Kallelse Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: måndag 8 april 2019 kl. 18:00 Plats: Stora Salongen, Folkets Hus, Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4 Avsägelse från Mattias Hammenfors (MP) från uppdraget som ersättare i Stiftelsen Tösslandagården, samt fyllnadsval 5 Avsägelse från Gitte Jensen (S) från uppdraget som ersättare i överförmyndarnämnden, samt fyllnadsval 6 Avsägelse från Andreas Nelin (M) från uppdraget som ersättare i direktionen för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF), samt fyllnadsval 2019/ / /33 7 Valärende 2019/33 8 Rapport - ej verkställda beslut SoL och LSS Samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR 2018/ /99 Lena Holmlund, GR Gunnel Rydberg, GR 10 Årsredovisning 2018 för Lilla Edets kommun 2019/128 Jörgen Karlsson, ekonomichef 11 Revisionsberättelse för år / Överföring investeringsmedel Strömsvallen 2019/ Svar på motion om giftfri kommun 2019/82 1

2 sid Svar på motion om omröstningssystem i kommunfullmäktige 15 Svar på motion angående vänthall på Lödöse station 2018/ /87 16 Svar på motion angående livsmedelspolicy 2019/84 17 Redovisning av ej besvarade motioner /63 18 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande med anledning av simundervisningen i kommunen 19 Interpellation till tekniska nämndens ordförande om tekniska nämndens verksamhetsplan 2019/ / Delgivning kommunfullmäktige 2018/226 Eva Lejdbrandt (L) Ordförande 2 sid 2/2

3 From: Maria Olegård Sent: Wed, 13 Mar :47: To: Kommunen Subject: VB: Avsägning ersättare Stiftelsen Tösslandagården Med vänliga hälsningar Maria Olegård Administrativ chef Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Postadress: Lilla Edets kommun, Lilla Edet Telefon: , direkt: Från: Mattias Hammenfors Skickat: den 12 mars :47 Till: Maria Olegård Ämne: Avsägning ersättare Stiftelsen Tösslandagården Hejsan! Jag vill avsäga mig uppdraget som ersättare i Stiftelsen Tösslandagården då jag har flyttat från kommunen. Hälsningar Mattias Hammenfors 3

4 From: Maria Olegård Sent: Mon, 18 Mar :15: To: Annika Mändlo Subject: VB: Avsägelse Ersättare i Överförmyndarnämnden Med vänliga hälsningar Maria Olegård Administrativ chef Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Postadress: Lilla Edets kommun, Lilla Edet Telefon: , direkt: maria.olegard@lillaedet.se Från: Gitte <gittehem@gmail.com> Skickat: den 17 mars :32 Till: Maria Olegård <Maria.Olegard@lillaedet.se> Kopia: Kristian Hermansson <kristian84h@gmail.com>; Carlos Rebelo Da Silva <carlos.rebelodasilva@lillaedet.se>; Helena Maxon <helena.maxon@stenungsund.se> Ämne: Avsägelse Ersättare i Överförmyndarnämnden Hej! Jag avsäger mig från uppdraget som Ersättare i Överförmyndarnämnden från dagen för nästa Kommunfullmäktigesammanträde den 8 April (Socialdemokraterna i Lilla Edet har utsett Carin Thorén Hansson till ny ersättare i Överförmyndarnämnden) Mvh Gitte Jensen (S) Telefon:

5 -- Gitte Jensen Klockarevägen Hjärtum

6 From: Maria Olegård Sent: Mon, 18 Mar :50: To: Annika Mändlo Subject: VB: SBRF Med vänliga hälsningar Maria Olegård Administrativ chef Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Postadress: Lilla Edets kommun, Lilla Edet Telefon: , direkt: Från: Andreas Nelin Skickat: den 18 mars :49 Till: Maria Olegård Kopia: Zara Blidevik Anna-Lee Alenmalm <Anna- Ämne: SBRF Hej. Jag måste tyvärr avsäga mig mitt uppdrag som ersättare i SBRF. Ny ersättare kommer föreslås på nästkommande kommunfullmäktige. Mvh Andreas Nelin (M) 6

7 Omsorgsnämnden protokoll Ej verkställda beslut SoL/LSS 2018 Dnr ON 2018/112 Sammanfattning Kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS, skyldighet att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen görs till Inspektionen för vård och omsorg på Individnivå. Omsorgsnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. Ärendet Kvartal 4 SoL särskilt boende permanent enligt 4 kap. 1 Beslutsdatum Erbjuden , tackat nej, erbjuden tackat nej samma datum, erbjuden , tackat ja trolig inflyttning enligt enskilds önskemål Beslutsdatum Erbjuden tackar ja samma datum. Beslutet verkställt Kvartal 4 LSS avlösning i hemmet enligt 9:5 Beslutsdatum Erbjuden tackat nej, erbjuden tackat nej, erbjuden tackat nej Kvartal 4 LSS Korttidsvistelse enligt 9:6 Beslutsdatum Ej erbjudits på grund av att man inte fått kontakt (vid upprepade tillfällen) från verkställigheten med enskild 7

8 Omsorgsnämnden protokoll Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 15 januari 2019 Inspektionen för Vård och Omsorg kvartalsrapport, 2018q4 rapporteringstillfälle 2018q4 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Beslut Omsorgsnämnden godkänner informationen. Beslutet expedieras till Akten Inspektionen för Vård och Omsorg Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 8

9 Individnämnden protokoll Ej verkställda beslut enligt SoL 2018 Dnr IN 2018/61 Sammanfattning Enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL är kommunen är skyldig att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Även avbrott i verkställighet och där biståndet inte åter verkställts inom tre månader skall rapporteras på samma sätt. Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Individnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. Om Inspektionen för vård och omsorg bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. För fjärde kvartalet 2018 har idag 9 sådana ej verkställda beslut rapporterats till IVO. För samtliga inrapporterade beslut gäller följande: Lagrum: 4 kap 1 Socialtjänstlagen Ärendetyp: Barn och Unga Beslut nr 1 Beslutsdatum: Typ av bistånd: Kontaktperson Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: För tiden fram till och med tillgodosågs behovet delvis genom att en släkting till barnet hade ett provisoriskt uppdrag. Önskad ny kontaktperson utreddes och godkändes men tackade nej till uppdraget Ny lämplig uppdragstagare har inte hittats som kan matcha uppdraget. Eventuellt kan behovet tillgodoses via den ansökan om kontaktperson som gjorts enligt LSS. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL är kommunen är skyldig att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Även avbrott i verkställighet och där biståndet inte åter verkställts inom tre månader skall rapporteras på samma sätt. 9

10 Individnämnden protokoll Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Individnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. Om Inspektionen för vård och omsorg bedömer att den enskilde har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. För fjärde kvartalet 2018 har idag 9 sådana ej verkställda beslut rapporterats till IVO. För samtliga inrapporterade beslut gäller följande: Lagrum: 4 kap 1 Socialtjänstlagen Ärendetyp: Barn och Unga Beslut nr 1 Beslutsdatum: Typ av bistånd: Kontaktperson Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: För tiden fram till och med tillgodosågs behovet delvis genom att en släkting till barnet hade ett provisoriskt uppdrag. Önskad ny kontaktperson utreddes och godkändes men tackade nej till uppdraget Ny lämplig uppdragstagare har inte hittats som kan matcha uppdraget. Eventuellt kan behovet tillgodoses via den ansökan om kontaktperson som gjorts enligt LSS. Beslut nr 2 Beslutsdatum: Typ av bistånd: Kontaktfamilj Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Barnet har sedan 2015 en fungerande insats i form av kontaktperson en gång i veckan. Detta beslut som avser kontaktfamilj har dock inte gått att verkställa på grund av resursbrist, vi saknar uppdragstagare som kan matcha behovet. Beslut nr 3 och 4 Typ av bistånd: Kontaktfamilj Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare 10

11 Individnämnden protokoll Övriga upplysningar i ärendet: Vi hittar inga lämpliga kontaktfamiljer som svarar mot barnens behov. Vi har haft annonser ute bland annat på kommunens hemsida, i lokal dagspress och på Facebook om att vi behöver kontaktfamiljer men vi har hittills haft stora svårigheter att få tag i kontaktfamiljer som är lämpliga. Beslut nr 5 Typ av bistånd: Kontaktperson Beslutsdatum: Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare Övriga upplysningar i ärendet: Barnet har beviljats insats kvalificerad kontaktperson via intern familjepedagog som verkställts Insatsen pågår tills vidare under väntetid tills en lämplig uppdragstagare hittats. Beslut nr 6 och 7 Typ av bistånd: Öppenvårdsinsats Lägerverksamhet Beslutsdatum: Annat, se nedan Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Övriga upplysningar i ärendet: Uppdrag för de båda barnen lämnades för verkställighet i juli 2018 till Göteborgs kommuns samordnare för korttidshem och lägerverksamhet som meddelade i september att de hade kö och skulle lämna besked i vecka 38. Samordnaren blev därefter sjukskriven. Vi fick i november 2018 besked om att det nu fanns plats men en del detaljer behövde klaras upp. Nu i januari 2019 väntar vi på att avtal med Göteborgs kommun skall bli klart. Vi har ej fått besked om kostnad, försäkringsvillkor, hämtning, lämning osv. Beslut nr 7 och 8 Typ av bistånd: Kontaktfamilj Datum för avbrott i verkställighet:

12 Individnämnden protokoll Skäl till att beslutet ännu ej verkställts: Förälder var inte nöjd med den kontaktfamilj som hade uppdraget och insatsen avbröts därför. Vi har inte hittat någon ny kontaktfamilj som går att matcha mot barnens behov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslut Individnämnden godkänner informationen. Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen 12

13 Kommunstyrelsen protokoll Samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR Dnr KS 2019/99 Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år tog GR för första gången fram en flerårig verksamhetsinriktning som fokuserade på åtta långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet under perioden Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GR:s uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. Förbundsstyrelsen fick på styrelsekonferensen september 2018 ta del av ett diskussionsunderlag. Inspelen från förbundsstyrelsens diskussion togs därefter om hand i det fortsatta arbetet under hösten, som har resulterat i föreliggande förslag till samrådsunderlag som den nya förbundsstyrelsen nu har att fatta beslut om 8 februari. Efter att underlaget sänts ut på samråd till kommunerna blir förslaget en del i ordinarie budgetprocess, och verksamhetsinriktningen fastställs av förbundsfullmäktige i juni 2019 Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad KS 2019/99 Bilaga 2 styrelseärende 12 - Rambudget för GR 2020 Bilaga 1 styrelseärende 12 - Strategisk inriktning för GR Protokollsutdrag 14 Styrelseärende 12 - Förslag till samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR Ekonomiska överväganden och följder av beslut Budgeten för 2019 uppgår till 75,52 kr per invånare och föreslås vara oförändrad inför 2020 Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har inget att erinra mot föreliggande samrådsunderlag för avseende strategiskt inriktning samt rambudget 2020 för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). 13

14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/99 Samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR Dnr KS 2019/99 Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år tog GR för första gången fram en flerårig verksamhetsinriktning som fokuserade på åtta långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet under perioden Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GR:s uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. Förbundsstyrelsen fick på styrelsekonferensen september 2018 ta del av ett diskussionsunderlag. Inspelen från förbundsstyrelsens diskussion togs därefter om hand i det fortsatta arbetet under hösten, som har resulterat i föreliggande förslag till samrådsunderlag som den nya förbundsstyrelsen nu har att fatta beslut om 8 februari. Efter att underlaget sänts ut på samråd till kommunerna blir förslaget en del i ordinarie budgetprocess, och verksamhetsinriktningen fastställs av förbundsfullmäktige i juni 2019 Inför budget 2018 höjdes årsavgiften med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR anförtrotts i form av samordningsansvar kring kommunernas gemensamma agerande i hälso-och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Nivån på årsavgiften föreslås vara oförändrad för För Lilla Edets Kommun innebär det en årsavgift 2019 på tkr och tkr för 2020 Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad KS 2019/99 Bilaga 2 styrelseärende 12 - Rambudget för GR 2020 Bilaga 1 styrelseärende 12 - Strategisk inriktning för GR Protokollsutdrag 14 Styrelseärende 12 - Förslag till samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR Ekonomiska överväganden och följder av beslut Budgeten för 2019 uppgår till 75,52 kr per invånare och föreslås vara oförändrad inför

15 Förslag till beslut Kommunfullmäktige har inget att erinra mot föreliggande samrådsunderlag för avseende strategiskt inriktning samt rambudget 2020 för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Jörgen Karlsson Ekonomichef Beslut expedieras till GR Ekonomichefen 15 sid 2/2

16 Förbundsstyrelsen Protokollsutdrag Göteborgsregionens kommunalförbund Plats: Sankt Jörgen Park, Göteborg Protokollsutdrag 14. Förslag till samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR Diarienummer: Beslut Samrådsunderlaget översänds till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år tog GR för första gången fram en flerårig verksamhetsinriktning som fokuserade på åtta långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet under perioden Verksamhetsinriktningen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och detaljbudgeten för GR, där utmaningarna konkretiseras i form av olika insatser och aktiviteter. Under 2018 har vi arbetat med nästa verksamhetsinriktning strategisk inriktning Efter att underlaget sänts ut på samråd till kommunerna blir förslaget en del i ordinarie budgetprocess, och verksamhetsinriktningen fastställs av förbundsfullmäktige i juni SKICKAS TILL Medlemskommunerna Vid protokollet Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Justeras: Axel Josefson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Justeras: 1 (1) 16

17 Förbundsstyrelsen ärende 12 Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Gunnel Rydberg, förbundssekreterare Datum: , diarienummer: Förslag till samrådsunderlag avseende strategisk inriktning samt rambudget 2020 för GR Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att översända samrådsunderlaget till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Sammanfattning av ärendet Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år tog GR för första gången fram en flerårig verksamhetsinriktning som fokuserade på åtta långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet under perioden Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GR:s uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. De åtta långsiktiga utmaningarna i verksamhetsinriktningen har varit en god vägledning för GR:s verksamhet och till stor hjälp för färdriktning och kommunikationen med kommunerna. Utifrån den fleråriga verksamhetsinriktningen har vi utformat en styrkedja som innebär att verksamhetsinriktningen ligger till grund för den årliga verksamhetsplanen och detaljbudgeten för GR, där utmaningarna konkretiseras i form av olika insatser och aktiviteter. Sista steget i styrkedjan har varit att följa upp verksamhetsplanerna i form av delårsbokslut och årsredovisningar för aktuellt budgetår. Under 2018 har vi arbetat med nästa verksamhetsinriktning strategisk inriktning Nyckelordet i arbetet har varit involvering. Styrgrupper och nätverk inom GR har under våren har fått komma med inspel dels på nuvarande verksamhetsinriktning och dels på vilka utmaningar medlemskommunerna står inför under de närmaste åren. Förbundsstyrelsen fick på styrelsekonferensen september 2018 ta del av ett diskussionsunderlag. Inspelen från förbundsstyrelsens diskussion togs därefter om hand i det fortsatta arbetet under hösten, som har resulterat i föreliggande förslag till samrådsunderlag som den nya förbundsstyrelsen nu har att fatta beslut om 8 februari. Efter att underlaget sänts ut på samråd till kommunerna blir förslaget en del i ordinarie budgetprocess, och verksamhetsinriktningen fastställs av förbundsfullmäktige i juni Helena Söderbäck Förbundsdirektör Gunnel Rydberg Förbundssekreterare SKICKAS TILL Medlemskommunerna Samrådsunderlag avseende strategisk inriktning (1) 17

18 Strategisk inriktning

19 2 19

20 Samarbete blir än viktigare Göteborgsregionen har utvecklats till en storstadsregion. Idag bor drygt en miljon människor här och varje månad ökar antalet invånare med cirka tusen personer. Företagens intresse för regionen är rekordstort. Vi befinner oss i ett historiskt utvecklingssprång som har skapats genom stora satsningar på forskning och produktutveckling. Ytterligare miljarder kronor beräknas gå till investeringar i infrastruktur och byggande fram till Att regionen växer är positivt men innebär också utmaningar. Demografin, befolkningens storlek och sammansättning, är en sådan. I en storstadsregion som präglas av tillväxt ökar befolkningen i alla åldersgrupper. Det ställer krav på kommunernas leverans av välfärd, bostäder och en hållbar infrastruktur. Ekonomiska prognoser visar att kommunerna kommer att ha mindre resurser när allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler barn, unga och gamla och här är kommunernas ekonomi en begränsande faktor. Behovet av gemensam planering ökar. Dels för att möta de ekonomiska utmaningarna, dels för att regionen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt när invånarna blir fler. Genom att planera gemensamt kan kommunerna öka sin kapacitet, bli mer effektiva och öka kvaliteten. Dagens medborgare förväntar sig sammanhållna och smarta lösningar som gör det enkelt att leva och verka i Göteborgsregionen, oavsett var kommungränserna går. Men utmaningar är också en stark drivkraft för innovation. Göteborgsregionen (GR) är en arena för utveckling. Här kan kommunerna ta fram nya metoder och bygga kunskap med andra som har samma grunduppdrag och utvecklingsbehov. Tillsammans kan vi möta gemensamma problem samt under söka, laborera och testa möjliga lösningar. Det handlar om att tänka annorlunda, skapa nya arbetssätt, påverka lagstiftning och använda ny teknik. Vi lever i en omvärld som påverkar oss. Men vi kan också påverka omvärlden. Axel Josefson Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 3 20

21 Innehåll Samarbete blir än viktigare...3 Utmaningarna...5 Fysisk planering...6 Utbildning och kompetensförsörjning...8 Näringslivsutveckling...10 Digital transformation...11 Social sammanhållning och trygghet...12 Klimat och miljö...14 En mötesplats för gemensamma satsningar...15 Tillsammans tar vi oss an utmaningarna...16 Organisation

22 Utmaningarna Denna strategiska inriktning pekar ut sex utmaningar som Göteborgs regionen behöver fokusera på att möta under de kommande åren. Det är områden där vi ser att regionalt samarbete kan göra stor skillnad. Vi ger också exempel på hur arbetet hänger ihop med de globala målen för hållbar utveckling. Mycket talar för att Agenda 2030 kommer att vara den gemensamma strategiska plattformen, från global till lokal nivå, under det kommande decenniet. Agenda

23 6 23

24 Fysisk planering Göteborgsregionens strukturbild innehåller gemensamma överenskommelser för fysisk planering. Under de kommande åren ska denna fördjupas och utvecklas. Levande stationssamhällen, närhet till kommunikationer, en sömlös rörlighet och god service ökar regionens attraktivitet. Med en god fysisk planering kommer målet om en större arbetsmarknadsregion att nås än snabbare. Strukturbilden ska fördjupas Göteborgsregionen växer starkt. Med det växer behovet av att samordna byggnation, näringslivsetableringar och infrastruktur. Nya bostadsområden behöver präglas av mångfald och tillgänglighet samt ligga nära kollektivtrafik och samhällsservice. Utgångspunkten för den fysiska planeringen i Göteborgsregionen är strukturbilden som är en regional överenskommelse, bland annat om lokalisering av samhällen. Arbetet med att fördjupa strukturbilden har påbörjats och tar avstamp i UN Habitats globala rekommendationer för stadsutveckling. Rekommendationerna beskriver vad som krävs för att ett område ska vara långsiktigt hållbart. Det handlar om balansen mellan hur tätt bostäder och verksamheter kan byggas och hur stor andel som ska vara grönytor och gatuutrymme. Det behövs också ett socialt perspektiv i samhällsplaneringen och mer kunskap om vilka boendelösningar som fungerar bäst för grupper med behov av särskilt stöd. Infrastruktur, kollektivtrafik och mobilitet Regionens transportsystem har för låg kapacitet för såväl dagens som morgondagens behov. Göteborgsregionen och den potientiella framtida arbetsmarknadsregionen är i dagsläget gles och dåligt sammankopplad. En effektiv infrastruktur är en förutsättning för att regionen ska uppfattas som attraktiv. När nästa regionala och nationella transportinfrastrukturplan ska tas fram behöver storstadsregionens behov tydliggöras. År 2030 ska Västra Götaland vara en fossiloberoende region. Genom att förändra transportsektorn kan vi göra stor nytta för klimatet. En del av arbetet handlar om att öka innovationskraften så att samhällets transporter blir mer effektiva. Men också om att göra det attraktivt för människor att välja cykel och kollektivtrafik. Det behövs satsningar på mobilitet, där boende-, arbetsplats- och transportfrågor integreras i den långsiktiga samhällsplaneringen. Nya utmaningar kräver ny kunskap Vårt samhälle har tidigare haft starka tillväxtperioder. De har inte alltid resulterat i attraktiva miljöer. För att inte upprepa gamla misstag behöver vi tänka efter före, tänka smart och planera för en framtid som ser helt annorlunda ut än idag. För att klara en sådan planering behöver Göteborgsregionen (GR) samarbeta med samhällets alla aktörer, inte minst med akademin. Under de kommande åren ska GR stärka samarbetet med såväl näringslivet som akademin, för att utveckla och fördjupa kunskaperna som bygger attraktivitet. Agenda 2030 Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 11. Hållbara städer och samhällen 7 24

25 Utbildning och kompetensförsörjning Att klara skolan är en förutsättning för att komma in i arbetslivet och samhället. Men idag gör inte alla elever i regionen det. Utmaningarna handlar både om att unga ska få godkända betyg och att elever som klarar skolan ska få möjlighet att utvecklas ytterligare. Människor behöver också ha den kompetens som efterfrågas. I regionen finns flera branscher där bristen på arbetskraft med rätt utbildning ökar. En stor utmaning är strukturomvandlingen. Kontinuerlig kompetensutveckling måste vara lättillgänglig och gå i takt med verksamhets- och teknikutveckling. Ett öppet utbildningslandskap Ett öppet utbildningslandskap betyder att eleverna kan välja utbildningar även utanför den egna kommunen. På så sätt får de tillgång till ett brett utbud som kan ge dem den kompetens de behöver i framtidens arbetsliv. För att detta ska kunna fungera behöver kommunerna planera och dimensionera utbudet på en regional nivå utifrån elevernas val, arbetsmarknadens kompetensbehov och kommunernas förutsättningar. Samverkansavtalen är en viktig del för att detta ska fungera, liksom digitala verktyg för planering och uppföljning. Kunskapsresultat och fullföljda studier Alla elever ska ges förutsättningar att klara skolan. Men var femte elev som går ut nian i Göteborgsregionen uppnår inte kunskapskraven i alla ämnen. Och var tionde är inte behörig till gymnasiet. Delvis beror det på att genomsnittsåldern på nyanlända elever har ökat, vilket ger dem kortare tid att klara skolgången. Siffrorna skiljer sig också åt mellan olika kommuner i regionen. Fokus på kunskapsresultat och fullföljda studier är avgörande för att minska risken för utanförskap. Att arbeta förebyggande inom detta område bidrar till att skapa bättre förutsättningar för såväl individ som samhälle. Sedan 2011 har Göteborgsregionen (GR), i samverkan med kommunerna, byggt kunskap och praktisk erfarenhet kring att minska studieavbrott. Idag har vi en nationellt ledande kunskap på området. Samverkan mellan skola och arbetsliv Elevernas kontakter med arbetslivet är berikande för individen och lägger grunden för framtida studie- och yrkesval. Dessa val är avgörande för kompetensförsörjningen. I regionen behövs det även fortsättningsvis en långsiktig samverkan mellan skola och arbetsliv, så att olika samverkansformer kan utvecklas. Vuxenutbildningens roll Samhällets krav på utbildning har höjts. Därför behöver människor lära hela livet, både för sin egen skull och för att möta behoven på en arbetsmarknad som är i förändring. Vuxenutbildningen spelar en viktig roll i detta. I Göteborgsregionen har antalet elever ökat kraftigt under de senaste åren och förväntas även göra det framöver. Utbildningarna behöver vara mer flexibla och anpassade utifrån olika målgruppers förutsättningar. Genom samverkan kan kommunernas resurser användas optimalt och invånarna får ett bredare utbud av yrkesutbildningar att välja mellan. Detta ökar möjligheterna till yrkesväxling. Matchning av kompetens Arbetsmarknaden är inne i en strukturomvandling. Arbetsuppgifter förändras, nya kompetenser behövs och vissa yrken försvinner. En rörlighet på arbetsmarknaden är nödvändig. De som redan har en anställning ska kunna vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapas också fler ingångsjobb för dem som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Det handlar om att bredda rekryteringsbasen. Här spelar Göteborgsregionens 8 25

26 (GR) kompetensråd samt de branschspecifika kompetensråden en central roll. I råden möts parter från arbetsliv och skola för att diskutera och hantera frågor kring kompetensförsörjning. Validering är en annan viktig pusselbit som också ökar förutsättningarna för nyanlända när det gäller att få sin reella kompetens synliggjord och dokumenterad. Kommunerna som attraktiva arbetsgivare Kommunerna är den största arbetsgivar en i Göteborgsregionen med drygt årsarbetare. Under de senaste åren har personalomsättningen fördubblats, pensionsavgångar borträknade. Samtidigt har sjukfrånvaron ökat. Prognoserna visar att kommunerna i Göteborgsregionen totalt behöver rekrytera cirka personer årligen fram till och med För att fortsatt kunna leverera välfärd av hög kvalitet behöver kommunerna både kunna attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal. Arbetsgivarvarumärket behöver stärkas. Satsningar på kompetensutveckling är en viktig del, bland annat i förändringsledarskap för kommunernas chefer. Agenda 2030 Mål 1. Ingen fattigdom Mål 4. God utbildning för alla Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 26

27 Näringslivsutveckling Ett starkt näringsliv är en förutsättning för regionens fortsatta utveckling. Framgångsrika företag skapar arbetstillfällen och tillväxt. För att regionen ska stå sig i den globala konkurrensen behöver kommunerna i sin tur erbjuda service av hög kvalitet. Men tillväxten får inte ske på bekostnad av miljön. Regionen behöver progressiva företag som driver på i utvecklingen mot en hållbar produktion och konsumtion. Mark för näringslivet Göteborgsregionen befinner sig i ett utvecklingssprång där miljardbelopp planeras gå till investeringar under de närmaste 20 åren. Behovet av mark för såväl produktion som för logistik och handel är stort. För att säkra nya och befintliga etableringar behövs samordning och regionala överenskommelser kring lokalisering som stärker utvecklingen mot en hållbar region. Göteborgsregionen (GR) har ett nära samarbete kring näringslivsutveckling med Business Region Göteborg. Parterna ska planera tillsammans för att underlätta näringslivets etablering och expansion. Företagsklimat och innovationskraft I Göteborgsregionen ska det vara enkelt att driva företag. Ett positivt företagsklimat är en förutsättning för att näringslivet ska fortsätta att välja att etablera sig här. Varje möte med kommuner och myndigheter ska präglas av ett positivt bemötande och förutsägbarhet. Göteborgsregionen är basen för flera globala kunskapsintensiva företag. Här finns unika möjligheter att vara en testarena för ny teknik som kan lösa framtidens samhällsutmaningar. Utvecklingen mot cirkulär ekonomi, delandeekonomi och social ekonomi ger upphov till helt nya affärsmodeller. Destinationsutveckling och besöksnäring Besöksnäringen är en av de snabbast växande i Sverige. Ett brett samarbete är nyckeln för att regionen ska fortsätta att vara attraktiv och utvecklas till en hållbar destination. Göteborg är världens mest hållbara mötesoch evenemangsdestination enligt hållbarhetsindexet Global Destination Sustainability Index 2016, 2017 samt Men mycket återstår att göra, bland annat när det gäller resorna till och från regionen. Vi lever i en globaliserad värld där handel och turism är viktiga för samhällsekonomin. Människor har behov av att mötas. Flygbranschen står inför en stor utmaning: att möta den starka resenärstillväxten och samtidigt fortsätta att minska de klimatpåverkande utsläppen. Agenda 2030 Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion 10 27

28 Digital transformation Enligt OECD:s rapporter presterar Sverige presterar bra inom digital transformation. Den nationella digitaliseringsstrategin pekar ut riktningen. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I Göteborgsregionen handlar det bland annat om att öka den digitala kompetensen, främja digitala innovationer samt omvandla digitala strategier till handling. Dessutom behöver arbetsmarknadens förmåga att hantera omställningen stärkas. Innovation och digital kompetens Digital transformation handlar inte främst om teknisk utveckling eller införandet av digital teknik, utan om att skapa helt nya möjligheter. För att lyckas med detta krävs genomgripande insatser: ett tydligt ledarskap för förändring, andra sätt att organisera arbetet, fördjupade samarbeten som klarar en hög komplexitet samt nya metoder för att utveckla produkter och tjänster. Arbetet med innovationer måste vara en integrerad del av verksamheten för att en digi tal transformation ska kunna bli verklighet. Den digitala kunskapen måste öka. Politiker, chefer och medarbetare i kommunerna behöver ha insikt om digitaliseringens transformerande kraft. Digitala system och skolutveckling Genom digitala verktyg kan det regionala utbudet av utbildningar planeras effektivt. Verktygen underlättar uppföljning som gör att verksamheten utvecklas. Digitaliseringen skapar också nya möjligheter när det gäller att utforma pedagogiska metoder och lärverktyg. Genom digitalisering kan till exempel utbildningar anpassas efter hur olika individer lär sig bäst. Välfärdsteknik Välfärdsteknik kan underlätta för kommunerna att möta framtidens behov hos en växande skara äldre men också hos personer med funktionsnedsättning. I kombination med tillgängliga boendemiljöer kan tekniken bidra till att individens trygghet ökar samt att människor kan vara mer aktiva, delaktiga och självständiga. Tekniken kan också frigöra tid för personalen att ägna sig åt dem som verkligen är beroende av deras närvaro. Digitalisering möjliggör även utveckling inom hälso- och sjukvården. Programmet Framtidens vårdinformationsmiljö är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Målet är att all hälso- och sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för dem som behöver den. Tekniska lösningar i kommunal administration Invånarnas förväntningar på att kommunerna ska erbjuda digitala tjänster ökar. Dessa förenklar inte bara för invånare utan leder också till ökad effektivitet. Om rutin uppgifter automatiseras frigörs tid som kan användas till mer värdefulla uppgifter. Automatisering ger också en ökad service, till exempel genom snabbare handläggning och ökad rättssäkerhet. Agenda 2030 Mål 3. God hälsa och välbefinnande Mål 4. God utbildning för alla Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11 28

29 12 29

30 Social sammanhållning och trygghet Polariseringen och de ekonomiska klyftorna har ökat i Göteborgsregionen. Skillnaderna är stora mellan dem som har det bäst och dem som har det sämst. Även människors sociala och kulturella kapital skiljer sig åt. En del individer har större tillgång till nätverk än andra samt kunskap och erfarenheter som gör att de smälter in i olika sammanhang. Goda livsvillkor för barn och unga Varje dag, varje månad och varje år spelar roll under uppväxten. Enligt FN:s barnkonvention ska barnens bästa komma i främsta rummet i beslut som rör barn. Forskning visar att en trygg uppväxtmiljö och ett gott föräldraskap lägger en grund för att barn i högre grad lyckas i skolan och får godkända betyg blir konventionen svensk lag och ett viktigt stöd i det regionala samarbetet. Statistiken visar att ohälsan bland unga i Göteborgsregionen ökar. De unga uppger framför allt stress som en orsak. Det finns också oroande tendenser när det gäller droger, och allt fler söker hjälp för spelproblem. Barn och unga som behöver hjälp möter ofta flera olika verksamheter i kommunerna. Samarbetet mellan dessa behöver fungera både för individens skull och för att insatserna ska präglas av en helhetssyn. Hälso- och sjukvård Vården befinner sig i en omställning där allt mer hälso- och sjukvård ges i hemmen och inom den kommunala omsorgen. Detta gör att kommunernas åtagande och ansvar ökar. Formerna för vårdsamverkan med Västra Götalandsregionen behöver fortsätta att utvecklas, så att huvudmännen kan hitta gemensamma lösningar när det gäller planering, kompetensförsörjning och resurser. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande. Inkludering och jämlikhet Trots de senaste årens högkonjunktur och kompetensbrist inom många områden är personer i regionen arbetslösa. Utbildning, arbete och bostad är viktiga pusselbitar för inkludering. Om vi inte lyckas motverka utan förskap kan polariseringen och motsättningar mellan grupper öka. Grupper som riskerar att marginaliseras behöver särskilt uppmärksammas, till exempel hbtq-personer, äldre, funktionsnedsatta, personer med samsjuklighet eller nyanlända. Under de senaste åren har Göteborgsregionen tagit emot ett stort antal asylsökande och nyanlända. Vi behöver vara rustade för att fler flyktingar kan komma att söka sig till Sverige på grund av förändringar i omvärlden. Utmaningen här är en lyckad etablering. För äldre och funktionsnedsatta är digitaliseringen i samhället en möjlighet men också ett hinder. Många känner sig utanför och har svårt att klara den nya tekniken. Tillit och trygghet Människors tillit till varandra och till samhället är avgörande för regionens utveckling. I internationella jämförelser ligger Sverige i topp vad gäller tillit. Statistiken tyder dock på att tilliten håller på att minska, framför allt bland yngre. Det finns ett samband mellan hög tillit och trygghet som är väl dokumenterad i forskningen. Trygghet i sin tur är nära förknippad med utbildning, arbete och upplevelsen av delaktighet. Trygga miljöer skapas med en genomtänkt samhällsplanering där människor har nära till service och kultur. Idag är tryggheten utmanad genom klimatförändringar och en orolig omvärld, med hot om våld och terror. I arbetet med att öka tilliten och tryggheten är civilsamhället en betydelsefull resurs. Agenda 2030 Mål 3. God hälsa och välbefinnande Mål 10. Minskad ojämlikhet Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen 13 30

31 Klimat och miljö Vår största utmaning är att radikalt minska utsläppen av växthusgaser. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är tydlig. Vi har bara år på oss att bryta trenden och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det kräver en snabb och omfattande omställning utan motstycke. Klimatförändringarna Göteborgsregionen (GR) behöver definiera sin roll i omställningsarbetet och i den gemensamma kraftsamlingen i Västra Götaland, Klimat FN:s klimatpanel (IPCC) publicerade i oktober 2018 en specialrapport om konsekvenserna vid en global uppvärmning med 1,5 grader. Rapporten drar slutsatsen att utsläppen måste minska med 45 procent under det kommande decenniet. Rapporten pekar också på stora skillnader mellan 1,5 graders global uppvärmning och 2 grader. Huvudbudskapet är att redan 1,5 grader får allvarliga konsekvenser för människor, miljö och ekosystem. Utsläppen behöver minska snabbt och kraftigt inom alla sektorer. Idag kommer de största utsläppen i regionen från industri och transporter. Trenden är att dessa ökar. Kommunerna behöver vara drivande i arbetet tillsammans med näringslivet och statliga myndigheter. Även människors konsumtionsmönster behöver förändras. Genom insatser i förskola och skola kan framtidens konsumenter bli mer medvetna om vilka konsekvenser olika val har för miljön. De gröna kilarna och kustzonen För att regionen ska vara fortsatt attraktiv kommer tillgängligheten till hav, sjöar och grönska att spela en allt större roll. Det behöver finnas både gröna ytor i staden och obrutna natur områden, de så kallade gröna kilarna i Göteborgs regionens strukturbild. Naturområdena spelar också en allt viktigare roll för livsmedelsförsörjningen. Från naturen får vi bland annat mat, vatten och frisk luft. Kunskapen om de så kallade ekosystemtjänsterna måste öka. Det behövs även regionala perspektiv på vilken mark och vilka havs områden som är lämpliga att exploatera och vilka som måste bevaras. Vatten som resurs och problem Vatten är vårt viktigaste livsmedel. En av utmaningarna för regionens kommuner är att vattenresurserna är ojämnt fördelade och behöver användas mer effektivt. Vatten, för lite eller för mycket, och på fel ställe, är en effekt av klimatförändringarna. Det krävs mer kunskap om hur samhällsplaneringen måste förändras för att kunna klimatsäkra såväl ny som befintlig byggnation, bland annat mot översvämningar. Agenda 2030 Mål 6. Rent vatten och sanitet för alla Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald 14 31

