning för att komma in i arbetslivet och samhället. Men idag gör inte alla elever i regionen det. Utmaningarna handlar både om att unga ska få godkända betyg och att elever som klarar skolan ska få möjlighet att utvecklas ytterligare. Människor behöver också ha den kompetens som efterfrågas. I regionen finns flera branscher där bristen på arbetskraft med rätt utbildning ökar. En stor utmaning är strukturomvandlingen. Kontinuerlig kompetensutveckling måste vara lättillgänglig och gå i takt med verksamhets- och teknikutveckling. (GR) kompetensråd samt de branschspecifika kompetensråden en central roll. I råden möts parter från arbetsliv och skola för att diskutera och hantera frågor kring kompetensförsörjning. Validering är en annan viktig pusselbit som också ökar förutsättningarna för nyanlända när det gäller att få sin reella kompetens synliggjord och dokumenterad. Ett öppet utbildningslandskap Ett öppet utbildningslandskap betyder att eleverna kan välja utbildningar även utanför den egna kommunen. På så sätt får de tillgång till ett brett utbud som kan ge dem den kompetens de behöver i framtidens arbetsliv. För att detta ska kunna fungera behöver kommunerna planera och dimensionera utbudet på en regional nivå utifrån elevernas val, arbetsmarknadens kompetensbehov och kommunernas förutsättningar. Samverkansavtalen är en viktig del för att detta ska fungera, liksom digitala verktyg för planering och uppföljning. Kunskapsresultat och fullföljda studier Alla elever ska ges förutsättningar att klara skolan. Men var femte elev som går ut nian i Göteborgsregionen uppnår inte kunskapskraven i alla ämnen. Och var tionde är inte behörig till gymnasiet. Delvis beror det på att genomsnittsåldern på nyanlända elever har ökat, vilket ger dem kortare tid att klara skolgången. Siffrorna skiljer sig också åt mellan olika kommuner i regionen. Fokus på kunskapsresultat och fullföljda studier är avgörande för att minska risken för utanförskap. Att arbeta förebyggande inom detta område bidrar till att skapa bättre förutsättningar för såväl individ som samhälle. Sedan 2011 har Göteborgsregionen (GR), i samverkan med kommunerna, byggt kunskap och praktisk erfarenhet kring att minska studieavbrott. Idag har vi en nationellt ledande kunskap på området. Samverkan mellan skola och arbetsliv Elevernas kontakter med arbetslivet är berikande för individen och lägger grunden för framtida studie- och yrkesval. Dessa val är avgörande för kompetensförsörjningen. I regionen behövs det även fortsättningsvis en långsiktig samverkan mellan skola och arbetsliv, så att olika samverkansformer kan utvecklas. Vuxenutbildningens roll Samhällets krav på utbildning har höjts. Därför behöver människor lära hela livet, både för sin egen skull och för att möta behoven på en arbetsmarknad som är i förändring. Vuxenutbildningen spelar en viktig roll i detta. I Göteborgsregionen har antalet elever ökat kraftigt under de senaste åren och förväntas även göra det framöver. Utbildningarna behöver vara mer flexibla och anpassade utifrån olika målgruppers förutsättningar. Genom samverkan kan kommunernas resurser användas optimalt och invånarna får ett bredare utbud av yrkesutbildningar att välja mellan. Detta ökar möjligheterna till yrkesväxling. Matchning av kompetens Arbetsmarknaden är inne i en strukturomvandling. Arbetsuppgifter förändras, nya kompetenser behövs och vissa yrken försvinner. En rörlighet på arbetsmarknaden är nödvändig. De som redan har en anställning ska kunna vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapas också fler ingångsjobb för dem som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Det handlar om att bredda rekryteringsbasen. Här spelar Göteborgsregionens Kommunerna som attraktiva arbetsgivare Kommunerna är den största arbetsgivar en i Göteborgsregionen med drygt 72 000 årsarbetare. Under de senaste åren har personalomsättningen fördubblats, pensionsavgångar borträknade. Samtidigt har sjukfrånvaron ökat. Prognoserna visar att kommunerna i Göteborgsregionen totalt behöver rekrytera cirka 9 000 personer årligen fram till och med 2026. För att fortsatt kunna leverera välfärd av hög kvalitet behöver kommunerna både kunna attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal. Arbetsgivarvarumärket behöver stärkas. Satsningar på kompetensutveckling är en viktig del, bland annat i förändringsledarskap för kommunernas chefer. Agenda 2030 Mål 1. Ingen fattigdom Mål 4. God utbildning för alla Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 8

Näringslivsutveckling Ett starkt näringsliv är en förutsättning för regionens fortsatta utveckling. Framgångsrika företag skapar arbetstillfällen och tillväxt. För att regionen ska stå sig i den globala konkurrensen behöver kommunerna i sin tur erbjuda service av hög kvalitet. Men tillväxten får inte ske på bekostnad av miljön. Regionen behöver progressiva företag som driver på i utvecklingen mot en hållbar produktion och konsumtion. Mark för näringslivet Göteborgsregionen befinner sig i ett utvecklingssprång där miljardbelopp planeras gå till investeringar under de närmaste 20 åren. Behovet av mark för såväl produktion som för logistik och handel är stort. För att säkra nya och befintliga etableringar behövs samordning och regionala överenskommelser kring lokalisering som stärker utvecklingen mot en hållbar region. Göteborgsregionen (GR) har ett nära samarbete kring näringslivsutveckling med Business Region Göteborg. Parterna ska planera tillsammans för att underlätta näringslivets etablering och expansion. Företagsklimat och innovationskraft I Göteborgsregionen ska det vara enkelt att driva företag. Ett positivt företagsklimat är en förutsättning för att näringslivet ska fortsätta att välja att etablera sig här. Varje möte med kommuner och myndigheter ska präglas av ett positivt bemötande och förutsägbarhet. Göteborgsregionen är basen för flera globala kunskapsintensiva företag. Här finns unika möjligheter att vara en testarena för ny teknik som kan lösa framtidens samhällsutmaningar. Utvecklingen mot cirkulär ekonomi, delandeekonomi och social ekonomi ger upphov till helt nya affärsmodeller. Destinationsutveckling och besöksnäring Besöksnäringen är en av de snabbast växande i Sverige. Ett brett samarbete är nyckeln för att regionen ska fortsätta att vara attraktiv och utvecklas till en hållbar destination. Göteborg är världens mest hållbara mötesoch evenemangsdestination enligt hållbarhetsindexet Global Destination Sustainability Index 2016, 2017 samt 2018. Men mycket återstår att göra, bland annat när det gäller resorna till och från regionen. Vi lever i en globaliserad värld där handel och turism är viktiga för samhällsekonomin. Människor har behov av att mötas. Flygbranschen står inför en stor utmaning: att möta den starka resenärstillväxten och samtidigt fortsätta att minska de klimatpåverkande utsläppen. Agenda 2030 Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion Digital transformation Enligt OECD:s rapporter presterar Sverige presterar bra inom digital transformation. Den nationella digitaliseringsstrategin pekar ut riktningen. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I Göteborgsregionen handlar det bland annat om att öka den digitala kompetensen, främja digitala innovationer samt omvandla digitala strategier till handling. Dessutom behöver arbetsmarknadens förmåga att hantera omställningen stärkas. Innovation och digital kompetens Digital transformation handlar inte främst om teknisk utveckling eller införandet av digital teknik, utan om att skapa helt nya möjligheter. För att lyckas med detta krävs genomgripande insatser: ett tydligt ledarskap för förändring, andra sätt att organisera arbetet, fördjupade samarbeten som klarar en hög komplexitet samt nya metoder för att utveckla produkter och tjänster. Arbetet med innovationer måste vara en integrerad del av verksamheten för att en digi tal transformation ska kunna bli verklighet. Den digitala kunskapen måste öka. Politiker, chefer och medarbetare i kommunerna behöver ha insikt om digitaliseringens transformerande kraft. Digitala system och skolutveckling Genom digitala verktyg kan det regionala utbudet av utbildningar planeras effektivt. Verktygen underlättar uppföljning som gör att verksamheten utvecklas. Digitaliseringen skapar också nya möjligheter när det gäller att utforma pedagogiska metoder och lärverktyg. Genom digitalisering kan till exempel utbildningar anpassas efter hur olika individer lär sig bäst. Välfärdsteknik Välfärdsteknik kan underlätta för kommunerna att möta framtidens behov hos en växande skara äldre men också hos personer med funktionsnedsättning. I kombination med tillgängliga boendemiljöer kan tekniken bidra till att individens trygghet ökar samt att människor kan vara mer aktiva, delaktiga och självständiga. Tekniken kan också frigöra tid för personalen att ägna sig åt dem som verkligen är beroende av deras närvaro. Digitalisering möjliggör även utveckling inom hälso- och sjukvården. Programmet Framtidens vårdinformationsmiljö är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Målet är att all hälso- och sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för dem som behöver den. Tekniska lösningar i kommunal administration Invånarnas förväntningar på att kommunerna ska erbjuda digitala tjänster ökar. Dessa förenklar inte bara för invånare utan leder också till ökad effektivitet. Om rutin uppgifter automatiseras frigörs tid som kan användas till mer värdefulla uppgifter. Automatisering ger också en ökad service, till exempel genom snabbare handläggning och ökad rättssäkerhet. Agenda 2030 Mål 3. God hälsa och välbefinnande Mål 4. God utbildning för alla Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10 11

Social sammanhållning och trygghet Polariseringen och de ekonomiska klyftorna har ökat i Göteborgsregionen. Skillnaderna är stora mellan dem som har det bäst och dem som har det sämst. Även människors sociala och kulturella kapital skiljer sig åt. En del individer har större tillgång till nätverk än andra samt kunskap och erfarenheter som gör att de smälter in i olika sammanhang. Goda livsvillkor för barn och unga Varje dag, varje månad och varje år spelar roll under uppväxten. Enligt FN:s barnkonvention ska barnens bästa komma i främsta rummet i beslut som rör barn. Forskning visar att en trygg uppväxtmiljö och ett gott föräldraskap lägger en grund för att barn i högre grad lyckas i skolan och får godkända betyg. 2020 blir konventionen svensk lag och ett viktigt stöd i det regionala samarbetet. Statistiken visar att ohälsan bland unga i Göteborgsregionen ökar. De unga uppger framför allt stress som en orsak. Det finns också oroande tendenser när det gäller droger, och allt fler söker hjälp för spelproblem. Barn och unga som behöver hjälp möter ofta flera olika verksamheter i kommunerna. Samarbetet mellan dessa behöver fungera både för individens skull och för att insatserna ska präglas av en helhetssyn. Hälso- och sjukvård Vården befinner sig i en omställning där allt mer hälso- och sjukvård ges i hemmen och inom den kommunala omsorgen. Detta gör att kommunernas åtagande och ansvar ökar. Formerna för vårdsamverkan med Västra Götalandsregionen behöver fortsätta att utvecklas, så att huvudmännen kan hitta gemensamma lösningar när det gäller planering, kompetensförsörjning och resurser. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande. Inkludering och jämlikhet Trots de senaste årens högkonjunktur och kompetensbrist inom många områden är 28 000 personer i regionen arbetslösa. Utbildning, arbete och bostad är viktiga pusselbitar för inkludering. Om vi inte lyckas motverka utan förskap kan polariseringen och motsättningar mellan grupper öka. Grupper som riskerar att marginaliseras behöver särskilt uppmärksammas, till exempel hbtq-personer, äldre, funktionsnedsatta, personer med samsjuklighet eller nyanlända. Under de senaste åren har Göteborgsregionen tagit emot ett stort antal asylsökande och nyanlända. Vi behöver vara rustade för att fler flyktingar kan komma att söka sig till Sverige på grund av förändringar i omvärlden. Utmaningen här är en lyckad etablering. För äldre och funktionsnedsatta är digitaliseringen i samhället en möjlighet men också ett hinder. Många känner sig utanför och har svårt att klara den nya tekniken. Tillit och trygghet Människors tillit till varandra och till samhället är avgörande för regionens utveckling. I internationella jämförelser ligger Sverige i topp vad gäller tillit. Statistiken tyder dock på att tilliten håller på att minska, framför allt bland yngre. Det finns ett samband mellan hög tillit och trygghet som är väl dokumenterad i forskningen. Trygghet i sin tur är nära förknippad med utbildning, arbete och upplevelsen av delaktighet. Trygga miljöer skapas med en genomtänkt samhällsplanering där människor har nära till service och kultur. Idag är tryggheten utmanad genom klimatförändringar och en orolig omvärld, med hot om våld och terror. I arbetet med att öka tilliten och tryggheten är civilsamhället en betydelsefull resurs. Agenda 2030 Mål 3. God hälsa och välbefinnande Mål 10. Minskad ojämlikhet Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen 12 13

Klimat och miljö Vår största utmaning är att radikalt minska utsläppen av växthusgaser. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är tydlig. Vi har bara 10 12 år på oss att bryta trenden och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det kräver en snabb och omfattande omställning utan motstycke. Klimatförändringarna Göteborgsregionen (GR) behöver definiera sin roll i omställningsarbetet och i den gemen samma kraftsamlingen i Västra Götaland, Klimat 2030. FN:s klimatpanel (IPCC) publicerade i oktober 2018 en specialrapport om konsekvenserna vid en global uppvärmning med 1,5 grader. Rapporten drar slutsatsen att utsläppen måste minska med 45 procent under det kommande decenniet. Rapporten pekar också på stora skillnader mellan 1,5 graders global uppvärmning och 2 grader. Huvudbudskapet är att redan 1,5 grader får allvarliga konsekvenser för människor, miljö och ekosystem. Utsläppen behöver minska snabbt och kraftigt inom alla sektorer. Idag kommer de största utsläppen i regionen från industri och transporter. Trenden är att dessa ökar. Kommunerna behöver vara drivande i arbetet tillsammans med näringslivet och statliga myndigheter. Även människors konsumtionsmönster behöver förändras. Genom insatser i förskola och skola kan framtidens konsumenter bli mer medvetna om vilka konsekvenser olika val har för miljön. Naturområdena spelar också en allt viktigare roll för livsmedelsförsörjningen. Från naturen får vi bland annat mat, vatten och frisk luft. Kunskapen om de så kallade ekosystemtjänsterna måste öka. Det behövs även regionala perspektiv på vilken mark och vilka havs områden som är lämpliga att exploatera och vilka som måste bevaras. Vatten som resurs och problem Vatten är vårt viktigaste livsmedel. En av utmaningarna för regionens kommuner är att vattenresurserna är ojämnt fördelade och behöver användas mer effektivt. En annan utmaning är att säkra en god vattenstatus i regionens vattendrag. Vatten, för lite eller för mycket, och på fel ställe, är en effekt av klimatförändringarna. Det krävs mer kunskap om hur samhällsplaneringen måste förändras för att kunna klimatsäkra såväl ny som befintlig byggnation, bland annat mot översvämningar. Samtliga kommuner i regionen behöver öka såväl kunskapen som arbetstakten med att planera och agera inför ett förändrat klimat. En mötesplats för gemensamma satsningar För att klara utmaningarna behövs gemensamma insatser. Samarbetet inom Göteborgsregionen blir än viktigare. Tillsammans kan kommunerna hitta vägar att leverera välfärd av hög kvalitet och samtidigt skapa utrymme för utveckling och innovation. De gröna kilarna och kustzonen För att regionen ska vara fortsatt attraktiv kommer tillgängligheten till hav, sjöar och grönska att spela en allt större roll. Det behöver finnas både gröna ytor i staden och obrutna natur områden, de så kallade gröna kilarna i Göteborgs regionens strukturbild. Agenda 2030 Mål 6. Rent vatten och sanitet för alla Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald 14 15

Tillsammans tar vi oss an utmaningarna i Göteborgsregionen I Göteborgsområdet finns en lång tradition av samverkan mellan kommunerna som sträcker sig tillbaka till 1940-talet. Idag har kommunerna ett etablerat samarbete genom Göteborgsregionen (GR). Här hanteras komplexa frågor som rör regionens utveckling och som också ger resultat i den enskilda kommunen. Politiker och tjänstepersoner utbyter erfarenheter, utvecklar idéer och beslutar om gemensamma mål och satsningar. Ökad effektivitet och högre kvalitet Genom att arbeta tillsammans kan kommunerna både öka kvalitén och skapa samordningsvins ter. GR ansvarar bland annat för gymnasieantagningen för kommunernas räkning. Vi samordnar även inköp av läromedel samt driver Luftvårdsförbundet som arbetar för en bättre luft i regionen. GR söker också medel för att förverkliga olika projekt och satsningar som kommunerna vill genomföra. Runt 80 procent av verksamheten är finansierad genom andra medel än de årliga medlemsavgifterna. En arena för utveckling och innovation Utmaningar är en stark drivkraft för innovation. GR är en utvecklingsarena, där kommunerna kan ta fram nya metoder och bygga kunskap med andra som har samma grunduppdrag och utvecklingsbehov. Det handlar om att tänka annorlunda, skapa nya arbetssätt, påverka lagstiftning och använda ny teknik. GR är också en arena för kompetensutveckling. Varje år deltar runt 21 000 yrkesverksamma i de aktiviteter som vi arrangerar utifrån kommunernas behov. Utvärderingar som gjorts visar att cirka 90 procent av deltagarna tycker att aktiviteterna är av god kvalitet och bidrar till yrkesutveckling. GR ordnar även utvecklingsprogram och skräddarsydda insatser för kommunernas chefer, ledare och förtroendevalda. Våra arenor för kollegialt utbyte är populära. Mötesplats IFO och Mötesplats Funktionshinder har tillsammans cirka 3 000 besökare årligen. GR ordnar en av Sveriges största läromedelsmässor med 1 600 besökare. Gymnasiedagarna och Future skills vänder sig till elever i högstadiet och lockar 32 000 besökare. Forskning, analys och omvärldsbevakning Utveckling ska baseras på kunskap. Inom GR möts forskning och praktik. Utveckling av kompetens, kunskap och verksamhet går hand i hand. Här finns bland annat en särskild enhet som arbetar med forskning och utveckling, FoU i Väst. GR bidrar till utveckling genom att synliggöra erfarenheter och befintlig kunskap samt visa på goda exempel. Vi tar också fram tar fram regionala analyser och statistik, utifrån kommunernas behov, samt stöttar med uppföljning och kvalitetssäkring. GR omvärldsbevakar aktivt för att kunna erbjuda kommunerna insatser och stöd redan innan det efterfrågas. Eftersom vi arbetar i hela regionen har vi en helhetssyn. Det gör att vi kan identifiera områden där det blir bättre kvalitet eller mer effektivt om kommunerna arbetar tillsammans. Storregional, nationell och internationell påverkan 13 kommuner som arbetar tillsammans blir starka och kan påverka. GR har etablerade samarbeten med andra organisationer inom offentlig sektor samt näringsliv, akademi och civilsamhälle. Sedan många år samarbetar vi med Business Region Göteborg kring näringslivsutveckling. En annan viktig partner är Göteborg & Co eftersom besöksnäringen är en av de största basnäringarna i Sverige. GR är också en av sju parter i Mistra Urban Futures som sammanför forskare och praktiker inom hållbar stadsutveckling. I Västra Götalandsregionen lyfter GR in storstadsregionens perspektiv i frågor som rör transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt hälso- och sjukvård. Vi deltar också i arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi. Nationellt arbetar GR för att påverka samhällsutvecklingen utifrån våra medlemskommuners behov. Vi har upparbetade kontakter med organ som Regeringskansliet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Boverket, Utbildningsdepartementet och Skolverket. GR samarbetar även med Sveriges kommuner och landsting (SKL). GR påverkar även internationellt. Många av projekten och insatserna finansieras med EU-medel. Därför arbetar vi strategiskt inför utformningen av EU:s framtida program och fonder, så att de svarar mot de behov som finns hos medlems kommunerna. I nära samarbete med Göteborgs Stad arbetar GR för att stärka kommunernas eget EU arbete. Utgångspunkten är det EU-handslag som politiker på nationell och regional nivå gjorde 2017. Här finns tre åtaganden: att synliggöra det EU-arbete som redan görs i kommunerna, öka kompetensen hos politiker, personal och invånare samt möjliggöra påverkan. Uppdrag, mål och vision Uppdrag Uppdraget beskrivs i Förbundsordningen. Här står bland annat att GR ska verka för samarbete över kommungränserna, skapa mervärde för medlemskommunerna samt stärka regionen regionalt, nationellt och internationellt. Vision Det goda livet. Visionen är gemensam för Västra Götaland. Mål Hållbar tillväxt är ett långsiktigt mål- och strategidokument. Politikerna har enats om att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Regionen ska utvecklas i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Strategisk inriktning 2020 2023 Inriktningen beskriver sex utmaningar som Göteborgsregionen främst behöver fokusera på för att uppnå målen i Hållbar tillväxt samt Vision Västra Götaland. Det finns också en årlig rambudget kopplad till inriktningen. Verksamhetsplan Planen beskriver vilka aktiviteter GR ska genomföra under året och innehåller en detaljbudget. Uppföljning Verksamhetsplanen följs upp i två delårsrapporter samt i årsredovisningen. Göteborgsregionen har även ställt sig bakom: VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling VG 2020 är ett gemensamt styrdokument för hela Västra Götalands utveckling. Ett nytt strategidokument för perioden efter 2020 tas fram med start 2019. Klimat 2030 Västra Götaland ställer om En kraftsamling för alla som vill bidra i omställningen till en klimatsmart region. Här samlas företag, branschorganisationer, kommuner, högskolor, föreningar och andra organisationer. 16

Organisation Göteborgsregionen (GR) är ett kommunalförbund GR är ett kommunalförbund, vilket betyder att organisationen fungerar som en myndighet för kommunernas räkning inom några områden. Bland annat ansvarar GR för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen. Politisk styrning GR styrs av politiker från de olika medlemskommunerna. Mandat perioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktige är högsta beslutande organ och godkänner bland annat den fler åriga strategiska inriktningen samt budget och årsredovisning. Förbundsfullmäktige fattar även beslut om förbundsordningen som beskriver GR:s uppdrag. Förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har det övergripande ansvaret för GR:s verksamheter, utveckling och ekonomi. Styrelsen godkänner den ettåriga verksamhetsplanen och detaljbudgeten. Styrgrupper. Det finns tre politiska styrgrupper inom GR som är utsedda av förbundsstyrelsen: arbetsmarknad, social välfärd samt miljö och samhällsbyggnad. Styrgrupperna bereder frågor till förbundsstyrelsen men kan även ta egna initiativ och lämna förslag till styrelsen. Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen utses direkt av förbundsfullmäktige. Utbildningsgruppen är nämnd för antagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen. Utbildningsgruppen ansvarar även för att anordna lärande för vuxna. Dessutom bereder utbildningsgruppen ärenden till förbundsstyrelsen. Finansiering GR finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (cirka 20 procent), medan huvuddelen (cirka 80 procent) finansieras genom intäkter från bland annat projektmedel, kurser, konferenser, utredningsarbete och forskningsuppdrag. Dotterbolag och stiftelser GR är ägare till följande bolag: Internationella skolan i Göteborgsregionen, ISGR (helägt). Gryning vård (delägt). GR är en av huvudmännen i följande stiftelser: Stiftelsen Korsvägen som äger Universeum Västkuststiftelsen GR:s organisation POLITIK Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelsen Arbetsmarknad Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Förbundsledning Administration Ekonomi Arbetsmarknad och social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Cirka 50 nätverk (tjänstepersoner i kommunerna) AVDELNINGAR Kärnvärden Kärnvärdena är en del av GR:s värdegrund. De visar hur vi ska förhålla oss till varandra och omvärlden. Lyhördhet. Vi lyssnar aktivt, först då kan verkliga möten uppstå. Vi är engagerade och ställer frågor för att fånga behoven hos dem vi möter. I mötet är vi är öppna och prestige lösa. Handlingskraft. Vi är effektiva och lösningsfokuserade. Tillsammans med dem vi möter kommer vi fram till vad som ska göras. Vi väntar inte alltid på att bli inbjudna utan tar initiativ och är drivande. Med vår samlade kompetens levererar vi resultat som gör skillnad. Utveckling. Vi är modiga och tänker i nya banor. På så sätt kan vi möta behoven i ett samhälle som är komplext och förändras snabbt. Genom att ta tillvara hela vår potential är vi med och formar framtiden. 18 19

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. www.goteborgsregionen.se 20

Rambudget 2020

EKONOMI BUDGETÖVERSIKT 2019 2020 GR har i detaljbudget för 2019 budgeterat med ett positivt resultat på 300 tkr. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 1/11 2018 uppgick antalet invånare i Göteborgs regionen till 1 026 515 vilket är en ökning med 13 946 invånare jämfört med 31/12 2017. Definitiv årsavgift för 2019 kommer senare baseras på befolkningstal per 31/12 2018. Angiven årsavgift för 2020 i detta underlag ska därför ses som preliminär. Årsavgiften utgör knappt 20 procent av GR:s beräknade omsättning. Resterande del av omsättningen (80 %) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2019 är +300 tkr och -6 250 tkr för 2020. Resultatbudgeten nedan visar budgeterade intäkter, budgeterade kostnader samt budgeterat resultat för fastställd budget 2019 samt prognos 2020. RESULTATBUDGET 2019 SAMT PROGNOS 2020, TKR. GR:s budgetram beslutas i juni av förbundsfullmäktige efter det att samrådsunderlaget beretts. GR arbetar sedan under hösten fram detaljbudget för det kommande året och i december månad fastställer förbundsstyrelsen GR:s detaljbudget inför kommande verksamhetsår. Resultatbudgeten är en sammanställning över de kostnader och intäkter GR räknar med under kommande verksamhetsår. Den beräkningen leder fram till ett budgeterat resultat för 2019 uppgående till +300 tkr samt ett budgeterat prognosticerat resultat för 2020 på 6 250 tkr. Detta som en konsekvens av att just denna summa kommer att transfereras över till Stiftelsen Korsvägen år 2020 som ett utvecklingsbidrag i enlighet med förbundsstyrelsens beslut 2018-11-26. Summan kommer att finansieras av GR:s egna kapital. Stiftelsen Korsvägen genom en hemställan till samtliga stiftare anhållit om resurser för en större expansion av verksamheten i Universeum AB. Det belopp som har efterfrågats är 12 500 tkr från respektive stiftare och det är beslutat att GR finansierar hälften av denna summa och medlemskommunerna den andra hälften. Utöver dessa kända förutsättningar har Västkom vid styrelsemötet i december 2018 aviserat en eventuell höjning av medlemsavgiften 2020 för de fyra ingående kommunalförbunden. Den här frågan kommer att beredas under 2019 och en eventuell höjning av medlemsavgiften är inte omhändertagen i denna plan. RESULTATBUDGET GR (TKR) GR Budget 2019 Budget 2020 Verksamhetens intäkter 455 831 464 948 varav årsavgifter avsedda för GR:s verksamhet 47 991 48 854 varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer 28 478 28 668 Verksamhetens kostnader -451 882-465 709 Avskrivningar -3 669-5 529 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/Generella statsbidrag och utjämning - Verksamhetens resultat Finansiella intäkter 30 50 Finansiella kostnader -10-10 Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster - Inkomstskatt - Årets resultat 300-6 250 2