32 En mötesplats för gemensamma satsningar För att klara utmaningarna behövs gemensamma insatser. Samarbetet inom Göteborgsregionen blir än viktigare. Tillsammans kan kommunerna hitta vägar att leverera välfärd av hög kvalitet och samtidigt skapa utrymme för utveckling och innovation

33 Tillsammans tar vi oss an utmaningarna i Göteborgsregionen I Göteborgsområdet finns en lång tradition av samverkan mellan kommunerna som sträcker sig tillbaka till 1940-talet. Idag har kommunerna ett etablerat samarbete genom Göteborgsregionen (GR). Här hanteras komplexa frågor som rör regionens utveckling och som också ger resultat i den enskilda kommunen. Politiker och tjänstepersoner utbyter erfarenheter, utvecklar idéer och beslutar om gemensamma mål och satsningar. Ökad effektivitet och högre kvalitet Genom att arbeta tillsammans kan kommunerna både öka kvalitén och skapa samordningsvins ter. GR ansvarar bland annat för gymnasieantagningen för kommunernas räkning. Vi samordnar även inköp av läromedel samt driver Luftvårdsförbundet som arbetar för en bättre luft i regionen. GR söker också medel för att förverkliga olika projekt och satsningar som kommunerna vill genomföra. Runt 80 procent av verksamheten är finansierad genom andra medel än de årliga medlemsavgifterna. En arena för utveckling och innovation Utmaningar är en stark drivkraft för innovation. GR är en utvecklingsarena, där kommunerna kan ta fram nya metoder och bygga kunskap med andra som har samma grunduppdrag och utvecklingsbehov. Det handlar om att tänka annorlunda, skapa nya arbetssätt, påverka lagstiftning och använda ny teknik. GR är också en arena för kompetensutveckling. Varje år deltar runt yrkesverksamma i de aktiviteter som vi arrangerar utifrån kommunernas behov. Utvärderingar som gjorts visar att cirka 90 procent av deltagarna tycker att aktiviteterna är av god kvalitet och bidrar till yrkesutveckling. GR ordnar även utvecklingsprogram och skräddarsydda insatser för kommunernas chefer, ledare och förtroendevalda. Våra arenor för kollegialt utbyte är populära. Mötesplats IFO och Mötesplats Funktionshinder har tillsammans cirka besökare årligen. GR ordnar en av Sveriges största läromedelsmässor med besökare. Gymnasiedagarna och Future skills vänder sig till elever i högstadiet och lockar besökare. Forskning, analys och omvärldsbevakning Utveckling ska baseras på kunskap. Inom GR möts forskning och praktik. Utveckling av kompetens, kunskap och verksamhet går hand i hand. Här finns bland annat en särskild enhet som arbetar med forskning och utveckling, FoU i Väst. GR bidrar till utveckling genom att synliggöra erfarenheter och befintlig kunskap samt visa på goda exempel. Vi tar också fram tar fram regionala analyser och statistik, utifrån kommunernas behov, samt stöttar med uppföljning och kvalitetssäkring. GR omvärldsbevakar aktivt för att kunna erbjuda kommunerna insatser och stöd redan innan det efterfrågas. Eftersom vi arbetar i hela regionen har vi en helhetssyn. Det gör att vi kan identifiera områden där det blir bättre kvalitet eller mer effektivt om kommunerna arbetar tillsammans. Storregional, nationell och internationell påverkan 13 kommuner som arbetar tillsammans blir starka och kan påverka. GR har etablerade samarbeten med andra organisationer inom 16 33

34 offentlig sektor samt näringsliv, akademi och civilsamhälle. Sedan många år samarbetar vi med Business Region Göteborg kring näringslivsutveckling. En annan viktig partner är Göteborg & Co eftersom besöksnäringen är en av de största basnäringarna i Sverige. GR är också en av sju parter i Mistra Urban Futures som sammanför forskare och praktiker inom hållbar stadsutveckling. I Västra Götalandsregionen lyfter GR in storstadsregionens perspektiv i frågor som rör transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt hälso- och sjukvård. Vi deltar också i arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi. Nationellt arbetar GR för att påverka samhällsutvecklingen utifrån våra medlemskommuners behov. Vi har upparbetade kontakter med organ som Regeringskansliet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Boverket, Utbildningsdepartementet och Skolverket. GR samarbetar även med Sveriges kommuner och landsting (SKL). GR påverkar även internationellt. Många av projekten och insatserna finansieras med EU-medel. Därför arbetar vi strategiskt inför utformningen av EU:s framtida program och fonder, så att de svarar mot de behov som finns hos medlems kommunerna. I nära samarbete med Göteborgs Stad arbetar GR för att stärka kommunernas eget EU arbete. Utgångspunkten är det EU-handslag som politiker på nationell och regional nivå gjorde Här finns tre åtaganden: att synliggöra det EU-arbete som redan görs i kommunerna, öka kompetensen hos politiker, personal och invånare samt möjliggöra påverkan. Uppdrag, mål och vision Uppdrag Uppdraget beskrivs i Förbundsordningen. Här står bland annat att GR ska verka för samarbete över kommungränserna, skapa mervärde för medlemskommunerna samt stärka regionen regionalt, nationellt och internationellt. Vision Det goda livet. Visionen är gemensam för Västra Götaland. Mål Hållbar tillväxt är ett långsiktigt mål- och strategidokument. Politikerna har enats om att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Regionen ska utvecklas i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Strategisk inriktning Inriktningen beskriver sex utmaningar som Göteborgsregionen främst behöver fokusera på för att uppnå målen i Hållbar tillväxt samt Vision Västra Götaland. Det finns också en årlig rambudget kopplad till inriktningen. Verksamhetsplan Planen beskriver vilka aktiviteter GR ska genomföra under året och innehåller en detaljbudget. Uppföljning Verksamhetsplanen följs upp i två delårsrapporter samt i årsredovisningen. Göteborgsregionen har även ställt sig bakom: VG 2020 strategi för tillväxt och utveckling VG 2020 är ett gemensamt styrdokument för hela Västra Götalands utveckling. Ett nytt strategidokument för perioden efter 2020 tas fram med start Klimat 2030 Västra Götaland ställer om En kraftsamling för alla som vill bidra i omställningen till en klimatsmart region. Här samlas företag, branschorganisationer, kommuner, högskolor, föreningar och andra organisationer. 34

35 Organisation Göteborgsregionen (GR) är ett kommunalförbund GR är ett kommunalförbund, vilket betyder att organisationen fungerar som en myndighet för kommunernas räkning inom några områden. Bland annat ansvarar GR för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen. Politisk styrning GR styrs av politiker från de olika medlemskommunerna. Mandat perioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktige är högsta beslutande organ och godkänner bland annat den fler åriga strategiska inriktningen samt budget och årsredovisning. Förbundsfullmäktige fattar även beslut om förbundsordningen som beskriver GR:s uppdrag. Förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har det övergripande ansvaret för GR:s verksamheter, utveckling och ekonomi. Styrelsen godkänner den ettåriga verksamhetsplanen och detaljbudgeten. Styrgrupper. Det finns tre politiska styrgrupper inom GR som är utsedda av förbundsstyrelsen: arbetsmarknad, social välfärd samt miljö och samhällsbyggnad. Styrgrupperna bereder frågor till förbundsstyrelsen men kan även ta egna initiativ och lämna förslag till styrelsen. Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen utses direkt av förbundsfullmäktige. Utbildningsgruppen är nämnd för antagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen. Utbildningsgruppen ansvarar även för att anordna lärande för vuxna. Dessutom bereder utbildningsgruppen ärenden till förbundsstyrelsen. Finansiering GR finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (cirka 20 procent), medan huvuddelen (cirka 80 procent) finansieras genom intäkter från bland annat projektmedel, kurser, konferenser, utredningsarbete och forskningsuppdrag. Dotterbolag och stiftelser GR är ägare till följande bolag: Internationella skolan i Göteborgsregionen, ISGR (helägt). Gryning vård (delägt). GR är en av huvudmännen i följande stiftelser: Stiftelsen Korsvägen som äger Universeum Västkuststiftelsen GR:s organisation POLITIK Förbundsfullmäktige Förbundsstyrelsen Arbetsmarknad Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Förbundsledning Administration Ekonomi Arbetsmarknad och social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Cirka 50 nätverk (tjänstepersoner i kommunerna) AVDELNINGAR Kärnvärden Kärnvärdena är en del av GR:s värdegrund. De visar hur vi ska förhålla oss till varandra och omvärlden. Lyhördhet. Vi lyssnar aktivt, först då kan verkliga möten uppstå. Vi är engagerade och ställer frågor för att fånga behoven hos dem vi möter. I mötet är vi är öppna och prestige lösa. Handlingskraft. Vi är effektiva och lösningsfokuserade. Tillsammans med dem vi möter kommer vi fram till vad som ska göras. Vi väntar inte alltid på att bli inbjudna utan tar initiativ och är drivande. Med vår samlade kompetens levererar vi resultat som gör skillnad. Utveckling. Vi är modiga och tänker i nya banor. På så sätt kan vi möta behoven i ett samhälle som är komplext och förändras snabbt. Genom att ta tillvara hela vår potential är vi med och formar framtiden

36 19 36

37 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt

38 Rambudget

39 EKONOMI BUDGETÖVERSIKT GR har i detaljbudget för 2019 budgeterat med ett positivt resultat på 300 tkr. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 1/ uppgick antalet invånare i Göteborgs regionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Definitiv årsavgift för 2019 kommer senare baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2020 i detta underlag ska därför ses som preliminär. Årsavgiften utgör knappt 20 procent av GR:s beräknade omsättning. Resterande del av omsättningen (80 %) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2019 är +300 tkr och tkr för Resultatbudgeten nedan visar budgeterade intäkter, budgeterade kostnader samt budgeterat resultat för fastställd budget 2019 samt prognos RESULTATBUDGET 2019 SAMT PROGNOS 2020, TKR. GR:s budgetram beslutas i juni av förbundsfullmäktige efter det att samrådsunderlaget beretts. GR arbetar sedan under hösten fram detaljbudget för det kommande året och i december månad fastställer förbundsstyrelsen GR:s detaljbudget inför kommande verksamhetsår. Resultatbudgeten är en sammanställning över de kostnader och intäkter GR räknar med under kommande verksamhetsår. Den beräkningen leder fram till ett budgeterat resultat för 2019 uppgående till +300 tkr samt ett budgeterat prognosticerat resultat för 2020 på tkr. Detta som en konsekvens av att just denna summa kommer att transfereras över till Stiftelsen Korsvägen år 2020 som ett utvecklingsbidrag i enlighet med förbundsstyrelsens beslut Summan kommer att finansieras av GR:s egna kapital. Stiftelsen Korsvägen genom en hemställan till samtliga stiftare anhållit om resurser för en större expansion av verksamheten i Universeum AB. Det belopp som har efterfrågats är tkr från respektive stiftare och det är beslutat att GR finansierar hälften av denna summa och medlemskommunerna den andra hälften. Utöver dessa kända förutsättningar har Västkom vid styrelsemötet i december 2018 aviserat en eventuell höjning av medlemsavgiften 2020 för de fyra ingående kommunalförbunden. Den här frågan kommer att beredas under 2019 och en eventuell höjning av medlemsavgiften är inte omhändertagen i denna plan. RESULTATBUDGET GR (TKR) GR Budget 2019 Budget 2020 Verksamhetens intäkter varav årsavgifter avsedda för GR:s verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/Generella statsbidrag och utjämning - Verksamhetens resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Extraordinära poster - Inkomstskatt - Årets resultat

40 BALANSBUDGET OCH NYCKELTAL GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga vilken beredskap som finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Likviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Balansbudget , tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget GR Budget A. Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar II. Materiella anläggningstillgångar III: Finansiella anläggningstillgångar B. Bidrag till infrastruktur - - Medlemskommunernas årsavgifter GR:s årsavgift beräknades sedan 2011 som 74,11 kronor per kommuninvånare. Årsavgiften låg still från 2003 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes dock 2010 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare. Inför budget 2018 höjdes årsavgiften med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR anförtrotts i form av samordningsansvar kring kommunernas gemensamma agerande i hälso och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Nivån på årsavgiften föreslås vara oförändrad för Hur dessa fördelar sig för 2019 framgår av tabell nedan tillsammans med förslag C. Omsättningstillgångar I. Förråd mm II. Fordringar III. Kortfristiga placeringar IV. Kassa & Bank S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER A. Eget kapital I. Årets resultat II. Resultatutjämningsreserv - - III. Övrigt eget kapital B. Avsättningar - - C. Skulder I. Långfristiga skulder - - II. Kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Soliditet 22,5% 22,7% Likviditet (kassalikv) 97,4% 96,8% Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun 2019 samt förslag 2020, (tkr) Kommun Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa

41 GR transfererar till följande organisationer Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Den totala årsavgiften till GR för 2019 uppgår till tkr. Av den sammanlagda årsavgiften beräknas sedan 37 procent eller 28,12 kronor per kommuninvånare att transfereras vidare till andra regionala organisationer. Detta är exklusive det engångsbelopp som avses transfereras över till Stiftelsen Korsvägen för fortsatt utveckling av Universeum AB. Denna summa på tkr tas inte heller av årsavgiften utan via eget kapital. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Från och med 2019 delar GR och Härryda kommun på kostnaden till ARC. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg Stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Samarbetet med BRG är reglerat i samverkansavtal (dnr ) där bolaget arbetar med näringslivsutveckling i ett regionalt perspektiv tillsammans med Göteborgsregionens medlemskommuner. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. GU Reväst är en enhet inom Handels högskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Besöksnäringen är en av de största och snabbast växande basnäringarna i Sverige. Samarbetet mellan Göteborg & Co och Göteborgsregionen regleras i ett ramavtal för samverkan. Under 2019 är avtalet föremål för uppdatering och beroende på omfattning och samverkansmodell kan avtalet komma att påverka nivån på framtida transferering. Internationella Skolan Göteborgsregionen (ISGR) är ett av GR helägt aktiebolag. ISGR har Göteborgsregionen som upptagningsområde. ISGR startades 1997 utifrån ett långtgående behov av en internationell skola och i samverkan med de 13 medlemskommunerna, regionens näringsliv och universitetsverksamhet. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Stiftelsen Korsvägen: en stiftelse som äger Universeum AB. Stiftare i stiftelsen är förutom GR även Göteborgs universitet, Västsvenska Handelskammaren samt Chalmers Tekniska högskola. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Tabell: Transfereringar 2019 och förslag 2020, (tkr) Organisation Budget Budget ARC BRG Europa Direkt GU Reväst Göteborg & Co ISGR Mistra Västkom Västkuststiftelsen Totalt

42 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt

43 Kommunstyrelsen protokoll Årsredovisning 2018 för Lilla Edets kommun Dnr KS 2019/128 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret Ekonomiavdelningen har tagit fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Lilla Edets kommun visar ett resultat på 7,6 mkr att jämföra med 27,7 mkr föregående år. Årets budgeterade resultat är 3,3 mkr, alltså en budgetavvikelse med 4,3 mkr. I utfallet ingår överskott från exploateringsverksamheten med 2,6 mkr. Uppföljningen av de fem prioriterade målen visar att tre bedöms som delvis uppfyllda och två är inte uppfyllt. Ett av de två finansiella målen är uppfyllt. För koncernen uppgår resultatet till 9,5 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även AB Edethus (100%), LEFAB (50%), SOLTAK AB (25%) samt Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (30%). Koncernbalansräkningen omsluter 1 374,5 mkr och kommunens balansräkning omsluter 584,5 mkr. Soliditeten i koncernen är 12,2 procent och i kommunen 21,4 procent enligt balansräkningen. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 0,1 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 7,5 mkr. Kriterierna för avsättning till Resultatutjämningsreserven (RUR) har inte uppfyllts och avsättning har därmed inte kunnat göras. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 798,3 mkr medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 807,3 mkr. Finansnettot är negativt och uppgår till - 1,4 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 37,7 mkr. Likvida medel har under året minskat med 31,4 mkr. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 12,8 mkr vilket är en försämring med 11,2 mkr jämfört med föregående år. Avvikelsen avser till största delen underskott inom Omsorgsnämnden. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, daterad Årsredovisning för kommunen

44 Kommunstyrelsen protokoll Ekonomiska överväganden och följder av beslut Årets resultat innebär att kommunen stärker soliditeten samt en positiv avvikelse mot budgeterat resultat Tilläggsyrkande Frej Dristig (SD) yrkar att text på sidan 85 gällande Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Underskottet ska återställas inom en treårsperiod tas bort. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till Frej Dristigs (SD) förslag. Beslutsgång Ordförande ställer frågan till kommunstyrelsen om man bifaller eller avslår Frej Dristigs yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Frej Dristigs (SD) förslag. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Text på sidan 85 gällande Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Underskottet ska återställas inom en treårsperiod tas bort. 44

45 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/128 Årsredovisning 2018 Kommunen Dnr KS 2019/128 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat bokslut för verksamhetsåret Ekonomiavdelningen har tagit fram en årsredovisning som omfattar förvaltningsberättelse, ekonomisk redogörelse, samt redovisning från kommunens verksamheter och bolag års bokslut för Lilla Edets kommun visar ett resultat på 7,6 mkr att jämföra med 27,7 mkr föregående år. Årets budgeterade resultat är 3,3 mkr, alltså en budgetavvikelse med 4,3 mkr. I utfallet ingår överskott från exploateringsverksamheten med 2,6 mkr. Uppföljningen av de fem prioriterade målen visar att tre bedöms som delvis uppfyllda och två är inte uppfyllt. Ett av de två finansiella målen är uppfyllt. För koncernen uppgår resultatet till 9,5 mkr. I koncernen ingår förutom kommunen även AB Edethus (100%), LEFAB (50%), SOLTAK AB (25%) samt Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund(30%). Koncernbalansräkningen omsluter 1 374,5 mkr och kommunens balansräkning omsluter 584,5 mkr. Soliditeten i koncernen är 12,2 procent och i kommunen 21,4 procent enligt balansräkningen. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 0,1 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 7,5 mkr. Kriterierna för avsättning till Resultatutjämningsreserven (RUR) har inte uppfyllts och avsättning har därmed inte kunnat göras. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 798,3 mkr medan skatteintäkter och generella statsbidrag utgör 807,3 mkr. Finansnettot är negativt och uppgår till - 1,4 mkr. Investeringsutgifterna uppgår till 37,7 mkr. Likvida medel har under året minskat med 31,4 mkr. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 12,8 mkr vilket är en försämring med 11,2 mkr jämfört med föregående år. Avvikelsen avser till största delen underskott inom Omsorgsnämnden. 45

46 Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS2019/132 Årsredovisning för kommunen 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Årets resultat innebär att kommunen stärker soliditeten samt en positiv avvikelse mot budgeterat resultat Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse och i övrigt godkänna årsredovisningen för Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Revisionen 46 sid 2/2

47 Årsredovisning 2018 Version till kommunfullmäktiges sammanträde 8 april

48 Förord Lilla Edets kommun växer! Vi har de senaste åren varit i en positiv utveckling med ett ökande antal invånare. Under 2018 passerade vi personer, vilket visar att Lilla Edets kommun är en attraktiv kommun att bosätta sig i. Under året uppförde AB EdetHus 40 lägenheter i flerbostadshus på Sadelmakaregården på Ström. Det utgjorde ungefär hälften av det totala bostadsbyggandet i kommunen under året. Detaljplaneringen för att i framtiden erbjuda 100 nya tomter i området Norra Gossagården i Lödöse har fortlöpt under året och byggloven som beviljats för enbostadshus har ökat starkt. Byggloven gäller framförallt Stallgärdet på Ström, där många villor nu är i full gång att byggas. Det går också bra för kommunens småföretagare. Under 2018 har 92 nya företag registrerats inom Lilla Edets kommun, en ökning med 18 företag jämfört med föregående år. I Företagarnas rakning av hur lönsamma företagen är placerar sig Lilla Edet på plats 21 bland 290 kommuner och på första plats i Göteborgsregionen. Svenskt Näringsliv visar också att det är en hög andel nyföretagsamma kvinnor i Lilla Edets kommun, vilket är väldigt glädjande. Mycket går åt rätt håll, samtidigt har vi en bra bit kvar att vandra när det gäller företagsklimat. Kommunen klättrade 13 placeringar på i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet 2018 och landade på plats 235. Ryrsjöns nybyggda förskola med fyra avdelningar invigdes under sommaren. Vid byggnationen har man lagt stor vikt på hållbarhetsaspekten. Lokalerna värms upp med bergvärme och solcellspaneler ska tillgodose en stor del av fastighetens elbehov. Under året har fyra ungdomscoacher anställts. Deras huvuduppdrag är att öka trygghet och studiero i skolan och coacha ungdomarna att nå deras uppsatta mål. De arbetar uppsökande och motiverande. Förutom att finnas på Fuxerna högstadieskola bedriver de också öppen fritidsverksamhet för barn och ungdomar i skolåldern. Under hösten 2018 gick vi till valurnorna och det politiska landskapet omformades. Det blev ett nytt styre i Lilla Edets kommun. Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet meddelade i oktober att de tillsammans i minoritet tar över styret de kommande fyra åren. En ny styrmodell som gör att vi tillsammans kan åstadkomma en effektiv verksamhet med hög kvalitet har tagits fram under året och ska nu börja användas. Under året startades även ett arbete med att utbilda samtliga chefer i Utvecklande Ledarskap. Denna satsning sker inom ramen för HälsoGReppet, en kommunövergripande satsning inom Göteborgsregionen, som syftar till hälsofrämjande arbetsplatser. En kartläggning avseende social hållbarhet har också genomförts. Under hösten 2018 startade Allmännyttans klimatinitiativ, ett gemensamt upprop för att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att de allmännyttiga bostadsföretagen ska vara fossilfria senast år 2030 och att energianvändningen ska minska med 30 procent. AB EdetHus gick med i klimatinitiativ bland de första bolagen i Sverige. Bolaget har redan uppfyllt målet med att sänka energiförbrukningen med 30 procent, men vad gäller fossilfrihet är det en bit kvar. Bolaget planerar dock att målet med fossilfrihet ska uppnås långt tidigare än Vi strävar alla efter att vår kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi. Det finns stora ekonomiska utmaningar framåt, bland annat när det gäller behovet av utbyggnad på VA-området. Det finns också demografiska utmaningar. En ökande andel barn och äldre i befolkningen ställer krav på verksamheterna och ekonomin visade kommunen ett positivt resultat på 7,6 miljoner kronor, vilket stärker kommunens finansiella ställning samtidigt som det är lägre än målsättningen kommer kommunen fortsätta att arbeta mot att stärka ekonomin för att kunna möta de framtida utmaningar som det innebär att vara på frammarsch. Sist men inte minst ett stort och varmt tack till alla medarbetare i kommunen. Det är ni som genom er kunskap och ert engagemang varje dag skapar viktig välfärd för våra invånare. Och tack till alla förtroendevalda som lägger ner stort engagemang på er fritid för att utveckla och förbättra kommunen. Ni har alla tillsammans bidragit till att göra kommunens verksamhet bra under Julia Färjhage, kommunstyrelsens ordförande Lena Palm, kommunchef Förord Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 2 48

49 Innehållsförteckning Innehåll Sida Innehåll Sida Sammanfattning och femårsöversikt 4 Hänt under året 6 Vår omvärld 8 Organisation och politisk styrning 10 Styrmodell 12 Vision Måluppfyllelse 14 Befolkning och boende 17 Arbete och sysselsättning 19 Personalredovisning 20 Välfärdsredovisning 23 Miljöredovisning 26 Näringslivsredovisning 27 Uppföljning av kommunens kvalitet 29 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Finansiell analys 33 - Resultat - Kapacitet 34 - Risk - Kontroll 35 - Kommunalskatt 36 - Låneskuld 36 - Skredförebyggande åtgärder 36 - Budgetföljsamhet och prognossäkerhet 37 - God ekonomisk hushållning Investeringsredovisning 49 Exploateringsredovisning 51 VA- och avfallsverksamheten 52 Driftsredovisning 54 Kommunstyrelsen 56 Utbildningsnämnden 58 Kultur- och fritidsnämnden 60 Tekniska nämnden 62 Miljö- och byggnämnden 64 Omsorgsnämnden 66 Individnämnden 68 Överförmyndarnämnden 70 Koncernen Lilla Edets kommun 71 Bolag i koncernen: AB Edethus 73 Bolag i koncernen: Lilla Edets fjärrvärme AB 75 Bolag i koncernen: Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Bolag i koncernen: Soltak AB 77 Sammanställd redovisning 78 - Resultaträkning 78 - Balansräkning 79 - Kassaflödesanalys 80 - Noter, koncernen 81 Revisionsberättelse Måluppföljning 38 - Jämförelser med andra kommuner 39 - Resultaträkning 40 - Balansräkning 41 - Kassaflödesanalys 42 - Noter 43 Bilaga 1: Uppföljning av kommunens jämställdhetsarbete 2018 Bilaga 2: Uppföljning av kommunens näringslivsstrategi Innehållsförteckning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 49 3

50 Sammanfattning och femårsöversikt Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på 7,6 mkr för år 2018 att jämföra med 27,7 mkr föregående år. Årets budgeterade resultat är 3,3 mkr, alltså en budgetavvikelse med 4,3 mkr. I utfallet ingår överskott från exploateringsverksamheten med 2,6 mkr. Koncernens samlade resultat för året är 9,5 mkr. Uppföljningen av de fem prioriterade målen visar att tre bedöms som delvis uppfyllda och två är inte uppfyllt. Ett av de två finansiella målen är uppfyllt. Totalt finns det 904 personer tillsvidareanställda i kommunen. Det är 10 fler än föregående år, vilket motsvarar 1 procent. Antal årsarbetare, det vill säga totalt arbetad tid inom kommunen omvandlat till heltidstjänster, har ökat med 5 procent vilket förklaras av att antalet visstids- och timanställningar har ökat under året jämfört med Befolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut Lilla Edets kommun har haft en ökningstakt på 0,6 procent. Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var år ,5 dagar, jämfört med år 2010 då det var 40,3 dagar. Sett till ohälsotal ligger Lilla Edet bland de högsta i regionen. Både män och kvinnor i Lilla Edets kommun har ett högre ohälsotal än resten av landet. Arbetslösheten, det vill säga arbetslösa samt deltagare i program, är 5,1 procent i kommunen vid utgången av året. Lilla Edet ligger på en nivå som är lägre än riket och Västra Götalandsregionen. När det gäller ungdomsarbetslösheten så är den lägre i Lilla Edet än riket men högre än i Västra Götalandsområdet. Befolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut Lilla Edets kommun har haft en ökningstakt på 0,6 procent. Femårsöversikt Bruttoomsättning 990,5 mkr 996,3 mkr 915,3 mkr 842,3 mkr 784,0 mkr Verksamhetens nettokostnad 798,3 mkr 741,3 mkr 721,8 mkr 681,3 mkr 651,6 mkr Verksamhetens nettokostnadsförändr. 7,7% 2,7% 5,9% 4,6% 9,3% Årets resultat 7,6 mkr 27,7 mkr -14,9 mkr -8,6 mkr -8,6 mkr Utdebitering skatt 22,37 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr Balansomslutning 584,5 mkr 605,1 mkr 569,0 mkr 539,8 mkr 523,3 mkr Eget kapital 125,0 mkr 117,4 mkr 89,7 mkr 104,6 mkr 113,2 mkr Soliditet 21,4% 19,4% 15,2% 19,4% 21,6% Soliditet inkl ansvarsförbindelse -18,8% -21,0% -28,0% -28,0% -29,0% Investeringsvolym 37,7 mkr 37,8 mkr 30,9 mkr 27,4 mkr 35,1 mkr Invånarantal Årsarbetare Pensionsförpliktelser 249,8 mkr 257,0 mkr 265,0 mkr 257,1 mkr 265,8 mkr Sammanfattning och femårsöversikt Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 4 50

51 Finansiella intäkter 0,60 kr & tjänster Statsbidrag Försäljning varor 2,20 kr 12,80 kr Skatteintäkter 62,10 kr Härifrån kom pengarna Härifrån kom varje hundralapp som Lilla Edets kommun disponerade under ,70 kr Kommunalekonomisk utjämning Grundskola, gymnasium enutbildning Politisk verksamhet och vux 27,30 kr 1 kr 6,20 kr Taxor och avgifter 1,40 kr Hyresintäkter Äldreomsorg och funktionshinder Gata, park och teknisk planering Övrigt 8,90 kr 28,90 kr 3,20 kr Så här användes pengarna Såhär användes 100 kronor som betalades i skatt till Lilla Edets kommun ,70 kr Räddningstjänst 10 kr Individ- och familjeomsorg 14,40 kr Förskola och fritidshem 1,80 kr Sammanfattning och femårsöversikt Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 51 2,80 kr Arbetsmarknads- Kultur och fritid åtgärder och flyktingmottagande 5

52 Hänt under året. Du kan läsa alla nyheter i sin helhet på lillaedet.se A Hallå där! A 2018 startade utökad medborgarservice i kommunhuset! Första måndagen varje månad är medborgarservice i kommunhuset förstärkt med bygglovshandläggare och juristjour mellan kl B Ukulele, teater, dans, måleri och sång. Kulturskolorna i Stenungsund, Tjörn, Orust och Lilla Edet erbjuder tillsammans kulturaktiviteter, för barn i särskolorna eller barn som har en funktionsvariation, inom kulturprojektet STOLT. C Lilla Edets särskilda boenden för äldre får bäst betyg i landet procent nöjdhet blev omdömet. Även hemtjänsten har fått mycket bra betyg med en nöjdhetsfaktor på 94 procent. D GOA veckan, 21 april - 1 maj, bjöd på gemenskap och aktiviteter i stora lass runt om i kommunen. E I strålande solsken invigdes det nya LSS-boendet på Skördevägen i Ström onsdag 16 maj. B D E C Särskilda boenden för äldre: 100% nöjdhet Hänt under året Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 6 52

53 F G Hänt under året. F Regeringen beslutade om nya slussar i Göta Älv. Beslutet innebär att slussarna ska byggas om och anpassas till framtidens Vänersjöfart. Trolig byggstart är runt 2026 och de nya slussarna i Trollhättan och Lilla Edet kan vara klara H I G Solen och massor av glada människor i alla åldrar sken ikapp onsdag 6 juni när Miljö- och familjedagen arrangerades i Ströms slottspark. H Efter två mandatperioder med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna i majoritet blev det nytt styre i Lilla Edet. Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet tar över styret i Lilla Edet J K I Statens geotekniska institut (SGI) och Delegationen för Göta älv har beslutat att tilldela Lilla Edets kommun sammanlagt kr för ras- och skredsäkrande åtgärder längs med Göta älv. SGI har dessutom beslutat att ge Lilla Edets kommun ytterligare drygt 8,5 miljoner kronor för ras- och skredsäkrande åtgärder. J Det går bra för aktiebolagen i Lilla Edets kommun enligt en rapport från organisationen Företagarna. I undersökningen placerar sig Lilla Edet på plats 21 bland Sveriges 290 kommuner när det kommer till lönsamhet bland aktiebolag i Sverige som har minst en anställd samt mellan en miljon och 500 miljoner i omsättning. K Lilla Edets kommun fortsätter att växa! I december 2018 kom uppgifter att kommunen för första gången passerat invånare. Hänt under året Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 7 53

54 Vår omvärld Under 2019 räknar de flesta bedömare med lägre BNP-tillväxt globalt. BNP-tillväxten i världen låg 2018 på 3,7 procent och förväntas 2019 sjunka till 3,2 procent och falla ytterligare till 2,7 procent år En inbromsning i några betydelsefulla ekonomier som USA, Kina och Tyskland är högst trolig under En sådan försvagning understödjs av ledande indikatorer för tillverkningsindustrin i flertalet regioner. Det kommer att ge tydliga avtryck i global BNP och världshandeln. Frågan i nuläget är hur snabb och lång konjunkturnedgången för världsekonomin blir. På vissa håll beror den förestående inbromsningen i konjunkturen på att efterfrågetillväxten bromsas av utbudsrestriktioner. Scenariot för världsekonomin vilar på två centrala bedömningar. För det första antas en tydlig konjunkturnedgång i USA ske inom loppet av de närmaste två åren. För det andra antas att världsekonomin inte kommer att gå oskadd från en rad riskfaktorer som i nuläget framstår som tunga orosmoln avseende geopolitiska och finansiella risker. Var och en av dessa risker kan ge tydliga bakslag för världskonjunkturen. Under 2018 har USA antagit en mer protektionistisk hållning genom att införa tullar på stål och aluminium, omförhandlat Nafta och infört tullar på en rad kinesiska varor. Kina har svarat med tullar på amerikanska varor i motsvarande grad. Effekterna av de höjda tullarna började synas i handelsströmmar under hösten Även europeiska varor, bland annat bilar, är föremål för tullar som ännu inte har effektuerats. I november 2018 slöts en 90 dagars vapenvila mellan Kina och USA, men tullarna består och det är oklart vad nästa steg blir. All form av protektionism kommer att påverka i stort sett alla länder negativt genom de så kallade globala värdekedjorna. Det innebär att ökade tullar och tariffer kommer att ge högre produktionskostnader för i stort sett samtliga varor som produceras. Svensk ekonomi Att den svenska konjunkturen nu har passerat toppen framstår som ett faktum. I korten ligger därmed konjunkturavmattning. Det innebär att BNP en tid kommer att öka svagare än den trendmässiga tillväxten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver ner prognosen för global BNP-tillväxt, vilket innebär en svagare ökning av svensk export kommande år. På hemmaplan tycks byggboomen vara över och det innebär att bostadsbyggandet minskar under hela Detta är två huvudförklaringar till kommande svag svensk BNP-tillväxt 2019 och Den starka utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden kommer därmed att brytas, med minskad sysselsättning och stigande arbetslöshet som följd. Avkylningen av arbetsmarknaden ligger dock en bit bort. SKLs bedömning visar på en svagare arbetsmarknadskonjunktur först år I SKLs beräkningar antas inte någon lågkonjunktur inträffa , eftersom rådande högkonjunktur följs av normalkonjunktur. Stigande bostadsräntor beräknas driva upp KPI-inflationen kommande år. Uppgången för svenska räntor väntas bli större än för flera andra valutor, varför den svenska kronan bedöms bli starkare. Hushållens ränteutgifter kommer därmed att stiga avsevärt och successivt ta en allt större andel av inkomsterna i anspråk. SKL bedömer att hushållen i hög grad kommer att jämna ut sin konsumtion över tiden genom ett lägre sparande. Därmed antas en ganska stor nedgång för hushållens sparkvot, som i nuläget är riktigt hög. Kommunsektorn Efter några mycket starka år blir det ekonomiska läget alltmer ansträngt bromsar skatteunderlaget in och verksamheterna utsätts för ett fortsatt högt demografiskt tryck. Kommunerna får också ett allt större ansvar och fler uppgifter utan att detta alltid kompenseras av staten. Kommunerna räknar dock med att klara 2019 med effektiviseringar och utan att medelskattesatsen ökar. Från 2020 och åren därpå ser det kärvare ut. Starkt demografiskt tryck och fortsatt långsam skatteunderlagsutveckling innebär att det utan höjda statsbidrag krävs åtgärder motsvarande 31 miljarder kronor till år 2022 för att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Ökningstakten förväntas bli störst inom grundskolan och äldreomsorgen de närmaste åren. Den verksamhet som förväntas minska mest påtagligt är flyktingmottagandet, vilken håller ner totalen. Totalt uppgår volymökningen till drygt 5 procent fram till Kommunkoncernernas sammantagna investeringsvolym har ökat under en längre tid. Investeringarna i kommunkoncernerna ökade från 78 miljarder år 2008 till 131 miljarder kronor år 2017 i löpande priser (69 procent). År 2017 ökade investeringarna med 13 procent jämfört med året innan. Det är större städer som står för de största investeringarna per invånare, men landsbygdskommunernas investeringar ökar mest jämfört med året innan. De kommunala bolagen svarar för lite drygt hälften av kommunernas investeringar. Investeringsnivån kommer troligen att fortsätta att öka under de kommande åren, om än i lägre takt. Vår omvärld Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 54 8