BALANSBUDGET OCH NYCKELTAL GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga vilken beredskap som finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Likviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Balansbudget 2019 2020, tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget 2019-12-31 GR Budget 2020-12-31 A. Anläggningstillgångar 38 634 33 104 I. Immateriella anläggningstillgångar 18 126 13 691 II. Materiella anläggningstillgångar 1 462 367 III: Finansiella anläggningstillgångar 19 046 19 046 B. Bidrag till infrastruktur - - Medlems kommunernas årsavgifter GR:s årsavgift beräknades sedan 2011 som 74,11 kronor per kommuninvånare. Årsavgiften låg still från 2003 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes dock 2010 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare. Inför budget 2018 höjdes årsavgiften med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR anförtrotts i form av samordningsansvar kring kommunernas gemensamma agerande i hälso och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Nivån på årsavgiften föreslås vara oförändrad för 2020. Hur dessa fördelar sig för 2019 framgår av tabell nedan tillsammans med förslag 2020. C. Omsättningstillgångar 213 998 218 277 I. Förråd mm 23 546 24 016 II. Fordringar 76 383 77 911 III. Kortfristiga placeringar 13 018 13 278 IV. Kassa & Bank 101 051 103 072 S:A TILLGÅNGAR 252 632 251 381 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER A. Eget kapital 57 050 50 800 I. Årets resultat 300-6 250 II. Resultatutjämningsreserv - - III. Övrigt eget kapital 56 750 57 050 B. Avsättningar - - C. Skulder 195 582 200 581 I. Långfristiga skulder - - II. Kortfristiga skulder 195 582 200 581 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 252 632 251 381 Soliditet 22,5% 22,7% Likviditet (kassalikv) 97,4% 96,8% Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun 2019 samt förslag 2020, (tkr) Kommun 2019 2020 Ale 2 283 2 326 Alingsås 3 050 3 091 Göteborg 42 597 43 133 Härryda 2 825 2 851 Kungsbacka 6 192 6 285 Kungälv 3 331 3 390 Lerum 3 135 3 176 Lilla Edet 1 054 1 057 Mölndal 4 993 5 135 Partille 2 861 2 899 Stenungsund 1 980 2 001 Tjörn 1 192 1 200 Öckerö 976 978 Summa 76 469 77 522 3

GR transfererar till följande organisationer Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Den totala årsavgiften till GR för 2019 uppgår till 76 469 tkr. Av den sammanlagda årsavgiften beräknas sedan 37 procent eller 28,12 kronor per kommuninvånare att transfereras vidare till andra regionala organisationer. Detta är exklusive det engångsbelopp som avses transfereras över till Stiftelsen Korsvägen för fortsatt utveckling av Universeum AB. Denna summa på 6 250 tkr tas inte heller av årsavgiften utan via eget kapital. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Från och med 2019 delar GR och Härryda kommun på kostnaden till ARC. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg Stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Samarbetet med BRG är reglerat i samverkansavtal (dnr 20150065) där bolaget arbetar med näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv tillsammans med Göteborgsregionens medlemskommuner. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. GU Reväst är en enhet inom Handels högskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Besöksnäringen är en av de största och snabbast växande basnäringarna i Sverige. Samarbetet mellan Göteborg & Co och Göteborgsregionen regleras i ett ramavtal för samverkan. Under 2019 är avtalet föremål för uppdatering och beroende på omfattning och samverkansmodell kan avtalet komma att påverka nivån på framtida transferering. Internationella Skolan Göteborgsregionen (ISGR) är ett av GR helägt aktiebolag. ISGR har Göteborgsregionen som upptagningsområde. ISGR startades 1997 utifrån ett långtgående behov av en internationell skola och i samverkan med de 13 medlemskommunerna, regionens näringsliv och universitetsverksamhet. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling. Från och med 2020 fortsätter samarbetet mellan konsortieparterna genom ett nytt upplägg inom ramen för Chalmers och Göteborgs universitet: Centrum för hållbar stadsutveckling. Stiftelsen Korsvägen: en stiftelse som äger Universeum AB. Stiftare i stiftelsen är förutom GR även Göteborgs universitet, Västsvenska Handelskammaren samt Chalmers Tekniska högskola. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Tabell: Transfereringar 2019 och förslag 2020, (tkr) Organisation Budget 2019 Budget 2020 ARC 32 32 BRG 20 000 20 000 Europa Direkt 200 200 GU Reväst 60 60 Göteborg & Co 1 100 1 100 ISGR 1 000 1 000 Mistra 400 400 Västkom 1 925 1 975 Västkuststiftelsen 3 760 3 900 Totalt 28 477 28 667 4

Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. www.goteborgsregionen.se 5

Parkeringsnorm för centrala Kungälv Regler och riktlinjer Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ: Beslutad av: Ersätter tidigare beslut Datum för beslut: Giltighetstid: Handläggare: KS 2016/452 Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsutskottet Kommunstyrelsen - 2016-06-08 2020-12-31 Björn Carlsson

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Parkeringsnormens geografiska omfattning... 1 1.2 Mål och viljeinriktning... 1 2 Ansvar för att ordna parkering... 2 2.1 Plan- och bygglagen... 3 2.2 Parkeringsnormen avser nybyggnad... 3 2.3 Möjliga parkeringslösningar... 3 3 Utgångspunkter och ställningstaganden... 4 3.1 Färdmedelsandelar... 4 3.2 Bil- och cykelinnehav... 4 3.3 Krav för tillämpning av målstyrda parkeringstal för bil... 5 4 Gångavstånd, placering och standard... 6 5 Parkeringstal cykel... 8 6 Parkeringstal bil... 9 6.1 Parkeringsplatser för rörelsehindrade... 10 6.2 Flexibla parkeringstal... 10 7 Samnyttjande... 13 8 Uppföljning... 13 Bilaga 1 Parkeringstal för bil baserat på dagens resande Bilaga 2 Exempelberäkning flexibla parkeringstal Bilaga 3 Beräkningsunderlag parkeringstal Bilaga 4 Omräkningstabeller lägenhetsstorlekar och arbetstäthet

1 Inledning Parkering är en viktig del i stadens infrastruktur och påverkar många stadsbyggnadsfrågor. Genom en parkeringsnorm styr kommunen hur parkering ska lösas vid nybyggnad av till exempel bostäder, kontor och handel. Kungälvs kommun har tagit fram en parkeringsnorm för centrala Kungälv som ska bidra till att skapa möjligheter till förtätning och bidra till mål om ökat resande med gång, cykel och kollektivtrafik. 1.1 Parkeringsnormens geografiska omfattning Figur 1-1 Parkeringsnormen för centrala Kungälv avser området innanför den röda linjen på kartan. Efterfrågan på bil- och cykelparkering varierar i Kungälv och påverkas av bland annat kollektivtrafikutbud, närhet till service och avgifter på parkering. Parkeringsnormen är framtagen för att tillämpas i centrala Kungälv. Centrala Kungälv omfattar området innanför röd linje i figur 1-1. Området sträcker sig från E6 i väster till Västra gatan i söder och Marstrandsvägen i norr. 1.2 Mål och viljeinriktning Den övergripande målsättningen för centrala Kungälv är att fördubbla invånarantalet samt skapa en attraktiv och hållbar stadskärna. Samtidigt ska Kungälvs kommun minska sina utsläpp av koldioxid och förbättra sin luftkvalitet genom att minska körsträckan med bil och ställa om till en större andel hållbara resor i kommunen, främst genom en ökad andel kollektivtrafikresor. 1

Hur kommunen framöver planerar för cykel- och bilparkering har en väsentlig roll i att uppfylla den övergripande målsättningen. Gemensamma parkeringstal för området ska säkerställa att det framtida utbudet av parkeringsplatser är väl avvägt mot den övergripande målsättningen. Parkeringstalen ska också skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor och en god sammanvägd tillgänglighet, oavsett färdmedel. För att ge utrymme åt ny exploatering genom förtätning och för att motverka att biltrafiken ökar i centrala Kungälv är målsättningen att parkeringstalen för centrala Kungälv ska bidra till ett mer hållbart resande. Relation till andra styrdokument Mål- och viljeinriktningen utgår från följande styrdokument: Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun Miljöpolitiskt program 2016-2019 Politisk plattform 2015-2018 Strategiska mål om minskad klimatpåverkan, årsplan 2015 Energiplan för Kungälvs kommun aktionsdel 2009 Kommunfullmäktiges strategiska mål och resultatmål 2 Ansvar för att ordna parkering Det är fastighetsägaren som ansvarar för att ordna parkering för sin fastighet. Kommunen har inga skyldigheter att ordna parkering men ansvarar för att ange vilken efterfrågan på parkering som fastighetsägarna ska tillgodose. Kommunen får i detaljplanen bestämma de krav som ska gälla angående placering och utformning av parkeringsplatser och vilken mark som får, respektive inte får, användas för parkering. Parkeringsnormen ska användas som stöd för bedömning av den parkeringsefterfrågan som fastighetsägare ska tillgodose. Parkeringsnormen är inte bindande för kommunen utan anger riktlinjer. En bedömning görs i detaljplaneskedet och Miljö- och byggnadsnämnden gör en slutlig bedömning vid bygglovsprövning i varje enskilt fall men likabehandlingsprincipen ska tillämpas. I vilken omfattning som utrymme för parkering ska krävas vid bygglovsprövningen bör enligt Boverket bestämmas med utgångspunkt i första hand i sådana allmänna riktlinjer för parkering och grunder för beräkning av parkeringsbehov som kommunen har antagit 1. För centrala Kungälv således detta styrdokument. 1 Boverket 2004, Boken om lov, tillsyn och kontroll. ISBN 91-7147-853-1 2

2.1 Plan- och bygglagen I Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) 4 kap. 13 står det om bestämmelserna för krav på parkeringsutrymmen: I en detaljplan får kommunen bestämma 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 första stycket 4, 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och 3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering. I 8 kap. 9 beskrivs var parkering kan placeras: En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att; / / 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. / / Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. 2.2 Parkeringsnormen avser nybyggnad Parkeringsnormen avser nybyggnad av bostäder, kontor och handelslokaler. Vid om- och tillbyggnader av befintliga fastigheter beräknas efterfrågan på den tillkommande ytan enligt parkeringsnormen. Tillskott av parkeringsplatser ska ske om differensen mellan beräknad efterfrågan innan och efter ombyggnad är större än antalet befintliga outnyttjade parkeringsplatser. Om tillbyggnaden avser en fastighet som saknar parkering ska en särskild parkeringsutredning genomföras. I Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) 8 kap. 10 står att: Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd. 2.3 Möjliga parkeringslösningar Fastighetsägaren kan fullgöra sitt ansvar att ordna parkering på ett av följande sätt: Parkeringsplatser på av vederbörande disponerad mark. I samverkan med andra fastighetsägare ordna en gemensamhetsanläggning. Delta finansiellt i en av kommunen eller av en privat fastighetsägare anordnad parkeringsanläggning genom avtal om parkeringsköp. I en detaljplan kan det regleras att parkering ska ordnas på viss fastighet som gemensamhetsanläggning eller via parkeringsköp. Det innebär att det inte är någon skillnad på om plats för parkering anordnas på tomten eller i närheten av tomten 2 så länge kravet på 2 Boverket 2004, Boken om lov, tillsyn och kontroll. ISBN 91-7147-853-1 3

acceptabla gångavstånd är uppfyllt. I samtliga fall måste parkeringsytorna ha en bestämd storlek och ett bestämt läge. Parkeringsköp Om tillräckligt antal parkeringsplatser inte kan ordnas på den egna fastigheten i centrala Kungälv kan i vissa fall parkeringsköp tillämpas. Det är kommunen som har tolkningsrätt när parkeringsköp är lämpligt och hur det ska genomföras. Utgångspunkten i centrala Kungälv är att fastighetsägarna ska tillskapa så många av det kravställda antalet parkeringsplatser som möjligt på egen tomtmark. Parkeringsköp är i första hand lämpligt för verksamhetsparkering och besöksparkering. Parkeringsköp kan närmast betraktas som ett nyttjanderättsavtal. Parkeringsplatser behöver inte öronmärkas och kan innebära samnyttjande med andra verksamheter, men själva läget och utrymmet måste vara preciserat, det måste vara iordningställt inom rimlig tid och kunna bibehållas till förmån för fastighetsägaren. De avsedda parkeringsplatserna behöver inte vara öronmärkta för en viss fastighet eller erbjudas exklusivt till den parkeringsköpande fastighetens hyresgäster eller bostadsinnehavare. Det räcker med att de står till förfogande på marknadsmässiga villkor för de ändamål som efterfrågas. Kostnaden för ett parkeringsköp för en parkeringsplats ska inte subventioneras av kommunen vilket innebär att kostnaden minst ska motsvara den kostnad som kommunen åtar sig för att anlägga en parkeringsplats. 3 Utgångspunkter och ställningstaganden Flera av de ställningstaganden som ligger till grund för parkeringstalen baseras på målstyrning. Det innebär att parkeringstalen i parkeringsnormen är baserade på de färdmedelsandelar och bilinnehav som kommunen vill uppnå. Som underlag till parkeringstalen ligger följande ställningstaganden utifrån mål i Kungälvs kommun. 3.1 Färdmedelsandelar Idag sker nästan 70 % av resorna i Kungälvs kommun med bil. För att främja ett mer hållbart resande baseras parkeringstalen för bil på att 60 % av besöksresorna och 50 % av arbetsresorna kan ske med bil (bilförarandel) till de nya etableringarna i centrala Kungälv, vilket således är en minskning mot nuvarande resvanor i kommunen. Vidare bygger parkeringstalen på att 30 % av besöksresorna och 33 % av arbetsresorna ska kunna ske med cykel till de nya etableringarna i centrala Kungälv. 3.2 Bil- och cykelinnehav Parkeringstalen för bostäder ska säkerställa en rimlig miniminivå. Det är upp till fastighetsägaren att bedöma om efterfrågan på parkering kommer att bli större än vad som anges i parkeringsnormen. Vid en sådan bedömning ansvarar fastighetsägaren för att tillgodose den bedömda efterfrågan. Dagens bilinnehav i centrala Kungälv är 418 bilar per 1 000 invånare. Som mål för de centrala delarna baseras parkeringstalen för bil på ett lägre bilinnehav, ner mot 350 bilar per 1 000 invånare för boende i de tillkommande lägenheterna, för att bidra till mål om minskade fossila utsläpp och för att möjliggöra en förtätning av staden. Målsättningen innebär att bilinnehavet för 4

de nya boende måste bli betydligt lägre än dagens genomsnitt. Bilinnehavet i centrala Kungälv kommer inte per automatik att minska på kort sikt även om parkeringstalen baseras på ett lägre bilinnehav än vad som finns idag. Det krävs ett kontinuerligt arbete av kommunen med att arbeta för goda förutsättningar för bland annat cykel- och kollektivtrafik samt uppmuntrings- och påverkansåtgärder. Samtidigt är det nödvändigt att i högre grad arbeta med parkeringsavgifter och biltrafikens framkomlighet för att bilinnehavet ska sänkas. I Kungälvs kommun är trenden att bilinnehavet ökar. Den trenden kan inte tillåtas fortsätta i centrala Kungälv om den tillkommande boendeparkeringen på lång sikt ska vara tillräckligt för de boende i centrala Kungälv. På kort sikt bedöms en eventuellt större efterfrågan, jämfört med vad de målstyrda parkeringstalen baseras på, kunna hanteras på befintliga parkeringsplatser i Kungälv. Om möjligheten att parkera sin bil nära bostaden minskar finns risken att de boende parkerar i närliggande områden vilket kan skapa en kedjereaktion. Därför är det viktigt att vara vaksam på denna utveckling, särskilt kring de oreglerade villagatorna öster om centrum. Om det visar sig att dessa gator i för hög utsträckning används till boendeparkering för de boende i centrum bör det regleras. Det är viktigt att beakta utvecklingen av bilinnehavet i centrala Kungälv. Inriktningen att det framtida bilinnehavet ska minska i de mest centrala delarna är belagt med en osäkerhet. Om bilinnehavet inte följer den önskvärda riktningen finns anledning att revidera parkeringstalen för bostäder. Uppföljning av bilinnehavet i centrala Kungälv bör göras årligen. Parkeringstalen för cykel bygger på att varje invånare som flyttar in i de nya bostäderna i centrala Kungälv ska kunna äga och tryggt parkera en cykel vid bostaden. En mer utförlig beskrivning om ställningstaganden, nyckeltal och bakgrundsdata redovisas i bilaga 3. 3.3 Krav för tillämpning av målstyrda parkeringstal för bil För att de målstyrda parkeringstalen ska utgöra en bra grund för antalet parkeringsplatser är det viktigt att möjligheten till hållbara resor är god även utanför centrala Kungälv. Kommunen och andra aktörer behöver därför arbeta aktivt för att kollektivtrafik, cykelinfrastruktur och alternativ till resor med egen bil hela tiden anpassas och förbättras för att möta en ökad efterfrågan på hållbara resor. 5

Följande minimikrav måste uppfyllas vid en exploatering för att de målstyrda parkeringstalen för bil ska kunna tillämpas: Tabell 3-1 Krav på områdets förutsättningar som måste uppfyllas för att den målstyrda miniminormen för bilparkering ska kunna tillämpas i ett projekt. Kategori Avstånd till närmsta hållplats kollektivtrafik. Turtäthet kollektivtrafik. Säker och utbyggd cykelinfrastruktur. Grundkrav 300 m (fågelvägen). Minst 15 minuterstrafik under högtrafik eller tätare.* Det ska vara möjligt att cykla säkert till närmsta kollektivtrafikhållplats, till Kungälvs centrum och till skolor i centrala Kungälv. Exempelvis på gång- och cykelbana, cykelväg eller i blandtrafik med max 30 km/h som hastighetsbegränsning. Tillräckligt antal cykelparkeringar vid målpunkter. Enligt miniminormen för cykelparkering. * Kravet uppfylls 2016-02 för alla planerade exploateringsområden med linjen Grön Express vid hållplatserna Mimers Hus, Kungälvs busstation, Kexfabriken och vid motorvägshållplatsen med expressbussarna. Nordöstra delen av området ligger dock i utkanten av acceptabelt gångavstånd till någon av ovan nämnda hållplatser. När detaljplan/bygglovsskedet inleds ska ansvarig handläggare kontrollera att ovanstående krav uppfylls för att de målstyrda parkeringstalen för bil ska kunna tillämpas. En kort redovisning av att kraven uppfylls ska bifogas som motivering till val av parkeringstal. Om Kraven i tabell 3-1 inte uppfylls vid ett projekt kan inte de målstyrda parkeringstalen tillämpas. Vid sådana fall ska parkeringstal baserat på dagens resande användas vid planering av hur många parkeringsplatser för bil som behövs för att motsvara efterfrågan från ett projekt. Parkeringstalen som ska användas om kraven inte uppfylls redovisas i bilaga 1. 4 Gångavstånd, placering och standard Avgörande för om en cykelparkering används eller inte är utformning och placering. För cykelparkering gäller devisen ju närmre entrén desto bättre. En cyklist ställer ofta cykeln så nära målpunkten som möjligt, oavsett om där finns en parkeringsplats eller inte. Som ett utgångsvärde ska cykelparkering placeras inom 25 meter från målpunkten, där så är möjligt 3. För verksamhetsparkering och särskilt för boendeparkering kan låsbara och väderskyddade cykelutrymmen på innegårdar, i cykelrum eller i källare göra att ett något längre gångavstånd känns acceptabelt för cyklisten. Konsekvensen om för få cykelparkeringar anläggs nära målpunkten kan bli att cyklar parkeras där det inte finns cykelparkering. Det kan ge flera negativa konsekvenser på exempelvis tillgänglighet för gående och särskilt för rörelsehindrade samt att stadsbilden kan upplevas som oordnad och rörig. Cykelparkering för bostäder och verksamheter ska placeras på tomtmark. För besöksparkering till handelsetablering kan kommunen tillåta att den placeras på allmän platsmark där så är lämpligt, med syfte att öka möjligheterna till samnyttjad besöksparkering i centrala Kungälv. 3 Sveriges Kommuner och Landsting 2010, GCM-handbok. Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel-, och mopedtrafik i fokus. ISBN 978-91- 7345-234-2 6

I tabell 4-1 och i tabell 4-2 visas rekommenderade maximala gångavstånd för parkering i centrala Kungälv. Avstånden till bilparkering är längre än vad som tidigare rekommenderats i Kungälv för att möjliggöra en förtätning och för att öka attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik. Gångavstånd cykelparkering Tabell 4-1 Rekommenderade maximala gångavstånd för cykelparkering. Avståndet avser fågelavstånd. Den verkliga gångsträckan kan öka med en faktor 1,1-1,5 beroende på gatunätets struktur. Parkeringskategori Bostäder Besökande till bostäder Besökande till verksamheter Verksamheter (arbetsplatser) Maximalt gångavstånd cykelparkering 25 meter 25 meter 25 meter 25 meter Gångavstånd bilparkering Tabell 4-2 Rekommenderade maximala gångavstånd för bilparkering. Avståndet avser fågelavstånd. Den verkliga gångsträckan kan öka med en faktor 1,1-1,5 beroende på gatunätets struktur. Parkeringskategori Bostäder Besökande till bostäder Besökande till verksamheter Verksamheter (arbetsplatser) Angöring Parkeringsplats för rörelsehindrade Maximalt gångavstånd bilparkering 300 meter 200 meter 200 meter 400 meter 75 meter 25 meter Gångavstånd från målpunkt till bilparkering för rörelsehindrade ska inte överstiga 25 meter vilket innebär att parkering för rörelsehindrade bör placeras så nära entréerna som möjligt. 7

5 Parkeringstal cykel Parkeringstalen för cykel i centrala Kungälv är en miniminorm. Miniminormen är till för att säkerställa att det finns utrymme för en överflyttning från biltrafik till cykeltrafik, både för boende och för verksamma. Tabell 5-1 Parkeringstal för bostäder i centrala Kungälv, cykelparkering baserat på ett målstyrt resande. I detaljplaneskedet är det lämpligt att använda parkeringstalen baserade på 1 000 m 2 BTA och i bygglov parkeringstalen per lägenhet. Per 1 000 m 2 BTA Per lgh, 90 m 2 BTA Boende 20 1,8 Besök till boende 6,3 0,2 Tabell 5-2 Parkeringstal för verksamheter, parkeringsplatser för cykel per 1 000 m 2 BTA. För förskola, grundskola och äldreboende är parkeringstalen en rekommendation. En särskild utredning rekommenderas. Centrala Kungälv, per 1 000 m 2 BTA Verksamma Besökare till verksamheter Kommentar Kontor 10 0,8 30 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 4 besökare per 1 000 m 2 BTA Centrumhandel * 2,6 9,6 13 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 40 besökare per 1 000 m 2 BTA Livsmedelshandel 2,5 15 10 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 60 besökare per 1 000 m 2 BTA Förskola (rekommenderat) Grundskola (rekommenderat) 3,4 20 17 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 100 besökare per 1 000 m 2 BTA 2 50 10 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 100 besökare per 1 000 m 2 BTA Äldreboende (rekommenderat) 0,8 7 4 anställda per 1 000 m 2 BTA * Exempel på centrumhandel kan vara butiker, frisörer, tobaksaffärer, optiker med mera. Centrumhandel kan innefatta verksamheter som tillhandahåller både varor och tjänster. Om antalet invånare per lägenhet och/eller antalet anställda per 1 000 m 2 BTA verksamheter avviker stort vid exploatering bör en anpassning av parkeringstalen för cykel göras. För verksamheter som förskola, grundskola och äldreboende rekommenderas en särskild utredning för att fastställa hur många cykelparkeringar som behövs vid varje etablering då verksamhetens karaktär kan variera stort. En sådan utredning ska ta hänsyn till elev-, boende- och personaltäthet vid tillkommande etableringar. 8

6 Parkeringstal bil Parkeringstalen för bil i centrala Kungälv utgör en miniminorm baserad på ett målstyrt bilinnehav och en målstyrd andel bilresor. De målstyrda parkeringstalen bygger på en framtid med ett ökat resande med kollektivtrafik, gång och cykel i centrala Kungälv. Det innebär att parkeringstalen är lägre jämfört med hur de skulle se ut om de baserades på en prognos med utgångspunkt i dagens resande. Tabell 6-1 Parkeringstal för bostäder i centrala Kungälv, bilparkering baserat på ett målstyrt resande. I detaljplaneskedet är det lämpligt att använda parkeringstalen baserade på 1 000 m 2 BTA och i bygglov parkeringstalen per lägenhet. Per 1 000 m 2 BTA Per lgh, 90 m 2 BTA Boende 7 0,6 Besök till boende 1,1 0,1 Tabell 6-2 Parkeringstal för verksamheter, parkeringsplatser för bil per 1 000 m 2 BTA. För förskola, grundskola och äldreboende är parkeringstalen en rekommendation. En särskild utredning rekommenderas. Centrala Kungälv, per 1 000 m 2 BTA Verksamma Besökare till verksamheter Kommentar Kontor 15 2,4 30 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 4 besökare per 1 000 m 2 BTA Centrumhandel * 6,5 19,2 13 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 60 besökare per 1 000 m 2 BTA Livsmedelshandel 5 38,4 10 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 60 besökare per 1 000 m 2 BTA Förskola (rekommenderat) Grundskola (rekommenderat) 8,5 5 17 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 5 besökare per 1 000 m 2 BTA 5 3 10 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 5 besökare per 1 000 m 2 BTA Äldreboende (rekommenderat) 2 3 4 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 5 besökare per 1 000 m 2 BTA * Exempel på centrumhandel kan vara butiker, frisörer, tobaksaffärer optiker med mera. Centrumhandel kan innefatta verksamheter som tillhandahåller både varor och tjänster. Om det byggs större/mindre lägenheter och om verksamheter med låg/hög täthet arbetstagare och besökare flyttar in kan det finnas anledning att använda lägre/högre parkeringstal, se i så fall omräkningstabeller i bilaga 4. För verksamheter som förskola, grundskola och äldreboende rekommenderas en särskild utredning för att fastställa hur många bilparkeringar som behövs vid varje etablering då verksamhetens karaktär kan variera stort. En sådan utredning ska ta hänsyn till elev-, boende- och personaltäthet vid tillkommande etableringar. 9