55 En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar. Befolkningsutvecklingen Vid utgången av 2018 var Sveriges folkmängd personer. Det var en folkökning med personer fördelat på kvinnor och män. Befolkningen i Sverige ökade av två anledningar. Dels föddes fler personer än det dog, 22 procent av folkökningen, och dels invandrade fler personer än det utvandrade, 78 procent av folkökningen. Utvecklingen i Västra Götaland har en uppåtgående trend och invånarna har ökat med 1,1 procent till totalt invånare. Invånarna i de kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) uppgår till personer, vilket är en ökning med 1,6 procent i förhållande till föregående år. Lilla Edets kommun har haft en ökningstakt på 0,6 procent. Vid årets slut fanns det invånare i Lilla Edets kommun. Arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt under året, så starkt att Arbetsförmedlingen skrev upp prognosen för tillväxten av nya jobb Under 2019 och 2020 fortsätter jobbtillväxten, men i långsammare takt med sammanlagt personer. Arbetsförmedlingens prognos för de kommande två åren visar en fortsatt mycket god arbetsmarknad ökade sysselsättningen starkt med personer (16-64 år) och 2019 med personer. Jobben blir även fler i samtliga län under Under 2020 stiger sysselsättningen med ytterligare personer. Det ger en sysselsättningsgrad på höga 79,5 procent. Sysselsättningsgraden fortsätter också att stiga bland både inrikes och utrikes födda. Under väntas omkring åtta av tio nya jobb gå till utrikes födda, där huvuddelen av den lediga arbetskraften finns. Utrikes födda är därmed fortsatt avgörande för jobbtillväxten i landet. Detta är särskilt tydligt utanför storstadsregionerna. Arbetsmarknaden i Lilla Edets kommun har över tid legat på ungefär samma nivå som både länet och riket. I december 2018 minskade antalet öppet arbetslösa och sökande i program med 5 personer (-1,4 procent) jämfört med samma period I december 2018 var antalet öppet arbetslösa eller sökande i program i åldern år 350 personer, vilket motsvarar 5,1 procent att jämföra med länets 6,1 procent och rikets 6,9 procent. Källor: SKLs ekonomirapport december 2018, samt statistik från SCB och Arbetsförmedlingen. Vår omvärld Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 55 9

56 Organisation och politisk styrning Kommunen är en politiskt styrd organisation där förtroendevalda politiker företräder invånarna och beslutar över kommunens verksamhet. Politikerna representerar sina partier och utses i allmänna val vart fjärde år. Politisk organisation Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Ledamöterna är valda av kommunens invånare i allmänna val och representerar sina partier. Kommunfullmäktiges förtroendevalda revisorer granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. Kommunrevisionen arbetar opolitiskt i sitt uppdrag och biträds av ett revisionsföretag. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens regering. Den består av elva ledamöter och nio ersättare som sammanträder ungefär åtta gånger om året. Ledamöter och ersättare utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen förbereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs. Kommunstyrelsen har också ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi och har ett övergripande arbetsgivaransvar. Nämnderna Nämnderna utses av kommunfullmäktige. De har till uppgift att bereda olika ärenden som ska tas upp i kommunfullmäktige och verkställa de beslut som kommunfullmäktige fattat. Nämnderna har också egen beslutanderätt i vissa frågor. Kommunens organisation Lilla Edets kommun har ett helägt kommunalt fastighetsbolag, AB Edethus. Kommunen är också delägare i Lilla Edets Fjärrvärme AB, (LEFAB) och Soltak AB - ett bolag för kommunsamverkan tillsammans med närliggande kommuner. Tillsammans med Stenungsund och Tjörn är Lilla Edets kommun med i Södra Bohusläns räddningstjänstförbund (SBRF). Organisation och politisk styrning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 56 10

57 Förtroendevalda Kommunstyrelsens ordförande är kommunens enda heltidsanställda förtroendevalda politiker. Förtroendevalda har inte någon lön, men får ett arvode för det arbete som de utför. Många förtroendevalda i Lilla Edet är så kallade fritidspolitiker. Det betyder att de sköter sina politiska uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete. Förvaltningsorganisation För att sköta den dagliga verksamheten och utföra de uppdrag som kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnderna beslutat om finns förvaltningar med anställda tjänstemän. Lilla Edet har fyra förvaltningar som är uppdelade i olika verksamhetsområden, kommunledningsförvaltning, socialförvaltning, samhällsbyggnadsförvaltning och bildningsförvaltning. Förvaltningarna har tre huvudsakliga uppgifter: Att ta fram underlag för att se till så att de förtroendevalda är välinformerade och kan fatta avvägda beslut. Att uppnå mål och verkställa uppdrag som de förtroendevalda beslutar om. Att besluta på uppdrag av de förtroendevalda genom så kallad delegation. Poltisk ledning 2018 Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och 20 ersättare. Mandatfördelningen framgår av diagrammet nedan. Liksom 2017 har majoriteten under 2018 bestått av tre samverkande partier. Dessa är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna. Kommunfullmäktiges presidium Ordförande Bert Åkesson (S) 1:e vice ordförande Anna-Lee Alenmalm (M) 2:e vice ordförande Linda Holmer Nordlund (V) 11 Kommunstyrelses presidium Ordförande Carlos Rebelo Da Silva (S) Vice ordförande Julia Färjhage (C) C L M MP S SD V Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Ny politisk ledning efter valet Valresultatet i september 2018 gav kommunen en ny majoritet från årsskiftet bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Den nya mandatfördelningen framgår av diagramet nedan Kommunfullmäktiges presidium (2019) Ordförande Eva Lejdbrandt (L) 1:e vice ordförande Harry Berglund (S) 2:e vice ordförande Mattias Ternehäll (SD) 4 1 Kommunstyrelses presidium (2019) Ordförande Julia Färjhage (C) Vice ordförande Annette Fransson (S) C KD L M MP S SD V Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Organisation och politisk styrning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 57 11

58 Styrmodell Det grundläggande för en välfungerande målstyrning är att via samstämmiga mål, på alla nivåer, kunna följa hur den politiska viljeyttringen tas om hand för verkställighet genom hela organisationen. Lilla Edets kommun använder sig av målstyrning för att: dra nytta av medarbetarnas kunskap. skapa engagemang och kreativitet vilket leder till utveckling. få en ökad kunskap om sambanden mellan nytta för brukaren och resursförbrukning i verksamheten. säkerställa att alla arbetar åt samma håll. I korthet innebär detta att kommunfullmäktige beslutar om: Vision - ett önskat tillstånd i en framtid. Strategiska områden - vägledning för att uppnå visionen. Inriktningsmål - mål som ska uppnås under mandatperioden. Prioriterade mål - mål som ska uppnås under verksamhetsåret. Ekonomiska resurser per nämnd. Nämnderna beslutar därefter om konkretisering av kommunfullmäktiges prioriterade mål, i form av uppföljningsbara mål, samt övergripande hur genomförandet ska finansieras, fördelning av resurser mellan nämndens verksamheter samt eventuella nämndspecifika mål och uppdrag till förvaltningen. Respektive förvaltning arbetar därefter fram en detaljbudget och varje arbetsplatsenhet ska göra en arbetsplan, där både kommunfullmäktiges prioriterade mål, nämndens konkretiseringar av dessa samt nämndspecifika mål framgår. Målen ska i arbetsplanen konkretiseras i aktiviteter som ska utföras under året. Därmed har samtliga medarbetare i organisationen fått en konkret uppgift att utföra utifrån ett politiskt fattat beslut. Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi sker tertialvis till kommunfullmäktige. Vision och mål Mål- och resursplan Verksamhetsplan Detaljbudget Arbetsplan KF/KS Nämnd Förvaltning Verksamhet Enhet Uppföljning och analys De vi är till för Styrmodell Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 12 58

59 Vision 2020 Kommunfullmäktiges vision är att kommunen år 2020 ska präglas av de fyra tillstånden Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. För att komma till dessa tillstånd har sex strategiska områden som bildar hävstänger identifierats: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik, Vägverket och Banverket Samarbete över gränserna får vi genom att: skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning och reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Attraktiv livsmiljö - goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Vision 2020 Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 13 59

60 Måluppfyllelse 1 Vision: Medborgarkraft Inriktningsmål: I Lilla Edets kommun ska alla ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna Mätning: Förbättrad ranking i förhållande till SKL:s samlade rapport (öppna jämförelser) om jämställdhet 2016, den del som avser service till invånarna. Ansvar: Kommunstyrelsen. Berörda nämnder: Övriga nämnder Uppföljning: I den rapport som SKL presenterar ska nyckeltalen vara ett stöd för att upptäcka osakliga könsskillnader, att sätta mål för jämställdhetsarbetet och för att driva på utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Rapporten publicerades första gången 2016 därefter har det inte gjorts någon ny mätning. Men det har ändå gjorts en bedömning om målet är uppfyllt eller inte. I det arbete som nämnder/förvaltningar gör har kommunledningsförvaltningen en stödjande funktion. I det arbete som förvaltningarna gör kan nämnas att samhällsbyggnad i juni genomförde en utbildning avseende jämställdhet för politiker, chefer och nyckelpersoner. En mer detaljerad redovisning av kommunens jämställdhetsarbete finns som bilaga till årsredovisningen. Under året har Göteborgs universitet, psykologiska institutionen, genomfört en uppföljning av jämställdhetsarbetet i kommunen. I uppföljningen framkom att flera verksamheter arbetar med ett jämställt förhållningssätt och att det är integrerat i det ordinarie arbetet; de använde sig sällan av kommunens jämställdhetsstrategi. De verksamheter som hade svårare för att integrera jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet ansåg också att kommunens jämställdhetsstrategi var för övergripande och uttryckte osäkerhet i vad som förväntades av verksamheten utifrån strategin. Målet bedöms vara delvis uppfyllt Ett arbete har pågått med att revidera jämställdhetsstrategin. Då uppföljningen visar att verksamheterna inte får det stöd de behöver från jämställdhetsstrategin bör en diskussion föras hur man fortsättningsvis ska arbeta med ett eventuellt styrdokument. Frågan behandlas lämpligen i samband med mål- och resursarbetet och införande av den nya styrmodellen. 2 Vision: Medborgarkraft Inriktningsmål: Kommunen ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för den övergripande svenska flyktingpolitiken. Prioriterat mål: Arbeta för att alla som bosätter sig i kommunen så snabbt som möjligt integreras och ges lika förutsättningar avseende sysselsättning och boende. Mätning: När nämnderna arbetar i enlighet med kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen samt individnämnden Berörda nämnder: Övriga nämnder. Uppföljning: Kommunfullmäktige har antagit ett program för mångfaldssamhälle. I det arbete som nämnder/förvaltningar gör har kommunledningsförvaltningen en stödjande funktion. Tjänsten som folkhälsosamordnare är tillsatt och arbetet med att samordna kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle har påbörjats. Det har startats en mångfaldsgrupp med tjänstemän från respektive förvaltning. Gruppen redovisar nu vilka insatser som genomförs i nuläget samt Målet bedöms vara delvis uppfyllt dokumenterar för att få en sammanhållen struktur i arbetet. I det arbete som förvaltningarna gör kan nämnas att flera integrationssamordnande insatser pågår genom individnämnden och integrationssamordnaren. Måluppfyllelse Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 60 14

61 3 Vision: Medborgarkraft Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Prioriterat mål: Satsningar genomförs på it- och teknikstöd inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar. Mätning: När satsningar genomförts avseende IT- och teknikstöd som ökar tryggheten för äldre i hemmet. Ansvarig nämnd: Omsorgsnämnden Berörd nämnd: Kommunstyrelsen. Uppföljning: I omsorgsnämndens verksamhetsplan är målet nedbrutet till 1) Införa trygghetskamera i ordinärt boende och 2) Införa digital nyckelhantering för Målet bedöms vara ej uppfyllt brukare med hemtjänst. Inget av dessa mål är uppfyllda, andra verksamhetssystem har prioriterats såsom planeringssystem i hemtjänst, digitala nyckelskåp och verksamhetssystem för IBIC. En annan satsning som har genomförts under året är inköp av två GPS-larm. 4 Vision: Rätt kommunal service Inriktningsmål: Lilla Edet ska vara en attraktiv arbetsgivare Prioriterat mål: Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare Mätning: Arbeta med olika insatser för att minska personalomsättningen jämfört med Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Berörd nämnd: Övriga nämnder Uppföljning: Personalomsättningen exklusive pensionsavgångar uppgick 2018 till 13,6 procent var personalomsättningen 13,3 procent exklusive pensionsavgångar. Arbete pågår med personalförsörjning, hälsofrämjande arbetsmiljö samt med att Målet bedöms vara ej uppfyllt förstärka ledarskapet utifrån en uppdaterad ledarskapspolicy. Ledarskapsutbildning genomförs för samtliga chefer Vision: Högre utbildningsnivå Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Mätning: Mål 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka jämfört med Mål 21 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen ska öka jämfört med Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden och individnämnden. Uppföljning: Systematiskt arbete pågår för att främja ett gott klimat för barn, elever och personal, motverka skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor, upptäcka barn och elever i behov av stödinsatser och fördela ekonomiska medel utifrån förskole- och skolenheternas behov. Andelen behöriga elever till något nationellt program var 80,3 procent år 2017 och har ökat till 80,4 procent Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år var 81,0 procent år Målet bedöms vara delvis uppfyllt 2017 och har minskat till 80,7 procent Andelen elever i Lilla Edets kommuns kommunala skolor som var behöriga till något nationellt program 2018 är 80,6 procent. Den siffran kan jämföras med föregående års siffra som var 69,6 procent. Måluppfyllelse Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 61 15

62 Uppdrag från Kommunfullmäktige till Kommunstyrelsen Ta fram en långsiktig investeringsplan under år 2018 som kan ligga till grund för Mål- och Resursplanen 2019 och framåt. Kommentar: En detaljerad investeringsbudget togs fram och antogs av kommunfullmäktige Vid redovisning av tertial 1, 2018 ta fram en fullständig personalbudget Kommentar: I samband med tertial 1 har kommunens personalstatistik som budgeten baseras på skickats ut till Kommunstyrelsen. Ta fram ett underlag för att möjliggöra införande av ett beslutsstödsystem för verk-samhetsplanering från och med 2019 Kommentar: Under början av 2018 har kommunledningen varit i kontakt med leverantör av beslutsstödsystem och ett förslag till införande och beslut planeras till Utreda frågan om möjligheten att införa Medborgarpanel från och med 2019 Kommentar: Ingår i en utredning avseende invånardialog. Utredningen beräknas vara klar våren Uppdrag till kultur- och fritidsnämnden Kartlägga kommunens evenemang gentemot kommuninvånarna i syfte att sammanföra dessa till en årlig kommundag. Uppdraget genomförs i samråd med miljö- och byggnämnden och kommunstyrelsen. Kommentar: Kartläggningen genomfördes av Kultur- och fritidsförvaltningen under Förvaltningen gjorde bedömningen att gemensam kommundag inte bör genomföras. Några av skälen som angavs var följande: Arbetsinsatsen för en tänkt projektledare (baserat erfarenheter från Ale kommuns mat- och kulturfestival) är ca tre månader på 100% och kostnaden ligger på cirka 250 tkr för ett större sammanslaget evenemang. Kultur- och fritidsnämnden har inte resurser att genomföra ett större evenemang. Vissa evenemang är årstidsbundna och riktar sig dessutom till helt olika målgrupper. Kartläggningen har noterats av Kultur- och fritidsnämnden samt Miljö- och byggnämnden. Utveckla arbetet med kommunens ekonomistyrning samt strategiarbete Kommentar: De ekonomiska styrprinciperna är uppdaterade och månadsuppföljningar har införts, vilket har lett till bättre kontroll och säkrare uppföljningar än tidigare. Från och med årsskiftet har samtliga chefer tillgång till uppföljningssystem på webben, inklusive personaluppföljning. Utbildning i ekonomisystemet sker kontinuerligt. Arbete med att införa en ny styrmodell pågår med syfte att göra en översyn och utveckling av kommunens modell och arbetssätt för styrning och ledning. Måluppfyllelse Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 62 16

63 Befolkning och boende Vid årets slut var personer folkbokförda i kommunen, vilket var 85 personer fler än föregående år. Det utgjorde en ökning med 0,6 procent. Kommunens befolkningstillväxt har de senaste åren varit en av Sveriges kraftigaste. Årets relativt blygsamma ökning kan förklaras av att fler invånare valt att flytta från kommunen än tidigare år, samt att antalet döda i kommunen var något högre än vanligt. Inflyttningen har även minskat något sedan rekordåret Diagrammet nedan visar befolkningsantalet den 31 december de senaste 10 åren. Om inte annat anges bygger samtliga diagram i detta avsnitt på statistik från SCB Befolkningen ökar till följd av inflyttning och födslar. Diagrammet nedan visar hur inflyttningen varierat sedan Det framgår att flyttnettot sjunkit mer än vad den minskade inflyttningen kan förklara, vilket visar att ett ökande antal invånare har valt att flytta från kommunen de senaste två åren invånare flyttade från kommunen under 2018, jämfört med år Utflyttarnas åldersfördelning visas i diagrammet nedan Födelsetalet har sedan 2014 varierat mellan födda barn per år. Antal döda i kommunen har varierat mellan 114 individer år 2009 till 146 individer Diagrammet nedan visar hur differensen mellan de två, födelseöverskottet, varierat sedan Flyttnettot, differensen mellan in- och utflyttade invånare, har varierat på följande vis under perioden: Befolkning och boende Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 63 17

64 Kommunens åtaganden gentemot invånarna varierar i regel beroende på deras ålder. Det är därför viktigt att bevaka olika åldersgruppers utveckling över tid. Diagrammet nedan visar utvecklingen inom fyra sådana åldersklasser under Under 2018 färdigställdes cirka 75 bostäder i kommunen*, varav drygt hälften utgjordes av lägenheter i flerbostadshus. Diagrammet nedan hur bostadsbyggandet utvecklats sedan : NYBYGGDA BOSTÄDER 60 ca Antalet invånare över 80 år har inte förändrats nämnvärt under perioden, medan antalet barn i skol- och förskoleålder stadigt har ökat sedan 2012 och Antalet invånare i åldern år har ökat sedan Diagrammet nedan visar åldersfördelningen bland befolkningen den 31 december år 6-18 år år 80+ år Takten i det framtida bostadsbyggandet beror på flera saker. En av kommunens viktigaste uppgifter är att detaljplanera marken i kommunen och på så vis skapa förutsättningar för ett hållbart bostadsbyggande. Kommunens kommande arbete med att detaljplanera mark är inriktat på Lödöse, särskilt de delar av orten som ligger mellan befintlig bebyggelse och pendeltågsstationen. Detaljplaneringen av området Norra Gossagården fortgår och förväntas skapa förutsättningar för byggnation av omkring 100 bostäder kommande år. Hur lång tid processen tar beror bland annat på om detaljplanen överklagas eller inte. Därefter kommer södra Lödöse detaljplaneras i etapper i enlighet med den fördjupade översiktsplan för området som kommunfullmäktige antagit och som vann laga kraft den 21 november *SCB har ännu inte publicerat officiell helårsstatistik avseende bostadsbyggnation. Angivet antal är en uppskattning Befolkning och boende Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 64 18

65 Arbete och sysselsättning I november 2018 är siffrorna för öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd lägre i Lilla Edet jämfört med Västra Götalands län och riket när det gäller år. För ungdomar år är arbetslösheten också lägre än riket, men något högre än i Västra Götalands län. I relation till Göteborgsregionen Den totala arbetslösheten i Lilla Edet har under året varit 5,5 procent som högst och 4,9 procent som lägst. Det är lägre än riket men högre än för övriga GR- kommuner där arbetslösheten under året varierat från 2,1 procent till 5,2 procent, förutom Göteborg som ligger högre med 6,9-7,3 procent. Andel öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, år: November 2018 November 2017 Riket 6,9 % 7,4 % Västra Götalands län 6,1 % 6,5 % Lilla Edet 5,1 % 5,3 % För kommunens ungdomar är motsvarande siffror som lägst 6,5 procent och som högst 8,3 procent. Det är ungefär som riket men även här högre än för övriga GR- kommuner, där arbetslösheten för ungdomar legat på 3,1-7,4 procent. Andel öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, år: November 2018 November 2017 Riket 8,7 % 10,2 % Västra Götalands län 7,2 % 8,2 % Lilla Edet 7,8 % 7,5 % Källor Arbetsförmedlingens månadsstatistik för sysselsättning november 2018: Göteborgsregionens arbetslöshetsstatistik: aktuelltarbete/arbetsloshetsstatistikgr.4.49e7db0315ac4596f637dc62.html Arbete och sysselsättning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 65 19

66 Personalredovisning Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 55 procent av kommunens kostnader består av personalkostnader. Mättidpunkten är den 1 november 2018 alternativt på helårsbasis. Sysselsättningsgrad Kommunens totala sysselsättningsgrad bland de månadsavlönade medarbetarna uppgick 2018 till 90,1 procent, vilket innebär att den genomsnittliga medarbetaren arbetar 90,1 procent av en heltid. Socialförvaltningen har flest deltidsanställda samtidigt som förvaltningen också har flest medarbetare. Sysselsättningsgraden inom socialförvaltningen uppgick under 2018 till 85,6 procent. På bildningsförvaltningen, som är den näst största förvaltningen, uppgick sysselsättningsgraden för den genomsnittliga medarbetaren under 2018 till 94,6 procent. Jämställdhet Kommunen som arbetsgivare är en kvinnodominerad organisation, där 84,5 procent av kommunens månadsavlönade medarbetare är kvinnor. Lilla Edets kommun arbetar aktivt med jämställdhet inom en rad olika områden. Exempelvis genomförs varje år en lönekartläggning som har fokus på att undersöka eventuella osakliga löneskillnader mellan könen. Kommunen har även påbörjat den så kallade Heltidsresan, ett projekt i syfte att utöka antalet heltidsanställningar som norm, både vid nyanställning och för redan anställda. Arbetstid, bemanning och schemaläggning är viktiga komponenter för att skapa en hållbar arbetsmiljö för de kvinnodominerade verksamheterna och ett utvecklingsarbete pågår. Anställningar och årsarbetare Antalet tillsvidareanställda 2018 uppgick till 904 medarbetare, vilket innebär en ökning på 1 procent i gruppen tillsvidareanställda jämfört med Sett till det totala antalet anställda fortsätter kommunen att växa och den totala personalökningen uppgår till 5 procent jämfört med föregående år. Orsaken till personalökningen beror främst på ökningen av antalet tidsbegränsade anställningar. De tidsbegränsade anställningarna ökade med 24 procent jämfört med Medelåldern för kommunens anställda fortsätter att sjunka och 2018 uppgår den till 44,9 år, vilket är 3,4 år äldre än Lilla Edets kommuninvånare Tillsvidareanställda Tidsbegränsade, månadsavlönade Månadsavlönade Varav kvinnor Andel kvinnor % 83,6% 85,1% 85,3% Andel män % 16,4 % 14,9 % 14,7 % Medelålder för samtliga 47,9 år 46,4 år 44,9 år Förvaltning Tillsvidare Tidsbegränsade Samtliga anställda Andel kvinnor Andel deltidsanställda Antal helårsarbetare Socialförvaltningen ,5% 64,60% 482 Bildningsförvaltningen ,6% 18,50% 440 Samhällsbyggnadsförvaltningen ,5% 7,00% 42 Kommunledningsförvaltningen ,1% 7,90% 37 Totalt Lilla Edets kommun ,3% 40,90% 1000 * Antal helårsarbetare är en summering av den totala sysselsättningsgraden för samtliga anställda delat med antalet anställda. Timavlönade är exkluderade i denna tabell. Personalredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 66 20

67 Personalomsättning och pensionsavgångar Under 2018 avslutade 133 tillsvidareanställda sin anställning inom kommunen, varav 21 medarbetare gick i pension. Den totala personalomsättningen landade på 16,1 procent, inkluderat pensionsavgångar, respektive 13,6 procent, exkluderat pensionsavgångar. Jämfört med 2017 års personalomsättning ökar kommunens totala personalomsättning med 2,8 procentenheter, inkluderat pensionsavgångar, respektive 2,3 procentenheter, exkluderat pensionsavgångar. Enligt kommunfullmäktiges prioriterade mål fick kommunen i uppdrag att under 2018 arbeta med olika insatser för att minska personalomsättningen jämfört med Arbete pågår med personalförsörjning, med hälsofrämjande arbetsmiljö samt med att förstärka ledarskapet utifrån en uppdaterad ledarskapspolicy, bl a genomförs ledarskapsutbildning för samtliga chefer i Lilla Edet under Den totala personalomsättningen för 2016 uppgick till 15,7 procent, inkluderat pensionsavgångar, respektive 13,3 procent, exkluderat pensionsavgångar. Personalomsättning förvaltningarna i jämförelse Förvaltning Personalomsättning Socialförvaltningen 19,2 % Bildningsförvaltningen 10,1 % Samhällsbyggnadsförvaltningen 10,8 % Kommunledningsförvaltningen 11,8 % Totalt Lilla Edets kommun 16,3 % Personalomsättning inkluderat pensionsavgångar. Personalomsättning över tid Totalt Lilla Edets kommun 13,3 % 11,3 % 13,6 % Personalomsättning exkluderat pensionsavgångar. Rörligheten bland kommunens befattningsgrupper har tidigare år varit koncentrerad till befattningar vars roller krävt en utbildning på högre nivå. Befattningar som tidigare år varit benägna att röra sig från kommunen har bland annat varit socialsekreterare och grundskollärare. Under 2018 har kommunen haft ett trendbrott i vilka grupper som är mest benägna att byta arbetsgivare. Exempelvis har befattningsgruppen grundskollärare halverat sin personalomsättning, 2017 uppgick omsättningen till 18,3 procent och 2018 var den 9,0 procent, exkluderat pensionsavgångar. Analysen av den ökande personalomsättningen i kommunen mellan 2017 och 2018 är att stora befattningsgrupper som barnskötare och undersköterskor i större utsträckning är villiga att byta arbetsgivare hade befattningsgruppen undersköterskor en personalomsättning på 7,7 procent och 2018 landade den på 10,2 procent, exkluderat pensionsavgångar. Befattningsgruppen barnskötare hade 2017 en personalomsättning på 3,4 procent och 2018 summerades den upp till 12,3 procent, exkluderat pensionsavgångar. Befattningsgruppers benägenhet att byta arbetsgivare hänger starkt ihop med arbetsmarknadens efterfrågan av en viss befattningsgrupps kompetens. Arbetsmarknadens behov av utbildade undersköterskor och barnskötare är stort, vilket har en betydande inverkan på kommunens personalomsättning eftersom efterfrågan gör det lätt för medarbetare att få en anställning hos en ny arbetsgivare. Utöver befattningsgrupperna undersköterskor och barnskötare är kommunens chefer en grupp som har en hög personalomsättning; 2017 uppgick den till 15,7 procent och 2018 var den 18,9 procent, exkluderat pensionsavgångar. Pensionsavgångar (antal personer) Socialförvaltningen Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Totalt Lilla Edets kommun års pensionsavgångar är det faktiska antalet som har gått i pension under året. För övriga år är det en prognos som baserar sig på antalet medarbetare som fyller 65 år. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron bland kommunens månadsavlönade medarbetare uppgick under 2018 till 7,7 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter från Långtidssjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år från 42 procent 2017, till 40,7 procent Trots en minskning av långtidssjukfrånvaron har den totala sjukfrånvaron mellan ökat med 0,4 procentenheter. Kommunens totala sjukfrånvaro översatt till helårsarbetare uppgår till 71 medarbetare som varit helt sjukfrånvarande under 2018, sett till ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro förvaltningarna i jämförelse Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i antal helårsarbetare Sjukfrånvaro 60 dagar av den totala sjukfrånvaron Socialförvaltningen 9,1 % 39,8 40,5 % Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Totalt Lilla Edets kommun 7,0 % 30,1 39,9 % 4,8 % 1,9 39,0 % 4,5 % 1 68,5 % 7,7 % 72,8 40,7 % Personalredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 67 21

68 Sjukfrånvaron bland kvinnorna har mellan ökat med 0,2 procentenheter samtidigt som männen under samma period ökat med 1,2 procentenheter. Gruppen medarbetare som är 50 år eller äldre har minskat sin sjukfrånvaro med 0,2 procentenheter samtidigt som gruppen mellan år har ökat med 0,8 procentenheter från 7,4 procent 2017 till 8,2 procent Ökningen av sjukfrånvaron inom åldersintervallen år ligger till grund för ökningen av kommunens totala sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder Totalt Lilla Edets kommun 7,3 % 7,4 % 7,7 % Kön Kvinnor, sjukfrånvaro 7,9 % 8,0 % 8,1 % Män, sjukfrånvaro 3,9 % 4,3 % 5,1 % Ålder -29 år 6,6 % 5,9 % 5,9 % år 7,5 % 7,4 % 8,2 % 50 år - 7,3 % 7,9 % 7,7 % Lilla Edets kommun arbetar ständigt med att motverka sjukdom och ohälsa, inte minst genom att arbeta hälsofrämjande till exempel med hjälp av så kallade hälsoinspiratörer ute i våra verksamheter. Kommunens chefer tillsammans med personalavdelningen startar en rehabiliteringsutredning när medarbetaren blivit sjuk och bedöms vara sjukskriven längre tid än 14 dagar, eller när medarbetaren varit frånvarande på grund av sjukdom vid minst 6 tillfällen under de senaste 12 månaderna. Personalavdelningen stöttar aktivt cheferna i starten av en rehabiliteringsutredning för att intensifiera en tidig start i rehabiliteringsärendet. Kommunens personalstrateger finns sedan till hands under hela rehabiliteringsprocessen med målet att medarbetaren ska ha ett långt och hållbart arbetsliv. Lika viktigt som att följa upp långtidssjukfrånvaron, är det att vara uppmärksam på de medarbetare som har hög korttidssjukfrånvaro. Upprepad sjukfrånvaro kan vara en varningssignal avseende medarbetarens hälsoläge, vilket berörd chef ansvarar för att ta reda på orsaken till. Att vara sjuk ofta kan vara inledningen till en period av längre sjukskrivning. Därför ska insatser som stöttar en återgång till arbetet startas så tidigt som möjligt även vid hög korttidsfrånvaro. Kommunen erbjuder alla medarbetare hälsoprofilsbedömningar samt kurser i rökavvänjning, för att möjliggöra och stötta medarbetare till en mer hälsosam livsstil. Genom det medvetna arbetet som bedrivs i kommunens regi med fokus på ett hälsofrämjande förhållningssätt är det kommunens målsättning att sänka sjukfrånvaron i alla verksamheter. Medarbetare Kommunens medarbetare är den viktigaste tillgången för att leverera välfärd av hög kvalitet till kommuninvånarna. Under 2018 genomfördes en stor medarbetarundersökning, där kommunen som arbetsgivare fick resultatet 73 i Nöjd medarbetar index (NMI). Jämfört med hela Sveriges kommunanställdas snitt, ligger Lilla Edets kommun två enheter över på en skala mellan 0 till 100. Analysen av medarbetarundersökningen är att den generella medarbetaren uppskattar Lilla Edets kommun som arbetsgivare, samtidigt som kommunen i rollen som arbetsgivare alltid har områden att utveckla. Ledarutveckling En trygg och målinriktad chef som ger förutsättningar för sina medarbetare att engagera sig och påverka sitt arbete ger i de flesta fall goda effekter på till exempel resultat för verksamheten och trivsel på arbetsplatsen. Under 2018 fortsatte kommunen att öka chefers kunskap om ledarskapets betydelse för hälsan, exempelvis via projektet HälsoGreppet i samarbete med övriga GR-kommuner. Projektet består av två delar, där cheferna först genomgår Utvecklande Ledarskap (UL). Därefter får chef, hälsoinspiratör och skyddsombud gemensamt en utbildning för att tillsammans utveckla den hälsofrämjande arbetsplatsen i vardagen. Personalredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 68 22