6.1 Parkeringsplatser för rörelsehindrade Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska utgöra 2-5 % av antalet bilparkeringsplatser vid en fastighet, dock minst en parkeringsplats. Dessa parkeringsplatser inkluderas i parkeringstalen. Andelen är en riktlinje som kan behöva anpassas vid verksamheter och bostäder där efterfrågan kan antas vara högre, exempelvis vid vårdinrättningar och vid serviceboenden. 6.2 Flexibla parkeringstal För att skapa möjlighet för exploatörer att minimera antalet parkeringsplatser för bil och därmed ofta anläggningskostnaderna, kan genomförande av särskilda mobilitetsåtgärder ge en viss reducering av parkeringstalen för bostäder och för verksamheter. För Kungälvs kommun finns en nytta i om särskilda mobilitetsåtgärder genomförs för boende och verksamma som kan bidra till ett mer hållbart resande i kommunen samt om ytan för bilparkering kan minskas till förmån för fler bostäder. Kravet ställs på exploatören att visa hur ett lägre bilinnehav och andel bilresor kan uppnås genom åtgärderna för att kunna tillgodoräkna sig reducerade parkeringstal. En beskrivning av åtgärderna ska redovisas i samband med bygglovsansökan. Det är Kungälvs kommun som avgör om åtgärderna är tillräckliga för att ge en reducering av parkeringstalen. De åtgärder som genomförs avser fastigheten och ansvaret för genomförandet av åtgärder skall föras över till ny ägare om ett ägarbyte sker. Följande steg ska tillämpas vid användandet av flexibla parkeringstal, steg 3-5 kan tillämpas var för sig eller tillsammans i en följd: 1. Kontrollera om exploateringsprojektet uppfyller kraven för att använda de målstyrda parkeringstalen. Använd annars parkeringstalen baserade på dagens resande vilka visas i bilaga 1. 2. Beräkna antal parkeringsplatser som behöver tillkomma utifrån parkeringstal och storlek på exploateringen. 3. Om exploatören genomför bilpoolspaketet kan avdrag på parkeringstalen göras. 4. Om exploatören genomför ett antal informations- och påverkansinsatser kan avdrag på parkeringstalen göras. 5. Om exploatören kan visa på att samnyttjande kan tillämpas genom rätt förutsättningar i en parkeringsanläggning kan kommunen tillåta att antalet parkeringsplatser som behöver byggas anpassas mot samnyttjandepotentialen. 6. Exploatören ska uppvisa en reservplan för hur de parkeringsplatser som inte behöver byggas till följd av mobilitetsåtgärder (bilpoolspaket och/eller informations- och påverkansinsatser) kan anläggas, utifall exploatören väljer att inte genomföra de åtgärder som avtalats eller att den förväntade effekten uteblir. 10

Bilpoolspaket Bilpool (eller bildelning som det också kallas) innebär att ett antal personer delar på en eller flera bilar. Betalning görs utifrån hur mycket bilen används. En beskrivning av bilpoolspaketet finns i bilaga 2. Möjligheten till etablering av bilpooler och användning av fordonen kan underlättas, kravställas och uppmuntras genom ett bilpoolspaket innehållande: Att exploatören/byggherren/fastighetsägaren säkerställer att bilpoolen etableras, eller att befintlig bilpool finns inom acceptabelt gångavstånd, med erforderligt antal poolbilar och betalar medlemskap för alla hushåll/hyresgäster de första 5 åren. Att säkerställa att de mest attraktiva parkeringsplatserna reserveras för poolbilar om bilpool anordnas vid fastigheten. Möjliggöra laddning av elfordon. Synliggöra att bilar som ingår i bilpool är prioriterade. Skylta till bilpoolen och informera om möjligheterna till medlemskap och fördelar med bilpool i samband med försäljning eller uthyrning av lägenheter/fastigheter. För att exploatören ska kunna ges en lägre parkeringsnorm ska kommunen ställa krav på att exploatören visar en plan för hur ovanstående punkter ska genomföras. Om exploatören visar hur bilpoolspaketet kommer att genomföras och genomför alla punkter kan avdrag på parkeringstalen tillåtas enligt följande: Reduktion för bostäder, bilparkering, med 10 % (gäller boende, ej besökande till boende). Reduktion för verksamheter, bilparkering, med 10 % (gäller sysselsatta, ej besökande till verksamheterna). Hur reduktionen för bilpoolspaket kan räknas ut beskrivs vidare i bilaga 2. För varje 10 parkeringsplatser som reduktionen avser behöver en parkeringsplats för poolbil tillkomma enligt nedanstående tabell: Tabell 6-3 Tabellen visar hur många poolbilar det krävs för att kompensera reduktionen av parkeringsplatser Antal platser, reduktion Antal poolbilar 1-10 1 11-20 2 21-30 3 Om exploatören kan visa att det finns tillgång till poolbilar på annan plats inom acceptabelt gångavstånd behöver inte bilpool etableras vid fastigheten. Poolbilarna ska finnas på plats/vara tillgängliga vid tiden för inflyttning. 11

Informations- och påverkansinsatser Informations- och påverkansinsatser kan genomföras för att bidra till att minska efterfrågan på bilparkering. Om exploatören kan visa på att flera av dessa åtgärder kommer att genomföras, eller presenterar andra förslag som av kommunen bedöms ge likvärdig effekt, kan avdrag göras på parkeringstalen för verksamma och för boende. För varje åtgärd visas inom parentes vilken typ av exploatering som åtgärden i första hand påverkar. Informationskampanjer: Upprepad marknadsföring och information till boende och verksamma om samåkning, bilpool, cykling, kollektivtrafik och effekter av resande med olika färdmedel. Årlig kampanj under minst 5 års tid. (bostäder och verksamheter) Marknadsföring och information om fastighetens och områdets möjligheter för hållbart resande innan/i samband med försäljning/uthyrning. Gäller vid alla försäljningar/uthyrningar under minst 5 års tid. (bostäder och verksamheter) Informations- och välkomstpaket för nyinflyttade om hållbart resande och boende. Gäller vid alla nyinflyttningar under minst 5 års tid. (bostäder) Personlig rådgivning om resval som riktar sig antingen till enskilda boende eller till hushåll. Informationen belyser vilka alternativ det finns till bilresande, och är speciellt framtagen för individens eller hushållens förutsättningar. Årligt erbjudande till hushåll under minst 5 års tid. (bostäder) Grön resplan för fastigheten med åtgärder för verksamma/hyresgäster. En grön resplan ska beskriva förutsättningarna för att resa hållbart i, till och från arbetet samt föreslå och säkerställa att åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheten till hållbart resande genomförs. (verksamheter) Uppmuntra till kollektivtrafikresor: Upprepad prova-på period med kollektivtrafik. Minst en månads prova-på-kort med kollektivtrafiken till samtliga familjemedlemmar ingår vid köp av lägenhet eller tecknande av hyreskontrakt. Gäller vid alla nyinflyttningar under minst 5 års tid. (bostäder) Rabatterade kollektivtrafikkort/ bidrag till kollektivtrafikkort. Exempelvis kan föreningen köpa in årskort för kollektivtrafiken som de boende kan köpa och betala per månad. (bostäder) Uppmuntra inflyttande verksamheter att erbjuda sina anställda årskort för kollektivtrafiken via företaget. (verksamheter) Uppmuntra till cykelresor: Möjlighet till omklädning/dusch på arbetsplatsen. (verksamheter) Cykelservice i området. (bostäder och verksamheter) Cykelpool med lådcyklar, cykelkärror, mm. inrättas i fastigheten som kan bokas och användas av verksamma och boende. (bostäder och verksamheter) Extra bra cykelparkering, inomhus med hög trygghet och möjlighet till enklare service. (bostäder och verksamheter) 12

Uppmuntran till färre resor: Förbered verksamhetslokaler för digitala möten, exempelvis genom anpassade utrymmen för videomöten. (verksamheter) Avtal för hemleveranser av varor tecknas långsiktigt. (bostäder) Eftersom de målstyrda parkeringstalen baseras på ett lägre bilinnehav och en lägre andel arbetsresor med bil jämfört med idag krävs att kommunen aktivt måste arbeta med kampanjer och uppmuntring samt förbättring av förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik. Därför kan exploatörernas möjliga reducering av parkeringstalen för informations- och påverkansinsatser maximalt uppgår till 10 % för verksamma och 5 % för boende. Om exploatören visar hur minst fem av de listade åtgärderna, eller annan lämplig åtgärd där utvärdering visar på minskad parkeringsefterfrågan, kan genomföras, kan avdrag på parkeringstalen tillåtas enligt följande: Reduktion för bostäder, bilparkering, med 5 % (gäller boende, ej besökande till boende). Reduktion för verksamheter, bilparkering, med 10 % (gäller sysselsatta, ej besökande till verksamheterna). Hur reduktionen för informations- och påverkansinsatser kan räknas ut beskrivs vidare i bilaga 2. För att reduktionen för exempelvis verksamheter ska gälla ska åtgärderna som genomförs i första hand rikta sig till verksamma. 7 Samnyttjande För att utnyttja marken i centrala Kungälv väl och undvika att parkeringsplatser står tomma under en stor del av dygnet kan samnyttjande av bilparkering tillämpas i större parkeringsanläggningar i centrala Kungälv. Med samnyttjande menas att en parkeringsplats används av flera fordon under ett dygn. Exempelvis kan en parkeringsplats som dagtid används som verksamhetsparkering utnyttjas av besökare till handel under kvällstid eller under helger. En förutsättning för att samnyttjande ska fungera är att parkeringsplatserna inte är reserverade. För att nå ett effektivt samnyttjade så krävs det att flera olika kundgrupper kan använda parkeringsplatserna. Hur potentialen för samnyttjande räknas ut beskrivs vidare i bilaga 2. 8 Uppföljning Uppföljning av parkeringsnormens efterlevnad i exploateringsprojekt sker inom de normala processerna för markanvisningsavtal, detaljplanering och bygglovgivning. Ansvaret för uppföljning av parkeringsnormens effekter i staden, totalt parkeringsutbud och graden av styrning mot ett hållbart transportsystem åligger sektor Samhällsbyggnad. 13

Bilaga 1 Bilaga 1. Parkeringstal för bil baserat på dagens resande Om kraven, se tabell 3-1, för förutsättningarna vid ett exploateringsprojekt inte uppfylls ska parkeringstal för bil baserade på dagens resande användas för att minska risken att parkeringsefterfrågan för bil överstiger utbudet. Parkeringstal för bostäder i centrala Kungälv, bilparkering baserat på dagens resande. I detaljplaneskedet är det lämpligt att använda parkeringstalen baserade på 1 000 m 2 BTA och i bygglov parkeringstalen per lägenhet. Per 1 000 m 2 BTA Per lgh, 90 m 2 BTA Boende 8,4 0,8 Besök till boende 1,1 0,1 Parkeringstal för verksamheter, parkeringsplatser för bil per 1 000 m 2 BTA. För förskola, grundskola och äldreboende är parkeringstalen en rekommendation. En särskild utredning rekommenderas. Centrala Kungälv, per 1 000 m 2 BTA Verksamma Besökare till verksamheter Kommentar Kontor 18 2,8 30 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 4 besökare per 1 000 m 2 BTA Centrumhandel * 7,8 22,1 13 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 60 besökare per 1 000 m 2 BTA Livsmedelshandel 6 41,4 10 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 60 besökare per 1 000 m 2 BTA Förskola 10,2 3,5 17 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 5 besökare per 1 000 m 2 BTA Grundskola 6 3,5 10 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 5 besökare per 1 000 m 2 BTA Äldreboende 2,4 3,5 4 anställda per 1 000 m 2 BTA samt 5 besökare per 1 000 m 2 BTA * Exempel på centrumhandel kan vara butiker, frisörer, tobaksaffärer optiker med mera. Centrumhandel kan innefatta verksamheter som tillhandahåller både varor och tjänster. För verksamheter som förskola, grundskola och äldreboende rekommenderas en särskild utredning för att fastställa hur många bilparkeringar som behövs vid varje etablering då verksamhetens karaktär kan variera stort. En sådan utredning ska ta hänsyn till elev-, boende- och personaltäthet vid tillkommande etableringar. Bilaga 1, sida 1

Bilaga 2 Bilaga 2. Exempelberäkning flexibla parkeringstal Räkneexempel bilpool Bilpool ger tillgång till bil vid behov utan att användaren behöva stå för de kostnader och åtaganden som det innebär att äga en bil. För samhället leder det samtidigt till en effektivare användning av bilarna med minskat behov av parkeringsplatser. En poolbil ersätter cirka 5 privatbilar, vilket sparar mycket yta för parkering och minskar belastningen på miljön. Enligt en rapport om effekten av bilpooler i Stockholm, Göteborg och Malmö, minskade andelen bilägande hushåll från 35-40 % till cirka 10 % bland hushåll som blivit medlemmar i en bilpool. Samma undersökning visar också att om hushållen inte blivit medlemmar i bilpool skulle andelen bilägande hushåll istället hamnat på 40-50 % 4. En minskad andel bilägande hushåll med hjälp av bilpool kan hålla nere parkeringskostnaderna och minska markanvändningen vid nybyggen. Potentialen för bilpool blir större med höga parkeringskostnader. En bilpool kan ha effekt på bilinnehavet (och parkeringsefterfrågan) på flera sätt: Hushåll som helt ersätter eget bilägande med bilpoolsmedlemskap. Bilfria hushåll som blir medlemmar istället för att skaffa bil. Bilägande hushåll som ersätter en andrabil med medlemskap. Företag som nyttjar bilpool istället för tjänstebilar. Anställda som nyttjar bilpool istället för privat bil vid tjänsteresor. Beräkningsgång Om det ska byggas 100 lägenheter vid en nyexploatering krävs enligt parkeringstalen 60 parkeringsplatser för boende och 10 parkeringsplatser för besökande. Om exploatören kan uppvisa att bilpoolspaketet kommer att genomföras, att exploatören tecknar avtal om att betala medlemskap i fem år till alla boende och verksamma, tillåts en reduktion på 10 % av grundtalen. Med reduktionen krävs då: 60 * 0,9 = 54 parkeringsplatser för boende + 10 parkeringsplatser för besökande. Genom att visa på att bilpoolspaketet ska genomföras kan således exploatören tillgodoräkna sig en reducering av 6 parkeringsplatser. För att göra detta ska exploatören anlägga 1 parkeringsplats reserverad för bilpoolsbilar (eftersom reduktionen ligger i spannet 1-10 parkeringsplatser), alternativt redogöra för vart närmsta annan bilpool inom acceptabelt gångavstånd finns etablerad samt visa att där finns tillräcklig kapacitet för att motsvara projektets efterfrågan på bilresor med poolbil. 4 Indebetou, L., Börefelt, A., 2014. Effekt av Sunfleet bilpool på bilinnehav, trafikarbete och emissioner. Trivector rapport 2014:84. Bilaga 2, sida 1

Bilaga 2 Räkneexempel informations- och påverkansinsatser Informations- och påverkansinsatser kan innebära mjuka åtgärder, ofta benämnda mobility management-åtgärder, som syftar till att påverka val av resa innan den har påbörjats. Dessa typer av åtgärder kan även kompletteras med uppmuntransåtgärder som bidrar till att göra det mer attraktivt att resa hållbart. Kampanjer och uppmuntring kan som enskild åtgärd ge cirka 5 % minskning av antalet bilresor om de utformas på rätt sätt och upprepas kontinuerligt. De kan även bidra till att öka medvetenheten och acceptansen hos många personer. Kombineras kampanjer och uppmuntring med bättre förutsättningar för användande av gång, cykel och kollektivtrafik, kan minskningen av antalet bilresor uppgå till cirka 10-15 %. Beräkningsgång Om exploatören för ovan beskrivet projekt åtar sig att genomföra fem informations- och påverkansinsatser kan ytterligare reduktion tillåtas, motsvarande 5 % för bostäder. Med reduktion för tidigare beskrivet bilpoolspaket och informations- och påverkansåtgärder krävs då: 54 * 0,95 = 51 boendeparkeringar och 10 besöksparkeringar. Om exploatören genomför färre informations- och påverkansinsatser, blir reduktionen som kan tillgodoräknas lägre 5. Genom att genomföra bilpoolspaket och mobility management-åtgärder kan exploatören totalt tillgodoräkna sig en reduktion på 9 parkeringsplatser. Om en genomsnittlig kostnad för att anlägga en parkeringsplats i garage, under mark 1 våning, uppgår till ca 300 000 innebär reduktionen en besparing på cirka 2,7 miljoner kronor. Medlemskap i fem år för 100 bostäder i en bilpool kostar med dagens prisnivå ungefär 930 000 6. Genomförandet av de andra åtgärderna som marknadsföring, informationspaket, möjlighet till dusch på arbetsplatsen mm är relativt billiga i sammanhanget och en nettovinst för exploatören kan ofta uppvisas. Kommunen vinner på en ökad möjlighet till tät exploatering samt att användandet av privat bil troligtvis minskar till förmån för mer hållbara resealternativ. Räkneexempel samnyttjande För att kunna samnyttja parkering mellan olika kundgrupper är det viktigt att ha en god förståelse för vilka tider olika kundgrupper efterfrågar parkering. Som ett riktvärde och utgångspunkt kan nedanstående tabell användas för att bedöma samnyttjandepotentialen men bäst är att inventera och räkna beläggningsgrader i det aktuella området. Samnyttjandetalen är baserade på erfarenheter från ett flertal beläggningsstudier och andra kommuners samnyttjandetal. Samnyttjandetalen för bostäder har en marginal inbyggd för att möjliggöra att boende i högre utsträckning än idag ska kunna välja att lämna bilen hemma dagtid. 5 Ex. Om tre åtgärder genomförs för boende kan reduktionen uppgå till 5%*0,6=3 %. Om tre åtgärder genomförs för verksamheter kan reduktionen uppgå till 10%*0,6=6 %. 6 Baserat på nu gällande månadsavgift för privatpersoner hos en kommersiell bilpoolsaktör. Bilaga 2, sida 2

Bilaga 2 Förslag på samnyttjandetal att använda vid bedömning av samnyttjandepotential. Procenttalen visar hur stor andel av parkringsefterfrågan som bedöms infalla vid en viss tidpunkt. Exempelvis visar tabellen att 85 % av boendeparkeringarna beräknas vara belagda under vardagar 10-16 varvid 15 % kan användas av andra kundgrupper under denna tid. Vardag 10-16 Vardag 16-20 Lördag 10-13 Natt Bostäder, boende 85 % 90 % 90 % 100 % Bostäder, besökande 30 % 70 % 40 % 50 % Verksamma kontor 80 % 20 % 10 % 10 % Kontor besökande 100 % 5 % 0 % 0 % Handel Verksamma 80 % 90 % 100 % 20 % Handel besök 40 % 90 % 100 % 0 % Skolor 90 % 10 % 5 % 0 % Äldreboende 100 % 100 % 100 % 100 % Pendel P 100 % 50 % 20 % 5 % Samnyttjandepotentialen kan beräknas först då flera olika kundgrupper samlas i en parkeringsanläggning med minst 100 parkeringsplatser. Om en exploatör ska bygga ett kvarter med exempelvis både bostäder, kontorslokaler och lokaler för handel kan samnyttjandepotentialen beräknas på följande sätt: 1. Beräkna hur många parkeringsplatser som behövs för respektive kundgrupp. Exempelberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs för ett fiktivt exploateringsområde där all parkering samlas i en gemensam anläggning. Gemensam parkeringsanläggning Antal parkeringsplatser enligt parkeringstal Bostäder, boende 70 Bostäder, besökande 10 Kontor Verksamma 90 Kontor besökande 14 Centrumhandel Verksamma 52 Centrumhandel Besökande 154 SUMMA 390 2. Multiplicera antalet parkeringsplatser som behövs för respektive kundgrupp med de definierade samnyttjandetalen. Bilaga 2, sida 3

Bilaga 2 Exempelberäkning av hur många parkeringsplatser som behövs för ett fiktivt exploateringsområde där all parkering samlas i en gemensam anläggning. Gemensam parkeringsanläggning Vardag 10-16 Vardag 16-20 Lördag 10-13 Natt Bostäder, boende 70*85 %=60 70*90 %=63 70*90% =63 70*100% =70 Bostäder, besökande 10*30 %=3 10*70 %=7 10*40% =4 10*50% =5 Kontor, verksamma 90*80 %=72 90*20 %=18 90*10% =8 90*10% =9 Kontor, besökande 14*100 %=14 14*5 %=1 14*0% =0 14*0% =0 Centrumhandel, verksamma 52*80 %=42 52*90 %=47 52*100% =52 52*20% =11 Centrumhandel, besökande 154*40 %=62 154*90 %=139 154*100% =154 154*0% =0 SUMMA 253 275 281 95 3. Se vid vilken tidpunkt den största efterfrågan på parkering infaller, i detta exempel under dagtid på helgen. Anläggningen behöver således dimensioneras efter 281 parkeringsplatser. Bilaga 2, sida 4

Bilaga 3 Bilaga 3. Beräkningsunderlag parkeringstal Styrande parametrar Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan att säkerställa att tillräckligt antal parkeringsplatser tillförs en plats vid nyetablering eller förändrad markanvändning, samtidigt som markanvändningen och transportsystemet effektiviseras i mesta möjliga mån. Ett överutbud på parkeringsplatser kan medföra en högre efterfrågan på biltransporter till området än vad som är önskvärt, samtidigt som ett alltför litet antal parkeringsplatser kan innebära att parkeringsfrågan förskjuts och blir ett problem i angränsande områden. För cykelparkering handlar det snarare om att erbjuda ett tillräckligt antal cykelparkeringsplatser av god standard och rätt lokaliserade, och som tillåter antalet cykelresor att öka. Styrande parametrar vid fastställande av parkeringsnormen är framförallt boendetäthet, biltäthet, arbetstäthet kombinerat med prognoser och mål på längre sikt. Även lokala förutsättningar för tillgänglighet med olika transportslag är viktigt att beakta. Exempel på utformning av parkeringsnorm En miniminorm innebär att parkeringstalen visar det minsta antal parkeringsplatser kommunen kan kräva av exploatören med hänvisning till Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt Plan- och Bygglagen. En maximinorm reglerar antalet parkeringsplatser som maximalt får anläggas för en fastighet eller i ett område 7. Om en bedömning görs att det behövs fler parkeringsplatser för att bemöta framtida efterfrågan kan möjlighet erbjudas till parkeringsköp i gemensam parkeringsanläggning. Med flexibla parkeringsnormer kan kommunen göra en enskild bedömning av vilket parkeringstal som är lämpligt vid nybyggnation. Det ger en bättre anpassning av antalet parkeringsplatser, jämfört med att ha en fastslagen parkeringsnorm som alla exploateringar ska följa. Genom att arbeta på detta sätt kan byggkostnader och hyror hållas nere, mark frigöras till andra ändamål, samtidigt som kommunen får ett modernare fastighetsbestånd där hyresgästerna får större möjligheter att resa på ett hållbart sätt. Det är dock viktigt att det finns tydliga och transparanta regler kring flexibiliteten, så att alla byggherrar erbjuds samma möjligheter. 7 Sveriges Kommuner och Landsting 2007. Policy för parkering, s 37. Bilaga 4, sida 1

Bilaga 3 Lokala förutsättningar I tabellen nedan redovisas de nyckeltal och ställningstagande som ligger till grund för parkeringstalen. Övergripande målsättningar och ställningstaganden Fossila koldioxidutsläpp från transporter ska minska med 90 % fram till 2050 jämfört med 2010 (Energiplan). Nya bostadsområden bör planeras så att biltrafik i området minimeras (Energiplan). Vid större bostadsbyggen ska det planeras för bilpool vilket kan ge upphov till en reducering av parkeringstalen (Energiplan). I centrala Kungälv ska fastighetsägarna tillskapa så många av det kravställda antalet parkeringsplatser som möjligt på egen tomtmark. Kostnaden för ett parkeringsköp för en parkeringsplats ska inte subventioneras av kommunen, vilket innebär att kostnaden minst ska motsvara den kostnad som kommunen åtar sig för att anlägga en parkeringsplats. Nyckeltal bostadsyta och genomsnittligt invånarantal Antal boende/lgh 1,8 Storlek lgh m 2 BTA (baserat på utbyggnadsplaner) Färdmedelsandelar nuläge 90 Bilförarandel idag, besöksresor 69 % Bilförarandel idag, arbetsresor 60 % Antal parkeringsplatser för besökande, bil och cykel och för boende, cykel Antal besöksparkeringar/lgh cykel 0,2 Antal besöksparkeringar/lgh bil 0,1 Bilinnehav Dagens bilinnehav i centrala Kungälv baseras på uppgifter från SCB. Bilinnehavet är ett genomsnitt av antalet bilar per 1 000 invånare plus personbilar i trafik registrerade på personliga företag för de nyckelkodsområden som anses mest representativa för det framtida centrala Kungälv 8. Bilinnehavet är då 418 bilar per 1 000 invånare. De målstyrda parkeringstalen är baserade på ett betydligt lägre bilinnehav, motsvarande 350 bilar per 1 000 invånare. 8 SCB 2014. BILPAK 2013-12-31. Nyckelkodsområden 01050, 01010, 01011, 01061. Personbilar i trafik, privata samt registrerade på personliga företag Bilaga 4, sida 2

Bilaga 4 Bilaga 4. Omräkningstabeller lägenhetsstorlekar och arbetstäthet Om förutsättningar som genomsnittligt antal invånare i lägenheter, storlek på lägenheter och antal anställda per 1 000 BTA för olika verksamheter förändras kan följande tabeller användas för att se vilket parkeringstal för bil som kan användas. Svarta siffror visar målstyrda parkeringstal och grå siffror inom parentes visar parkeringstal som baseras på dagens förutsättningar. Genomsnittslägenhet Per 1 000 m 2 BTA 90 m 2 BTA, 1,8 inv/bostad Per lägenhet Boende 7 (8,4) 0,6 (0,8) Besök till boende 1,1 (1,1) 0,1 (0,1) Mindre lägenheter 80 m 2 BTA, 1,6 inv/bostad Boende 7 (8,4) 0,56 (0,7) Besök till boende 1,3 (1,3) 0,1 (0,1) Små lägenheter 39 m 2 BTA (motsv 35 m2 BOA), 1,2 inv/bostad Boende 10,8 (12,9) 0,42 (0,5) Besök till boende 2,6 (2,6) 0,1 (0,1) Större lägenheter 100 m 2 BTA, 2 inv/bostad Boende 7 (8,4) 0,7 (0,8) Besök till boende 1,0 (1,0) 0,1 (0,1) Korrektionsfaktorer beroende på arbetstäthet Arbetstäthet Korrektionsfaktor 25 anställda per 1 000 m 2 BTA 0,88 30 anställda per 1 000 m 2 BTA 1 35 anställda per 1 000 m 2 BTA 1,17 40 anställda per 1 000 m 2 BTA 1,33 Bilaga 4, sida 1

Parkeringspolicy för Kungälvs Kommun Datum 2011-02-10

Titel: Parkeringspolicy i Kungälvs kommun Dnr 2009/ 1330-514 Författare: Evalena Rydqvist, Jenny Bjønness Bergdahl Samhällsbyggnad i Kungälvs kommun, Medverkande: Roger Bogren och Björn Saletti politiker i Kungälvs kommun Datum: 2009-10-05 Foto: Samhällsbyggnad 2009, Kungälvs kommun 1 (17)

Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Inledning...3 3 Syftet med en parkeringspolicy...3 4 Avgränsningar...4 5 Övergripande mål för parkeringen...5 6 Områdestyper...6 7 Tillgänlighet...8 8 Parkering för rörelsehindrade...8 9 Taxor och avgifter...8 10 Finansiering...9 11 Parkeringsfriköp...10 12 Utbud och regleringar...10 12.1 Allmänt...10 12.2 Parkeringstillstånd...10 12.3 Nyttoparkering och parkering för verksamma...11 13 Organisationsformer...11 14 Betalsystem...11 14.1 Drift och underhåll...12 15 Övervakning...12 16 Lagstiftning kring parkering...13 16.1 Parkering i Plan- och Bygglagen...13 16.2 Parkeringsnorm...13 16.3 Offentligrättslig reglering...14 16.4 Civilrättslig reglering...14 Bilaga: Bilaga 1, Kungälv/Ytterby Bilaga 2, Marstrand 2 (17)

1 Bakgrund Tidigare förslag till parkeringspolicy för Kungälv antogs maj 2004 av kommunfullmäktige. Därefter skapades ett dokument 2005 ett förslag till implementering av parkeringspolicy i Kungälv. Kommunfullmäktige bordlade detta dokument och samtidigt utsågs en grupp att diskutera frågan. Det arbetet utmynnade i till en tillfällig beredning. Beredningen tog fram ett nytt förslag som baserades på dokumentet ett förslag till implementering av parkeringspolicy i Kungälv. Beredningens förslag antogs i Kommunfullmäktige juni 2007. Hösten 2008 fick Samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta en parkeringspolicy och parkeringsutredning för Marstrand. Samhällsbyggnad har kommit fram till att göra en gemensam policy för Kungälv kommun. Marstrand är en tätort som består av öar, där några öar är bilfria. Vilket innebär att många fastigheter inte kan tillgodose sitt parkeringsbehov inom fastigheten. Marstrand är också i dagsläget en sommarort vilket gör att det är stor variation på efterfrågan av parkering under året. Dessa förutsättningar på Marstrand gör att befintliga villkor för parkeringen på Marstrand bör förtydligas. 2 Inledning Materialet är i huvudsak hämtat från tidigare utredningsmaterial som Flygfältsbyrån upprättade åt Kungälvs kommun under 2001, implementerings dokumentet upprättat av Gatubolaget 2005 och Beredningsskrivelsen 2007. I uppdraget ingår att sammanställa dessa tre dokument till ett policydokument och två bilagor indelat i Kungälv och Marstrand. Eftersom det nya policydokumentet i stort sätt skall ersätta befintligt så har vissa generella delar valts att tas med i det nya dokumentet. Upprätta ett detaljerat förslag till reglering av tid och avgiftsdebitering för parkering i Marstrand och sammanställa parkeringarna i Kungälv Redogöra för vilka parkeringstillstånd som finns och dess villkor. Parkeringspolicyn redovisar riktlinjer och en del kvalitetsmått avseende utbud, regleringar, information, finansiering och övervakning. 2 Syftet med en parkeringspolicy Syftet med parkeringspolicyn är att skapa en balanserad parkeringssituation där parkeringsutbudet anpassas till efterfrågan. I en situation där efterfrågan på parkering ökar blir det nödvändigt att prioritera de grupper som har de mest 3 (17)

berättigade anspråken. Tidsbegränsningar, avgiftsbeläggning och andra bestämmelser är vanliga och effektiva styrmedel. Parkeringspolicyn för Kungälvs kommun kommer att vara ett hjälpmedel för att tillhandahålla uppställningsplatser i kommunen. 3 Avgränsningar Parkeringspolicyn omfattar Kungälvs centrum och Marstrand, alltså inte hela kommunen. Den definition av Kungälvs centrum och Marstrand som används i detta dokument framgår av kartbilderna här nedan. Policyn är dock så generellt skriven att den med enklare anpassningar kan omarbetas till att vara användbar även på parkering i övriga delar av Kungälvs kommun. Kartbild över ett av områdena som behandlas i policyn - Kungälv centrum Kartbild över ett av områdena som behandlas i policyn - Marstrand 4 (17)

4 Övergripande mål för parkeringen Parkeringen utgör terminaler i biltrafiksystemet och skall medverka till att främja de överordnade målen avseende markanvändning och miljö. För att Kungälvs kommun skall vara attraktivt för alla kategorier måste ett tillräckligt antal uppställningsplatser finnas tillgängliga. Vid nyanläggning av parkering finns nyckeltal för olika verksamheter angivna i Kungälvs kommuns parkeringsnorm. Det är dock mycket viktigt att i varje ärende ta hänsyn till totala behovet samt beakta hur dessa fördelas över tiden. Oftast finns det inte förutsättningar för att tillgodose alla parkerandes anspråk fullt ut över dygnets timmar. Genom förtätningar av bostadsbebyggelsen ökar det lokala underlaget för kommersiell service och samtidigt kunna tillgodose möjligheten för näringsidkare att kunna etablera sig. Detta medför att efterfrågan av central boendeparkering ökar. Denna bör anläggas så att parkeringen inte konkurrerar med kommersiella behov eller inbjuder till onödiga bilresor i centrum. Detta ställer krav på hur parkeringar anläggs och upplåts. För att kunna möjliggöra till ökad samnyttjande av parkeringsytor, är det viktigt att samordningen sker mellan olika aktörer så väl internt som externt redan i planeringsskedet. Det är en stor fördel för brukaren om parkeringen är utförd enligt liknande principer på samtliga ytor i ett centrum. Därför bör utformningen av parkeringsregleringar, information med mera vara enhetlig i Kungälvs kommun. Vid stora evenemang som t ex segeltävlingar, medeltidsdagar och konserter sätts nuvarande parkeringsutbud på prövning. Kollektivtrafiken är en del i att kunna minska belastningen på parkeringarna. En målsättning är att arrangören förstår vikten av det ansvar som åligger dem. Målsättningen för parkeringarna i Kungälvs centrum och på Marstrand skiljer sig något på grunda av de olika förutsättningarna som finns. Målsättningen för Kungälvs centrum är att bättre knyta centrums tre delar till varandra och att inte nämnvärt öka trafiken i framtiden samtidigt som centrum växer, detta ställer krav på hur parkeringar anläggs och upplåts. Samtidigt öka möjligheten till att samutnyttja parkeringsytorna och öka tillgängligheten till bra cykelparkering. Målsättningen för Marstrand är att förtäta de västra delarna av Koön och förtydliga parkeringsvillkoren för olika brukare genom att införa en prioriteringslista och samt skapa tydliga riktlinjer vid de stora evenemangen. 5 (17)

Cykelparkering Kommun satsar på utbyggnad av gång och cykelvägar mellan tätorterna. Detta ställer också krav på uppställningsplatser för cykel vid allmän plats och på kvartersmark. En målsättning för parkeringsplatserna är att de skall vara trygga, av god kvalitet, ge möjligheten att låsa fast sin cykel och helst utrustade med väderskydd. Som en tumregel som kan användas vid bedömning av acceptabelt gångavstånd anges maximalt 50 meter för boende och 10 meter för anställda och besökare, 5 Områdestyper I olika områden finns olika brukare med skilda önskemål. Då inte alla önskemål kan uppfyllas måste en prioriteringsordning fastställas. 6 (17)

Parke ring_priva t? 6:133 74:5 74:6 74:7 74:8 28:5 6:53 28:8 74:9 28:1 28:3 S:12 74:10 6:122 28:2 74:15 74:11 30:3 30:2 6:56 74:12 30:4 74:14 74:13 15 30:6 30:7 16 6:121 30:8 17 82:24 58:3 82:22 58:4 82:23 6:129 84:8 84:7 86:3 84:6 86:2 86:1 6:85 6:85 6:44 6:86 90:1 6:44 90:2 6:95 6:90 90:3 6:91 6:92 6:99 90:4 94:1 6:93 94:2 90:5 6:94 90:6 96:1 96:3 96:2 92:2 96:4 92:1 96:5 6:118 96:6 6:119 6:120 6:73 6:84 6:123 6:87 6:886:89 6:96 6:976:98 Verkstadsområde Bostadsområde Blandområde Prioriteringsordningen skiljer sig åt mellan olika områdestyper. Därför behandlas vissa delar av policyn uppdelat på följande: Bostadsområde: Områden som består enbart av bostäder eller möjligen endast någon enstaka mindre verksamhet. I det renodlade bostadsområdet finns i princip endast två brukare; boende och besökare till boende. Blandområde: Områden där det både förekommer verksamheter (dvs. butiker, restauranger, kontor etc.) såväl som bostäder. Blandområdet är det område som har flest brukare, samtidigt som tillgången på parkering är begränsad. Här återfinns boende, besök till boende, besök till verksamheter samt anställda. I många fall kan parkeringen för besökare till verksamheter samutnyttjas med parkeringen för boende, genom att parkeringen upplåtes för besökare under dagtid och för boende under kvällstid och helger. Verksamhetsområde: Områden som består enbart av verksamheter eller endast ett fåtal bostäder. Det kan röra sig dels om handelsområden men också om industriområden, skolområden eller liknande. I verksamhetsområdet finns normalt endast två brukare, nämligen besökare och anställda. 7 (17)

6 Tillgänglighet En god tillgänglighet innebär att brukaren hittar en ledig plats nära sin målpunkt. Det skall dessutom vara lätt att förstå regleringar och att köra till och inom parkeringen. Styrande parametrar är alltså tillgänglighet och beläggningsgrad. Det är viktigt, framför allt i områden med handel, att det är lätt att hitta en ledig plats. Sannolikheten att finna en ledig plats beror på parkeringens totala antal uppställningsplatser och omsättningshastigheten. Den senare beror på tidsreglering, taxa och typ av kunder. Principen bör vara att det alltid skall finnas ledig plats, vilket innebär att beläggningsgrader över 95 % (motsvarar att en plats av tjugo är ledig) endast bör förekomma i undantagsfall. Om så höga beläggningstal ofta förekommer måste omsättningen på parkeringen ökas, exempelvis genom att parkeringstiden minskas eller avgiften höjs. I bostadsområden kan en något högre beläggningsgrad tillåtas, eftersom brukandet, (dvs. antalet parkerade fordon) inte varierar så mycket över olika dagar som i verksamhetsområden och blandområden. 7 Parkering för rörelsehindrade Enligt Boverkets Byggregler 3:122 skall en parkeringsplats för rörelsehindrade kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från byggnad/färja som skall vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta bör uppfyllas i så stor utsträckning som möjligt. Gångavstånd över 50 m. är inte önskvärda. Det måste också finnas tillräckligt många platser. Minst 2 % av totala antalet platser på en större parkeringsanläggning bör avsättas för rörelsehindrade. Med tanke på att biljettautomater används som betalutrustning, ofta är svåra att hantera för rörelsehindrade, bör parkering för rörelsehindrade med handikapptillstånd även fortsättningsvis vara avgiftsfri. 8 Taxor och avgifter Taxenivåerna för olika parkeringstyper skall anpassas så att de prioriterar rätt nyttjande och minskar onödigt trafikarbete. Kungälvs centrum Högst taxa bör tillämpas på gatuparkering. Gatuparkeringen bör i första hand upplåtas för korta ärenden. För att bibehålla den goda tillgänglighet som gatuparkeringen ger, bör omsättningen på dessa platser vara hög. Längre uppställning skall främst hänvisas till de stora parkeringsytorna. För att minska onödigt trafikarbete är önskemålet i första hand att centrumbesökaren parkerar på någon av de stora parkeringsytorna medan ärenden uträttas i olika delar av 8 (17)

centrum. För att uppmuntra detta skall den lägsta parkeringstaxan tillämpas på de stora parkeringsytorna. På mindre parkeringsytor är det också viktigt att omsättningen är relativt hög. En taxa som ligger mellan gatuparkeringen och stora ytor bör därmed användas. I renodlade bostadsområden bör taxan också vara låg eftersom kravet på hög omsättning inte är så stort. En parkeringsbiljett som löses för en viss plats bör ej vara giltig på andra platser i centrum, eftersom ett sådant system uppmuntrar att besökaren förflyttar sig med bil mellan olika parkeringsplatser. Marstrand Stort antal fastigheter utan uppställningsplats, men hög andel turism och med stora evenemang. För att nå en jämn besöksbeläggning under säsongen är bra att hitta en optimala nivå under säsongen för att kunna tillgodose alla intressenter. Differentiering av taxinivåerna är baserad på närheten till färjelägret samt vinter-, låg- och högsäsong. 9 Finansiering Målsättningen för parkerings verksamheten är att den skall självfinansierad. Vilket innebär att inga skattemedel skall tas i anspråk för att täcka kostnader som kan relateras till parkering. Nedanstående uppställning definierar de kostnader som kan hänföras till parkering: Kapitalkostnader för nyanläggning Underhåll (Beläggning på markparkeringar, i däck även målning mm.) Vägmärken, markeringslinjer etc. Tillfartsvägar till parkeringsanläggningar (anläggning och drift) Betalsystem (kapitalkostnader, drift, service och tömning) Övervakning Renhållning av parkeringsytor Vinterväghållning Belysning Elförbrukning (framför allt i däcksparkeringar) Administration, utredningar etc. Intäkter från felparkeringsavgifter skall främst användas till att täcka kostnader för övervakning. Ett eventuellt överskott bör användas som ett bidrag för att täcka de ovan redovisade parkeringskostnaderna. 9 (17)