69 Välfärdsredovisning Den kommunala vardagens beslut och verksamhet påverkar befolkningens välfärd, livskvalitet och levnadsvillkor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. Trots en generellt bättre hälsa i Sverige under de senaste decennierna finns det stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Dessa skillnader har i vissa avseenden ökat. Social hållbarhet knyter an till det mer övergripande begreppet hållbar utveckling, som består av tre delar: ekonomisk, miljömässig och social. Dessa delar är ömsesidigt beroende av varandra och för att uppnå social hållbarhet krävs god miljö och ekonomiska förutsättningar. En definition av social hållbarhet är att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Dessa mänskliga behov är nära förknippade med människors livsvillkor och hälsa. Arbetet för att minska skillnader i hälsa är nära kopplat till arbetet för social hållbarhet. Dels har hälsofrämjande och förebyggande insatser en positiv påverkan på samhällsekonomin, miljön, klimatet, tryggheten och den sociala sammanhållningen och dels har insatser inom ovanstående områden en positiv påverkan på hälsan. Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. Folkhälsoarbete handlar till stor del om att människor skall kunna känna makt över sin hälsa och att kunna påverka sin livssituation. Då måste det även finnas förutsättningar för individen att kunna påverka sin situation. Synen på folkhälsoarbete som ett socialt förändringsarbete innebär också att det blir en angelägenhet inte bara för professionella folkhälsoarbetare utan för hela samhället. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa på lika villkor. Det finns ett positivt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk, och leder till ökad ojämlikhet hälsomässigt. Resultat från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät visar att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer som har socialbidrag, är i ekonomisk kris, saknar kontantmarginal, är låginkomsttagare eller är arbetslösa. Unga personer som flyttat hemifrån har, generellt sett, en sämre ekonomi än andra grupper. Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i ett samhälle. Stor ojämlikhet i inkomstnivå minskar den genomsnittliga hälsonivån. Antal personer med ekonomiskt stöd i Lilla Edets kommun Antal hushåll under året Antal barn >16år i hushåll med försörjningsstöd Källa: Socialförvaltningen, Lilla Edets kommun Hälsans bestämningsfaktorer är en modell av Dahlgren G. och Whitehead M. som beskriver just vilka faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden och levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. De flesta faktorer är påverkbara medan faktorer som ålder och arv inte går att påverka. Välfärdsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 69 23

70 Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, det vill säga stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Lilla Edets kommun minskade mellan 2016 och 2017 och har under 2018 ökat något. Antal hushåll med barn under 16 år med försörjningsstöd ökade mellan 2016 och 2017 men har under 2018 minskat. Från de sista årens siffror går det inte att utläsa någon trend mot minskning eller ökning av antalet hushåll med ekonomiskt stöd. Hälsa i arbetslivet Ett hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika bestämningsfaktorer. Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör i stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. Graden av deltagande och inflytande i samhället påverkar vuxna människors hälsa och sociala förhållanden. Därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av befolkningen eftersträvas i ett jämlikt samhälle. Antal ohälsodagar per person år (källa: Försäkringskassan) Lilla Edets kommun Västra Götalandsregionen Riket Utbildningsnivå Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna för att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Studier på befolkningsnivå visar att högre utbildningsnivå har ett samband med bättre hälsotillstånd och sundare vanor. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbildningskrav ofta gynnsamma. Studier har visat att personer med låg utbildningsnivå har en ökad risk att drabbas av sjukdom och för tidig död jämfört med personer med hög utbildning. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor. Utbildningsnivån i Lilla Edets kommun är lägre jämfört med såväl riket som Västra Götalandsregionen. Kommunen har en proportionellt större andel av befolkningen som endast har förgymnasial utbildning. Personer med endast förgymnasial utbildning utgör cirka 19 procent av befolkningen år i Lilla Edet jämfört med cirka 15 procent i regionen och cirka 14 procent i riket. Den proportionella andelen av befolkningen i kommunen som har en eftergymnasial utbildning är betydligt lägre, även om andelen med eftergymnasial utbildning långsamt stiger med åren. I Lilla Edets kommun är det 24,5 procent som har eftergymnasial utbildning jämfört med att det både i regionen och i riket är 40 procent. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i Lilla Edet, vilket följer den generella bilden av utbildningsnivå i Sverige. I Lilla Edets kommun är dock skillnaden större än i regionen och riket som helhet. Utbildningsnivå i befolkning andel (%) år (källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata 2017) 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Lilla Edets kommun Västra Götalandsregionen Riket Välfärdsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 70 24

71 Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna år. Alla dagar är omräknade till heldagar - t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. Ohälsotalet är antal ersatta dagar per inskriven försäkrad hos Försäkringskassan i åldern år under en tolvmånadersperiod. Under 2018 var ohälsotalet i Lilla Edets kommun 33,5 dagar jämfört med år 2010 då det var 40,3 dagar. Sett till ohälsotal ligger Lilla Edet bland de högsta i regionen. Ser man till kön har kvinnor betydligt högre ohälsotal än män. Både män och kvinnor i Lilla Edets kommun har ett högre ohälsotal än resten av landet. Trygghet Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Alla invånare ska kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på offentliga platser och i olika institutioner. En hög brottslighet är ett hot mot tryggheten och vittnar om ett samhälle där alltför många lever i ett utanförskap. Kvinnofrid - hot och våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem med ett stort mörkertal. När det gäller statistik är det svårt att säga hur stort mörkertalet är. Enligt Brottsförebyggande rådet uppger hälften av de personer som utsatts för brott att de inte anmält händelsen till polisen. Misshandel är en av de brottstyper där statistiken påverkas av förändringar i benägenheten att anmäla brott. Mörkertalet bland misshandelsfallen är stort, endast en liten del av alla fall kommer till rättsväsendets kännedom. De senaste åren har antalet patienter som får sjukvård för våldsbrott minskat i landet, samtidigt som färre personer uppger att de har blivit utsatta för misshandel i offerundersökningar som exempelvis den Nationella trygghetsundersökningen. I Lilla Edets Kommun är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ett prioriterat verksamhetsområde. Arbetet med trygghet och säkerhet sker såväl inom kommunens verksamheter som i samverkan med andra aktörer i och omkring kommunens område. Lilla Edets kommun har tillsammans med Polisen och kommuninvånare bildat flera grannsamverkansföreningar för att minska brottsligheten och för att öka trivsel och trygghet i närområdet. Polisen och kommunen samarbetar även inom andra områden, bland annat genom medborgarlöfte där medborgardialog med invånarna i Lilla Edets kommun skapar möjlighet att få in synpunkter på vad som behöver prioriteras inom trygghet och säkerhet. Lilla Edet har blivit ett tryggare samhälle om man ser till brottsutvecklingen de senaste åren. Under 2015 var det totala antalet anmälda brott 1929 ärenden, något som minskat till 1298 ärenden under Det sammanlagda antalet brott har minskat med cirka 32 procent. Tillgreppsbrotten har minskat med cirka 38 procent och skadegörelse med cirka 34 procent. Narkotikabrotten har sedan 2015 minskat med cirka 60 procent, men det sammanhänger även med hur polisens möjlighet till särskilda spaningsinsatser varierat under åren. Trafikbrotten har inte minskat i samma omfattning, vilket till en del beror på att ett relativt stort antal av dessa brott sammanhänger med trafik på E45 och de större genomfartslederna där polisen har särskilda kontrollplatser. Det gäller särskilt kontrollplatsen i Göta, där polisen genomför regelbundna kontroller av ett stort antal fordon som passerar genom Lilla Edet. I den totala summan brott ingår även övriga brottsbalksbrott och övriga specialstraffsrättsliga brott, då dessa inte redovisas separat. Uppgifterna är hämtade från Polisens egna register och ger en tydlig bild av de vanligaste brotten. Sett till antal brott begås de flesta brotten i centrala Lilla Edet, men fördelningen i relation till befolkningsantalet är relativt jämt. Viss överrepresentation av trafikbrotten kan ses i Göta. Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället. Det är dock bara de brott som anmäls och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och är ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. Enligt brottsstatistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av en närstående i Sverige. Det utgör en femtedel av alla fall av mord, dråp eller misshandlar med dödlig utgång som förekommer i Sverige. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer. Lilla Edets kommun arbetar utifrån den handlingsplan mot våld i nära relationer som är antagen av kommunfullmäktige. Handlingsplanen fokuserar på utbildning, samverkan och information. Socialtjänsten, i samverkan med polis och kvinnojourer, arbetar med att stödja kvinnor, barn och män som är i behov av stöd och hjälp. Antal anmälda brott i Lilla Edets kommun (källa: Polismyndigheten) Total Våldsbrott Övriga brott mot person Tillgreppsbrott (exkl i butik) Skadegörelsebrott Narkotikabrott Trafikbrott Bedrägeribrott m.m Tillgrepp i butik Välfärdsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 71 25

72 Miljöredovisning Inom ramen för miljö- och byggnämndens ansvar sker ett dagligt miljöarbete med fokus på tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Arbetet med övervakning av status på våra sjöar genom provtagning och kalkning är också exempel på uppdrag med nytta för miljön. Verksamheten syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Den 6 juni genomförde kommunen det årliga evenemanget Miljö- och familjedagen och årets miljöpris delades ut. Kommunstyrelsen beslutade i oktober om vissa åtaganden för att bidra till ett hållbart Västra Götaland. I högstadiet har eleverna arbetat med hållbar utveckling, både inom olika skolämnen men även som ett tema. Till exempel har eleverna och skolan återanvänt begagnade kläder vid tillverkande av nya i textilslöjden, då eleverna lärde sig sy om kläder och designa. I NO-undervisningen arbetade eleverna med kemikalier i naturen och studerade vad man kan använda i stället för onaturliga kemikalier. I hem- och konsumentkunskapen arbetade de med miljötänkande vid måltidsplanering med mera. Bildningsförvaltningen styr lunchmatsedeln mot mer vegetariskt och mindre nötkött samt väljer svenska varor i den mån det går. Förskolorna har upphandling med företag som säljer giftfria läromedel. Västerlanda och Hjärtums förskolor arbetar aktivt med verktyget Grön Flagg. Detta verktyg gör att arbetet med hållbar utveckling blir en naturlig del av det dagliga förskolearbetet. Förskolorna väljer tillsammans tema och utvecklingsområden som de sedan arbetar med under en period. Arbetet sker cykliskt i perioder om ungefär ett till två år. Under den tiden arbetar förskolan med tre områden inom hållbarhet som man vill utveckla, exempelvis energibesparing, återvinning eller att förbättra förskolans utemiljö. Livsmedel Andelen ekologiska livsmedel för förskolans och skolans måltidsverksamheter var 2018 drygt 31 procent att jämföra med drygt 30 procent 2017, samt 25 procent inom socialförvaltningens ansvarsområde. Det innebär att vi uppnår det nationella målet om 25 procent ekologiska livsmedel inom kommunen. Bildningsförvaltningen styr lunchmatsedeln mot mer vegetariskt och mindre nötkött samt väljer svenska varor i den mån det går, liksom klimatsmarta grönsaker och rotfrukter i salladsbufféerna. Minst en gång/vecka är huvudalternativet för alla matgäster vegetariskt. I skolorna finns vegetariskt att välja varje dag för den som vill. Förskolan arbetar med måltidspedagogik som syftar till att öka lust och nyfikenhet för mat och då främst grönsakerna, då vi behöver öka grönsakskonsumtionen både av hälso- och klimatskäl. Köken arbetar aktivt med att minska matsvinn på olika sätt. Tingbergsskolan i Lödöse är i samarbete med avfallsenheten utsett som pilotkök i syfte att förbättra avfallshanteringen så den blir mer miljövänlig. Avfall På vissa skolor har temaveckor genomförts med bland annat kompostering och återanvändning i stationsupplägg. Vissa skolor har också deltagit i batterijakten. Under året har barn och unga från kommunens förskolor och skolor deltagit i kampanjen Vi håller rent som arrangeras av Håll Sverige rent. I kampanjen deltar barn och unga i skräpplockaraktiviteter. Det gör att de blir mindre benägna att skräpa ner i framtiden och natur och vatten hålls rena. På någon enstaka skola har det uppsamlade skräpet källsorterats och om möjligt återvunnits. Återvinning och avfallshantering har diskuterats med eleverna. Transporter Kommunen arbetar fortlöpande med att minimera transporter. Individ- och familjeomsorgen har webbmöten som huvudregel istället för att åka på externa möten. Även andra typer av möten genomförs numera på distans, till exempel möten med SKL, där resor till och från Stockholm annars hade varit nödvändiga. Möten med Länsstyrelsen sker också ofta via Skype. Enligt kommunens resepolicy ska den anställde välja transportlösningar som sätter säkerhet och miljö främst och tjänsteresor sker idag i hög grad via kollektivtrafik. Cirka 450 stycken bussresor gjordes under Personal inom hemtjänst och kommunrehabilitering cyklar och går till patienter/brukare inom närområdet. Elcykel samt vanliga cyklar har köpts in för att utöka området för cykeltransporter. Cirka 70 stycken cykellån gjordes under Antalet bilbokningar/resor med tjänstebil 2018 var stycken. Totalt antal körda kilometer uppgick till Kommunen har enligt tillgänglig statistik 65 stycken personbilar varav 12 gasbilar, 8 el/bensinhybrider och 5 elbilar. Andel miljöbilar är 61,5 procent. Kommunen har också 18 stycken lätta lastbilar, varav andelen miljöbilar är 11 procent. Miljöredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 72 26

73 Näringslivsredovisning Lilla Edet är en av 13 medlemskommuner som ingår i Business Region Göteborg. Gemensam målsättning är att verka för en stark tillväxt, hög sysselsättning samt ett mångsidigt näringsliv i regionen. Lilla Edet Företagscentrum ekonomisk förening har uppdraget att ansvara för kommunens näringslivsfrågor. I uppdraget ingår även närturismen. Styrelsen i Företagscentrum består av nio ledamöter varav tre är politiskt tillsatta genom beslut i kommunfullmäktige. Övriga sex ledamöter är näringsidkare i kommunen. Näringslivsutvecklare och handelsutvecklare realiserar föreningens planer och beslut. Vid december månads utgång 2018 fanns det företag och arbetsställen registrerade inom Lilla Edets kommun. Tre av fem företag är enskilda näringsidkare. Byggverksamhet (253 företag) samt jordbruk, skogsbruk och fiske (236 företag) är de två dominerande branscherna som tillsammans utgör cirka 40 procent av alla registrerade företag i kommunen. Därefter är handelsverksamhet tredje största branschen med 136 företag. Ungefär 7 av 10 företag saknar anställda (853 företag). Två av tio företag har 1 4 anställda (260 företag). Mindre än ett av tio företag har fler än 5 anställda (99 företag). Andelen företag med 1 4 anställda ökar (83 stycken) och andelen företag med fler än 5 anställda minskar (41 stycken). Under 2018 har 92 nya företag registrerats inom Lilla Edets kommun, en ökning med 18 företag från De dominerande branscherna är bygg (22 företag), jordbruk, skogsbruk och fiske (12 företag), verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (10 företag) och handel (9 företag). Sju företag har gått i konkurs under Näringslivsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 73 27

74 Vind i seglen Det går bra för Lilla Edets företag, visar flera undersökningar de senaste åren. ALMI Tillväxtliga 2016 konstaterar: tre Lilla Edetföretag på topp tio i Fyrbodal. Samma tre företag är på topp 27 i hela Västra Götaland. SYNA Bästa tillväxt 2017 konstaterar: Lilla Edet på tredje plats i Västra Götaland. Företagarna 2018 Lönsamhet i Sverige: Lilla Edet på plats 21 av 290 kommuner och plats 1 i Göteborgsregionen. Nyföretagarinformation och rådgivning Tillfällen med Starta eget-information har genomförts tillsammans med Nyföretagarcentrum Väst och Skatteverket. Tillfällena erbjuder kostnadsfri rådgivning för kommuninvånare som avser starta eget företag. Nyföretagarcentrum Väst erbjuder dessutom Lilla Edets kommuninvånare kunskapskvällar, bokföringskurs, mentorer, nätverk och marknadsföringsaktiviteter. Handelsutveckling Fokus för handelsutveckling har legat på samverkan mellan handelsföretagen och fastighetsägarna. Handelsutvecklartjänsten som tillsattes 2015 finansieras gemensamt av fastighetsägare, verksamheter och Lilla Edets kommun. Under 2018 har det genomförts handelsfrukostar, fastighetsägarmöten, höstmarknad, julmarknad, möjliga reklamytor har använts i tomma lokaler med mera. Nytt för 2018 var att påskris med tyll prydde Lilla Edets centrum och Äggjakt anordnas i samarbete med företagare i kommunen. Företagsnätverk Företagscentrum är en ekonomisk förening där lokala företag och kommunen är medlemmar. Tillsammans arbetar de för att utveckla näringslivet, handeln, fler etableringar, förbättrat företagsklimat och tillväxt. Företagscentrum har idag 61 medlemmar. Många av företagsaktiviteterna arrangeras av Företagscentrum tillsammans med de andra nätverken. Utbildningar Business Region Göteborg, BRG, erbjuder företagsutveckling genom Expedition Framåt där många valmöjligheter finns för intresserade företag. Turism Broschyren Upptäck Lilla Edet uppdaterades och trycktes på nytt. Detsamma gällde för besökskartan och infartskyltarna. Broschyrställen med turistinformation hölls aktuella och Regional samverkan skedde genom Nätverk för besöksnäringen genom Göteborg & Co och GR samt Turistrådet Västsverige. Företagsbesök Genom olika projekt har ett antal möten mellan företagare, fastighetsägare, kommunpolitiker och tjänstemän skett. Företagen har varit av blandade verksamheter och storlekar. Besöken har varit givande och informativa vad det gäller företagens villkor och hur det fungerar för dem i vardagslag. En god kommunikation och dialog mellan kommunen och företagarna är mycket viktigt för en positiv näringslivsutveckling. Drygt 20 företagsbesök genomfördes under Digitala nyhetsbrev Under 2018 gav Företagscentrum ut sex stycken digitala nyhetsbrev. Nyhetsbreven innehåller artiklar om företagsträffar, nya företag, boktips, nyttigheter för företagare, företagsintervjuer, aktuella händelser med mera. Drygt 700 personer eller företag är mottagare av nyhetsbreven och Företagscentrum får ofta positiva kommentarer om dem. En god kommunikation och dialog mellan kommunen och företagarna är mycket viktigt för en positiv näringslivsutveckling. Företagsklimatet i Lilla Edet Svenskt Näringslivs ranking grundar sig på statistik och enkätfrågor till företagare i kommunen gick Lilla Edet upp 13 platser i rankingen till plats 235. Under de senaste tio åren har Lilla Edets ranking gått upp och ner. Som sämst var kommunen på plats 267 och som bäst på plats 209. Områden inom undersökningen där vår kommun gjort positiva framsteg är: vägnät, tåg och flyg, medarbetare med rätt kompetens, allmänhetens attityder till företagande, tillämpning av lagar och regler, skolans attityder till företagande, service till företagen, marknadsförsörjning och andel i arbete. Områden i undersökningen där Lilla Edets kommun gått bakåt är: sammanfattande omdöme, medias attityder till företagande, tele- och IT-nät, politikers attityder till företagande, konkurrens från kommunen, tjänstemännens attityder till företagande, entreprenader, nyföretagande, kommunalskatt och företagande. Näringslivsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 74 28

75 Uppföljning av kommunens kvalitet Lilla Edets Kommun deltar årligen tillsammans med cirka 260 andra kommuner i ett nationellt kvalitetsprojekt; Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Projektet administreras och samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). KKiK redovisar resultat inom områden som är intressanta ur medborgarperspektiv. Från och med 2018 är KKiK indelade i tre mätområden: Barn och unga, Stöd och omsorg samt Samhälle och miljö. Ambitionen är att genom dessa områden dela in KKiK i mätområden som lätt låter sig kommuniceras och som tydligt beskriver KKiKs innehåll. Områdena utgår från befolkningsgrupper och ansvar, utan att låsa sig vid verksamhetsområden. Projektet utgår från befintliga nationella nyckeltal som kompletteras med mätningar som görs i den egna kommunen. För varje nyckeltal rangordnas alla deltagande kommuner efter sina resultat. Färgsättningen visar om en kommun har bra eller dåliga resultat jämfört med andra, inte om resultaten är bra eller dåliga för den egna kommunen över tid. Bästa 25 % Mittersta 50 % Sämsta 25 % Ingen data - Barn- och unga Området Barn och unga är valt på grund av att det är en prioriterad målgrupp. Flertalet av nyckeltalen avser utbildningsverksamheten, men även nyckeltal kopplat till barn och unga inom kultur- och fritid och barn och unga i behov av stöd och omsorg ingår Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Inskrivna barn per årsarbetare förskolan, antal 5,5 5,6 - Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Elever i åk 3 med godkänt i svenska och svenska i andraspråk, andel i % Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, andel i % 83,6 90,9 94,1 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel i % 80,0 69,6 80,6 Elever i åk 9. Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel i % 61,6 - - Elever i åk 9 : Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel i % 74,0 - - Kostnad grundskola F-9 hemkommun, kr/elev Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Uppföljning av kommunens kvalitet Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 29 75

76 Stöd och omsorg Området fokuserar på de målgrupper av medborgare som behöver service av specifika verksamheter utifrån specifika behov Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel i % Väntetid i antal dagar från ansökan till beslut om försörjningsstöd, medelvärde Kostnad individ -och familjeomsorg, kr/inv Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel i % Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL,LSS, SFB) minus ersättning från FK enl SBF, kr/inv Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum särskilt boende, medelvärde Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel i % av maxpoäng Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel i % Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel i % Kostnad äldreomsorg, kr/inv Samhälle och miljö Inom området finns nyckeltal som mäter kommunens service till samtliga som bor, vistas eller verkar i kommunen; kommunal service såsom bibliotek, arbetsmarknad, samhällsbyggande, näringsliv och miljö Andel som får svar på e-post inom en dag Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, % Gott bemötande vid kontakt med kommunen, andel av maxpoäng % Valdeltagande i senaste kommunvalet, % 80,1 80,1 81,6 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel i % Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera ( status efter 90 dagar), andel i % Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel i % Miljöbilar i kommunorganisationen, andel i% 49,0 41,3 39,0 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under hela året enligt Ekomatcentrum, andel i % Uppföljning av kommunens kvalitet Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 30 76

77 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kommunen följer i all väsentlighet Lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Föregående år avvek kommunen från dessa avseende en i balansräkningen redovisad avsättning i form av en social fond. Under året har den sociala fonden upplösts. För 2018 har en genomlysning gjorts avseende avskrivningstid för anläggningar inom VA-verksamheten. Ett flertal anläggningar hade en för kort avskrivningstid givet sin tekniska livslängd och dessa anläggningars avskrivningstid har justerats, vilket har inneburit att VA-verksamheten tidigare år har belastats med en för hög avskrivningskostnad. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig. Inga kostnader för upptagande av lån belastar anskaffningskostnaderna av anläggningstillgångar. Redovisning av intäkter sker normalt enligt följande: Omsorgsavgifter, i samband med faktureringen, vilket för förskoleverksamheten innebär att intäkter redovisas samma månad som brukandet av tjänsten. För övrig omsorgsverksamhet innebär det att intäkten redovisas månaden efter att tjänsten levererats. Vid varje bokslutsperiod periodiseras avgifterna till samma månad som brukandet av tjänsten. Renhållnings- och VA-avgifter, periodisering för varje aktuell brukarperiod Anläggnings-/anslutningsavgifter, 100 procent skuldförs för att intäktsföras i takt med avskrivning av investeringsobjektet. Försäljning av fastigheter, om det är en anläggningstillgång avförs det bokförda värdet och skillnaden gentemot försäljningspris påverkar resultatet. Om det avser en exploateringsfastighet intäktsförs inbetalningen och kostnad för såld tomt kostnadsförs samma period. Specialdestinerade statsbidrag och övriga bidrag, inkomster som kräver motprestation redovisas som en skuld fram till dess att motsvarande kostnad uppstått. Först då sker intäktsföring. Skatteintäkter, bidrag ur utjämningssystemen och kommunal fastighetsavgift periodiseras enligt de uppgifter som Sveriges kommuner och landsting redovisar för avsedd period. Leasingkontrakt klassas som finansiella då löptiden överstiger tre år, värdet av kontraktet är av betydande karaktär och ägandet bedöms övergå till kommunen efter att dess löptid avslutats. Övriga leasingkontrakt anses som operationella då värdet bedöms som ringa eller löptiden inte överstiger tre år och redovisas som en rörelsekostnad. Samtliga hyresavtal avseende byggnader och fastigheter klassificeras som operationella enligt vår tolkning av RKR 13:2, då inget ägarförhållande föreligger efter hyrestidens slut. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna baseras på beräknad livslängd och påbörjas den månad som tillgången tas i bruk. För materiella anläggningstillgångar tillämpas främst följande avskrivningsperioder; Immateriella anläggningstillgångar 3, 5 eller 10 år, maskiner och inventarier 3, 5, 10 eller 25 år och fastigheter, mark och anläggningar 20, 25, 30, 50 eller 70 år. För att tas upp som en anläggningstillgång krävs en livslängd över tre år samt en utgift överstigande ett prisbasbelopp (46 tkr). Från och med 2015 infördes komponentavskrivning på nyinvesteringar och under 2016 genomfördes en genomlysning av historiska tillgångar. Det arbetet fortgick under 2017 och Programvaror redovisas under immateriella anläggningstillgångar. Avskrivningstid per anläggningstyp Programvaror 3-10 år Datorer och servrar 3-5 år Övriga maskiner och inventarier 3-25 år Fordon 5-20 år Byggnader år Gator, vägar, broar år VA-anläggningar, ledningar år Gatubelysning år Fritidsanläggningar år Parkanläggningar år Mark ingen avskrivning Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 77 31

78 Finansiella tillgångar och skulder hanteras enligt fastställd finanspolicy som kortfattat innebär att placering kan ske hos svenska staten, svenska kommuner, svenska banker/hypoteksinstitut och utländska banker med etablerad marknad i Sverige. Upplåning sker i svensk valuta med en struktur där 50 procent av portföljen inte bör förfalla inom det närmaste året och minst tre långivare eftersträvas. Kapitalet upplånas huvudsakligen via Kommuninvest. Genomsnittlig räntebindning får inte understiga ett år och inte överstiga sju år. Standardiserade ränteswappar är tillåtna derivatinstrument. Kommunens finansiella ställning analyseras med hjälp av den så kallade RK-modellen. Den bygger på de fyra aspekterna finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Med hjälp av dessa fyra aspekter kan finansiella problem identifieras och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund vars omsättning minst uppgår till 2 procent av kommunens skatter och statsbidrag. För år 2018 har det kommunala bolaget Soltak AB tillkommit till kommunens sammanställda redovisning då kommunen från och med december 2018 äger 25 procent av aktierna. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet av aktier i dotterföretag har avräknats mot det matematiska värdet vid förvärvstidpunkten med proportionell konsolidering. Detta medför att endast den ägda andelen av företaget konsolideras. Förutom kommunen och Soltak AB ingår även det helägda dotterbolaget AB EdetHus, fjärrvärmebolaget Lefab med 50 procent samt Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund med 30 procent. Affärstransaktioner mellan bolagen och kommunen har eliminerats i samband med upprättandet av balans- och resultaträkning. Någon värdering av tillgångar och avskrivningsprinciper sker inte i och med upprättandet av den sammanställda redovisningen, utan den baseras på respektive bolags egna principer. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 78 32

79 Finansiell analys Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt är en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Årets resultat uppgår till 7,6 mkr vilket är 4,3 mkr bättre än budgeterat. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 0,1 mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till 7,5 mkr. Resultatet från nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 12,8 mkr vilket är en försämring med 11,2 mkr jämfört med föregående år. Avvikelsen avser till största delen underskott inom Omsorgsnämnden. För att uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens bestämmelser har fullmäktige beslutat att Lilla Edets kommun ska uppvisa ett resultat på 1 procent av verksamhetens nettokostnader. Årets resultat är 7,6 mkr, vilket motsvarar knappt 1 procent av verksamhetens nettokostnader. Det resultat som visar kommunens löpande driftsresultat är 3,1 mkr. I detta resultat har jämförelsestörande poster, realisationsvinst och nedskrivningar exkluderats och motsvarar 0,4 procent av kommunens nettokostnader. Lilla Edets kommun har de senaste åren haft en relativt hög befolkningsutveckling. Detta innebär bland annat ökade kostnader i form av fler antal anställda och investeringar i såväl infrastruktur som verksamhetslokaler. Det kommer att ställas stora krav på Lilla Edets kommun att bedriva verksamheten med god kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande. Den demografiska utvecklingen i kommunen kräver en god planering och ekonomisk styrning. Kommunens fastighetsbolag AB EdetHus gjorde en vinst på 0,4 mkr, kommunens fjärrvärmebolag Lefab gjorde en vinst på 1,4 mkr, Soltak en vinst på 5 tkr och Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund gjorde en förlust med 4,8 mkr. Kommunkoncernen uppvisar ett resultat enligt förvärvsmetoden på 9,5 mkr. Omsorgsnämnden visar en negativ avvikelse gentemot budget med 14,0 mkr. Den negativa avvikelsen mot budget består av ökade personalkostnader inom äldreomsorgen på grund av ökat omsorgsbehov samt beslut inom LSS som inte kunnat verkställas i egen regi, utan platser har köpts externt. Kommunstyrelsen visar en positiv avvikelse på 5,2 mkr, vilket främst förklaras med överskott vid tomtförsäljning inom exploateringsverksamheten. Individnämnden avviker negativt mot budget med 3,2 mkr på grund av ökade kostnader för institutionsplaceringar. Övriga nämnder visar en god budgetföljsamhet. Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? RESULTAT KAPACITET Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? RISK KONTROLL Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 79 33

80 Resultat - Kapacitet Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Skatteintäkter och generella statsbidrag ,5% 8,4% 4,8% Nettokostnadsutveckling 7,7% 2,7% 4,6% För en stabil ekonomisk utveckling kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämningar. Verksamhetens nettokostnad ökade med 7,7 procent under Skatteintäkterna ökade med 4,5 procent under året, vilket är lägre än ökningen föregående år. Utvecklingen under de tre jämförelseåren beror på såväl ökat antal invånare i kommunen som konjunkturläget nationellt. Den starka utvecklingen 2017 berodde på en kraftig ökning i antalet arbetade timmar i Sverige. Skatteunderlagstillväxten väntas mattas av under 2019 för att sedan ytterligare avta de efterföljande åren. Kommunen prognosticerar en ökning i antal invånare de kommande åren. Det kommer innebära ökade skatteintäkter men det kommer också att leda till kostnadsökningar inom ett flertal av kommunens verksamhetsområden. Årets resultat (belopp i mkr) Årets resultat 7,6 27,7-14,9 Jämförelsestörande engångsposter Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning -4,5-1,7 27,2 3,1 26,0 12,3 0,9% 3,6% -2,1% 0,4% 7,1% 1,6% Ett positivt resultat för kommunen innebär att nettokostnaderna har varit lägre än skatteintäkterna. Lilla Edets kommun redovisar ett resultat på 7,6 mkr. När resultatet analyseras är det viktigt att eliminera jämförelsestörande poster av olika slag för att få fram det underliggande löpande driftsresultatet. I resultatet ingår engångsposter, så kallade jämförelsestörande poster, med 4,5 mkr. De jämförelsestörande posterna består av: Realisationsvinst, 0,1 mkr. Resultat från försäljning av exploateringstomter, 4,4 mkr. Resultatet efter att engångsposterna exkluderats är 3,1 mkr. Detta kan jämföras med årets budget på 3,3 mkr. Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 177,9 mkr, att jämföra med föregående års intäkter på 205,7 mkr. Detta är en minskning med 13,5 procent eller 40,2 mkr. Minskningen har framförallt två orsaker, dels är 2018 års statsbidrag från Migrationsverket 29,3 mkr lägre jämfört med 2017 och dels är årets försäljningsintäkt avseende försäljning av mark 12,6 mkr lägre jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader exklusive jämförelsestörande poster har ökat från 933,0 mkr föregående år till 964,9 mkr i år, en ökning med 3,4 procent. VA-verksamheten redovisar ett underskott på 1,4 mkr vilket ger ett ackumulerat underskott på 6,4 mkr. Det ackumulerade underskottet redovisas som en kortfristig fordran gentemot VA-verksamheten i kommunens balansräkning. Driftskostnadsandel Verksamhetens intäkter och kostnader netto ,9% 93,8% 95,4% Av- och nedskrivningar 2,0% 2,2% 5,9% Driftskostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto 98,9% 95,9% 101,3% Finansnetto 0,2% 0,5% 0,8% Driftskostnadsandel efter finansnetto Jämförelsestörande poster netto 99,1% 96,4% 102,1% 0,5% 0,2% -3,9% Driftskostnadsandel 99,6% 96,6% 98,1% En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett väsentligt mått på denna balans är driftkostnadsandel, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till skatteintäkterna. Generellt brukar en driftskostnadsandel på procent betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom då klarar de flesta kommuner av att över en längre tidsperiod finansiera sina ersättningsinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Verksamhetens intäkter och kostnader tar 96,9 procent av skatteintäkterna i anspråk, en försämring med 1,6 procentenheter jämfört med Vidare tog avskrivningarna inklusive nedskrivningar 2,0 procent i anspråk. Finansnettot är 0,2 procent vilket innebär att de finansiella kostnaderna var högre än de finansiella intäkterna. Detta innebär att verksamhetens nettokostnader och finansnetto tog 99,1 procent Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 80 34

81 av skatteintäkterna i anspråk, vilket är en försämring jämfört med föregående år. De jämförelsestörande posterna uppgick till 0,5 procent under Det innebär att kommunens driftskostnadsandel och finansnetto tog 99,6 procent av skatteintäkterna i anspråk, vilket är en försämring med 3 procentenheter jämfört med Självfinansieringsgrad av investeringar (belopp i mkr) Investeringsvolym 37,7 37,8 30,9 Investeringsvolym/bruttokostnader 3,9% 4,0% 3,5% Investeringar/avskrivningar 239,2% 226,3% 73,9% Självfinansieringsgrad 64% 119% 82% Lilla Edets kommuns samlade investeringsvolym uppgick till 37,7 mkr. Vatten och avlopp samt väghållning är de verksamhetsområden som står för den största delen av investeringarna. Koncernens investeringar uppgick till 87,3 mkr, vilket är lägre jämfört med föregående år då investeringsvolymen uppgick till 151,8 mkr. AB EdetHus som äger merparten av kommunens fastighetsbestånd står för 44,9 mkr av investeringarna. Investeringsvolymen i förhållande till bruttokostnaderna har minskat med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Självfinansieringsgraden (skattefinansieringsgraden) av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Detta skulle innebära att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga handlingsutrymme skulle stärkas. Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgick under 2018 till 64 procent. Den låga andelen beror på att kommunen har amorterat 50 mkr på de långfristiga skulderna, vilket minskade likviditeten under året. Inga nya banklån har dock behövts då kommunens likviditet var mycket god vid ingången av Risk - Kontroll Kassalikviditet Kassalikviditet 65% 95% 83% Kommunens kassalikviditet minskade med 30 procentenheter från föregående år och uppgick 2018 till 65 procent. Den minskade likviditeten beror främst på att kommunen har amorterat 50 mkr av de långfristiga lånen. När likviditeten är 100 procent innebär det att de kortfristiga tillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. I år är likviditeten 65 procent, vilket innebär att skulderna överstiger tillgångarna. Soliditet Soliditet 21,4% 19,4% 15,2% Soliditet inkl ansvarsförbindelse pension -19% -21% -28% Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta innebär då att kommunen blir mindre skuldsatt och ökar sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Soliditeten har ökat två år i rad på grund av positiva resultat i kombination med att det totala kapitalet, balansomslutningen, har minskat Soliditeten ligger dock fortsatt på en relativt låg nivå jämfört med kringliggande kommuner och ser vi tillbaka de senaste 15 åren så har soliditeten minskat från 40 procent till dagens 21 procent. Om skulden räknas med som finns i ansvarsförbindelsen, d.v.s. den del av pensionsförpliktelsen som redovisas utanför balansräkningen, så är soliditeten -19 procent vilket också är en förbättring jämfört med föregående år. Finansiella nettotillgångar (belopp i mkr) Finansiella nettotillgångar -270,50-248,00-254,4 Detta mått speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger mellan det kortfristiga likviditetsmåttet och den långsiktiga soliditeten. Här ingår samtliga finansiella tillgångar och skulder som finns i balansräkningen och som beräknas omsättas på års sikt, alltså finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar samt lång- och kortfristiga skulder. De finansiella nettotillgångarna har försämrats under året. Omsättningstillgångarna har minskat mer än skulderna. Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansieringsförmåga förstärkts. Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 81 35

82 Pensionsåtagande (belopp i mkr) Långfristig pensionsavsättning (not 15, exkl löneskatt) Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem (före 1998) (not 19) ,1 12,0 12,0 188,9 195,0 201,0 Pensionsåtagande 201,0 207,0 213,0 Särskild löneskatt 48,8 50,0 52,0 Pensionsåtagande och löneskatt 249,8 257,0 265,0 Summa återlånade medel 100% 100% 100% Kommunens totala pensionsåtaganden inklusive löneskatt uppgick 2018 till 249,8 mkr varav 234,7 mkr avser åtaganden som är intjänade innan 1998, så kallade pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen. Denna del av åtagandet är inte redovisad i balansräkningen enligt kommunal redovisningslag. Årets kostnader för pension uppgår till 46 mkr inklusive den särskilda löneskatten, fördelat på årets intjänande 35 mkr och utbetalning från ansvarsförbindelsen med 11 mkr. Pensioner redovisas enligt beräkning gjord av KPA enligt Rips17. Aktualiseringsgraden uppgår till 97,0 procent. Ingen del av ansvarsförbindelsen är försäkrad. Kommunalskatt Den primärkommunala skattesatsen i Lilla Edets kommun är 22,37 procent. Landstingsskatten till Västra Götalandsregionen är 11,48 procent, vilket ger en total kommunalskatt på 33,85 procent av den beskattningsbara inkomsten. Vid en jämförelse med andra primärkommuner i Västra Götalandsregionen framgår det att av de 49 kommuner som ingår i regionen så är det åtta kommuner som har högre skattesats än vad Lilla Edets kommun har. Spannet sträcker sig mellan 19,96 procent i Partille och 23,63 procent i Munkedal. Kommunens borgensåtagande för lån (belopp i mkr) Koncernbolag 674,6 635,0 584,8 Utomstående 10,8 5,9 6,2 Egnahem 0,1 0,2 0,4 Summa borgensåtaganden 685,5 641,1 591,4 Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till de kommunägda bolagen, men även för andra externa verksamheter. Det innebär att kommunen åtar sig att betala till långivaren om låntagaren inte själv klarar av att göra det. Kommunens samlade borgensåtaganden uppgick till 685,5 mkr, vilket är en ökning med 44,4 mkr jämfört med föregående år. Ökningen avser borgensåtaganden för SOLTAK AB och AB EdetHus samt ett nytt borgensåtagande om 5 mkr för Prässebo Fiber ekonomisk förening. Borgensåtagandena förväntas öka under kommande år på grund av AB EdetHus kommande investeringar i bostäder och verksamhetslokaler. Borgensåtagandet för det helägda dotterbolaget AB Edethus är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. Totalt är de bedömda högriskåtagandena 10,8 mkr, vilket är högre än föregående år. Låneskuld Under året har en amortering på 50 mkr gjorts och den totala låneskulden uppgår vid bokslutstillfället till 225 mkr. Lånevolymen beror främst på att tidigare års investerings- och exploateringsverksamhet har varit större än vad kommunen har klarat att bära i sig själv. En hög kapitalskuld inkräktar på det ekonomiska utrymmet i form av räntekostnader. För att räntesäkra delar av det upplånade kapitalet så används räntederivat. Snitträntan landar på 2,6 procent och den genomsnittliga räntebindningen är vid bokslutstillfället 3,4 år. Skredförebyggande åtgärder Delegationen för Göta älv bildades under året efter beslut av regeringen. Delegationens syfte är att förbättra stabiliteten kring älven. I och med delegationens bildande kan statligt bidrag beviljas för 70 procent av kostnaderna för stabilitetshöjande utredningar och åtgärder längs med älven. Statens geotekniska institut (SGI) har fått i uppdrag att leda delegationen och hantera bidragsansökningar. I delegationen deltar förutom SGI kommunerna kring Göta älv, Trafikverket, Vattenfall, Sjöfartsverket och länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland. I mitten av augusti genomförde delegationen en inspektionsresa i Lilla Edet. Lilla Edets kommun har många skredkänsliga områden framförallt utefter Göta älv. Ett skred längs med Göta älv skulle påverka många värden, däribland bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer mänskliga och samhälleliga konsekvenser. Kommunen har arbetat och arbetar aktivt med att utreda riskområden för att öka stabiliteten i områden med risk för skred. För att kartlägga stabiliteten och ta fram underlag till förslag på stabilitetshöjande åtgärder krävs fördjupade utredningar. Fördjupade utredningar har initierats av kommunen för områden som i Götaälvutredningen har klassificerats som hög- respektive medelriskklassade och som är bebyggda med åretruntbostäder eller verksamheter. Fördjupade utredningar har även initierats av ett mindre antal fastighetsägare. Under året har kommunen ansökt om och beviljats statsbidrag från SGI för åtta objekt inom kommunen. Ansökningarna avser bidrag för utredningskostnader för fastighet i Ryk och Kärra, Skansenvägen Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 82 36

83 (södra och norra delen), Västra Älvstranden, reningsverket i Hjärtum, Stommen/Fuxerna/Götaslätten och Tingberg. För tre av de åtta objekten, där utredningarna redan är klara, har SGI betalat ut bidraget. För övriga objekt har SGI betalt ut förskott om 75 procent av bidraget. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Årets budgeterade resultat är 3,3 mkr och utfallet landar på 7,6 mkr vilket innebär en budgetavvikelse med 4,3 mkr. I utfallet återfinns jämförelsestörande poster med 4,5 mkr. Exkluderar vi de jämförelsestörande posterna är utfallet 3,1 mkr, vilket ger en budgetavvikelse på -0,2 mkr. Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Avvikelser på plus eller minus 1 procent utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser på nämndsnivå som bör undvikas. Totalt sett redovisar den skattefinansierade nämndverksamheten en negativ avvikelse på 12,8 mkr jämfört med budget vilket motsvarar 1,7 procent. Nämndernas prognossäkerhet har under året varit relativt god, vilket är en viktig parameter för kommunens styrning och kontroll. Nämndverksamhetens underskott uppgår till 12,8 mkr. Både i tertialrapport 1 och 2 redovisades ett prognostiserat underskott för nämndverksamheten på 12,3 mkr respektive 12,0 mkr. Prognosen för kommunens totala resultat uppgick till 11,0 mkr respektive 9,5 mkr tertial 1 och 2. God ekonomisk hushållning Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska kommuner och landsting budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a kommunal redovisningslag är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det regleras under de närmast följande 3 åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Fullmäktige får dock besluta om att en reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det föreligger synnerliga skäl, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått eller om det finns andra synnerliga skäl. En så kallad balanskravsutredning ska genomföras varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. God ekonomisk hushållning måste ses över tid varför kommunen, trots återställt balanskravsresultat, inte kan bedömas uppnå kraven på god ekonomisk hushållning. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs dessutom för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret. en övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året, eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen. Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning inte har uppnåtts under räkenskapsåret. Ett av de finansiella målen avseende soliditeten har uppfyllts, men resultatet understiger en procent av verksamhetens nettokostnader. Av verksamhetsmålen är tre mål delvis uppfyllda och två har inte uppfyllts under Kriterierna för avsättning till Resultatutjämningsreserven (RUR) har inte uppfyllts och avsättning har därmed inte kunnat göras. Balanskravsutredning (belopp i mkr) Årets resultat 7,6 27,7-14,9 Reducering av samtliga realisationsvinster -0,1-0,1-0,9 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter Orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 7,5 27,6-15,8 Reservering till resultatutjämningsreserv (RUR) -12,1 Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR) Synnerliga skäl 28,7 Balanskravsresultat 7,5 15,5 12,9 Balansunderskott att återställa 0,0 0,0 0,0 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 83 37

84 Måluppföljning Kommunfullmäktige har beslutat om ett finansiellt inriktningsmål - att redovisat resultat är lägst 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Målet ska vara uppnått till mandatperiodens slut Under året finns det två finansiellt prioriterade mål. Ett av de prioriterade målen är uppfyllda. A Inriktningsmål: Redovisat resultat lägst 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Prioriterat mål: Redovisat resultat är lägst 1 procent av verksamhetens nettokostnad. Mätning: När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfylls. Uppföljning: Det redovisade resultatet motsvarar 0,9 procent av verksamhetens nettokostnad. Målet bedöms vara ej uppfyllt B Inriktningsmål: Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet, inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Prioriterat mål: För att erhålla långsiktigt positiv soliditet ska en handlingsplan för tas fram under Mätning: Soliditet mäts vid varje delår- och årsbokslut. Uppföljning: Soliditeten enligt balansräkningen har förbättrats från 19,4 procent till 21,4 procent Målet bedöms vara uppfyllt Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 38 84

85 Jämförelser med andra kommuner En jämförelse med andra kommuner kan vara ett sätt att bli effektivare. Vid en enkel granskning av nyckeltal kan det innebära en viss risk att dra långtgående slutsatser eftersom det kan finnas många bakomliggande orsaker till utfallet av nyckeltalen. Nyckeltal som är intressanta att jämföra och följa är: Verksamhetens nettokostnad per invånare. Verksamhetens resultat per invånare i kronor. En jämförelse av nyckeltalen 2018 har gjorts med kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Siffrorna är preliminära då rapporteringen har gjorts före revision. Verksamhetens nettokostnad, det som finansieras av kommunens skatteintäkter och genom utjämningssystemet, är i Lilla Edets kommun bland de högsta i regionen. Jämfört med föregående år har nettokostnaden per invånare ökat med ca kr, motsvarande cirka 7 procent. Det finns orsaker till att nettokostnaden skiljer sig mellan kommunerna, till exempel befolkningssammansättning, åldersstruktur och andra strukturella förutsättningar. Sådana strukturella förutsättningar syftar kostnadsutjämningssystemet bland annat ta hänsyn till. Ett resultat motsvarande cirka kronor per invånare brukar betraktas som ett riktvärde för god ekonomisk hushållning. Diagrammet visar att det är stora variationer mellan kommunerna. Verksamhetens nettokostnader per invånare (kr) Göteborg Mölndal Lerum Partille Stenungsund Kungälv Härryda Kungsbacka Ale Tjörn Lilla Edet Öckerö Årets resultat per invånare (kr) Öckerö Lilla Edet Tjörn Partille Härryda Mölndal Ale Kungälv Lerum Kungsbacka Stenungsund Göteborg Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 39 85

86 Resultaträkning Den sammanställda redovisningen redovisas i avsnittet Koncernen Lilla Edets kommun längre bak i årsredovisningen. Belopp i mkr Noter Utfall 2018 Budget 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Verksamhetens intäkter 1,3 183,2 209,3 223,4 202,6 Varav jämförelsestörande intäkter 3 5,3 17,7 0,9 Verksamhetens kostnader 2,3-965,7-983,1-948,0-882,6 Varav jämförelsestörande kostnader 3-0,8-10,1 Avskrivningar och nedskrivningar 4-15,8-18,7-16,7-41,8 Verksamhetens nettokostnader -798,3-792,5-741,3-721,8 Skatteintäkter 5 618,6 618,5 595,3 563,6 Generella statsbidrag och utjämning 6 188,7 183,7 177,6 149,1 Finansiella intäkter 7 6,4 3,6 4,1 2,9 Finansiella kostnader 8-7,8-10,0-8,0-8,7 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 7,6 3,3 27,7-14,9 Årets resultat 7,6 3,3 27,7-14,9 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 86 40

87 Balansräkning Tillgångar (belopp i mkr) Noter Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 0,3 0,6 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,2 296,4 Maskiner och inventarier 11 21,8 16,1 Pågående investeringar 12 17,2 24,8 Finansiella anläggningstillgångar 13 57,1 63,9 Summa anläggningstillgångar 416,6 401,8 Bidrag till statlig infrastruktur 14 2,9 3,4 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 15 21,2 21,2 Fordringar ,0 109,5 Kassa och bank 35,8 69,2 Summa omsättningstillgångar 165,0 199,9 Summa Tillgångar 584,5 605,1 Eget kapital, avsättningar och skulder (belopp i mkr) Noter Eget kapital Ingående eget kapital 117,4 89,7 Årets resultat 7,6 27,7 Summa eget kapital 125,0 117,4 - varav resultatutjämningsreserv 12,1 12,1 Avsättningar Avsättningar till pensioner 17 12,1 14,6 Övriga avsättningar 17 2,9 9,1 Summa avsättningar 15,0 23,7 Skulder Långfristiga skulder ,0 275,0 Kortfristiga skulder ,5 189,0 Summa skulder 444,5 464,0 Summa eget kapital och skulder 584,5 605,1 Ansvarsförbindelser Borgens- och ansvarförbindelser ,5 641,1 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar ,7 242,4 Derivatinstrument, marknadsvärde 22-16,9-21,9 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 87 41

88 Kassaflödesanalys Belopp i mkr Noter Den löpande verksamheten Årets resultat 7,6 27,7 Justering för avskrivning och nedskrivning 15,8 16,7 Justering för gjorda avsättningar 17-8,7-3,3 Justering för upplösning av statlig infrastruktur 0,5 0,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 15,2 41,7 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar 16 1,5-8,7 Ökning(-) minskning(+) av förråd, lager och exploateringsfastigheter 15 0,0 14,7 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder 19 30,5 11,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47,2 59,4 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 10,11,12-37,7-37,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar, omklassificering 10,11,12 0,3 3,2 Minskning/Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 13 0,0-0,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -37,4-35,5 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 0,0 Amorterting av lån 18-50,0 0,0 Ökning(-) minskning(+) av långfristig fordringar 6,8-1,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -43,2-1,2 Årets kassaflöde -33,4 22,7 Likvida medel vid årets början 69,2 46,5 Likvida medel vid årets slut 35,8 69,2 Förändring av likvida medel -33,4 22,7 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 88 42

89 Noter (belopp i mkr) Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning 1,8 2,3 0,5 Försäljning verksamhet och konsulttjänster Försäljning inom exploateringsverksamhet Varav jämförelsestörande försäljningsintäkt 13,1 14,0 13,7 5,1 17,6 0,9 5,1 17,6 0,9 Taxor och avgifter 61,3 63,3 57,6 Hyror 13,8 13,4 11,4 Bidrag 87,8 112,7 117,6 Försäljning av anläggningstillgångar Varav jämförelsestörande, realisationsvinst Aktiverat arbete 0,2 0,1 0,1 0,9 0,1 0,1 0,9 Summa 183,2 223,4 202,6 Not 2, Verksamhetens kostnader Entreprenader, köpt verksamhet Förändring inköp tomter samt värdeförändring Varav jämförelsestörande kostnad från exploateringsverksamheten ,6-211,9-207,2-0,8-15,0 0,0-0,8-15,0 0,0 Bidrag -28,5-28,3-13,6 Personalkostnader -527,5-498,8-478,2 Lokalhyror -84,1-84,0-78,3 Fastighet o anläggningskostnader Bränsle, energi, vatten och hyra/leasing Förbrukningsmaterial, livsmedel Material, tele, transportmedel Transporter, främmande tjänster Förändring avsättning deponi 4,7-9,0-10,8-4,9-14,6-15,6-10,6-18,1-18,3-16,5-7,9-6,2-12,1-73,3-59,1-61,1 Summa -965,7-948,0-882,5 Not 3, Jämförelsestörande poster Bland verksamhetens intäkter respektive kostnader ingår följande poster hänförliga till kommunens exploateringsverksamhet: Realisationsvinst såld markreserv 0,1 0,1 Intäkter sålda tomter 5,1 17,6 0,9 Skredområden, MSB 6,7 Övriga exploateringsintäkter 2,5 0,8 1,7 Kostnader sålda tomter -0,8-10,1 Skredområden, MSB -4,8 Övriga exploateringskostnader Verksamhetens nettokostnader Not 4, Avskrivningar -6,2-10,8-20,7 2,6-2,4-18, Avskrivningarna är planenliga och beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Mark, byggnader och tekniska anläggningar -11,2-11,9-9,2 Maskiner och inventarier -4,6-3,8-3,6 Nedskrivning av anläggningstillgång -1,0-29,0 Summa -15,8-16,7-41,8 Not 5, Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 621,5 597,4 565,7 Slutavräkning föregående år -2,0 0,7 0,6 Preliminär avräkning innevarande år -0,9-2,8-2,7 Summa 618,6 595,3 563,6 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 89 43

90 Not 6, Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 155,7 153,5 131,8 Kommunal fastighetsavgift 31,2 26,5 25,7 Kostnadsutjämning -8,1-12,2-7,4 Bidrag för Lss-utjämning -3,3-1,2-0,5 Regleringsrbidrag 2,2 Regleringsavgift -0,1-0,4 Särskilda flyktingbidrag 9,0 9,7 0,0 Bidrag från Boverket "Byggbonus" 2,0 1,4 Summa 188,7 177,6 149,1 Not 7, Finansiella intäkter Ränteintäkter 3,3 1,4 0,2 Borgensavgift dotterbolag 2,8 2,5 2,4 Övrigt 0,3 0,2 0,2 Summa 6,4 4,1 2,9 Not 8, Finansiella kostnader Räntekostnader 6,7 7,1 8,4 Ränta på pensionsavsättning 0,3 0,3 0,1 Övrigt 0,8 0,6 0,2 Summa 7,8 8,0 8,7 Not 9, Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 1,5 1,5 1,4 Ackumulerade avskrivningar -1,2-0,9-0,6 Bokfört värde 0,3 0,6 0,8 Ingående bokfört värde 0,6 0,8 1,0 Investeringar 0,1 Avskrivningar -0,3-0,3-0,2 Bokfört värde 0,3 0,6 0,8 Not 10, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 505,8 470,8 455,9 Ackumulerade avskrivningar -185,6-174,4-161,8 Bokfört värde 320,2 296,4 294,2 Ingående bokfört värde 296,4 294,2 242,1 Omklassificering från Exploateringsfastigheter (not 13) 0,5 41,7 Övriga omklassificeringar 0,0 Investeringar 35,0 17,9 27,8 Försäljning -3,6-3,9 Avskrivningar -11,2-11,9-9,2 Utrangeringar Nedskrivningar -0,7-4,3 Bokfört värde 320,2 296,4 294,2 Not 11, Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 61,4 51,4 52,2 Ackumulerade avskrivningar -39,6-35,3-33,8 Bokfört värde 21,8 16,1 18,4 Ingående bokfört värde 16,1 18,4 17,3 Justering ingående balans -0,7 Omklassificering från byggnader o tekniska anläggningar (not 8) - - Investeringar 10,3 2,5 4,9 Avskrivningar -4,6-3,8-3,4 Försäljning Utrangeringar -0,3 Nedskrivning -0,5 Bokfört värde 21,8 16,1 18,4 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 90 44

91 Not 12, Pågående investeringar Ingående balans 24,8 7,4 16,4 Färdigställda investeringar -45,3-20,4-32,7 Årets investeringar 37,7 37,8 30,9 Nedskrivningar, omklassificering -7,2 Utgående balans 17,2 24,8 7,4 Not 13, Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag: AB EdetHus 45,0 45,0 45,0 Lilla Edets Fjärrvärme AB 1,0 1,0 1,0 Soltak AB 0,9 0,8 Summa andelar i koncernföretag Andelar i övriga företag: 46,9 46,8 46,0 Kommuninvest 1,0 1,0 1,0 Summa andelar i övriga företag: Långfristig utlåning 1,0 1,0 1,0 Trafikverket 6,9 5,7 Förlagsbevis Kommuninvest 9,2 9,2 9,1 Summa långfristig utlåning 9,2 16,1 14,8 Utgående balans 57,1 63,9 61,8 Not 15, Exploateringsfastigheter Ingående värde 21,2 35,9 92,3 Årets anskaffning 0,8 2,1 0,9 Omklassificering till anläggningstillgångar (not 8) Omklassificering till långfristiga skulder (not 17) Kostnader sålda tomter -0,8-10,2-0,5-41,7 Värdereglering -6,1-17,3 Utgående balans 21,2 21,2 35,9 Not 16, Fordringar 1, Kundfordringar 7,7 13,5 6,5 Fordringar mot staten 30,3 26,2 18,5 Fordran koncernföretag 0,2 Skredrelaterat 4,3 5,4 Förutbetalda kostnader 41,0 38,1 26,8 Upplupna intäkter 13,9 18,2 32,8 Momsfordran 14,9 9,2 10,8 Utgående balans 108,0 109,5 100,8 Not 14, Bidrag till statlig infrastruktur Ursprungligt värde 7,9 7,9 7,9 Bidrag till statlig infrastruktur -4,5-3,9-3,3 Årets avskrivning -0,5-0,6-0,6 Utgående balans 2,9 3,4 4,0 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 91 45

92 Not 17, Avsättningar till pensioner och liknande (se redovisningsprinciper) Pensioner Ingående balans pensionsförpliktelser inkl löneskatt ,6 15,0 15,0 Pensionsutbetalningar -0,7-0,8-0,3 Nyintjänad pension 0,5 2,1 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,3 0,3 0,1 Förändring av löneskatt -0,6-1,8 1,4 Övrigt -2,0-0,2-1,2 Utgående pensionsavsättning inkl löneskatt 12,1 14,6 15,0 Överskottsmedel i försäkringen 1,5 1,6 1,1 Aktualiseringsgrad 1,0 1,0 1,0 Avslutning Högstorpsdeponin Sluttäckning beräknas vara slutförd 2019 och efterkontroll m.m. till och med 2032 Ingående balans 7,7 10,5 11,3 Årets avsättning 0,0 0,0 0,0 Årets ianspråktagande -4,8-2,8-0,8 Utgående balans 2,9 7,7 10,5 Socialfond Ingående balans 1,4 1,4 1,4 Årets ianspråktagande -1,4 Utgående balans 0,0 1,4 1,4 Utgående balans 15,0 23,7 27,0 Not 18, Långfristiga skulder Ingående balans banklån 275,0 275,0 255,0 Nyupptagna lån 20,0 Amortering av lån -50,0 Utgående balans 225,0 275,0 275,0 De långfristiga skulderna är föremål för risker/möjligheter vid förändringar av marknadsräntorna. För att hantera dessa risker/möjligheter används finansiella derivatinstrument, s.k. ränteswapar. På detta sätt kan räntebindningen och kapitalbindningen hanteras med full flexibilitet. Förutsättningar skapas för att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Riktlinjer och ramar för riskhanteringen är fastlagda i en av styrelsen beslutad finanspolicy. Per bokslutsdagen finns derivatavtal som totalt uppgår till 220 MSEK (220). Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala skuldportföljen uppgår till 2,99 år (3,37) och den genomsnittliga effektiva räntan uppgår till 2,95% (2,56). Marknadsvärdet på derivatavtalen uppgår till -16,9 MSEK (-21,9). Marknadsvärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande marknadsvärde (s.k. ränteskillnadsersättning) uppstå om man istället valt att använda långa räntebindningar på de enskilda lånen. Om respektive ränteswapavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Så kallad Säkringsredovisning tillämpas avseende derivat, bl.a. innebärande att värdeförändringar i derivatavtal inte redovisas över resultaträkningen. Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Säkringsförhållandet ska vara effektivt och dokumenteras när säkring ingås. Uppföljning av ekonomisk relation och effektivitet sker löpande via rutiner för finansiell rapportering. Särskild dokumentation är upprättad som bl.a. fastlägger strategier och mål för riskhanteringen. Nedan framgår de långfristiga skuldernas förfalloprofil, MSEK, (inklusive ränteswapar) avseende räntebindningen Inom 0-1 år Inom 1-2 år Inom 2-3 år Inom 3-4 år 0 50 Inom 4-5 år 90 0 Inom 5-6 år 0 90 Inom 6-7 år 0 0 Inom 7-8 år 0 0 Inom 8-9 år 0 0 Inom 9-10 år 0 0 Summa Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 92 46

93 Not 19, Kortfristiga skulder Avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension ,6 17,0 15,7 3,8 4,1 3,8 Summa 19,4 21,1 19,5 Leverantörsskulder 77,4 51,3 34,4 Upplupna kostnader o förutbet intäkter 71,1 62,9 61,4 Semesterlöneskuld 29,4 30,0 29,9 Personalens källskatt 7,9 7,6 7,2 Statsbidrag, skol-, social- och miljöprojekt 5,1 10,0 17,5 Momsskuld 1,1 1,3 2,2 Trafikplats Alvhem, E20 1,3 Förutbet skatteintäkter 5,6 4,8 2,7 Skuld koncernföretag 0,4 Skredrelaterat 2,1 Avräkningskonto avfall och VA Utgående balans 219,5 189,0 177,3 1,2 Not 21, Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Beräkningen sker enligt RKR. Inga särskilda pensionsavtal finns för tjänstemän Pensionsförpliktelser 188,9 195,1 201,1 Varav förtroendevalda 0,0 1,6 2,7 Särskild löneskatt 45,8 47,3 48,8 Varav förtroendevalda 0,0 0,4 0,6 Summa 234,7 242,4 249,8 Not 22, Derivatsinstrument, marknadsvärde Ränteswapar -16,9-21,9-27,9 Summa -16,9-21,9-27,9 Not 20, Borgens- och ansvarsförbindelser Lilla Edets kommun har gått i borgen för Kommun Invest på samma vis som alla övriga kommuner som är medlemmar. Se även Kassaflödesanalys/ Finansiella risker Borgen för dotterbolag 674,6 635,0 584,8 Borgen för utomstående 10,8 5,9 6,2 Borgen för egnahem 0,1 0,2 0,4 Summa 685,5 641,1 591,3 Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 93 47

94 Nyckeltal Resultat - Kapacitet Verksamhetens nettokostnader / skatteintäkter och generella statsbidrag 99% 96% 95% 99% 99% Planenliga avskrivningar / skatteintäkter och generella statsbidrag 2% 2% 6% 2% 2% Finansnettos andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 0% 1% 1% 1% 0% Kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 101% 99% 102% 101% 101% Årets resultat / skatteintäkter och generella statsbidrag 1% 4% -2% -1% -1% Årets resultat / eget kapital 6% 24% -17% -8% -8% Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 64% 119% 87% 16% 16% Investeringsvolym / nettokostnader 5% 5% 4% 4% 5% Avskrivningar / nettoinvesteringar 42% 44% 42% 47% 41% Soliditet 21% 19% 15% 19% 22% Förändring av eget kapital 31% 31% -17% -8% -7% Soliditet inkl. hela ansvarsförbindelsen avs. pension -19% -21% -28% -28% -29% Total skuld- och avsättningsgrad 81% 81% 84% 81% 78% varav avsättningsgrad 4% 4% 5% 5% 4% varav kortfristig skuldsättningsgrad 31% 31% 31% 28% 27% varav långfristig skuldsättningsgrad 45% 45% 48% 47% 47% Skattesats 33,85 kr 33,85 kr 33,85 kr 33,85 kr 33,50 kr varav primärkommunal, Lilla Edets kommun 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr varav landstingskommunal, Västra Götalandsregionen 11,48 kr 11,48 kr 11,48 kr 11,48 kr 11,13 kr Risk - Kontroll Kassalikviditet 66% 95% 83% 74% 78% Balanslikviditet 106% 106% 103% 135% 142% Borgensåtaganden / verksamhetens kostnader 66% 68% 67% 61% 65% Rörelsekapital 11 mkr 11 mkr 6 mkr 53 mkr 59 mkr Finansiella nettotillgångar -247 mkr -247 mkr -254 mkr -194 mkr -177 mkr Finansiell analys Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 94 48

95 Investeringsredovisning Här redovisas de investeringsutgifter kommunen haft under året. Av tabellen på nästa sida framgår att investeringsnivån legat på 37,7 mkr under året jämfört med budgeterade 56,9 mkr. Avvikelsen gentemot budget består främst av avvikelse för ombyggnad/utbyggnad av VA-anläggningar, ännu inte påbörjad investering i nytt reningsverk samt ej inköpt verksamhetssystem till Miljö- och byggnämnden. Kommunstyrelsens investeringar avser inköp av datorer till verksamheterna. I övrigt har kommunstyrelsen gjort infrastrukturinvesteringar i samband med exploateringar, samt köpt respektive sålt en tomt till respektive från markreserven. Utbildningsnämndens investeringar avser nya klassrumsmöbler samt möbler för korridorer och uppehållsrum, projektorer till förskolorna samt fiberdragning till Ryrsjöskolan. Investeringar som har gjorts med anledning av volymökning av antal barn och elever består av komplettering av elevmöbler samt inventarier till nya förskoleavdelningar. En förstudie till en ny förskola har startats under året. Kultur- och fritidsnämnden har investerat i upprustning av Högstorpsspåret samt en ombyggnation av Strömsvallen. Ombyggnationen kommer att fortsätta under Tekniska nämndens investeringar för skattekollektivet uppgår till 13,6 mkr, varav 2,8 mkr avser utbyggnad av gator inom exploateringsområden och resterande belopp avser asfaltering av kommunens gator. Totala investeringsvolymen för avgiftsfinansierad verksamhet uppgår till 12,7 mkr, varav 0,2 mkr avser exploateringsinvesteringar. Miljö- och byggnämnden har inte genomfört några investeringar under Koncernens investeringar uppgick till 87,3 mkr, vilket är lägre jämfört med föregående år då investeringsvolymen uppgick till 151,8 mkr. AB EdetHus som äger merparten av kommunens fastighetsbestånd står för 44,9 mkr av investeringarna. Investeringsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 95 49

96 Tabell, Investeringsredovisning Belopp i tkr Årsbudget Resultatöverföring Maskiner och inventarier Totalt anslag Utgifter Inkomster Summa Avvikelse Kommunstyrelsen Individnämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Summa maskiner och inventarier Immateriella anläggningstillgångar Programvara,Miljö- och Byggnämnden Summa immateriella anl.tillgångar Anläggningar Fastighetsköp/fsg Markreserv Kommunstyrelsen Fritidsanl. och parker Fiberdragning UN Väghållning, TN Utbyggnad gata, TN expl Oförutsett, KS Reningsverk, skattefinansierat TN Kretsloppspark, Avfall Exploateringområden, VA Omläggn. / Utbyggnad VA Summa fastigheter och anläggn Summa investeringsverksamhet AB EdetHus LEFAB SBRF Soltak AB Summa investeringar koncern Investeringsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 96 50

97 Exploateringsredovisning Exploateringsekonomi i kommunen utgör en affärsekonomi där kommunens beslut om utgifter över tid kan balanseras mot inkomster. Inkomster och utgifterna för respektive exploateringsprojekt för året 2018 redovisas närmare i tabellen nedan. Inkomster 2018 Utgifter 2018 Belopp i tkr Utfall Budget Utfall Budget Lödöse Norra Gossagården Del av Tingberg 14: Ekeberg Södra Gossagården Ström Stallgärdet Göta Ryrsboholmsvägen E45 förtida inlösen Lilla Edet Centralen Smörkullen Summa Totalt har 16 tomter sålts under året. Tomtförsäljningar från exploateringsprojekt påverkar kommunens resultat genom att intäkter matchas mot kostnader för framtagandet av tomterna. Överskotten från exploateringsprojekt uppgår för året till tkr. I överskottet ingår även mark utöver exploateringsområden som sålts för tkr. Markförsäljningar utöver exploateringsprojekten påverkar resultatet direkt. Resultaten från samtlig markförsäljning framgår av tabellen nedan. Resultatpåverkande projekt Belopp i tkr Intäkter Kostnader Resultat Lödöse Ekeberg Stallgärdet Hjärtum, Ljunghedsvägen Övrigt* Intäktsförda tomtfsg utan E-projekt** Summa *Edet 2:57, Holmen 1:32 samt Kullen 20. **Centrumhuset Markförsäljningar 2018 Belopp i kr Antal tomter Inkomst Stallgärdet Ekeberg Hjärtum Lilla Edet/Övriga* Intäktsförda tomtfsg utan E-projekt** Summa *Edet 2:57, Holmen 1:32, Kullen 20 samt del av Klostret 6:95 **Centrumhuset Exploateringsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 51 97

98 VA- och avfallsverksamheten VA och avfall ingår som en del i samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsområde. Kommunens uppdrag är att producera och leverera dricksvatten och ska även behandla avloppsvatten på ett miljöriktigt sätt. Lilla Edets kommun ansvarar också för insamling av hushållsavfall. Verksamheten är avgiftsfinansierad. VA-verksamheten VA-verksamheten visar för året ett underskott på tkr jämfört med budget och fördelas enligt nedanstående verksamheter. Avvikelser, VA-verksamheten Belopp i tkr Avvikelse Vattenproduktion -272 Rörnät 755 Avloppsverksamhet Dagvatten -32 VA-nyutveckling 197 Kundtjänst -176 Årets resultat De största avvikelserna från budget står verksamheterna vattenproduktion, rörnät och avlopp för. Vattenproduktion visar för året ett underskott på 272 tkr. Prognosen vid tertial 2 var ett underskott på 189 tkr. På intäktssidan från brukningstaxan redovisas ett överskott på totalt 477 tkr. Underskottet på driftssidan, exklusive personal, uppgår till 769 tkr. Det beror i sin tur på högre kostnader för el, förbrukningsmaterial (kemikalier), konsultkostnader och kostnader för analyser och provtagning. Verksamheten Rörnät visar för året ett överskott på 755 tkr. I höstas gjordes en genomlysning av samtliga anläggningar som genererar kapitaltjänstkostnader. Efter genomgången kunde förvaltningen konstatera att ett flertal blivit aktiverade med en för kort avskrivningstid givet sin tekniska livslängd. Detta medförde att kapitaltjänstkostnaderna för verksamheten blivit klart lägre än budget. Totalt för året, vilket inkluderar aktiverade investeringar, noteras en positiv avvikelse på tkr. Avvikelsen förklaras också av högre anslutningsavgifter än budget. Budgeten för anslutningsavgifter ligger dock delvis budgeterade under verksamheten för strategi och nyutveckling. Övriga löpande driftskostnader för verksamheten rörnät är dock högre än budget, totalt en negativ avvikelse på tkr. Avvikelsen återfinns under ett flertal kostnadsposter, men framför allt gäller det kostnader för utförda entreprenadarbeten, till följd av akuta åtgärder under året. Verksamheten för Avlopp redovisar ett negativt resultat på tkr. Avvikelsen förklaras främst av att kostnaden för omhändertagande av slam varit högre än budgeterat. Även kostnader för egen VA-förbrukning och kemikalier har varit högre än budget. Sammanfattningsvis kan konstateras att underskottet inte blivit så stort som prognosen vid det senaste delårsbokslutet. Det beror framför allt på att kapitaltjänstkostnaderna blivit lägre, samt att intäkterna är högre än budget. Om vi rensat för detta hade underskottet troligen blivit ännu högre än vad prognosen gav, vilket är problematiskt. Bedömningen är att VA:s nödvändiga kostnader inte fullt ut täcks av taxan. Underskottet på miljoner bidrar till att den utgående balansen för det egna kapitalet 2018 uppgår till 6 413tkr. Resultaträkning, VA-verksamheten (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Finansiella kostnader Verksamhetens nettokostnad Balanserat resultat, VA-verksamheten (tkr) Ingående balans Årets resultat VA-verksamheten Utgående balans VA- och avfallsverksamheten Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 52 98

99 Avfallsverksamheten Avfallsverksamheten visar för året ett överskott på 80 tkr. Variansen inom de enskilda verksamheterna är stor vilket framgår i tabellen nedan. Avvikelser, avfallsverksamheten Belopp i tkr Avvikelse Omhändertagande 213 Slam, enskilda -156 avlopp Insamling ÅVC Kundtjänst -217 Årets resultat 80 De största avvikelserna står insamling och ÅVC för. Insamling har haft högre lönekostnader och kostnader för leasing av fordon än budgeterat. ÅVC redovisar högre intäkter än budget vilket bidrar positivt med 226 tkr. Lägre leasingkostnader, transportkostnader och kostnader för kvittblivning är ytterligare en förklaring till överskottet på ÅVC. Operativt har 2018 varit ett pressat arbetsår och påverkats av sjukfrånvaro, personalomsättning och en del tekniska problem med insamlingsfordon. Situationen har kunnat hanterats genom en hård prioritering på att upprätthålla insamlingstjänsterna. Kommunens avfallskunder bedöms inte påverkats av de operativa utmaningarna. Inför året var en förutsättning att en extra personal delvis skulle finansieras av det egna kapitalet med 304 tkr. Därför gör det att det egna kapitalet minskar, trots årets överskott. Den utgående balansen 2018 är 218 tkr. Resultaträkning, avfallsverksamheten (tkr) Verksamhetens intäkter Återföring eget kapital, driftprojekt Återföring eget kapital, extra personal ÅVC 500 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Finansiella kostnader Verksamhetens nettokostnad Balanserat resultat, avfallsverksamheten (tkr) Ingående balans Återföring balanserat resultat, driftprojekt Återföring eget kapital, extra personal ÅVC Årets resultat avfallsverksamheten Utgående balans VA- och avfallsverksamheten Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun 53 99

100 Driftsredovisning Kommunen uppvisar ett resultat för året på 7,6 mkr vilket är 4,3 mkr högre än budgeterat. Nämndernas nettokostnader uppgår till 782,2 mkr vilket är 12,8 mkr högre än budgeterat. Omsorgsnämnden visar en negativ avvikelse gentemot budget med 14,0 mkr. Den negativa avvikelsen mot budget består av ökade personalkostnader inom äldreomsorgen på grund av ökat omsorgsbehov samt beslut inom LSS som inte kunnat verkställas i egen regi, utan platser har köpts externt. Kommunstyrelsen visar en positiv avvikelse på 5,2 mkr, vilket främst förklaras med överskott vid tomtförsäljning inom exploateringsverksamheten. Individnämnden avviker negativt mot budget med 3,2 mkr på grund av ökade kostnader för institutionsplaceringar. Övriga nämnder visar en god budgetföljsamhet. Kostnad för semesterlöneskuldens förändring blev lägre än budgeterat då semesterlöneskulden vid årets utgång är lägre än vid utgången av föregående år. Det beror dels på att kommunens personal i hög grad har tagit ut sin semester under året och dels på att personal som slutat har fått sina inarbetade semesterdagar utbetalade. Nämndernas nettokostnader har ökat med 7 procent jämfört med föregående år, den största procentuella ökningen står tekniska nämnden för, 23 procent. Ökningen beror främst på att intäkterna minskat jämfört med föregående år, då en fordran som finns gentemot en av kommunens entreprenörer för bredbandsutbyggnad nu bokförts som en osäker fordran i sin helhet. Individnämndens nettokostnader har ökat med 13 procent jämfört med föregående år dels beroende på att intäkterna för 2017 var ovanligt höga då intäkter på 11 mkr från Migrationsverket avseende 2016 redovisades år Ökningen beror också på att kostnader för externa placeringar har ökat 2018 jämfört med Omsorgsnämndens nettokostnader har ökat med 10 procent jämfört med 2017 beroende på ökade personalkostnader. De ökade personalkostnaderna beror till stor del på åtta brukare som krävt förstärkt personal på grund av stora omsorgsbehov. Ökningen innebär ytterligare 14,5 årsarbetare. Driftsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

101 Tabell, driftsredovisning (belopp i mkr) Utfall Budget Intäkter Kostnader Netto Netto Avvikelse Netto Fullmäktige/ revision 0,0-1,5-1,5-1,3-0,2-1,4 Kommunstyrelsen 18,1-88,6-70,5-75,8 5,2-69,5 Överförmyndarnämnden 0,0-1,8-1,8-1,8 0,0-1,6 Individnämnden 39,7-134,3-94,6-91,4-3,2-84,0 Omsorgsnämnden 46,3-276,9-230,6-216,6-14,0-210,2 Utbildningsnämnden 45,6-379,2-333,6-331,7-1,9-318,4 Kultur- och fritidsnämnden 3,0-25,9-22,9-22,9 0,0-22,5 Tekniska nämnden 1,5-24,2-22,8-22,4-0,4-18,5 Miljö- och byggnämnden 4,3-8,3-4,0-5,6 1,6-4,5 Avgiftsverksamheten 43,5-43,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder 202,0-984,2-782,2-769,4-12,8-730,6 Pensionskostnader -46,1-46,1-42,3-3,8-38,4 Semesterskuldsförändring och uppl löner 1,7 1,7-2,5 4,2 2,5 Personalomkostnader 0,3 28,0 28,3 21,5 6,8 24,7 Befarade kundförluster -1,0-1,0 0,0-1,0-0,4 Kapitalkostnad 6,8 6,8 7,0-0,2 6,9 Övriga interna poster -19,1 13,3-5,8-6,8 1,0-6,0 Summa verksamhet 183,2-981,5-798,3-792,5-5,8-741,3 Skatteintäkter 618,6 618,6 618,5 0,1 595,3 Generella statsbidrag och utjämning 188,7 188,7 183,7 5,0 177,6 Finansnetto 6,4-7,8-1,4-6,4 5,0-3,9 Summa efter finansiering 996,9-989,3 7,6 3,3 4,3 27,7 Driftsredovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

102 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens (KS) huvudsakliga uppgift är att leda och samordna planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvara för samordning inom den kommunala koncernen. KS är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsens uppdrag regleras i kommunallagen och i reglementet för kommunstyrelsen Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 16,6 21,9 6,8 Verksamhetens kostnader -87,1-91,4-94,5 Verksamhetens nettokostnad -70,5-69,5-87,7 Nettokostnadsutveckling -21,0% -21,0% 60,9% Budgetavvikelse 5,2 4,5-31,7 Personalkostnader 27,9 24,2 24,4 Ansvariga Ordförande: T.o.m. 16/10: Carlos Rebelo Da Silva (S) Fr. 17/10: Julia Färjhage (C) Vice ordförande: T.o.m. 16/10: Julia Färjhage (C) Fr. 17/10: Annette Fransson (S) Förvaltningschef (kommunledningsförvaltningen): Lena Palm Grunduppdrag och ekonomi Kommunstyrelsens nettobudget är tkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är en positiv avvikelse på 5,2 mkr. För den politiska verksamheten redovisas ett överskott motsvarande 1,2 mkr jämfört med budget. För den kommungemensamma verksamheten visas ett underskott motsvarande 4,2 mkr vilket främst kan härledas till kostnader för Soltak. För mark- och exploateringsverksamheten visas ett betydande överskott gentemot budget på 8,8 mkr, vilket till stor del beror tomtförsäljning. Kommunens ekonomistyrning har fortsatt att utvecklas under året. Förutom upprättande av budgetuppföljning och årsprognos, görs också en löpande månadsvis ekonomisk rapportering till kommunstyrelsens arbetsutskott. Samtliga chefer har tillgång till uppföljningssystem på webben inklusive personaluppföljning. Utbildning i ekonomisystemet sker kontinuerligt. Det har pågått en översyn och utveckling av kommunens styrmodell under året. Ett förslag till ny styrmodell har tagits fram och presenterats. En arbetsgrupp som ska arbeta vidare med styrmodellen sattes ihop under hösten En kartläggning avseende social hållbarhet har gjorts under året. Då det varit valår för riksdag, kommun och landsting har administration och genomförande av val upptagit en betydande del av kommunstyrelsens resurser. Under året skedde också arbete med den nya dataskyddsförordningen GDPR som trädde i kraft i maj Utbildning i GDPR anordnades under våren 2018 och kommer att erbjudas även under En utredare som tillträdde under sommaren arbetar en del av sin tjänst som dataskyddsombud för kommunen. För kommunens chefer pågår en ledarskapsutbildning inom samarbetsprojektet HälsoGReppet som drivs av Göteborgsregionen, GR. Det övergripande målet med projektet är att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förebygga och förhindra sjukskrivningar bland de anställda i kommunen som orsakas av psykisk ohälsa. Under året har arbetet med resursplanering för invånardialog fortsatt, dessutom har det arbetats med en kundenkät rörande kommunens kommunikationsinsatser gentemot kommuninvånarna. Ett nytt ärendehanteringsprogram har införts i kommunen och driftsattes i januari Det arbetades under året med en förstudie innehållande kartläggning av behov och möjligheter inför en framtida telefoniupphandling för kommunen. Förstudien sker tillsammans med kommunerna Orust, Stenungsund och Tjörn. Ett projekt för att byta ut samtliga av kommunens datorer genomfördes under våren och sommaren i samarbete med Soltak. Projektet genomfördes främst av säkerhetsskäl i samband med nya högre krav på datasäkerhet och sekretess på grund av den nya dataskyddsförordningen. Kommunstyrelsen Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

103 Måluppfyllelse Av kommunstyrelsens 11 mål har 3 uppfylls under året. Mål Uppfyllt? 1 Revidera kommunens jämställdhetsstrategi Delvis 2 Stödja förvaltningarna i arbetet med jämställd service Delvis 3 Utvärdera kommunens arbete med jämställdhet under hösten 2018 Delvis 4 Program för ett mångfaldssamhälle antas under våren och implementeras i förvaltningsorganisationen under hösten. Delvis 5 Stödja förvaltningarna i arbetet med integrationsfrågor. Delvis 6 Utveckla den tekniska plattformen så att den stödjer Omsorgsnämndens tekniska behov samt stödja Socialförvaltningen i införandeprocessen. Delvis 7 Fortsätta arbetet med personalförsörjning Ja 8 Arbeta för en hälsofrämjande arbetsmiljö Ja 9 Redovisa personalomsättning varje tertial Ja Göra en översyn över hur många medarbetare varje chef har under sig i syfte att varje chef ska ha ett rimligt antal medarbetare under sig och därmed stärka arbetsmiljön Mål 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka jämfört med 2017, Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen ska öka jämfört med 2017 Delvis Delvis Hänt 2018: Nytt politiskt styre i Lilla Edet Efter två mandatperioder med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna i majoritet blir det nytt styre i Lilla Edet vid årsskiftet. Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har idag meddelat att de tillsammans har för avsikt att ta över styret i Lilla Edet de kommande fyra åren, Tillsammans får partierna 13 mandat av totalt 31 mandat i kommunfullmäktige och kommer att styra i minoritet. Det finns mycket att uträtta i kommunen och vi som tar över styret har en gemensam agenda som sätter fokus på att ha ordning och reda i ekonomin samtidigt som vi utvecklar kommunen. Vi har fantastiska möjligheter i vår kommun, med goda kommunikationer och vacker natur - dessa möjligheter ska vi ta vara på. Samtidigt ska vi ta oss an utmaningarna i kommunen i form av svag ekonomi, låga resultat i skolan och ett högt ohälsotal, säger Julia Färjhage, tillträdande ordförande för kommunstyrelsen och fortsätter: Kommunen är en attraktiv boendekommun som har ett geografiskt strategiskt läge. Men fler detaljplaner måste färdigställas för att inte tappa fart i kommunens utveckling, det gäller även framtagande av mer verksamhetsmark. Ett förbättrat företagsklimat ska också prioriteras. Vi känner varandra väl och har tagit fram flera budgetar tillsammans, vi vet hur vi ska samverka och samarbeta. Vi är väldigt förberedda på att ta över, avslutar Julia Färjhage. Originaltexten publicerades på lillaedet.se Kommunstyrelsen Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

104 Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola årkurs 1-9 samt grundsärskola. Nämnden ansvarar också för att gymnasiestudier erbjuds till kommunens ungdomar, samt har kommunens aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 45,6 47,6 48,7 Verksamhetens kostnader -379,2-366,4-334,0 Verksamhetens nettokostnad -333,6-318,8-285,3 Nettokostnadsutveckling 4,6% 11,7% 1,5% Budgetavvikelse -1,9-11,1-4,4 Personalkostnader 197,3 184,6 168,1 Ansvariga Ordförande: Carin Thorén Hansson (S) Vice ordförande: Camilla Olofsson (M) Förvaltningschef (bildningsförvaltningen): Leif Gardtman Utbildningsnämnden har inspirerats av SKL:s rapport om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner i sitt beslut om särskilt prioriterat arbete Grunduppdrag och ekonomi Förskolorna i Lilla Edet håller god kvalitet. Det framkommer i nämndens systematiska kvalitetsarbete. Alla barn som behöver förskoleplats erbjuds detta inom den lagstadgade 4-månadersperioden. Detta ställer i nuläget utbildningsnämnden inför utmaningar då efterfrågan på plats i förskola ökar. Ett antal familjer har valt att tacka nej till erbjuden plats, då platsen som erbjudits inte varit på den förskola de önskat i första hand. Utbildningsnämnden har inspirerats av SKL:s rapport om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner i sitt beslut om särskilt prioriterat arbete. Goda förutsättningar för, samt kvalitativt arbete i definierade processer, ska leda till höga resultat samt trivsel och trygghet i Lilla Edets kommuns förskolor och skolor. De definierade processerna är: Pedagogiskt ledarskap Gemensamt förhållningssätt till lärande Tät uppföljning på individnivå Särskilt stöd och tidiga insatser Förebyggande och främjande arbete för jämställdhet, trygghet och studiero Aktivt arbete med kompetensutveckling Politiskt ledarskap Samsyn och kontinuitet om mål och inriktning för verksamheten Nämndens nettobudget är 331,7 mkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 1,9 mkr. Barn- och elevantalet i utbildningsnämndens verksamheter har ökat de sista åren. Enligt beslut från fullmäktige i maj månad förstärktes utbildningsnämndens budgetram med 10 mkr, varav en miljon styrdes mot insatser för ökad trygghet och studiero. Utbildningsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

105 Måluppfyllelse Sju av nämndens mål har uppnåtts under året. Förskola och skola arbetar aktivt med ett ständigt fokus på barnen och barn som kan vara i behov av stödinsatser upptäckts. På enheterna i utbildningsnämndens ansvarsområden ska det finnas utvecklingsplaner och planer mot diskriminering och annan kränkande behandling. Dessa planer ska innehålla enheternas beskrivningar över hur läroplanernas uppdrag ska genomföras samt hur målen i nämndens verksamhetsplan ska uppnås. Mål 1 Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola ska arbeta systematiskt för att främja jämställdhet, trygghet och studiero. Uppfyllt? Ja 2 I de nyckeltal som Utbildningsnämnden använder ska uppdelning mellan könen framgå i de fall där det är möjligt. Ja 3 4 Bildningsförvaltningen ska ta fram en beskrivning över hur systematik ska skapas i arbetet med att Lilla Edets kommuns förskolor och skolor ska vara attraktiva arbetsplatser. Information om kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle ska spridas i bildningsförvaltningens verksamheter, när programmet är antaget. Ja Ja 5 Utbildningsnämnden ska sträva mot att andelen årsarbetare med förskollärarexamen i förskolan är omkring två tredjedelar. Delvis Bildningsförvaltningen ska ta fram en plan för hur nämndens verksamheter ska arbeta för att möta de nya krav på digitalisering och programmering som införts i den reviderade upplagan av LGR-11 och som träder i kraft läsåret 18/19. Bildningsförvaltningen ska ta fram en plan för hur nämndens verksamheter ska arbeta för samverkan med arbetslivet utanför skolan, där verkställandet av obligatorisk PRAO under årskurs 8 och 9 ska vara en del. Utbildningsnämnden fördelar ekonomiska medel utifrån förskole- och skolenheternas behov, relativt nämndens ekonomiska ramar. En transparent fördelningsmodell ska utvecklas. Utbildningsnämnden ska samverka med IFO, vårdcentraler samt Närhälsan med ungdomsmottagning, kring åtgärder för att stötta elever att uppnå godkända resultat och att fullfölja sina studier. Ja Delvis Ja Ja Hänt 2018: Ryrsjöns nya förskola invigd Moderna lokaler i ett naturnära läge och med stort fokus på hållbarhet. Nu är Ryrsjöns nya förskola invigd. När Ryrsjöns nya förskola invigdes torsdag 17 maj var det många som närvarade. Barn och personal från både Ryrsjöns förskola och skola, tjänstepersoner, politiker och media. Förskolechef Pia Mattsson hälsade välkommen, utbildningsnämndens ordförande Carin Thorén Hansson höll invigningstal och sju förväntansfulla förskolebarn fick den spännande uppgiften att klippa bandet. Därefter gavs det möjlighet att gå husesyn på förskolan och det bjöds på lättare förtäring i matsalen där elever och personal från Kulturskolan stod för musikunderhållning. Det känns mycket bra att kunna erbjuda våra förskolebarn möjligheten att lära och utvecklas i den här fantastiska miljön. Det märks tydligt att barnen trivs här. Jag känner också en stor tacksamhet mot alla som varit involverade i byggprocessen, säger Pia Mattsson, förskolechef. Originaltexten publicerades på lillaedet.se Utbildningsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

106 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens huvudsakliga uppdrag är att stimulera till ett brett kultur- och fritidsliv i kommunen. Detta görs bland annat genom att erbjuda biblioteksverksamhet och musik/kulturskola, stödja studieförbunds- och föreningsverksamhet, förvaltning av fritidsanläggningar, samt samordning av kultur- och föreningsaktiviteter. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 3,0 2,0 1,3 Verksamhetens kostnader -25,9-24,5-22,9 Verksamhetens nettokostnad -22,9-22,5-21,6 Nettokostnadsutveckling 1,6% 4,3% 0,5% Budgetavvikelse 0 0 0,5 Personalkostnader 8,8 8,5 8,1 Ansvariga Ordförande: T.o.m. 23/1 Kjell Johansson (S) Fr. 24/1 Annette Fransson (S) Vice ordförande: Carina Andersson (C) Förvaltningschef (bildningsförvaltningen): Leif Gardtman Under hösten startades öppen fritidsverksamhet för barn och ungdomar i kommunen i syfte att skapa trygghet och studiero i skolan och därmed bidra till bättre skolresultat. Grunduppdrag och ekonomi Kultur- och fritidsnämndens grunduppdrag fullföljs. Under 2018 har kulturverksamheten arbetat med arrangemang som UKM-festivalen, GOA veckan (Gemenskap och Aktiviteter, i samarbete med kommunens föreningar), kulturtisdag och Värdefulla möten för att främja föreningsliv, kultur, kreativitet och gemenskap för vuxna och unga i kommunen. Det har också jobbats med projekt och arrangemang för att lyfta ämnen så som jämställdhet, värdegrund, diskriminering och hbtq-frågor, bland annat genom deltagande i PrideParaden under Europride Under hösten startades öppen fritidsverksamhet för barn och ungdomar i kommunen i syfte att skapa trygghet och studiero i skolan och därmed bidra till bättre skolresultat. Verksamheten är ett samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden. Lödöse museum och Västarvet samverkar kring kulturarvsfrågor och utvecklar fungerande former för fortsatt samarbete. Biblioteket har under året arbetat för att tillmötesgå nämndens mål om mer jämställd service till invånarna, bland annat genom höstlovsaktiviteter och en större medvetenhet kring jämställdhet i det kontinuerliga arbetet med medieinköp. Samarbetet med förskolor och skolor i kommunen har också fortsatt att utvecklas under året, bland annat genom ett nytt upplägg för bokdistribution till förskolor. Musik/kulturskolan har under året firat 40-årsjubileum och i samband med detta också bytt namn till Kulturskolan. Förutom instrument- och sångundervisning, filmskapande, dans, teater med mera, har Kulturskolan också genomfört olika aktiviteter i samarbete med kommunens skolor och förskolor. Exempel på aktiviteter är Hela skolan sjunger, föreställningar, julallsång samt sång- och rytmikverksamhet på förskolor. Utöver detta har det också hållits konserter och musikquiz för allmänheten. Särskolans elever har erbjudits kulturskoleaktivitet i Stenungsund genom ett samarbete mellan Stenungsund, Tjörn och Orusts kulturskolor, som går under namnet STOLT. Kultur- och fritidsnämndens nettobudget är tkr för verksamhetsåret Årets resultat visar ett mycket litet överskott på kr. Nämndens investeringar under året uppgår till tkr. Vissa investeringar för Strömsvallen faller ut efter årsskiftet, eftersom upphandlingsförfarande tog längre tid än beräknat. Arbetet påbörjades därför sent på året och därmed får utomhusåtgärderna vänta till våren. I gengäld påbörjades åtgärderna kring Högtorpsspåret redan under hösten då de var av akut karaktär. Kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

107 Måluppfyllelse Av de uppsatta målen är fyra uppfyllda, två är delvis uppfyllda och tre anges som ej uppfyllda. Mål Uppfyllt? 1 Kvoten mellan deltagartillfällen i idrott mellan pojkar och flickor (7-20 år). Nej 2 Kvoten mellan andelelen kvinnor och män som är aktiva låntagare i kommunala bibliotek. Ja 3 Kvoten mellan pojkar och flickor som deltar i bokklubb. Ja 4 Rekrytering av föreningsutvecklare Ja 5 Utforma metod för att mäta föreningarnas arbete med mångfald, jämlikhet och tillgänglighet. Nej 6 Andelen barn och unga i kultur- och idrottsföreningarna ska öka. Nej 7 Strävan är att alla kommunens idrotts- och övriga anläggningar skall vara tillgänglighetsanpassade avseende handikapptoaletter och ramper Delvis 8 Ett tillitsfullt ledarskap skapar trygghet och tillförsikt i organisationen vilket minskar ohälsotalen hos personalen Ja 9 Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka jämfört med Andelen gymnasieelever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen ska öka jämfört med 2017 Delvis Hänt 2018: Nu finns ungdomscoacherna på plats Nu finns tre av fyra ungdomscoacher på plats i Lilla Edet gruppledaren Elisabeth Bettan Persson samt Jibran Gergy och Fanny Wester. Rekrytering av en fjärde person pågår och denne förväntas ansluta sig till ungdomsteamet i början av Sedan dag ett, när de började i augusti, har Fanny Westers och Jibran Gergys fokus varit att lära känna högstadieeleverna på Fuxernaskolan. Fanny, med bakgrund som folkhälsovetare och arbete med att skapa trygga ungdomsmiljöer, och Jibran, som tidigare arbetat på ungdomshem. I september började även gruppledaren Elisabeth Bettan Persson, efter 29 års arbete med ungdomar inom fritid och fält i Ale kommun. Ungdomarna i Lilla Edet har mottagit oss på ett mycket positivt sätt och visar en stor nyfikenhet kring vilka vi är och vad vi ska göra, berättar Jibran Gergy. Nu finns de på skolan kl varje dag. Förutom att de finns på plats som en trygg vuxen i uppehållsrum och korridorer möter de upp när eleverna kommer med skolbussarna på morgonen liksom när det är dags att ta bussen hem igen på eftermiddagen. Skolbiblioteket, som tidigare inte använts under ordnade former, har vi ställt i ordning till en lugn oas där ungdomarna kan mötas för att ägna sig åt lugna aktiviteter och samtal. Vi arrangerar även lunchaktiviteter, säger Fanny Wester. Originaltexten publicerades på lillaedet.se Kultur- och fritidsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

108 Tekniska nämnden Grunduppdraget är att arbeta för att Lilla Edets kommun ska nå en god och långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser och trafikfrågor. Nämnden ansvarar även för att teknisk försörjning, innefattande bland annat vatten, avlopp och avfall, skall vara robust, säker och miljöanpassad. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 1,5 8 2,1 Verksamhetens kostnader -24,2-26,5-20,8 Verksamhetens nettokostnad -22,8-18,5-18,7 Nettokostnadsutveckling -23,24% -1,10% -29,70% Budgetavvikelse -0,4 2,1 0,2 Personalkostnader 3,1 3,7 2,1 Ansvariga Ordförande: Eva Lejdbrandt (L) Vice ordförande: Zara Blidevik (M) Förvaltningschef (samhällsbyggnadsförvaltningen): Anna Stenlöf Arbetsåret 2018 har präglats av utmaningen att klara av grunduppdraget trots att ett antal kompetenser saknats i tillräcklig omfattning i förvaltningen. Grunduppdrag och ekonomi Arbetsåret 2018 har präglats av utmaningen att klara av grunduppdraget trots att ett antal kompetenser saknats i tillräcklig omfattning i förvaltningen. Effekter av dessa förhållanden går att identifiera i alla verksamhetsdelar. Verksamheten drift och skötsel av allmän plats är den verksamhet med mest synliga negativa effekter. Stora arbetsinsatser har gjorts under 2018 med tillgänglig kompetens inom va-huvudmannens verksamhet för att stärka förutsättningar för en stabilare va-ekonomi över tid. Utmaningarna som återstår är dock många och kapitalintensiva. Med en del operativa utmaningar klarade avfallsverksamheten glädjande nog att upprätthålla enligt plan under år Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för året en negativ budgetavvikelse på 358 tkr. Den främsta orsaken till underskottet är att en fordran som finns gentemot en av entreprenörerna för bredbandsutbyggnad nu bokförts som en osäker fordran i sin helhet. Verksamheten Skötsel Allmän plats, park, med mera visar för året en positiv avvikelse gentemot budget på tkr. Överskottet förklaras dels av lägre kontraktskostnader, dels av uteblivna beställningar. VA-verksamheten visar för året ett underskott på tkr. Högre intäkter och lägre kapitaltjänstkostnader bidrar till att underskottet inte blir lika stort som i den senaste prognosen på tkr. De driftrelaterade kostnaderna är dock fortfarande högre än budget. Årets resultat bidrar till att minska det egna kapitalet till totalt tkr. Avfallsverksamheten visar för året ett överskott på + 80 tkr. Högre intäkter från brukningstaxan samt högre intäkter från ÅVC bidrar till det positiva resultatet. Inför året var en förutsättning att en extra personal delvis skulle finansieras av det egna kapitalet med 304 tkr. Därför gör det att det egna kapitalet minskar, trots årets överskott. Den utgående balansen 2018 är 218 tkr. Tekniska nämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

109 Måluppfyllelse Av nämndens fem verksamhetsmål uppfylls tre av dem. Ett av målen är delvis uppfyllt och ett är inte uppfyllt. Mål Uppfyllt? 1 Genomföra utbildning av i jämställdhet Ja 2 Tekniska avdelningen ska ge information om kommunens VA-och avfallstjänster på ett lättillgängligt sätt. Delvis 3 Öka kunskap hos chefer om ledning och ledarskap Ja 4 Öka kompetensen hos medarbetare genom fortbildning Ja 5 Asfaltskulden ska minska under året. Asfaltskulden ska ha minskat med 30 % Nej Hänt 2018: Hjärtstartare på ÅVC i Göta Om en person drabbas av hjärtstopp, det vill säga hjärtat slutar slå, behöver personen få behandling inom några minuter. Tillsammans med hjärt- och lungräddning är användning av en hjärtstartare den viktigaste åtgärden. Hjärtstartare finns på ett antal platser runt om i Lilla Edets kommun. Nu finns en hjärtstartare också på Återvinningscentralen, ÅVC, i Göta. Hjärtstartare är en maskin som kan leverera en strömstöt mot hjärtat och på så sätt återställa den normala rytmen och få hjärtat att slå igen. Ju tidigare hjärtstartaren används på personen med hjärtstopp, desto större är chansen att hjärtat startar upp igen. Även om vi alla hoppas på att aldrig behöva använda den på någon i vår närhet, kan hjärtstartaren innebära skillnaden mellan liv och död. Det är nästan alltid mycket folk i rörelse på ÅVC. Det kändes som en naturlig plats där det bör finnas en hjärtstartare, så vi bestämde oss för att skaffa en. Ulrik berättar att hjärtstartaren ligger i en väska och om det behövs så kan man komma och hämta väskan och ta med den till den som har hjärtstopp. Då är det bara att springa hit och hämta den, så klart! Det finns både företag och bostäder i närheten av oss i Göta. Hjärtstartaren är självinstruerande och läser upp instruktioner medan du använder apparaten. Det är omöjligt att använda apparaten fel, eller orsaka någon skada. Den kräver heller inga speciella förkunskaper. Originaltexten publicerades på lillaedet.se Det finns hjärtstartare på drygt tio olika ställen runt om i Lilla Edets kommun. Nu finns också en på ÅVC i Göta. Ulrik Nyström, enhetschef avfall, berättar: Tekniska nämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

110 Miljö- och byggnämnden I miljö- och byggnämndens verksamhet ingår kommunens åtaganden inom områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll, energirådgivning samt handläggning av bygglovsärenden. Nämndens verksamheter är till stor del lagreglerad och händelsestyrd och omfattar både prövning och tillsyn. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 4,3 4,7 5,7 Verksamhetens kostnader -8,3-9,2-21,1 Verksamhetens nettokostnad -4-4,5-15,4 Nettokostnadsutveckling -11,10% -70,80% 3,40% Budgetavvikelse 1,6 0,7 1,3 Personalkostnader 6,3 6,2 16,1 Ansvariga Ordförande: Lena Hållinder-Berglund (S) Vice ordförande: T.o.m. 23/1 Peder Engdahl (M) Fr. 24/1 Andreas Nelin (M) Förvaltningschef (samhällsbyggnadsförvaltningen): Anna Stenlöf Grunduppdrag och ekonomi Miljö- och byggnämndens verksamheter visar för året ett positivt resultat på tkr. Avvikelsen förklaras till stor del av högre intäkter samt lägre kostnader för bygglovsverksamheten än budgeterat. Även verksamheten för hållbar utveckling visar ett överskott gentemot budget till följd av lägre personalkostnader. Produktionsmässigt finns det en del tillsyn enligt miljöbalken som inte har genomförts, i övrigt bedöms nämndens grunduppdrag vara uppfyllt. Under året togs 134 beslut om bygglov, vilket är 15 fler än föregående år. Under året har antalet bygglov för nybyggnad av enbostadshus ökat starkt, från 29 beslut år 2017 till 45 beslut under år Detta beror i huvudsak på byggnation på Ström - Stallgärdet. Handläggningstiden för bygglovsbeslut på delegation var i snitt 9,4 dagar från det att ärendena var kompletta. Plan- och bygglagen föreskriver att beslut i bygglovsärenden ska tas inom 10 veckor från det att ärendena är kompletta. Preliminära data från SKL:s Insiktsportal visar att företagens betyg för Lilla Edets bygglovsverksamhet 2018 har ökat till Nöjd Kund Index, NKI, 70 från år 2014 då företagarnas betyg var NKI 54. Värden som finns tillgängliga tyder på ett bra resultat då kommuner i Göteborgsregionen har ett NKI på 55 i snitt Under året har ett fortsatt aktivt arbete enligt beslutad tillsynsplan inom PBL-området genomförts genom att både avsluta äldre tillsynsärenden och genom att ta tag i nya tillsynsärenden. Målet för 2018 var att avsluta 20 tillsynsärenden. 76 ärenden avslutades vilket visar på en för försiktig prognos på handläggningstakt i dessa ärenden. Miljö- och byggnämnden och bygglovsenheten har under 2018 deltagit i Byggsamverkan för Västra Götalands läns aktiviteter, som har bestått av politiker- och chefsträff, utbildningar och projekt. Verksamhetsområdet myndighetsutövning inom området miljö- och hälsoskydd består såväl av händelsestyrd som planerad verksamhet. Verksamheten, som ska utföras i enlighet med en årligen framtagen tillsynsplan, regleras huvudsakligen i miljöbalken och dess förordningar och föreskrifter. Under året har verksamheten haft visst produktionsbortfall som förklaras av en vakant tjänst som tillsatts i början av sommaren. Trots det har de flesta i kontrollplanen utpekade uppgifter genomförts men några uppgifter inom den planerade miljö- och hälsoskyddstillsynen har fått skjutas på framtiden. Dessutom saknas en personell resurs som kan hantera de miljöstrategiska frågorna i någon omfattning. Kontrollskulden som tidigare fanns gällande livsmedelskontroll har hanterats under året. Även den fasta tillsynen på kommunens större miljöfarliga verksamheter är i stort sett i fas med behovet. Arbetet med inventering av enskilda avlopp har fortsatt och under 2018 startades mer än 360 ärenden med målet att alla bristfälliga avlopp ska åtgärdas. Tillsyn mot lantbruk och förskolor var andra områden som prioriterades. Antal klagomålsärenden gällande till exempel nedskräpning, eldning och skällande hundar är många och tar mycket tid i anspråk. Arbetet med miljöövervakning genom provtagning och kalkning av sjöar och våtmarker har genomförts enligt plan. Miljö- och byggnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

111 Måluppfyllelse Av nämndens 10 mål har 8 uppfyllts under året. Mål Uppfyllt? 1 Öka kunskapen om jämställd service i samhällsbyggnadsuppdraget. (procent) Ja 2 Utreda hantering av behov av tolk vid kontakt med myndigheten (procent) Ja 3 Ta fram förslag till hur förståelsen av kommunens bygglovstaxa kan utvecklas (procent) Ja 4 Öka kunskap hos chefer om ledning och ledarskap (procent) Ja 5 Ökad arbetstillfredsställelse genom stärkta förutsättningar att göra ett kvalitativt jobb (procent) Ja 6 Minska antalet öppna ärende (procent) Ja 7 Minska ledtider i nämndens ärendeprocesser (procent) Ja 8 Utvecklad kundservice - Genomför fem servicehöjande åtgärder i myndighetsservicen (antal) Nej 9 Öka avgiftsintäkter inom tillsyn inom miljö- och hälsoskydd - Samordnas med beslut om tillsynsplan för (antal) Nej 10 Fortsätta arbetet med att utveckla samarbete över kommungräns inom nämndens ansvarsområde (procent) Ja Hänt 2018: Miljö- och familjedagen blev en folkfest! Solen och massor av glada människor i alla åldrar sken ikapp i onsdags 6 juni när Miljö- och familjedagen arrangerades i Ströms slottspark. Tack alla ni som kom och bidrog till denna fantastiskt trevliga dag! Besökarna till Miljö- och familjedagen var många. Antalet uppskattades till ett tusental, vilket är rekord jämfört med tidigare år. I parkens grönska arrangerades många olika roliga aktiviteter för både stora som små. Bland annat fanns möjligheten att prova på cirkuskonster, slöjda, testa judo, åka häst och vagn, klappa getter och gå tipspromenad. Räddningstjänsten visade upp en av sina bilar och vid Frendo Preem fanns elcyklar att pröva och möjlighet att tvätta bilen i nya hållbara anläggningen. I parken kunde man även få tips om solceller, lyssna till föreläsning om medveten konsumtion, fynda på bytesmarknaden och avnjuta musikalisk underhållning framförd av Lilla Edets Kulturskola. Under dagen delades även Miljöpriset 2018 ut till pristagaren Christian och Lena Berg på Frendo Preem Lilla Edet. Varje år delar Lilla Edets kommun ut detta pris för att uppmärksamma en enskild person, ett företag eller en organisation som har gjort en värdefull insats för miljön. Christian och Lena Berg tilldelas priset för deras satsning på en miljöcertifierad biltvätt som ger kommunens invånare möjlighet att tvätta bilen miljösmart på nära håll. Originaltexten publicerades på lillaedet.se Miljö- och byggnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

112 Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ska erbjuda stöd- och serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lagstiftningens krav avseende tillämpningen av socialtjänstlagen (SOL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Färdtjänstlagen, Lag om bostadsanpassningsbidrag och övrig lagstiftning säkerställs. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 46,3 44,7 45,3 Verksamhetens kostnader -276,8-254,9-244,4 Verksamhetens nettokostnad -230,5-210,2-199,1 Nettokostnadsutveckling 9,70% 5,6% 2,4% Budgetavvikelse 14,0-1,0 4,1 Personalkostnader 198,7 181,4 173,4 Ansvariga Ordförande: Linda Holmer Nordlund (V) Vice ordförande: Tommy Nilzén (MP) Förvaltningschef (socialförvaltningen): Lotte Mossudd Riksdagens antagna mål för utformning av äldrepolitiken ska vara vägledande i omsorgen om äldre som ska ha möjlighet att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, ha tillgång till god vård och omsorg och bemötas med respekt. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), en rättighetslag, beviljas den enskilde sökt insats förutsatt att han/hon tillhör målgruppen och har rätt till insats. Vägledande principer är humanistisk människosyn, helhetssyn, självständighet, integritet, inflytande, delaktighet och tillgänglighet. Grunduppdrag och ekonomi För 2018 visar omsorgsnämnden ett underskott på 14 mkr. Utfallet har förbättrats jämfört med den prognos som gjordes i tertial 2 som visade på ett prognosticerat underskott motsvarande 16,7 mkr för helåret. Kostnader för licenser, datorer och telefoni överskrider budget med 1,2 mkr. Detta då verksamheterna inte fått något tillskott i budget efter att det nya projektet med datorer och telefoni kom igång. Vård och omsorg Äldreomsorgen redovisar ett underskott på drygt 8,4 mkr, till största delen personalkostnader. Prognosen för hela året var i tertial 2 ett överskridande med 10,5 mkr. Under stor del av året har både särskilt boende och hemtjänst saknat enhetschefer. I september var enhetscheferna fulltaliga och arbetade med kontroll och styrning i syfte att minska kostnader. Detta gav ett gott resultat, vilket särskilt syns inom hemtjänsten. De ökade personalkostnaderna beror till stor del åtta brukare som krävt förstärkt personal på grund av stora omvårdnadsbehov. Några av dem har haft egen personal 24 timmar per dygn då de är beroende av medicinskt apparatur för sin överlevnad. Sammanlagt har detta inneburit nästan 14,5 årsarbetare extra. Hemsjukvårdens nattpatrull hade också under cirka 4 månader personalförstärkning, då ett ärende krävde ständig tillsyn nattetid. En annan förklaring till underskottet är att verksamheten haft stora rekryteringsproblem och att personalomsättningen för timvikarier varit hög. Detta har medfört mycket höga kostnader för fyllnads- och övertid och höga introduktionskostnader. Hemsjukvården har under året, på grund av brist på sjuksköterskor, under vissa perioder, tvingats köpa tjänst från bemanningsföretag vilket innebär en betydligt högre kostnad än för ordinarie personal. Hemsjukvården och ordinärt boende har också haft kostnader för brukare i målgruppen LSS som erhållit insats enligt socialtjänstlagen efter att Försäkringskassan avslagit ansökan enligt SFB. Ytterligare en förklaring till det negativa resultatet är extra personalkostnader då nät- och verksamhetssystem flera gånger varit ur funktion. Det har bland annat Omsorgsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

113 Nyckeltal Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 12 månader Utveckling i procent Antal färdtjänstresor % Beläggning Säbo+Korttid 98% 94% 95% 4% 4% Antal arbetade timmar totalt inom hemtjänsten % Antal betalda dygn för utskrivningsklara % inneburit att trygghetslarm inte kunnat kontrolleras, insatser och planering inte varit tillgängliga i systemet och att personalrekrytering i Time Care Pool inte fungerat. Funktionshinder Funktionshinder redovisar ett negativt resultat på nästan 5,4 mkr. Prognosen i T2 var 6,2 mnkr. Huvudorsaken till underskottet är tre nya beslut om boende som inte kunnat verkställas i egen regi, utan plats har köpts externt för två vuxna och ett barn. Dessa nya beslut fattades efter att budget för 2018 var lagd och inga tidigare beslut upphörde under året. Omförhandlingar av tidigare avtal gjordes dock under året, vilket minskade underskottet på övriga LSS-insatser. Några brukare på gruppbostäder och serviceboende har under året haft betydligt större behov av hjälp och stöd, vilket krävt en högre personaltäthet. När det gäller personlig assistans kan underskottet huvudsakligen förklaras med ett verkställt ärende enligt SoL som lett till ökade personalkostnader, samt att antalet timmar utförda av privata utförare ökat under året. Ett minskat antal ärenden har också lett till mindre intäkter vilket påverkar det totala utfallet. Måluppfyllelse Av nämndens 11 mål har 9 uppfyllts under året. Mål Uppfyllt? 1 Kartlägga språkgrupper hos personer som bor på särskilt boende och inom funktionshinderverksamheten Ja 2 Inom dagverksamhet LSS kartlägga kvinnor och mäns upplevelse av att få aktiviteter efter intresse. Ja 3 Se över möjligheten att anordna praktikplatser till nyanlända, antal personer 1 Ja 4 Införa trygghetkamera i ordinärt boende, antal kameror Nej 5 Införa digital nyckelhantering för brukare med hemtjänst distrikt Ström Nej 6 Kartlägga enhetschefers arbetsmiljö Ja 7 Utreda frågan om studier på arbetstid Ja 8 Brukare på särskilt boende som uppnår dygnsfasta under 11 timmar Ja 9 Andelen utförd validering av smärtskattning av palliativa patienter Ja 10 Skapa en plattform för samverkan mellan funktions-hinder och kultur och fritid i syfte att skapa utökat utbud av fritidsaktiviteter för personer inom LSS Ja 11 Funktionshinderavdelningen har påbörjat samarbete med Kultur och fritid. Ja Omsorgsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

114 Individnämnden Individnämnden ska arbeta förebyggande så att missförhållanden och sociala problem motverkas. Den enskilde ska vid verkställighet av bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Som ett led i detta ska nämnden även erbjuda kompetensutveckling i form av vuxenutbildning, SFI, språk- och arbetspraktik samt annan verksamhet som leder arbetslösa mot den reguljära arbetsmarknaden. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 39,7 66,4 61,5 Verksamhetens kostnader -134,4-150,4-145,1 Verksamhetens nettokostnad -94,7-84,0-83,6 Nettokostnadsutveckling 12,7% 0,5% 3,7% Budgetavvikelse 3,2 3,2 2,0 Personalkostnader 56,1 65,8 63,6 Ansvariga Ordförande: Peter Spjuth (V) Vice ordförande: Fredrik Enström (C) Förvaltningschef (socialförvaltningen): Lotte Mossudd Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) AMA ska erbjuda kommuninvånarna stöd och råd för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Stödet erbjuds i form av kommunal vuxenutbildning, SFI undervisning, språk-/arbetspraktik samt motivationshöjande insatser. Arbetscentrum med de sex arbetslagen tillgodoser, så långt det går, individens speciella behov. AMA:s Lärcentrum erbjuder SFI samt grundläggande och gymnasiala kurser. Kursutbudet på Lärcentrum kompletteras med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR och ger kommuninvånarna möjlighet att studera i andra kommuner och på distans. Individ och familjeomsorgen (IFO) IFO ska bedriva socialtjänst av god kvalitet och ska på ett rättssäkert, respektfullt och kompetent sätt ge rätt sociala insatser i rätt tid. Med god kvalitet menas att arbetet bedrivs med hög tillgänglighet, respekt för den enskildes integritet och självbestämmanderätt, med en helhetssyn som utgår från den enskildes samlade livssituation, enligt gällande lagstiftning, vetenskap och beprövad erfarenhet. Medarbetarna ska ha adekvat utbildning och resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Insatser sker på individ, grupp och strukturell nivå. Nära samarbete sker med andra aktörer inom området. Individ och familjeomsorgen består av nio olika arbetsgrupper: Mottag, Vuxen, Bistånd LSS/äldre, Barn och Unga, Familjehem/familjerätt, Administration, Stöd och försörjning, Familjepedagoger och Boendestöd. Dessa arbetsgrupper är uppdelad på fyra enheter med en chef för varje enhet samt en övergripande verksamhetschef. IFO handlägger även ärenden enligt alkohollagen och tobakslagen samt dödsbo. IFO bedriver myndighetsutövning men ger också råd och stöd i öppna verksamheter. Grunduppdrag och ekonomi Individnämnden redovisar för året ett negativt resultat med 3,2 mkr. AMA redovisar ett överskott på 0,2 mkr, bland annat på grund av att planerad utbildning där Lilla Edet köper platser inte startade. Arbetscentrum redovisar goda intäkter, vilket uppväger oväntade kostnader under året, bland annat återbetalningskrav på statsbidrag, ökade personalkostnader för SFI på grund av stort elevantal och hyreskostnader för Varvet del av året. IFO redovisar ett negativt resultat på 3,4 mkr. Orsaken till underskottet är främst en stor ökning av kostnad för placering av vuxna på grund av missbruk. Fem personer omhändertogs under året enligt tvångslagen Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och var placerade på så kallade SiS-institutioner (Statens institutionsstyrelse) till mycket höga dygnskostnader. IFO utbildade under året några medarbetare på öppenvårdsenheten för att framöver kunna erbjuda behandling och förebyggande insatser gällande missbruk, vilket tros medföra minskade behov av placeringar. IFO köpte under året konsulttjänster till en kostnad av 1,2 mkr, vilket var nödvändigt Individnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

115 Nyckeltal för att bibehålla rättssäkerheten och en acceptabel arbetsmiljö för medarbetarna. Utfall 2018 Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 12 månader Utveckling i procent Antal vårddagar barn och unga (HVB) % Antal placeringsdygn i familjehem % Antal vårddagar vuxna (HVB) % Antal hushåll med ekonomiskt bistånd % Genomsnittligt antal bidragsmånader per 12-månadersperiod 6,4 6,3 5,9 0 2% Antal köpta vårddagar för personer med psykiskt funktionshinder % Jämfört med föregående år har kostnaderna för försörjningsstöd ökat. Dock var antalet hushåll som fick försörjningsstöd under året detsamma som 2017, vilket var det lägsta antalet som uppmätts under perioden Kostnader för licenser, datorer och telefoni överskrider budget med 0,7 mkr. Detta då verksamheterna inte fått något tillskott i budget efter det nya projektet med datorer och telefoni. Måluppfyllelse Av de uppsatta målen är 11 uppfyllda, 2 är inte uppfyllda och 3 är delvis uppfyllda. Mål Uppfyllt? 1 Vid verksamhetsuppföljning redovisas mål och nyckeltal könsuppdelat där så är relevant Ja 2 nyanlända ska efter etableringsfasen snabbare få arbete Delvis 3 Introduktionsprogram för nya socialsekreterare Ja 4 Medarbetare ska få tillräckligt arbetsledarstöd Ja 5 Tydliga kompetensutvecklingsplaner ska tas fram Ja 6 Uppföljning av utredning sextimmarsdag 2017 Ja 7 En öppenvårdsenhet ska startas Ja 8 Språkpraktikplatser ska redovisas b) Antalet språkpraktikplatser, som erbjudits, ska redovisas beträffande gruppen män respektive kvinnor. 3 kvinnor Ja 9 Dagaktivitet/lägerverksamhet anordnas, gärna i samarbete med föreningslivet Anordnat, dock ej tillsammans med föreningslivet Ja Genomsnittstiden ett hushåll är aktuellt för försörjningsstöd skall minska och redovisas könsuppdelat. Tiden har ökat, de hushåll som har fortsatt behov av försörjningsstöd står längre från arbetsmarknaden/annan försörjning Andelen personer som får jobb eller börjar studera på heltid efter en period med sysselsättning genom AMA:s verksamheter ska öka och redovisas könsuppdelat 2 kvinnor och 1 man i jobb, 1 kvinna i utbildning Nej Nej 12 Feriearbete om fyra timmar per dag under tre veckor ska erbjudas samtliga intresserade ungdomar som är födda Ja 13 Utöka antalet utbudspunkter för AMA:s verksamhet Delvis Anhörigstöd ska utvecklas Utbildning behövs för att ge mer kvalificerat metodstöd. I dagsläget erbjuder vi råd och stödsamtal till anhöriga inom IFO. Föräldrastöd ska utvecklas. Flera av familjepedagogerna utbildades under året i en ny föräldrastödsmetod, ABC, och grupper startades under hösten Delvis Ja 16 Servicedeklarationer ska upprättas i alla arbetsgrupper Ja Individnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

116 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på nämnden. Vidare ska nämnden samarbeta med myndigheter, organisationer, och enskilda vars verksamhet berör överförmyndarnämndens verksamhetsområde, samt lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde. Resultat (belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 0 1,3 2,7 Verksamhetens kostnader -1,8-2,9-4,2 Verksamhetens nettokostnad -1,8-1,6-1,5 Nettokostnadsutveckling 12,5% 6,7% 25,0% Budgetavvikelse 0 0,1-0,5 Personalkostnader 0,6 1,8 2,4 Ansvariga Ordförande: Jakob Hallman (KD) - Stenungsund Vice ordförande: Annette Fransson (S) Grunduppdrag och ekonomi Nämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner. Lilla Edets kommun köper de administrativa tjänsterna från överförmyndarverksamheten i Stenungsunds kommun. Från och med 2015 sköts denna verksamhet att via en gemensam nämnd för de samverkande kommunerna. Överförmyndarnämnden redovisar ett överskott på 50 tkr. Måluppföljning Nämnden har inte konkretiserat något av kommunfullmäktiges mål. Omsorgsnämnden Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

117 Koncernen Lilla Edets kommun Koncernen Lilla Edets Kommun uppvisar ett resultat på 9,5 mkr, vilket är 20,9 mkr lägre jämfört med föregående år. Koncernen Lilla Edets Kommun omfattar förutom kommunen de tre företagen AB EdetHus, Lefab och Soltak AB också Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF). Kommunens ägarandel i AB EdetHus är 100 procent, Lefab 50 procent, Soltak 25 procent och Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) 30 procent. Soltak AB är ny i kommunens koncernredovisning 2018 då kommunens andelar i bolaget ökade från 14 procent till 25 procent under Nedan följer en kort finansiell analys av koncernen och den sammanställda redovisningen. Nettoomsättning och resultat (belopp i mkr) Nettoomsättning koncern (eliminerad) 1 068, ,6 948,4 varav kommun 990,5 996,3 918,2 varav bolag 174,2 137,6 118,0 Resultat koncern (eliminerat) 9,5 30,4-12,2 varav kommun 7,6 27,7-14,9 varav bolag -0,4 1,1 1,5 Nettoomsättningen (intäkterna) har stadigt ökat varje år. AB EdetHus har ökat sina intäkter med 1,5 procent, LEFAB med 3,5 procent och SBRF med 5,6 procent. Koncernens eliminerade andel av Soltaks intäkter uppgår till 32 mkr vilket ger en ökning av bolagens intäkter med 23 procent, då de ingår i den sammanställda redovisningen för första gången Koncernens resultat har minskat med 20,9 mkr till 9,5 mkr jämfört med 30,4 mkr föregående år. Största delen av minskningen är hänförlig till kommunens minskade resultat. Tabell, Investeringar i materiella anläggningstillgångar (belopp i mkr) Koncernen 87,3 151,8 99,3 varav kommun 37,7 37,7 30,9 varav bolag 49,6 114,1 68,4 Investeringsnivån ligger på en betydligt lägre nivå 2018 jämfört med Minskningen beror på att AB EdetHus inte haft lika stora investeringsutgifter 2018 som de hade Under 2018 avsåg den största investeringen uppförande av ett nytt bostadsområde om 40 lägenheter på Sadelmakaregården. Kommunens investeringar har varit i samma nivå som föregående år. Största delen av investeringarna ligger inom vatten- och avloppsverksamheten samt väghållning. Tabell, Soliditet (belopp i mkr) Koncernen (eliminerad) 12,2% 11,7% 11,1% varav kommun 21,4% 19,4% 15,0% varav bolag 9,3% 10,9% 12,0% Koncernens soliditet ökar något 2018 på grund av det positiva resultatet. Kommunens soliditet fortsätter att öka från 15 procent 2016 till 21,4 procent Bolagens soliditet har minskat samma period från 12 procent 2016 till 9,3 procent Minskningen beror på att SBRF hade ett negativt resultat samt att Soltak gick in i koncernen 2018 med en låg soliditet. AB Edet- Hus ligger på en oförändrad soliditet medan LEFAB har ökat sin soliditet något mellan 2017 och Koncernen Lilla Edets kommun Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

118 Nyckeltal, koncern Resultat - Kapacitet Verksamhetens nettokostnader / skatteintäkter och generella statsbidrag 90,4% 86,7% 88,4% Planenliga avskrivningar / skatteintäkter och generella statsbidrag 6,5% 6,5% 9,6% Finansnetto / skatteintäkter och generella statsbidrag 1,8% 2,7% 3,5% Nettokostnadsandel 96,9% 93,2% 98,0% Årets resultat / eget kapital 5,7% 19,4% -9,6% Årets investeringar, mkr 87,3 151,8 99,3 Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 77,7% 55,3% 57,3% Soliditet 12,2% 11,7% 11,1% Risk - Kontroll Kassalikviditet 77,0% 89,0% 93,1% Balanslikviditet 85,7% 98,8% 110,1% Rörelsekapital, mkr -35,8-2,6 21,5 Finansiella nettotillgångar -959,7-912,1-844,3 Koncernen Lilla Edets kommun Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

119 Bolag i koncernen: AB Edethus AB EdetHus förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, industrilokaler, mark för exploatering, bostäder samt skogsmark. Bolaget ägs i sin helhet av Lilla Edets kommun. Ordförande: Bert Åkesson (S). VD: Lars Wijkmark. Verksamhet och ekonomi Bolagets investeringar uppgick under 2018 till 44,9 mkr jämfört med 108,9 mkr föregående år. Pågående nyanläggningar uppgick på balansdagen till tkr ( tkr). Den största investeringen under året avsåg uppförande av ett nytt bostadsområde om 40 lägenheter. Under året har byggnationen av 40 bostadslägenheter på Sadelmakargården färdigställts och inflyttning skedde under sista kvartalet Investeringen uppgår för närvarande till 70 miljoner och beräknas stanna på 75 miljoner, vilket är strax över budgeterad investering 74,5. Bolaget erhöll även cirka 11 miljoner i investeringsbidrag som gör att investeringen slutar på cirka 64 miljoner. Bolagets mål att ha en soliditet på 15 procent är satt av ägaren. Under året har bolaget uppnått 13 procent soliditet. Att bolagets soliditet inte uppnår 15 procent beror på den investeringstakt som bolaget har för tillfället. AB Edethus planerar att fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån en antagen handlingsplan. Årets resultat efter finansiella poster och skatt visar ett resultat på 412 tkr (föregående år 238 tkr). Resultatet ligger i nivå med budgeterat resultat. Under våren avslutades ett antal projekt: Tillbyggnaden av Ryrsjöskolan där fyra nya förskoleavdelningar har skapats. Investeringen blev cirka 26 miljoner. Ett nytt LSS-boende färdigställdes på Ström. Det innehåller 6 bostäder och ett antal gemensamhetslokaler. Investeringen är cirka 18,7 miljoner, vilket stämmer väl överens med den budgeterade investeringen på 18,3 miljoner. Under sommaren byggdes fem nya lektionssalar samt kontor för skolledningen. Beräknad investering uppgår till 12 mkr. Bolag i koncernen: AB Edethus Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

120 Resultaträkning, AB Edethus Belopp i tkr Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster och bokslutsdispositioner Resultat Balansräkning, AB Edethus Belopp i tkr Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Obeskattade reserver och avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bolag i koncernen: AB Edethus Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

121 Bolag i koncernen: Lilla Edets fjärrvärme AB Lilla Edets Fjärrvärme AB, Lefab, producerar och distribuerar fjärrvärme till fastigheter i Lilla Edet. Bolaget ägs av Lilla Edets kommun och Vattenfall med hälften vardera. Ordförande: Björn Svensson (S). VD: Henrik Aleryd. Verksamhet och ekonomi Lefab startade sin verksamhet år 1982 och har sitt säte i Lilla Edets kommun. Verksamheten omfattar produktion och distribution av värme i Lilla Edet till såväl företag som privatpersoner. All inköpt värme har under året köpts från SCA som producerar värmen med huvudsakligen biobränsle. Bolagets panncentral för reservdrift hålls tills vidare i driftdugligt skick inom befintligt miljötillstånd. Endast vid några få tillfällen har panncentralen körts som reserv. Resultatet är något sämre än förgående år och bidragande orsaker är något högre kostnader för drift och underhåll. Under året uppgick utdelningen till 400 tkr. Lilla Edets kommun äger Lefab till 50 % men resultat- och balansräkning nedan avser 100 % av bolaget. Resultaträkning, Lilla Edets fjärrvärme AB Belopp i tkr Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster och bokslutsdispositioner Resultat Balansräkning, Lilla Edets fjärrvärme AB Belopp i tkr Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Obeskattade reserver och avsättningar Långfristiga skulder 0 Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bolag i koncernen: Lilla Edets fjärrvärme AB Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

122 Bolag i koncernen: Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra bohusläns räddningstjänstförbund (SBRF) är ett räddningstjänstförbund för kommunerna Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn. Ordförande: Robert Johansson (S), Tjörns kommun. Förbundsdirektör: Carl-Ian Bissmark. Verksamhet och ekonomi Förbundets uppdrag är att förebygga olyckor och att snabbt och effektivt genomföra olika typer av räddningsinsatser. Visionen är ett säkert och tryggt samhälle för alla som bor, verkar och vistas i förbundets område. Årets resultat är negativt och uppgår till tkr. Årets intäkter har varit något högre än vad som budgeterats. Vad gäller personalkostnaderna är de högre i förhållande till budget. Under året har verksamheten haft många vakanta tjänster, både inom operativ ledning och inom utryckningsverksamheten, vilka ersatts med befintlig personal på övertid då vikarier saknats. Även den varma, torra sommaren innebar högre personalkostnader än en normal sommar, på grund av de extremt höga brandriskerna. En annan orsak till underskottet är ökade pensionskostnader med tkr. Lilla Edets kommuns andel i Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) uppgår till 30% men resultat- och balansräkning avser 100 % av bolaget. Resultaträkning, Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Belopp i tkr Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella poster och bokslutsdispositioner Resultat Balansräkning,Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Belopp i tkr Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Då förbundet bildades 1 januari 2017 finns ingen resultat- eller balansräkning från 2016 Bolag i koncernen: Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

123 Bolag i koncernen: Soltak AB Soltak AB ska kraftsamla och specialisera sig på de stöd- och servicetjänster som förts över från ägarkommunerna. Verksamheten ar organiserad i tre verksamhetsområden - ekonomiadministration, löneadministration och lt-drift samt support. Utöver detta har ett projektkontor etablerats for hantering av verksamhetsprojekt och tillkommande uppdrag. Ordförande: Åke Sparringsjö. VD: Pertti Heina. Verksamhet och ekonomi Under 2018 har Ale kommun, Öckerö kommun samt Orust kommun överlåtit sina aktier till övriga ägarkommuner och utgått ur bolaget. Ägarandel vid årets utgång är 25 procent vardera för Kungälvs kommun, Stenungsund kommun, Lilla Edets kommun samt Tjörns kommun. SOLTAK AB skall leverera ett nollresultat. Kostnadsbudgeten for 2018 var 96,7 mkr. Bolagets investeringar har uppgått till tkr. De immateriella investeringarna under året uppgår till sammanlagt tkr fördelar sig på identitetshanteringsprojektet (lam), utrullningsprojekt för SOLTAK AB-klienten till Stenungsund och Lilla Edets kommun, Serviceportalen samt investeringar for samexistens i lt-miljön. Bolagets inköp av materiella tillgångar uppgår under året till tkr, där den största delen avser inköp av nätutrustning. Lilla Edets kommuns andel i Soltak AB uppgår till 25% men resultat- och balansräkning avser 100 % av bolaget. Resultaträkning, Soltak AB Belopp i tkr 2018 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat 526 Finansiella poster och bokslutsdispositioner -521 Resultat 5 Balansräkning, Soltak AB Belopp i tkr 2018 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Obeskattade reserver och avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder är första året som bolaget redovisas i koncernen. Bolag i koncernen: Soltak AB Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

124 Sammanställd redovisning Resultaträkning Koncern Kommun Belopp i mkr Not Verksamhetens intäkter 1 266,2 279,7 183,2 223,4 Verksamhetens kostnader 2-996,1-950,0-965,7-948,0 Avskrivningar 3-52,3-50,1-15,8-16,7 Verksamhetens nettokostn -782,2-720,4-798,3-741,3 Skatteintäkter 618,6 595,3 618,6 595,3 Generella statsbidrag o utjämn 188,7 177,6 188,7 177,6 Finansiella intäkter 3,4 1,4 6,4 4,1 Finansiella kostnader -17,6-22,4-7,8-8,0 Resultat före extraordinära poster 10,9 31,5 7,6 27,7 Aktuell och uppskjuten skatt -1,4-1,1 0,0 0,0 Årets resultat 9,5 30,4 7,6 27,7 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

125 Balansräkning Koncern Kommun Tillgångar (belopp i mkr) Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 4 18,1 0,6 0,3 0,6 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar ,7 923,4 320,2 296,4 Maskiner och inventarier 6 71,8 65,0 21,8 16,1 Pågående nyanläggningar 7 18,8 107,7 17,2 24,8 Finansiella anläggningstillgångar 8 10,7 18,0 57,1 63,9 Summa anläggningstillgångar 1 157, ,7 416,6 401,8 Bidrag till statlig infrastruktur 2,9 3,4 2,9 3,4 Omsättningstillgångar Varulager 0,6 0,5 Exploateringsfastigheter 21,2 21,2 21,2 21,2 Fordringar 144,2 115,9 108,0 109,5 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 48,9 80,3 35,8 69,2 Summa omsättningstillgångar 214,9 217,9 165,0 199,9 Summa tillgångar 1 374, ,0 584,5 605,1 Eget kapital, avsättningar och skulder (belopp i mkr) Not Ingående eget kapital 156,8 127,7 117,4 89,7 Ny i koncern Soltak AB 0,7 Justeringar engångseffekter -1,3 Årets resultat 9,5 30,4 7,6 27,7 Summa eget kapital 167,0 156,8 125,0 117,4 Avsättningar Avsättningar till pensioner och liknande 22,6 31,2 15,0 23,7 Summa avsättningar 22,6 31,2 15,0 23,7 Skulder Långfristiga skulder 9 934,6 927,5 225,0 275,0 Kortfristiga skulder 250,7 220,5 219,5 189,0 Summa skulder 1 185, ,0 444,5 464,0 Summa eget kapital och skulder 1 374, ,0 584,5 605,1 Ställda panter Fastighetsinteckningar 24,0 24,0 Ansvarsförbindelser Borgen- och ansvarsförbindelser 10 10,9 15,2 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 234,7 242,4 234,7 242,4 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

126 Kassaflödesanalys Koncern Kommun Belopp i mkr Not Den löpande verksamheten Årets resultat 9,5 30,4 7,6 27,7 Justering för av- och nedskrivning 3 52,5 50,1 15,8 16,7 Justering för gjorda avsättningar -7,6-4,1-8,2-2,6 Justering för uppskjuten skatt 0,0 Justering för nytt koncernbolag Soltak 2,0 Justering för reavinst/reaförlust 6,4-4,7 Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 62,8 71,7 15,2 41,8 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar -30,6 19,2 1,5-8,8 Ökning(-)/minskning(+) av förråd, lager och exploatering 0,0 14,5 0,0 14,7 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 21,7 15,8 30,5 11,7 Medel från den löpande verksamheten 53,9 121,2 47,2 59,4 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 4,5,6-87,3-151,8-37,7-37,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4,6 10,8 0,3 3,2 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0-0,9 0,0-0,9 Medel från investeringsverksamheten -82,7-141,9-37,4-35,4 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 8 42,4 48,7 0,0 0,0 Amortering av skuld 8-51,4-1,4-50,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar -0,4-1,2 6,8-1,2 Minskning av långfristig fordran 6,8 Medel från finansieringsverksamheten -2,6 46,1-43,2-1,2 Årets kassaflöde Likvida medel från årets början 80,3 54,9 69,2 46,5 Likvida medel vid årets slut 48,9 80,3 35,8 69,2 Förändring av likvida medel -31,4 25,4-33,4 22,7 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

127 Noter, koncernen (belopp i mkr) Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning 4,6 8,4 Föräljning verksamhet och konsulttjänster Försäljning inom exploateringsverksamhet Varav jämförelsestörande försäljningsintäkt 53,3 16,9 5,1 17,6 5,1 17,6 Taxor och avgifter 57,1 58,7 Hyror 48,7 46,1 Bidrag 88,7 122,2 Försäljning av anläggningstillgångar 3,0 5,7 Varav jämförelsestörande, realisationsvinst 3,0 5,7 Övriga intäkter 5,8 4,1 Summa 266,2 279,7 Not 2, Verksamhetens kostnader Entreprenader, köpt verksamhet -193,3-211,9 Förändring inköp tomter samt värdeförändring Varav jämförelsestörande kostnad från exploateringsverksamheten -0,8-15,0-0,8-15,0 Bidrag -28,5-24,2 Personalkostnader -578,7-532,3 Lokalhyror -14,7-14,3 Fastighet och anläggningskostnader -47,9-42,5 Bränsle, energi, vatten och hyra/leasing -12,9-14,7 Förbrukningsmaterial, livsmedel -24,5-27,8 Material, tele, transportmedel -19,6-6,4 Transporter, främmande tjänster -79,9-60,9 Förändring avsättning deponi 4,7 0,0 Summa -996,1-950,0 Not 3, Avskrivningar Avskrivningarna är planenliga och beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Immateriella anläggningar -3,6 Mark, byggnader och tekniska anläggningar -34,3-32,8 Maskiner och inventarier -14,4-11,3 Nedskrivning av anläggningstillgång 0,0-6,0 Summa -52,3-50,1 Not 4, Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 22,6 1,5 Ackumulerade avskrivningar -7,0-0,9 Bokfört värde 15,6 0,6 Ingående bokfört värde 11,7 0,8 Investeringar 7,8 0,1 Avskrivningar -3,9-0,3 Bokfört värde 15,6 0,6 Not 5, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 1 545, ,1 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar -505,6-471,7 Ackumulerade uppskrivningar 13,9 23,3 Ackumulerade nedskrivningar -15,8-16,2 Bokfört värde 1 037,8 923,5 Ingående bokfört värde 923,8 897,3 Omklassificering från Exploateringsfastigheter 0,0 0,5 Investeringar 158,6 69,5 Försäljning -10,2-5,4 Avskrivningar -34,4-32,9 Utrangeringar 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0-5,4 Bokfört värde 1 037,8 923,6 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

128 Not 6, Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 211,2 189,6 Ackumulerade avskrivningar -139,4-124,6 Bokfört värde 71,8 65,0 Ingående bokfört värde 72,3 66,0 Justering ingående balans 0,0-0,7 Investeringar 14,2 11,5 Avskrivningar -14,7-11,4 Försäljning 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0-0,3 Nedskrivning 0,0 0,0 Bokfört värde 71,8 65,0 Not 7, Pågående investeringar Ingående balans 114,8 38,0 Färdigställda investeringar -166,2-73,6 Årets investeringar 72,7 143,3 Nedskrivningar, omklassificering 0,0 0,0 Utgående balans 21,3 107,7 Not 9, Långfristiga skulder Ingående balans banklån 940,4 881,4 Nyupptagna lån 42,4 45,0 Amortering av lån -50,6-1,4 Utgående balans banklån 932,2 925,0 Övriga långfristiga skulder 1,9 2,5 Summa 911,3 923,8 Not 10, Borgens- och ansvarsförbindelser Belopp i mkr Borgen för dotterbolag 0,0 9,1 Borgen för utomstående 10,8 5,9 Borgen för egnahem 0,1 0,2 Summa 10,9 15,2 Lilla Edets kommun har gått i borgen för Kommuninvest på samma vis som alla övriga kommuner som är medlemmar. Se även Kassaflödesanalys/ Finansiella risker. Not 8, Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m. 1,5 1,9 Långfristiga fordringar 9,2 16,1 Uppskjutna skattefordringar 0,0 0,0 Utgående balans 10,7 18,0 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

129 Revisionsberättelse Uppdrag och granskningsinriktning Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelsen, nämnderna, beredningarna samt genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens aktiebolag. Kommunstyrelsen, nämnderna och beredningarna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och att räkenskaperna är rättvisande samt att pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag, mål och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunens revisionsreglemente, kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. I revisionsarbetet har vi biträtts av PwC. Granskningsresultat Nedan presenteras resultatet av vår granskning under Grundläggande granskning Under året har vi genomfört en grundläggande granskning av nämnder och styrelse i enlighet med god revisionssed. Granskningen har successivt utvecklats och delvis anpassats till den goda sed som definierad av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Vår granskning av verksamheten har bland annat genomförts genom dokumentstudier vilka har kompletterats med överläggningar med kommunstyrelsens och nämndernas presidier. Vid dessa sammanträden har frågor som berör styrning, uppföljning och kontroll behandlats. Vi har även träffat företrädare för verksamheten för att informera oss djupare. Protokoll har fortlöpande gåtts igenom med fokus på väsentliga beslut. Vår grundläggande granskning omfattar följande områden; a) God ekonomisk hushållning - uppföljning av fullmäktiges mål b) Nämndernas styrning och interna kontroll c) Årsredovisning Den grundläggande granskningen har kompletterats med fördjupade granskningsinsatser i enlighet med vår riskbedömning och revisionsplan. Resultatet av de fördjupade granskningsinsatserna kommenteras i separat stycke nedan. a) God ekonomisk hushållning - uppföljning av fullmäktiges mål I kommunallagen föreskrivs att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall därefter bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige fattat beslut om. Bedömning Uppföljning av finansiella och verksamhetsmässiga mål sker utifrån antagen budget. Vi har inget att erinra mot Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. Vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål for god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Resultatmålet uppnås inte medan soliditetsmålet uppnås. Uppföljning av fullmäktiges prioriterade mål redovisas i årsredovisningen. Inget av de fem prioriterade målen uppnås. b) Nämndernas styrning och interna kontroll Enligt kommunallagen 6 kapitalet och 6 skall nämnderna " var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller for verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt." Med ovanstående avses att nämnderna skall ha en styrning och kontroll så att fullmäktiges målsättningar uppnås. Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att medborgarnas förtroende för verksamheten upprätthålls och förstärks. Bedömning Vår bedömning är att nämndernas och styrelsens arbete med styrning och intern kontroll har skett i enlighet med gällande regelverk och beslut. Balanskravet uppfylls. Omsorgsnämnden redovisar ett betydande budgetunderskott (-14 mnkr). Underskott finns i flera av nämndens verksamheter vilket främst förklaras av volymökningar. Vi bedömer att det är av yttersta vikt att nämndens verksamhet och ekonomi balanseras skyndsamt. Av nämndens protokoll under 2018/ramgår att underskottet och förklaringar till detta varit känt under stora delar av året. Efter Tl 2018 lämnades en muntlig presentation av åtgärder till nämnden med sikte på besparingar. Utifrån detta gav nämnden i uppdrag till förvaltningen att redovisajörslag till åtgärder i samband med T2. Vid Revisionsberättelse Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

130 T redovisades åtgärder men åtgärderna var inte tillräckliga i förhållande till nämndens ekonomiska läge. Vår bedömning är att nämnden inte kan anses ha agerat aktivt och proaktivt utifrån mottagen information. Konkreta beslut och uppdrag till förvaltningen har inte fattats/givits i den utsträckning som varit befogad. Den information som getts till nämnden i samband med tertialrapporter och årsberättelse bör ha varit tillräcklig for att ge en bild av att det finns ekonomiska och därigenom också verksamhetsmässiga utmaningar. Vi finner därav anledning att rikta kritik mot Omsorgsnämnden för otillräckligt agerande. Utbildningsnämnden redovisar underskott (-1,9 mnkr) trots erhållet tilläggsanslag om 10 mnkr varav en miljon styrdes mot insatser för ökad trygghet och studiero bland annat för att förbättra studieresultaten. Uppföljning av vidtagna och planerade åtgärder inom dessa områden bör särskilt foljas av nämnden under 2019 så att fal/mäktige får en tydlig bild över effekten med sin riktade satsning. övriga nämnder redovisar endast mindre avvikelser. Indikationer finns på ett avmattat konjunkturläge och därmed risk för lägre skatteintäkter varför god budgetföljsamhet är av yttersta vikt framöver for att undvika att kommunen redovisar ett negativt resultat. Lilla Edets kommun bedriver samverkan genom det delägda bolaget SOLTAK AB. Tidigare år framförde vi vikten av att kommunstyrelsen, inom ramen för sin uppsiktsplikt, säkerställer en ändamålsenlig styrning av bolaget (såväl kostnadsmässiga som kvalitetsmässiga aspekter). Vi noterar att åtgärder har vidtagus för att förbättra styrningen av bolaget men anser att detta arbete även fortsatt måste prioriteras på kraftfullt sätt av kommunstyrelsen. Kostnadsejfektivitet och kvalitetsfrågor i leverans till kommunerna måste forbättras. c) Årsredovisning Kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta bokslut och årsredovisning i enlighet med bestämmelser i kommunallagen och kommunal redovisningslag. Utformning och innehåll skall följa god sed, det vill säga vara i enlighet med gällande lagstiftning och hur normgivande organ tolkat lagstiftningen. Bedömning Vår bedömning är att räkenskaperna är rättvisande. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisnings/agen och normering. Vi noterar att kommunstyrelsen har hanterat flera riskfyllda områden de senaste åren. Exploateringsredovisningen, deponin samt isbanan är exempel på tre områden där vi anser att ordning och kontroll har förbättrats. Årsredovisningens struktur och tillgänglighet har förbättrats väsentligt jämfört med tidigare år. Signaler finns från bland annat Sveriges kommuner och landsting att konjunkturen i Sverige mattas av framöver. De yttre ekonomiska förutsättningarna for Lilla Edets kommun kommer därav inte att förbättras. Det är därför mycket viktigt att långsiktigheten i kommunens ekonomiska planering förbättras. Verksamheterna i kommun och bolag måste få stabila och långsiktiga forutsättningar for att upprätthålla kvalitet och ekonomisk balans över tid. Vår bedömning är att denna fråga måste prioriteras under Fördjupade granskningar Under året har två fördjupande granskningar genomförts vilkas revisionsrapporter överlämnats till kommunfullmäktige för kännedom. Därutöver har revisorerna gjort ett riskbedömningsunderlag samt genomfört en grundläggande granskning av samtliga nämnder och granskat delårsrapport och årsredovisning. Bedömning Omsorgsnämnden har väsentliga budgetmässiga problem med äldreomsorgen. Vi har under året gjort en fördjupad granskning av denna verksamhet. Vår bedömning är att nämnden inte har agerat tillräckligt under året baserat på tillgänglig information. Konkreta beslut och uppdrag till förvaltningen gällande tex omfattning och inriktning av äldreomsorgen har inte fattats i tillräcklig omfattning. Vi har även noterat att tidigare års rekommendationer inte hanterats på ändamålsenligt sätt. Sammantaget visar våra granskningar att vidareutveckling av nämndernas styrning och verksamhet behöver ske i vissa delar. Långsiktighet och tydliga.förutsättningar för verksamheten som är hållbara över tid måste prioriteras givet de ekonomiska förutsättningar som. fullmäktige har fastställt. Våra iakttagelser och synpunkter kommer att följas upp under kommande år. Underlag för bedömning i ansvarsfrågan För vår bedömning i ansvarsfrågan åberopar vi ovanstående granskningsrapporter samt vår grundläggande granskning. Upprättade granskningsrapporter har fortlöpande under året översänts till kommunfullmäktige. Därutöver har vi genomfört ett antal förstudier, förfrågningar samt överläggningar med verksamhetsföreträdare. Vi har dessutom haft överläggningar med kommunfullmäktiges presidium. Revisorernas uttalande Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2018 godkänns. Den är i alltväsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och normering. Lilla Edet den 25 mars 2019 Lilla Edets kommuns revisorer Jörgen Hellman Madeleine Dahlgren Marianne Munther Revisionsberättelse Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

131 Bilaga 1 Uppföljning av kommunens jämställdhetsarbete 2018 Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. I Lilla Edets kommun är intentionen att uppnå ett mer jämställt samhälle. Kommunfullmäktige har antagit en jämställdhetsstrategi med avsikten att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens jämställdhetsarbete och den skall fortlöpande revideras. Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen har en stödjande funktion gentemot nämnder och förvaltning-ars arbete med att uppfylla kommunfullmäktiges mål avseende att kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Under året har förvaltningen bl a arbetat med framtagande av statistik i arbetet med social kartläggning samt arbetat med att ta fram underlag inför en revidering av kommunens jäm-ställdhetsstrategi. Kommunikationsavdelningen arbetar aktivt med att uppfylla målet och arbetar kontinuerligt med att jämställhetspröva den information som kommer från kommunen. I samband med en arbetsplatsträff har en informationsinsats genomförts om jämställdhetsintegrering. Avde-ningen hade sedan haft dialog om hur de förhåller sig till jämställd service, jämlik service i sitt dagliga arbete samt hur de kommunicerar via kommunens kanaler. Övriga nämnder/förvaltningar Individnämnden och omsorgsnämnden/socialförvaltningen har brutit ner målet i sin verksamhetsuppföljning. Statistik redovisas könsuppdelat och utifrån resultaten görs alltid en jämställdhetsanalys. Omsorgsnämnden/socialförvaltningen har under året genomfört en kartläggning på de tre äldreboendena, kvinnors och mäns upplevelse av om de kan utöva sina fritidsintressen. Inom funktionshindersavdelningens dagliga sysselsättning har på samma sätt gjorts en kartläggning av kvinnors och mäns upplevelse av om de kan få sysselsättning utifrån intresse. Resultaten av kartläggningarna används i planeringen av verksamheterna framöver. Förvaltningen har gemensamt i närsamverkan uppmärksammat att förskrivning av olämpliga läkemedel är vanligare hos kvinnor >75. En möjlig orsak är ökad problematik/sjuklighet kopplad till kön (inkontinensläkemedel räknas som olämpliga o inkontinens är vanligare hos kvinnor som exempel). Förvaltningen fortsätter analysarbetet i samarbete med läkare på vårdcentralerna. Individnämnden/socialförvaltningen har under flera år arbetat aktivt med att minska mäns våld mot kvinnor, så även Frågan om våld tas upp vid alla träffar som individ -och fa-miljeomsorgen genomför oavsett vad man ansöker om. Personal inom förvaltningen har utbil-dats i att uppmärksamma problemet och motivera till hjälp. Förvaltningen har ett etablerat samarbete med Trollhättans stads Enhet mot våld i nära relationer, som är en av Sveriges mest framstående i arbetet mot våld i nära relationer. Från enheten får socialförvaltningen ut-bildningar, handledning och de erbjuder såväl våldsutsatta som våldsutövare från Lilla Edet samtalsstöd. Utbildningsnämnden/bildningsförvaltningen har aktivt arbetat med måluppfyllelse inom jämställdhet. Utbildningsnämnden ansvarar för att det finns utvecklingsplaner och planer mot diskriminering och kränkande behandling. I syftet att öka jämställdhet är det viktigt att ge barn och unga förutsättningar att kunna delta och påverka samhället och sina egna liv. Rektor har ett särskilt ansvar att inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskollärare i förskolan och lärare i skolan har ansvar för att inkludera ett jämställd-hetsperspektiv så att alla barn och elever får likvärdig möjlighet till utvidgade perspektiv och val, oavsett könstillhörighet. Förskolan och skola arbetar för att skapa en miljö som inspirerar och utmana barn och elever att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsa könsste-rotypa uppfattningar. Kultur- och fritidsnämnden/bildningsförvaltningen har i sitt jämställdhetsarbete strävat efter att konsekvent utgå ifrån ett genusperspektiv. Exempel på detta är bibliotekets tillhandahållande av media och mediainköp riktade till både kvinnor och män. Kulturarrangemang som filmer och föreläsningar har skapats med syfte att attrahera såväl pojkar och flickor, kvinnor och män och detta har skett i samarbete med den ideella sektorn och andra kulturaktörer. Kulturskolan erbjuder aktiviteter förutom musikundervisning, som dans, film, bild &form och teater som attraherar både flickor och pojkar. Ungdomsteamet, som är det senast tillkomna uppdraget inom kultur och fritid, arbetar med att tillmötesgå ungdomars önskemål om aktiviteter och arbetar aktivt med jämställdhet och värdegrund bland ungdomar i åldern I tidigare uppföljning har konstaterats att miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska nämnden/förvaltningen inte arbetat aktivt med målet avseende en jämställd service. Under 2018 har därför genomförts utbildningsinsatser riktade till politiker och tjänstemän för att öka kunskap-en inom området och för att ha en grund att utgå från i det fortsatta arbetet med jämställdhet. Kommunledningsförvaltningens arbete fortlöper som stödjande gentemot nämnder och förvaltningar i deras jämställdhetsarbete. Arbetet fortsätter också för att det ska kunna fattas beslut om en reviderad jämställdhetsstrategi. Den sociala kartläggningen med fokus på barn och unga kommer att presenteras under våren och bör vara ett underlag för det fortsatta arbetet även inom jämställdhetsområdet. Vad det gäller könsuppdelad statistik behöver detta ytterligare förfinas. Bilaga 1: Uppföljning av kommunens jämställdhetsarbete 2018 Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

132 Bilaga 2 Uppföljning av kommunens näringslivsstrategi 2018 Kommunen ska erbjuda snabb, tydlig och samordnad myndighetsutövning med en tillmötesgående attityd. Arbetet med näringslivsfrågor ska baseras på ett gott värdskap och bemötande. Förkorta handläggningstider Bygglovsenheten Enligt plan- och bygglagen ska bygglov i normalfallet beslutas inom tio veckor från att komplett ansökan inkommit. Handläggningstiden för bygglovsärenden på delegation var för kom-pletta ansökningar under ,3 veckor i snitt. Handläggningstiden från det att ansökan kom in till beslut var 8,7 veckor i snitt. Miljöenheten Miljöenheten har sedan tidigare mycket korta handläggningstider på kompletta ärenden och det har inte förändrats. Enheten har inte heller tagit emot klagomål på lång handläggningstid. Har vi man bara fått in tillräckliga uppgifter så fattas beslut inom en vecka, och oftast snabbbare än så. Undantag gäller klagomålsärenden vilka ofta är svårutredda. Enheten har arbetat med sina rutiner för att effektivisera handläggningstiderna. Förbättra upplevd service och bemötandet från samtliga förvaltningar vilket mäts förbättrade resultat i Insikt. Bygglovsenheten Bygglovsenheten är med i den löpande insiktsmätningen, men det finns ingen slutredovisning för 2018 framtagen ännu. För närvarande har bygglovsenheten fått ett nöjdkund index (NKI) på 70 från företagarna vilket är ett högt resultat. Västra Götalandsregionen har ett snitt på 60 och kommunerna i BRG har ett snitt på 55. Miljöenheten Miljöenheten har deltagit i Insiktsmätningen och de första resultaten ser positiva ut. Enheten är mycket tillgängliga för allmänheten på telefon och man ska alltid få ett gott bemötande vid sin kontakt. Inga uppenbara klagomål på dåligt bemötande riktat mot miljöenheten har in-kommit. Kommunövergripande I enlighet med kommunstyrelsens verksamhetsplan 2019 ska ett systematiskt arbete ske med bemötandefrågor och tillgänglighet i kommunorganisationen. Införa e-tjänster Bygglovsenheten och miljöenheten Ett nytt verksamhetssystem ska införas Systemet ska kunna kommunicera med e-tjänster för en digital ärendehanteringsprocess. E-tjänster som bygglovsenheten ser är viktiga är att kunna söka bygglov digitalt, komplettera bygglovsansökningar, grannar ska kunna inkomma med synpunkter på bygglovsförslag digitalt, få del av bygglovshandlingar som tillhör fastigheten m m. Förutsättningar för dessa e-tjänster kommer att utredas under Utveckla handläggningsorganisationen för en snabb, tydlig och samordnad myndig-hetsutövning. Bygglovsenheten Enheten har infört interna granskningsmöten samt bygglovsgranskningsmöten där enheterna på samhällsbyggnadsförvaltningen deltar. Bygglovsenheten kommer fortsätta processkartläggningen av bygglovsprocesserna under 2019 där även den interna samordningen inom för-valtningen kommer att belysas. Bygglovsenheten och kommunikationsavdelningen Enheten har sedan i februari 2018 öppet hus i Medborgarservice varje måndag kl Antalet ärenden den vägen under 2018 var 54 stycken. Miljöenheten Enheten har tydliggjort rollerna mellan handläggarna för att inte frågor ska kunna hamna mellan stolarna. Även mellan enheterna inom förvaltningen har det tydliggjorts roller och tillsatts tjänster som gett bättre förutsättningar till en högre kvalitet i myndighetsutövandet. Samtidigt förs kontinuerligt samtal på såväl chefs- som handläggarnivå mellan enheterna för att ärenden ska hanteras så effektivt och korrekt som möjligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen och näringslivsenheten Miljöenheten har tagit initiativ till att hitta samarbetsformer som leder till förbättring av kom-munikationen mellan enheterna på samhällsbyggnadsförvaltningen samt näringslivsenheten vad gäller kännedom om planerade företagsetableringar och annat som berör näringslivet. Kommunikationsavdelningen I Medborgarservice finns nu en juristjour första måndagen i varje månad kl Juristjouren vänder sig till allmänheten samt till små och medelstora företag. I genomsnitt kommer fyra besök vid varje Juristjour. Socialförvaltningen och arbetsmarknadsavdelningen Varje måndag och torsdag finns frågeakuten i Medborgarservice för att svara på frågor på engelska och arabiska. Där kan man få hjälp med frågor kring exempelvis barnomsorg, boende, försäkringar, fakturor, myndighetsbrev och fylla i blanketter. Bilaga 2: Uppföljning av kommunens näringslivsstrategi 2018 Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

133 Bilaga 2 Kommunen ska ha en beredskap, planera för samt lösa behov av mark och lokaler för olika verksamheter Göra en översyn av marktillgången Planera för tillgång till industrimark, kontorslokaler, tillverkningslokaler. Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningen har gjort en översyn över vilken mark som finns att tillgå. Det finns knappt någon tillgång på verksamhetsmark, varken offentlig eller privat. Planeringsarbetet fortsätter i denna fråga. Planering- och exploatering, Edethus AB och näringslivsenheten Regionalt via Business Region Göteborg (BRG) och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en av de prioriterade frågorna Planera för tillväxt. Under hösten besökte BRG samtliga kommuner i regionen för att diskutera marktillgång och behov av mark. Planering- och exploatering gjorde då en översyn på vilken mark som finns, vilket är mycket lite. Man sammanställde vilka förfrågningar på mark och lokaler som inkommit, för att göra en bedömning av vad som efterfrågas. En etableringsgrupp har bildats. I gruppen ingår representanter från planering- och exploatering, Edethus AB och näringslivsenheten. I gruppen tar man upp förfrågningar, försöker hitta lösningar och planerar för en framtida workshop kring verksamhetsmark. Näringslivsenheten samordnar förfrågningarna till ett gemensamt dokument. Kommunens ska bevaka infrastrukturfrågor som vägar, kollektivtrafik och bred-band/fiber för att underlätta för företagandet Verka för ett torn med övergång mellan perrongerna i Lödöse Södra. Verka för att E45 görs färdig och att flaskhalsarna i Göta och Torpabron byggs bort. Verka för en hel trafikplats på E45 vid Lödöse-Alvhem. Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningen har under en längre tid, vid sina möten med bl a Västtrafik, inte fått gehör för frågan om torn med övergång mellan perrongerna i Lödöse Södra. Förvaltningen för diskussioner om en förbättrad resenärsservice på Lödöse Södra med berörda aktörer. I enlighet med kommunstyrelsens verksamhetsplan 2019 ska en strategisk plan tas fram för att få till stånd en byggnation av vänthall bekostad av Västra Götalandsregionen/Trafikverket vid Lödöse södra Station. Förvaltningen arbetar med övriga frågor och redovisning sker inom ramen för exploateringsredovisningen. Kommunen och näringslivet har ett positivt och nära samarbete med en samsyn om näringslivets och kommunens betydelse och kommunens respektive företagens roll i utvecklings- och näringslivsarbetet Verka för samverkan mellan skola och näringsliv. Bildningsförvaltningen och Näringslivsenheten Hösten 2018 infördes obligatorisk prao. Ett första möte för samordning och rollfördelning har ägt rum. GR och BRG har gemensamt tagit fram en kampanj för att få fram tillräckligt med praoplatser som vi kommer att använda oss av. Arbete pågår inom bildningsförvaltningen för att införa prao. Näringslivsenheten Lilla Edets kommun och FöretagsCentrum har många år stöttat Ung Företagsamhet och gör så även under läsåret 2018/2019. Kommunikationsavdelningen, näringslevsenheten och bildningsförvaltningen Under 2018 har kommunhuset haft besök av elever från sex klasser i grundskolan. Eleverna har fått en genomgång av hur en kommun fungerar och vilka yrken som finns representerade. Besöket har avslutats ibland med en rundvandring i kommunhuset, där eleverna också fick möta representanter från olika verksamheter. Intressanta, inspirerande och utvecklande företagsmöten som främjar nätverkande och utveckling har genomförts. Bygglovsavdelningen och miljöavdelningen Avdelningarna har deltagit på möten med företagare och Svenskt Näringsliv. Folkhälsa, näringslivsenheten och kommunikationsavdelningen m.m. Föreläsningsserien Tillsammans Lilla Edet har sammanlagt haft 700 besökare under fem föreläsningstillfällen. Tillsammans Lilla Edet är ett samarbete mellan FöretagsCentrum, Lilla Edets kommun (näringsliv och folkhälsa), Folkets Hus och Västra Götalandsregionen. Föreläsningarna har varit utformade för att intressera både företagare, föreningar, privatpersoner och kommunanställda. Kvällarna inleddes med föreläsning och efter det bjöds det på mingel och tapas. Föreläsaren stannade kvar efter föreläsningen för att kunna svara på frågor och delta i diskussionerna. Det fanns då tillfälle att fånga upp tankar och reflektioner från publiken. Planer finns för att genomföra en ny omgång av föreläsningsserien Tillsammans Lilla Edet. Näringslivsenheten och Företagscentrum Tre handelsfrukostar har genomfört med nytt koncept. Nytt är att frukostarna hålls ute hos företagen och de har då fått möjlighet att presentera sig och sin verksamhet. Fokus har legat på kunskap och nätverkande. FöretagsCentrum har kunnat se en svag ökning av Bilaga 2: Uppföljning av kommunens näringslivsstrategi 2018 Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

134 Bilaga 2 företagarnas uppslutning kring handelsfrukostarna, men det är en bit kvar tills FöretagsCentrum är nöjda med deltagarantalet. Företagsbesöken har återupptagits från januari 2018 och 22 stycken genomfördes under året. Verka för att anpassa upphandlingar så att även små och medelstora aktörer kan delta. FöretagsCentrum Styrelsen har tagit fram förslag på hur man kan arbeta med upphandling. Förhoppningsvis kan ett par av förslagen genomföras under hösten. I enlighet med kommunstyrelsens verksamhetsplan 2019 kommer kommunens inköps- och upphandlingspolicy att revideras med inriktningen att lokala leverantörer beaktas vid upp-handling där så är möjligt. --- Arbetet med utveckling och förbättring fortsätter i enlighet med näringslivsstrategin, fullmäktiges mål samt kommunstyrelsens verksamhetsplan. Bilaga 2: Uppföljning av kommunens näringslivsstrategi 2018 Årsredovisning 2018 Lilla Edets kommun

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 144

145 145

146 146

147 147

148 148

149 149

150 150

151 151

152 152

153 153

154 154

155 155

156 156

157 157

158 158

159 159

160 160

161 161

162 162

163 163

164 164

165 165

166 Kommunstyrelsen protokoll Överföring investeringsmedel Strömsvallen Dnr KS 2019/132 Sammanfattning Projektet för ombyggnation av Strömsvallen har inte färdigställts under Den beviljade investeringsramen för 2018 uppgick till tkr och hittills har utgifterna uppgått till tkr. De totala utgifterna för ombyggnationen beräknas till tkr. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2019/132 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Utöver redan beslutad budgetram för investeringar 2019 utökas budgetramen med tkr. Finansieringen sker ur eget kapital. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att överföra tkr av överskottet 2018 för projektet ombyggnation Strömsvallen till 2019 års investeringsbudget, 166

167 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/132 Överföring investeringsmedel Strömsvallen Dnr KS 2019/132 Sammanfattning Projektet för ombyggnation av Strömsvallen har inte färdigställts under Den beviljade investeringsramen för 2018 uppgick till tkr och hittills har utgifterna uppgått till tkr. De totala utgifterna för ombyggnationen beräknas till tkr. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2019/132 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Utöver redan beslutad budgetram för investeringar 2019 utökas budgetramen med tkr. Finansieringen sker ur eget kapital. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att överföra tkr av överskottet 2018 för projektet ombyggnation Strömsvallen till 2019 Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se Beslut expedieras till Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidschef, Eva Lejdbrandt Ekonomichefen 167

168 Kommunstyrelsen protokoll Svar på motion om giftfri kommun Dnr KS 2019/82 Sammanfattning Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Roy Beckman (C), Paulina Svenungsson (C) och Karin Hallhagen (C) inkom med en motion med förslag om att kommunen ska vara giftfri. I motionen anförs fem att-satser: 1. att Lilla Edets kommun antar ett miljömål om att kommunen ska vara giftfri 2. att Lilla Edets kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas 3. att Lilla Edets kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter 4. att Lilla Edets kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger 5. att Lilla Edets kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns i vår vardag I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2019 finns uppdraget att anta en handlingsplan för en giftfri kommun. En handlingsplan bör innefatta hur kommunen kartlägger och över tid fasar ut giftiga ämnen. Kommunen kan agera kunskapshöjande genom att informera på hemsidan och andra redan befintliga kommunikationskanaler. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Motionen från centerpartiet, daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Framtagandet av handlingsplanen medför inga extra kostnader, dock kan omställningen i respektive verksamhet medföra ytterligare kostnader. Yrkanden Johan Johansson (SD) yrkar bifall till punkt 1,2,4 och 5, avslag på punkt 3. Jörgen Andersson (C) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Jörgen Anderssons (C) yrkande. 168

169 Kommunstyrelsen protokoll Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige bifaller motionen. Johan Johansson (SD), Frej Dristig (SD), Per Anders Sturk (SD) och Christer Ädel (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johan Johanssons yrkande. 169

170 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/82 Svar på motion om giftfri kommun Dnr KS 2019/82 Sammanfattning Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Roy Beckman (C), Paulina Svenungsson (C) och Karin Hallhagen (C) inkom med en motion med förslag om att kommunen ska vara giftfri. I motionen anförs fem att-satser: att Lilla Edets kommun antar ett miljömål om att kommunen ska vara giftfri att Lilla Edets kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas att Lilla Edets kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter att Lilla Edets kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger att Lilla Edets kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns i vår vardag I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2019 finns uppdraget att anta en handlingsplan för en giftfri kommun. En handlingsplan bör innefatta hur kommunen kartlägger och över tid fasar ut giftiga ämnen. Kommunen kan agera kunskapshöjande genom att informera på hemsidan och andra redan befintliga kommunikationskanaler. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Motionen från centerpartiet, daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Framtagandet av handlingsplanen medför inga extra kostnader, dock kan omställningen i respektive verksamhet medföra ytterligare kostnader. Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. 170

171 Maria Olegård Administrativ chef Beslut expedieras till Lena Palm, kommunchef Maria Olegård, administrativ chef 171 sid 2/2

172 Till kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun! Motion ang. giftfri kommun! Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker.! Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Likaså att våra barn i våra förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektonik på lekplatser/lekmiljöer.! Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.! Regeringen har även presenterat en propositionen På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken. I propositionen redovisar regeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som regeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag.! Centerpartiet vill öka takten i arbetet att avgifta vardagen för oss som bor i Lilla Edets kommun. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen.!! Centerpartiet yrkar:! att! att att! Lilla Edets kommun antar ett miljömål om att kommunen ska vara giftfri Lilla Edets kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas! Lilla Edets kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter 172

173 att att!! Lilla Edets kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger! Lilla Edets kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns i vår vardag Julia Färjhage (C)! Roy Beckman (C)! Jörgen Andersson (C) Paulina Svenungsson (C) Karin Hallhagen (C) 173

174 Kommunstyrelsen protokoll Svar på motion om omröstningssystem i kommunfullmäktige Dnr KS 2018/70 Sammanfattning Christer Ädel (SD) inkom med en motion med förslag om att upphandla ett program för voteringar som kopplas till den kommunala ipaden som varje förtroendevald har. Ett omröstningssystem skulle medföra extra kostnader för inköp alternativt köp av tjänsten. Erfarenheten från andra kommuner är att också krävs en extra resurs i lokalen som kan hjälpa ledamöterna om tekniken inte fungerar. I Lilla Edets kommun har vi förhållandevis få omröstningar och eftersom antalet ledamöter enbart är 31 stycken ser förvaltningen inga svårigheter med att genomföra omröstningarna manuellt. Den tillkommande kostnaden skulle inte gagna kommuninvånarna. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Motion från Christer Ädel (SD) Ekonomiska överväganden och följder av beslut Vid avslag av motionen tillkommer inga kostnader. Yrkande Peter Spjuth (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. 174

175 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/70 Svar på motion om omröstningssystem i kommunfullmäktige Dnr KS 2018/70 Sammanfattning Christer Ädel (SD) inkom med en motion med förslag om att upphandla ett program för voteringar som kopplas till den kommunala ipaden som varje förtroendevald har. Ett omröstningssystem skulle medföra extra kostnader för inköp alternativt köp av tjänsten. Erfarenheten från andra kommuner är att också krävs en extra resurs i lokalen som kan hjälpa ledamöterna om tekniken inte fungerar. I Lilla Edets kommun har vi förhållandevis få omröstningar och eftersom antalet ledamöter enbart är 31 stycken ser förvaltningen inga svårigheter med att genomföra omröstningarna manuellt. Den tillkommande kostnaden skulle inte gagna kommuninvånarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Motion från Christer Ädel (SD) Ekonomiska överväganden och följder av beslut Vid avslag av motionen tillkommer inga kostnader. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se

176 176

177 Kommunstyrelsen protokoll Motion angående vänthall på Lödöse station Dnr KS 2019/87 Sammanfattning Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna- Lee Alenmalm (M), och Zara Blidevik (M) inkom med en motion med förslag om att aktivt arbeta för en vänthall vid Lödöse station och påbörja detta arbete med Trafikverket. I kommunstyrelsen verksamhetsplan för 2019 finns uppdraget att ta fram en strategisk plan för att få till stånd en byggnation av vänthall bekostad av Västra Götalandsregionen/Trafikverket vid Lödöse södra station. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Motion från Moderaterna, daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut En eventuell vänthall ska inte bekostas av kommunen. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige bifaller motionen. 177

178 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/87 Svar på motion om vänthall vid Lödöse station Dnr KS 2019/87 Sammanfattning Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna- Lee Alenmalm (M), och Zara Blidevik (M) inkom med en motion med förslag om att aktivt arbeta för en vänthall vid Lödöse station och påbörja detta arbete med Trafikverket. I kommunstyrelsen verksamhetsplan för 2019 finns uppdraget att ta fram en strategisk plan för att få till stånd en byggnation av vänthall bekostad av Västra Götalandsregionen/Trafikverket vid Lödöse södra station. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Motion från Moderaterna, daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut En eventuell vänthall ska inte bekostas av kommunen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslut expedieras till Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Karin Holmström, planerings- och exploateringschef 178

179 179

180 Kommunstyrelsen protokoll Motion angående livsmedelspolicy Dnr KS 2019/84 Sammanfattning Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Lars Ivarsbo (C), Jörgen Andersson (C) och Fredrik Hermansson (C) inkom med en motion med förslag om att ta fram en livsmedelspolicy. I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2019 finns uppdraget att Anta en livsmedelspolicy med de krav och mål kommunen har vid upphandling av mat och livsmedel i syfte att styra mot inköp av när- och svenskproducerade livsmedel. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från administrativ chef, Motion från Centerpartiet, daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Framtagandet av livsmedelspolicyn innebär inga extra kostnader. Dock kan konsekvenserna av policyn medför extra kostnader Yrkande Johan Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige bifaller motionen. 180

181 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/84 Svar på motion om att ta fram en livsmedelspolicy Dnr KS 2019/84 Sammanfattning Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Lars Ivarsbo (C), Jörgen Andersson (C) och Fredrik Hermansson (C) inkom med en motion med förslag om att ta fram en livsmedelspolicy. I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2019 finns uppdraget att Anta en livsmedelspolicy med de krav och mål kommunen har vid upphandling av mat och livsmedel i syfte att styra mot inköp av när- och svenskproducerade livsmedel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativ chef, Motion från Centerpartiet, daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Framtagandet av livsmedelspolicyn innebär inga extra kostnader. Dock kan konsekvenserna av policyn medför extra kostnader Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslut expedieras till Lena Palm, kommunchef Maria Olegård, administrativ chef 181

182 182

183 Kommunstyrelsen protokoll Redovisning av ej besvarade motioner 2019 Dnr KS 2019/63 Sammanfattning Enligt kommunallagen 5 kap 35 ska om möjligt en motion eller ett medborgarförslag beredas på ett sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Kommunstyrelsen skall två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges sammanträde i april och oktober. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige noterar informationen om ej besvarade motioner. 183

184 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/63 Redovisning av ej besvarade motioner Dnr KS 2019/63 Sammanfattning Enligt kommunallagen 5 kap 35 ska om möjligt en motion eller ett medborgarförslag beredas på ett sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning. Kommunstyrelsen skall två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges sammanträde i april och oktober. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen av ej besvarade motioner. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se

185 Motioner som ännu ej besvarats Dnr Inkom Beskrivning Remitterat till Status /KS Motion från Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) om cykelväg i Västerlanda, etapp 1 Handläggs av kommunledningsförvaltningen 2. KS 2018/ Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo om Inlandsön 3. KS 2018/ Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om Nygårds ryttarsällskap 4. KS 2018/ Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om hästnära boende /KS Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om laddstolpar mm /KS Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att köpa in hjärtstartare /KS Motion från Jörgen Andersson (C) om att införa förmånscykel i Lilla Edets kommun /KS Motion från Camilla Waltersson (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M) och Andreas Nelin (M) om översyn av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Återremiss på KS Handläggs av mark- och exploateringsavdelningen Handläggs av mark- och exploateringsavdelningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen 185

186 /KS Motion från Stephan Gyllenhammar (MP) om en klimataktion i Lilla Edets kommun 10. KS 2018/ Motion från Jörgen Andersson (C) och Fredrik Hermansson (C) om att knyta AB Edethus närmare kommunen 11. KS 2018/ Motion från Julia Färjhage (C) och Camilla Olofsson (M) med förslag om motorfritidsgård 12. KS 2018/ Motion från Stephan Gyllenhammar (MP) om att bygga nya hus i trä 13. KS 2018/ Motion från Mattias Ternehäll (SD) och Johan Johansson (SD) om säker resa till skolan oavsett skolval 14. KS 2019/ Motion från Mattias Ternehäll (SD) med förslag om medborgarförslag och allmänhetens frågestund 15. KS 2019/ Motion från Johan Johansson (SD) om pedagogiska sammanfattningar av de politiska instansernas sammanträden 16. KS 2019/ Motion Per-Anders Sturk (SD) och Johan Johansson (SD) angående införande av tiggeriförbud i Lilla Edets kommun Remitterad till AB Edethus. Edethus har svarat. Remitterad till AB Edethus och kultur- och fritidsnämnden. Edethus och KFN har svarat. Remitterad till AB Edethus. Edethus har svarat. Remitterad till UN. Svar senast Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen Handläggs av kommunledningsförvaltningen 186

187 17. KS 2019/ Motion Johan Johansson (SD) angående förbud mot att servera ritualslaktat kött i Lilla Edets kommuns verksamheter 18. KS 2019/ Motion Christer Ädel (SD) angående utbildning i likabehandling i Lilla Edets kommun 19. KS 2019/ Motion från Frej Dristig (SD) angående enklare parkering i centrum i Lilla Edets kommun 187

188 188

189 189