10 Parkeringsfriköp Som tidigare nämnts anger Plan- och Bygglagen att en fastighets parkeringsbehov skall tillgodoses på tomten eller i närheten av denna. Lagen är självfallet tillämplig vid nyanläggning, men även vid tillbyggnad/ ombyggnad som kräver bygglov. Ett sätt för fastighetsägaren att köpa sig fri från denna skyldighet är att teckna parkeringsköpsavtal med kommunen. Parkeringsköp förekommer i två former, friköp eller avlösen. Friköp innebär att fastighetsägaren betalar ett engångsbelopp till kommunen per uppställningsplats som krävs för att täcka fastighetens behov. Kommunen åtar sig därmed att anordna dessa platser inom rimligt avstånd från fastigheten. Avlösen innebär att fastighetsägaren under ett visst antal år förbinder sig att hyra ett antal platser i en av kommunen uppförd parkeringsanläggning. Det förekommer ibland också att fastighetsägaren lånar ut ett belopp motsvarande anläggningskostnaden för fastighetens uppställningsplatser. 11 Utbud och regleringar 11.1 Allmänt I första hand skall parkeringen, framför allt vid nybyggnad, följa Plan- och Bygglagens intentioner och alltså därmed i första hand lösas på tomtmark. Friköpsavtal kan vara aktuella men bör förekomma i så liten omfattning som möjligt. Det är också viktigt att de platser som avtalas nyanläggs. Vid nybyggnad bör grundprincipen vara att fastighetsägaren alltid skall ordna sin parkering. Vid sanering/ förtätning av befintlig bebyggelse kan det vara aktuellt att teckna friköpsavtal. Friköp bör föredras framför avtal om avlösen. I äldre befintliga områden kan parkering på allmän platsmark accepteras om det inte finns utrymme att lösa parkeringen på tomtmark. Dock skall parkeringsregleringarna på tomtmark såväl som på allmän platsmark vara utformade så att tomtmarksalternativen väljs i första hand. 11.2 Parkeringstillstånd Med boendeparkering menas att de som bor i ett område efter ansökan får rätt att parkera på gatumark inom området på mer förmånliga villkor, t.ex. längre tid och till lägre taxa, än andra. Stöd för att införa boendeparkering finns i Trafikförordningen (1998:1276). Boendeparkeringstillståndet bör alltså gälla på alla parkeringsplatser där boendeparkering utmärkts. I blandområden där det finns en stor konkurrens om 10 (17)

tillgängliga parkeringsplatser bör boendeparkering medges endast under kvällsoch nattetid medan det i boendeområden bör vara tillåtet att parkera under hela dygnet. Det är också lämpligt att fastställa en längsta tillåten uppställningstid. Där boendeparkering tillåts dygnet runt bör det vara möjligt att parkera upp till 7-21 dygn i sträck. Tillåts endast kortare tid skapar man problem när människor som ska åka på semesterresor. 11.3 Nyttoparkering och parkering för verksamma Att erbjuda nyttokort - På allmän plats har kommunen för verksamma och andra med särskilda behov att parkera i arbetet möjlighet att meddela tillstånd genom undantag, så kallade dispenser (Trf 13:4). Syftet med nyttokort är att möjliggöra parkering med en enklare betalningsform för dem med behov av att parkera mycket under sin tjänsteutövning, genom en schabloniserad engångsavgift som dock inte var rabatterad. Många gånger innebär dock engångsavgiften en viss rabatt. Nyttokorten gäller ofta bara för korttidsparkering, upp till 3 timmar. Att låta anställda, som bara använder bilen för att ta sig till och från arbetet, ansöka om och erhålla tillstånd att parkera med så kallat nyttokort kan inte anses vara vad lagstiftaren ursprungligen avsett. Möjligheten finns dock även om resultatet av ett eventuellt överklagande är osäkert. 12 Organisationsformer Kommunal parkering bedrivs oftast genom kommunal förvaltning, i ett kommunalt parkeringsbolag eller som gemensamhetsanläggningar. Ett parkeringsbolag kan inte driva offentligrättsliga parkeringar eftersom det då är fråga om myndighetsutövning. I mindre kommuner ligger parkeringen oftast under Gatukontor, Tekniska kontor, Samhällsbyggnadskontoret eller liknande. I Kungälvs kommun drivs parkerings frågorna av Samhällsbyggnad. 13 Betalsystem Betalsystemen skall vara så användarvänliga som möjligt för den som parkerar. Det bör vara tydligt om hur erläggande av avgiften skall ske och tillvägagångssätt vid eventuella fel. Dessutom skall betalsystemen ha en hög tillgänglighet vilket innebär att driftsstoppen skall minimeras. Driftstopp kan innebära att bilisterna drabbas av onödiga felparkeringsavgifter. Betalningsmedel: Som ett led i ett mer användarvänligt betalsystem bör möjlighet att betala med bensinkort och/eller annat kontokort finnas, åtminstone på de stora parkeringsytorna. SMS-betalning Ytterligare nya betalningsmedel kan senare bli aktuella för Kungälvs del. Kungälv bör dock vänta med införandet av ett nytt system, tills 11 (17)

det visat sig vilka system som blir dominerande och som används i andra städer. Parkerinsgsskiva - Ett av motiven för p-skiva är, att övervakningen underlättas. Avgiftsfri tidsreglerad parkering utan på något sätt markerad ankomsttid kan blott kontrolleras genom full uppsyn under kontrolltiden eller s.k. fyrhjulskontroll. Detta ger alltså en kombination av låga intäkter (då de flesta står gratis) och höga kostnader. Biljettautomaterna är dessutom dyra både i drift och i inköp (avskrivning). Kungälvs kommun kommer att testa parkeringsskiva på en utav parkeringplatserna i Kungälvs centrum. 13.1 Drift och underhåll För att få en hög driftsäkerhet bör målet för betalutrustningen vara att funktionen tillgänglighet är 95-97 %. Grundprincipen bör vara att avhjälpande av fel skall ske inom 4 timmar. Placering: Biljettautomaten skall placeras så centralt som möjligt för minsta gångavstånd och bästa synbarhet. Gångavståndet bör inte överstiga 60-100 m. Avståndet variera beroende på hur anläggningarna ser ut. Skyltsättningen skall också vara så enhetlig som möjligt. Parkeringsytor bör entréskyltas på ett enhetligt och tilltalande sätt, gärna med angivelse av platsens namn. Även prisinformationen på betalutrustning samt gatuskyltning skall vara så enhetlig som möjligt. 14 Övervakning Målet med parkeringsövervakningen är att upprätthålla en god tillgänglighet och framkomlighet för samtliga brukargrupper. Prioriteringsordningen för övervakningsinsatserna följer den som tidigare ställdes upp för nivåerna på felparkeringsavgifter nämligen: 1. Trafiksäkerhetsförseelser samt tillgänglighet för rörelsehindrade 2. Hindrande av framkomlighet för räddningskår, kollektiv- och distributionstrafik samt angöring 3. Gällande tidsregleringar och erlagd avgift Omfattningen skall främst vara sådan att antalet trafikfarliga och hindrande uppställningar, dvs. uppställningar enligt punkt 1 och 2 ovan, hålls på en låg nivå. Vidare skall övervakningen av uppställningar enligt punkt 3 vara sådan att det inte är lönsamt eller försumbart att ibland betala en felparkeringsavgift istället för att betala gällande avgift eller följa gällande regleringar. Nivåerna på felparkeringsavgifter skall återspegla överträdelsernas allvarlighet. Felparkeringsavgifterna skall därför vara satta enligt nedanstående rangordning: 12 (17)

1. Trafiksäkerhetsförseelser samt tillgänglighet för rörelsehindrade 2. Hindrande av framkomlighet för räddningskår, kollektiv- och distributionstrafik samt angöring 3. Gällande tidsregleringar och erlagd avgift Nivån på felparkeringsavgifterna skall vidare hållas på en sådan nivå att den motverkar överträdelser. Det skall inte vara lönsamt eller betydelselöst att någon gång betala en felparkeringsavgift istället för att erlägga avgift eller följa tidsregleringar. 15 Lagstiftning kring parkering 15.1 Parkering i Plan- och Bygglagen Grundprincipen för parkering fastställs i Plan- och Bygglagen och anger att en fastighets parkeringsbehov skall lösas inom fastigheten. Vid nybyggnation och ombyggnation som kräver bygglov är fastighetsägaren därmed skyldig att lösa parkeringsbehovet på sin egen fastighet. Fastighetsägaren har dock möjlighet att fullgöra sin skyldighet genom att teckna ett sk. Parkeringsköpsavtal med annan fastighetsägare eller friköpsavtal med kommunen. Reglering av parkering sker på två sätt beroende på om parkeringen är belägen på allmän platsmark eller på kvartersmark. På kvartersmark regleras parkeringen vanligtvis enligt civilrättsliga principer men kan även regleras enligt offentligrättsliga principer. På allmän platsmark skall offentligrättslig reglering tillämpas. Det är detaljplanen som avgör om platsen är kvartersmark eller allmän plats. I Kungälv används offentligrättslig reglering för den kommunala parkeringen. 15.2 Parkeringsnorm Parkeringsnorm är ett komplement till PBLs lagstiftning. Dagens parkeringsnorm togs på nittiotalet och samhällsstrukturen har utvecklas sen dess. Blandat har biltätheten har ökat samtidigt som miljömedvetenheten har ökat. Kommunen satsar på att bygga gång- och cykelvägar mellan tätorter samtidigt som gång och cykelstråken förbättras inne i tätorterna. Öka samnyttjande av uppställningsplatser. Kommunen vill också vara med att medverka till att öka kollektivtrafik åkande med 40 % till år 2025. 13 (17)

15.3 Offentligrättslig reglering Lagstiftningen kring den offentligrättsliga parkeringen är relativt restriktiv. Varje offentligrättslig reglering kräver en lokal trafikföreskrift. I Trafikförordningen anges en del generella parkeringsregler (t.ex. parkeringsförbud 10 m. före övergångsställe). Ofta är inte dessa regler tillräckliga för att ordna parkeringen på ett tillfredsställande sätt, vilket innebär att en lokal trafikföreskrift (LTF) måste upprättas. Föreskriften tillkännages genom vägmärken. LTF:en är den juridiskt bindande, dvs. om LTF:en och skyltsättningen inte stämmer överens, är det LTF:en som gäller. Kommunen har rätt att ta ut avgift för offentligrättslig parkering i den omfattning som behövs för att ordna trafiken, exempelvis för att uppfylla prioriteringar mellan olika brukare eller platser. En offentligrättsligt reglerad plats faller inom ramen för den så kallade kommunala likställighetsprincipen. Denna innebär i princip att alla skall ha samma rätt till att nyttja parkeringsytorna, vilket exempelvis gör att en enskild uppställningsplats inte kan reserveras för en person etc. Förhyrda platser får alltså inte förekomma. Däremot är det tillåtet att införa s.k. boendeparkering. Boende inom ett område får då möjlighet att lösa ett parkeringskort som gäller för ett antal platser inom området. Dessa platser kan vara reserverade endast för boendekortsinnehavare, men kortet är inte knutet till en specifik plats. Platserna kan också samutnyttjas så att parkerare utan boendekort får parkera på platserna enligt någon tidsreglering eller mot avgift. Det är också tillåtet att reservera parkering för vissa brukargrupper med speciella behov, exempelvis parkeringsplatser för rörelsehindrade. Parkeringsövervakning av offentligrättsliga platser skall utföras av parkeringsvakter som är förordnade av kommunen. De behöver dock inte vara anställda av kommunen utan kan vara anställda av annan kommun, kommunala parkeringsbolag, kommunala linjetrafiksföretag eller bevakningsföretag. 15.4 Civilrättslig reglering Civilrättslig reglering får endast användas på kvartersmark. Reglerna kring civilrättslig parkering är betydligt friare än för offentligrättslig. Fastighetsägaren får själv bestämma vilken parkeringsavgift som skall tas ut och hur hög den skall vara, så länge den inte kan anses som oskälig. Dessutom kan fastighetsägaren i princip upplåta parkeringen åt vem som helst. Det är alltså möjligt att exempelvis reservera en plats för en enskild person (förhyrda platser). Fastighetsägaren har också rätt att övervaka parkeringen och ta ut felparkeringsavgifter, i det civilrättsliga fallet kallad kontrollavgift. Civilrättslig reglering kräver inga lokala trafikföreskrifter. 14 (17)

I rapporten förekommer parkeringsrelaterade begrepp med följande definitioner: Uppställningsplats En plats som märkts ut med vägmarkering för uppställning av fordon. Gatuparkering Uppställningsplatser belägna längs med eller i anslutning till en gata. Parkeringsplats eller Särskilt anordnad parkeringsplats Ett område avsett för parkering med en särskild infart och utmärkning i entrén, vanligen innehållande ett flertal uppställningsplatser. Korttidsparkering parkering i upp till 3 timmar i följd 15 (17)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2019-06-19 Sida 1 (1) 219/2019 Försäljning av mat till anställda (Dnr KS2019/0352) Utöver sitt ordinarie uppdrag, att tillaga och servera mat till elever och brukare, tillagar och säljer verksamheten Måltidsservice även lunchmat till kommunens anställda. Detta bedöms inte vara förenligt med konkurrenslagens bestämmelser om konkurrensbegränsande säljverksamhet. Då möjligheten att utnyttja denna förmån inte är likvärdig för kommunens samtliga anställda så är det ur ett likabehandlingsperspektiv olämpligt. Förslaget är att försäljningen av lunch till anställda ska upphöra fr o m 1 september 2019. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Försäljning av mat till anställda 2019-06-03 Beslut 1. Kommundirektören ges i uppdrag att avsluta möjligheten för kommunens anställda att köpa mat från Måltidsservice från och med den 1 september 2019. 2. Detta beslut berör inte pedagogiska måltider. Ove Wiktorsson (C), Morgan Carlsson (SD) och Sven Niklasson (SD) avstår ifrån att delta i beslutet. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign