Årsredovisning 2004. inkluderande Hållbarhetsredovisning

Årsredovisning 2004 inkluderande Hållbarhetsredovisning

Nyckeldata 2004 2003 2002 Försäljning, Mkr 44 826 41 377 42 430 Rörelseresultat, Mkr 4 499 3 299 4 022 Resultat före skatt, Mkr 4 152 2 793 3 542 Resultat i kronor per aktie 25:99 17:91 21:67 Utdelning i kronor per aktie 12:00* 10:00 8:00 Kassaflöde efter investeringar, Mkr 2 176 2 351 2 644 Avkastning på sysselsatt kapital, % 19,9 14,2 17,1 Soliditet, % 49,0 43,1 43,8 Investeringar i materiella anläggningstillgångar, Mkr 1 401 1 379 1 442 Registrerat antal anställda, 31 december 39 867 38 700 39 739 Antal aktier 31 december 2004: 113 837 767 varav A-aktier: 16 957 861, B-aktier: 96 879 906. * Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition. Innehåll 2 SKF The knowledge engineering company 5 SKFs marknader 6 Aktier och aktieägare Vision Att förse världen med SKFs kunskap 8 VD har ordet 10 Förvaltningsberättelse 17 Finansiella rapporter 80 Utmärkelser 81 SKFs divisioner 92 Six Sigma 93 Hållbarhetsredovisning 106 Styrelse 108 Ledning 110 Sjuårsöversikt SKF-koncernen 111 Treårsöversikt SKF-divisioner/segment 112 Övrig information Omslagsbild: Anders Fogelberg, Martin Duval, Sylvie Darmon, Patrick Tong, Laure le Calvé, Andrés De la Barrera och Anil Gupta har alla deltagit i SKF International Management Programme (IMP). Syftet med IMP är att ge fördjupad kunskap om SKFs globala verksamhet och möjlighet för deltagarna att bygga sitt eget internationella nätverk inom SKF-koncernen. IMP har utbildat SKF-chefer varje år under mer än tolv års tid.

SKF Årsredovisning 2004 inkluderande Hållbarhetsredovisning Affärsidé Att stärka SKFs globala ledarskap och bibehålla en lönsam tillväxt genom att vara det företag man väljer: som kund eller distributör som anställd som aktieägare Drivkrafter Lönsamhet Kvalitet Innovation Snabbhet Grundvärderingar Ansvar och befogenheter Hög etik Öppenhet Lagarbete 1

SKF The knowledge engineering company Omfattande kunskap och decennier av erfarenhet har etablerat SKF-koncernen som det ledande företaget inom sitt verksamhetsområde. Kunskaper om industrin har byggts upp genom samarbete med kunder i många länder och det tekniska kunnandet genom ständig utveckling av koncernens många olika produkter, lösningar och tjänster. SKF har identifierat fem plattformar som täcker SKFs tekniska kunskap och kompetens. Dessa plattformar är: Lager och lagerenheter, Tätningar, Mekatronik, Service och Smörjsystem. Genom att använda kompetenserna från de olika plattformarna kan SKF erbjuda kunder inom skilda segment skräddarsydda lösningar, som stärker deras erbjudande och effektiviserar deras tillverkning. SKFs lösningar är också inriktade på att minska energiförbrukning eller behovet av smörjmedel. På så sätt medverkar SKF till att hushålla med resurser för framtida generationer. Varje kunderbjudande är unikt och kombinerar tekniker från alla eller några av plattformarna beroende på vad som krävs. Industrikunderna, som tillverkar produkter såsom pumpar, fläktar, kompressorer, motorer, växellådor, verktygsmaskiner, pappersmaskiner, stålverk, tryckpressar och vindkraftverk, ställer alla krav på SKFs förmåga att leverera produkter och lösningar med högsta prestanda och som erbjuder Tätningar Mekatronik Lager och lagerenheter kunderna det mest effektiva utnyttjandet av deras produktionstillgångar. Det kräver en grundlig kunskap om kundernas produkter men också om deras marknader, deras kunder i sin tur och de utmaningar som dessa möter. SKF fokuserar på att ständigt utveckla sina produkter och lösningar, vilka ofta är skräddarsydda, för att uppfylla fordrande tekniska kravspecifikationer. Antalet OEM-kunder (Original Equipment Manufacturers) är tiotusentals inom dessa segment. SKFs Industrial Division ansvarar för dessa OEMkunder och erbjuder ett brett sortiment av högkvalitativa produkter såväl som avancerade ingenjörstekniska tjänster, inklusive datorbaserade simuleringar och beräkningar. Den globala industriella eftermarknaden erbjuder service, reparationer och reservdelar till slutanvändarna. För att betjäna marknaden har SKF tillsammans med det största nätverket av auktoriserade distributörer inom lagervärlden bildat en unik serviceorganisation. Ansvaret för eftermarknaden ligger hos SKFs Service Division. Service Smörjsystem De fem plattformarna beskriver SKFs samlade kompetens. Det är ingen slump att lagercirkeln går in i de övriga fyra cirklarna. Lager har varit, är, och kommer inom överskådlig framtid att vara SKFs kärnverksamhet. Samtidigt är målet att nå en ledande ställning inom alla fem plattformarna, dels via intern utveckling, dels via partnerskap och i lämpliga fall förvärv. Teknik kommer att utvecklas inom varje plattform för att stödja SKFs olika kundsegment. SKF och cirka 7 000 distributörer har inte bara nära till sina kunder över hela världen utan har också genom gemensam kunskap en djup förståelse för kundernas behov och krav. Med hjälp av en effektiv leveranskedja, teknisk och logistisk service och e-handel kan SKF tillsammans med distributörerna erbjuda rätt varulagerprofil och rätta lösningar till kunderna. En slutanvändarlösning handlar om att tillhandahålla rätt lager, tätning, smörjmedel eller andra produkter som omedelbart behövs för att hålla kundens anläggning i drift. En lösning är också att hjälpa kunden öka produktiviteten med hjälp av underhåll och driftsövervakande system och tjänster. Detta erbjudande av hantering av produktionstillgångar inkluderar ett stort antal olika produkter, från handdatorer för tillståndsövervakning av enskild utrustning till mycket avancerade programvaror som hjälper kunden att optimera driften av hela anläggningen. Den senare lösningen omfattar mekanisk service, övervakande och förebyggande underhåll, tillståndsövervakning och beslutsstödjande underhållssystem. Dessutom lanserade SKF för några år sedan ett program med certifierade underhållspartners för den industriella eftermarknaden. Dessa partners har med SKFs hjälp utbildats i att utföra särskilda underhålls- och övervakningstjänster, som tidigare endast SKF kunde erbjuda kunderna. De senaste sex åren har SKF tagit fram en marknadsledande portfölj med ett urval av högkvalitativa underhållslösningar, tekniker och system för hantering av produktionstillgångar. Det har uppnåtts både via förvärv och egen affärsutveckling, med bland annat investering i utveckling av nödvändig kompetens och teknik. Syftet är att erbjuda lösningar som optimerar effektivitet och underhåll av anläggningar och produktionstillgångar. Förvaltningen av kunskap och intellektuellt kapital är de viktigaste bidragande faktorerna till SKFs framgång på den industriella eftermarknaden. 2

SKFs Industrial Division och Service Division har ett nära samarbete för att identifiera kundernas behov och för att säkerställa att SKFs kompetens används effektivt för att optimera nyttan av kundens utrustning under hela dess livslängd. Tillsammans svarade de två divisionerna för drygt hälften av koncernens totala försäljning samt mer än två tredjedelar av koncernens rörelseresultat. En annan kundkategori är tillverkare av långa produktserier, för vilka specifika och exakta krav gäller med avseende på teknik, kvalitet, logistik, miljö, säkerhet och pris. För dessa kunder, till exempel tillverkare av bilar och lastbilar, hushållsmaskiner, elmotorer och motorcyklar, ansvarar SKFs Automotive Division och Electrical Division. SKFs Automotive Division betjänar fordonsindustrin och fordonseftermarknaden. Divisionen har såväl fordonstillverkare som leverantörer till dessa som sina kunder. Eftersom ledtiderna för utvecklingen av nya bil- och lastbilsmodeller är cirka fyra till sex år startar SKFs samarbete och produktutveckling med kunderna flera år före tillverkningsstart. Kundernas krav med avseende på innovation, prestanda och kvalitet är mycket höga och nästan alla produkter och lösningar till fordonsmarknaden är specialkonstruerade för varje enskild kund. Kunskapen SKF tillägnar sig i samarbetet med fordonskunderna är ofta till stor nytta för andra SKF-enheter och bidrar till värdefulla synergieffekter för koncernen. SKFs erbjudande till fordonsindustrin har utvecklats över tiden, från olika typer av lager till mer avancerade helhetslösningar, i vilka kunskap och egenskaperna i lager, tätningslösningar, mekatronik och smörjsystem är integrerade. SKFs applikationsingenjörer skräddarsyr integrerade lösningar för att uppnå bästa möjliga konstruktion för varje kund. Ett annat särdrag i fordonsindustrin är att volymerna i allmänhet är mycket stora. Varje affär omfattar normalt fordonets hela livslängd, vilken naturligtvis varierar mellan olika bilar och lastbilar men ofta handlar det om sex till åtta år. Stora årliga volymer i kombination med hela fordonets livslängd utgör grunden i de oerhört omfattande kontrakten. Den slutliga volymens storlek beror på hur framgångsrik respektive bil- eller lastbilsmodell blir på marknaden. SKF Spindle Service renoverar mer än 6 000 verktygsmaskinsspindlar per år av olika slag via SKFs nätverk av servicecentra som idag finns i tolv länder. Fler är under etablering världen över. Fordonseftermarknaden betjänas av SKFs applikation. SKF har ett nära samarbete med affärsområde Vehicle Service Market (VSM). VSM kunderna för att ta fram innovativa produkter och erbjuder sedan många år färdiga reparationssatser, så kallade kits. Affärsidén är att ge säkerhet och kvalitet. Produkterna måste ha lösningar som uppfyller de högt ställda kraven på verkstäderna en bekväm och praktisk lösning mycket hög hållbarhet kombinerat med låg vikt som underlättar och snabbar upp reparationsarbetet. Reparationssatserna innehåller samtliga förhållanden. Kunskapen som SKF får genom och måste fungera under extremt krävande komponenter som behövs för att byta till exempel samarbetet med flygindustrin är till stor nytta för hjullager, vattenpumpar eller kamaxelremmar, och annan verksamhet inom koncernen med särskilt mekanikern väljer den sats som behövs för ett visst höga krav, till exempel applikationer för höghastighetståg och racerbilar. arbete. Reparationssatserna för respektive bilmodell finns listade både i katalog och datorsystem. För närvarande erbjuder SKF över 6 000 olika reparationssatser. SKF Aerospace förser flygindustrin, som omfattar både OEM-företag och eftermarknaden, med produkter och tjänster på olika nivåer i leveranskedjan, från tillverkare av motorer, växellådor, flygplan och helikoptrar till service-, reparationsoch underhållsföretag. Verksamheten karakteriseras av mycket långa ledtider för utveckling och homologering. Applikationen har sedan ofta en livslängd på mer än 20 år. Tillverkningsvolymerna är ofta små jämfört med annan industri och produkterna är specialkonstruerade för varje Lättviktslager i titan för flygindustrin. 3

SKF The knowledge engineering company Nya produkter och nya tekniker För att ytterligare förbättra prestandan för SKFs lager fortskrider utvecklingsarbetet inom ytbehandling och ytmodifikationer. Några exempel inom detta område är: Produkter motståndskraftiga mot korrosion för livsmedelsindustrin. Dessa produkter är tillverkade i rostfritt stål eller specialplast och är underhållsfria och lätta att rengöra, genom en konstruktion som förhindrar matrester från att fastna och bli kvar. Ett smörjfritt lager, avsett för särskilda högteknologiska applikationer, för vilka en kombination av särskilda material och ytbeläggningar eliminerar behovet av smörjmedel, och därmed ökar produktiviteten. Ett lager med extra motståndskraft mot korrosion för användning i extremt svåra och krävande applikationer, till exempel för kylkompressorer, petrokemiska applikationer och läkemedelsindustrier. Ringar tillverkade i speciallegerat lagerstål kombinerat med keramiska rullkroppar ger både underhållsfri drift och väsentligt längre lagerlivslängd. Följande två exempel illustrerar SKFs förmåga och kunskap att ta fram lösningar på mycket svåra problem. En unik oscillerande drivenhet har tagits fram för tryckerier. Enheten kombinerar lager, axlar, kulskruvar, motorer, sensorer, avkodare, digital elektronik och ett gränssnitt för maskinstyrning, och den kan med mycket stor exakthet åstadkomma en roterande och oscillerande rörelse. Enheten styr distributionsvalsarna i tryckpressen och bidrar till högre tryckkvalitet, mindre under- Liten vibrationssensor håll och mindre spill. Den gör också tryckmaskinen mer flexibel och användbar då den kan ställas om snabbare och enklare för att hantera mindre upplagor. Ett lätt glidlager av titan för flygplanen A380 Airbus visar hur SKF, genom att beakta varje del av den önskade funktionaliteten, konstruerade ett lager som kombinerar olika egenskaper och därmed övervinner tidigare problem med titanlager i vissa flygplansapplikationer. Resultatet för Airbus är ett miljövänligare lager som minskar vikten på landningsstället och ger en viktbesparing på över 100 kg per flygplan, jämfört med landningsställ med konventionell teknik. Informationsinsamling, signalöverföring och datastyrning är alla områden inom SKF Reliability Systems inom vilka nya produkter tagits fram genom att kombinera kunskap från olika områden. Produkterna varierar från små sensorer för att mäta vibrationerna i en motoriserad spindelövervakning i en ny fabrik hos en stor biltillverkare i Tyskland, till en ny programvara med olika komplexitetsnivåer för befattnings- För sjuk- och hälsovårdsindustrin har SKF utvecklat ett elektroniskt styrsystem med ett ojämförbart kretsskydd som eliminerar induktiva belastningar över reläkontakterna. Detta system gör det också möjligt att styra kombinationer av SKFs ställdon utan omfattande hårdvarukonfigurationer. havare på olika nivåer, avsedd för analys av resultaten från vibrationsmätningarna. Ett annat exempel är Bearing Select, ett webbaserat beslutsstödjande verktyg för kunden i dennes konstruktionsprocess för att ta fram nya applikationer. Virtuell användning av kunskap är ett sätt att beskriva hur det går till att utveckla programvara, eller tillämpningar av kommersiellt tillgänglig programvara, för snabb, effektiv och precis utvärdering av nya tillverkningsmetoder och konstruktioner. Som exempel kan nämnas finit elementsimulering i en formningsprocess för att harmonisera produkt- och processkrav mot varandra, eller SKFs utveckling av programvaran Manufacturing Knowledge Advisor som används för att optimera tillverkningsdata i maskindriften och för kamaxelns kontaktgeometri i en ny serie dieselmotorer. Oscillerande drivenhet som styr distributionsvalsarna i en tryckpress. Länkled i rostfritt stål för livsmedelsindustrin. 4

SKFs marknader SKFs marknader Världsmarknaden för lager Storleken på världsmarknaden för lager har av tradition definierats som den globala försäljningen av rullningslager. SKF uppskattar denna marknad till mer än 200 miljarder kronor per år, exklusive olika typer av monterade lagerenheter. Av den totala världsmarknaden svarar Västeuropa för cirka 25%, Nordamerika för cirka 30% och Japan, som är den tredje största marknaden, för cirka 15%. Andra marknader med en lokal tillverkning av lager och som uppvisar intressant tillväxt är Kina samt Central- och Östeuropa. SKF är världsledande på lager och den största leverantören på de europeiska marknaderna. SKF är störst i Västeuropa, tätt följt av det tyska företaget INA Schaeffler (inklusive FAG). I Nordamerika är SKF nummer två efter det amerikanska företaget Timken (inklusive Torrington). I Asien ligger SKF på första plats, med undantag förjapan där japanska lagertillverkare, såsom NSK Ltd, NTN Corp. och Koyo Seiko, dominerar marknaden. Störst av marknaderna under utveckling, och dessutom den snabbast växande, är Kina. Den kinesiska marknaden är mycket fragmenterad med många lokala tillverkare. SKF är idag en av de ledande lagerleverantörerna i Kina, men alla de större internationella lagerföretagen har startat tillverkning i landet. Kina svarar idag för mer än 13% av den totala världsmarknaden Marknaderna i Central- och Östeuropa, på vilka SKF är det ledande lagerföretaget, karakteriseras också av ett stort antal lokala tillverkare som tillsammans svarar för mer än 50%. Deras samlade storlek totalt motsvarar dock endast några få procent av världsmarknaden. Den totala marknaden för rullningslager kan också indelas efter olika typer av lager. Kullager i olika utföranden svarar för mer än hälften av marknaden medan olika rullager svarar för resterande del. Den mest sålda kullagertypen är spårkullagret som svarar för ungeför en tredjedel av totala världsmarknaden. Andra kullager är vinkelkontaktkullager, sfäriska kullager, axialkullager och hjullagerenheter. Rullager benämns efter rullarnas form. De kan vara cylindriska, sfäriska, koniska eller nålformade. Störst i rulllagerfamiljen är koniska rullager, med en andel på knappt 20% av världsmarknaden för lager. Försäljningen har emellertid sjunkit de senaste 15 åren, i takt med att hjullagerenheter med inbyggda kulor i hög grad har ersatt koniska lager. Marknaden för polymertätningar SKF är också en ledande leverantör på marknaden för polymertätningar. Världsmarknaden för olika applikationer inom fordonsindustrin, flygindustrin och övrig industri uppskattas till cirka 60 miljarder kronor per år, varav Västeuropa och Nordamerika svarar för ungefär var sin tredjedel och Asien för ungefär en fjärdedel. Med en marknadsandel på knappt 10% är SKF ändå en av de största leverantörerna på den starkt fragmenterade marknaden för polymertätningar. SKF har speciellt stark ställning inom lagertätningar och fordonstätningar. Tyska Freudenberg-koncernen (inklusive partnerskapet med japanska NOK) är den världsledande leverantören, följd av det amerikanska företaget Parker Hannifin och svenska Trelleborg. Marknaden för smörjsystem Marknaden för smörjsystem är indelad i två huvudsegment: oljebaserade och fettbaserade system. Den totala världsmarknaden för båda segmenten uppgår till cirka 10 miljarder kronor per år. SKFs nyliga förvärv, Willy Vogel AG, är ledande på marknaden för oljebaserade smörjsystem och har också en stark ställning på marknaden för fettbaserade smörjsystem. Vogel är klart ledande inom smörjsystem i hela Europa. En annan stor leverantör av smörjsystem är det amerikanska företaget Lincoln Industrial Corp., som är störst inom fettbaserade smörjsystem och störst i USA på smörjsystem generellt. Vogel och Lincoln svarar tillsammans för mer än 20% av den mycket fragmenterade världsmarknaden. Marknaden för linjära rörelser Marknaden för linjära rörelser omfattar många olika produkter med den gemensamma nämnaren att alla åstadkommer linjära rörelser. Det finns ett stort antal tillverkare från olika industrisektorer. Vissa har sin bakgrund i tillverkning av mekaniska komponenter, andra är specialister på motorer och/eller styrutrustningar. Alla företag som erbjuder lösningar för linjär rörelse kombinerar dock mekanik, elektriska motorer och elektronik i någon form. Världsmarknaden för linjära rörelser, inklusive styrsystem och komponenter, beräknas vara värd cirka 100 miljarder kronor. SKF är främst inriktat på medicinteknisk utrustning samt fabriksautomation och erbjuder produkter som ställdon, linjärlager, linjärstyrningar, kul- och rullskruvar eller kompletta delsystem. SKFs verksamhet på området uppvisar en procentuellt tvåsiffrig årlig tillväxt. Marknaden för anläggningsoptimering SKFs framgångar på tjänstesidan, med ökande försäljning av system för tillförlitlighets- och anläggningsoptimering, innehållande mer och mer programvara, öppnar upp en ny lagerrelaterad marknad. Det är svårt att definiera dess exakta storlek men det är uppenbart att SKF har mycket att erbjuda denna snabbväxande marknad mot bakgrund av företagets långa erfarenhet och breda kunskap inom industriella applikationer. En allt större del av SKFkoncernens försäljning kommer i framtiden att utgöras av tjänster och programvaror och SKF har etablerat sig som världsledande leverantör av sådana tjänster på lagermarknaden. 5

Aktier och aktieägare 30 25 20 15 10 5 0 Resultat per aktie, kr 21,67 17,91 25,99 02 03 04 SKF-aktiens notering, plats och introduktionsår, volym samt aktiekapitalets fördelning den 31 december 2004. Det totala antalet omsatta aktier under 2004 var 299 608 628. SKF avnoterades från Parisbörsen i januari 2004 och från Londonbörsen i januari 2005. Under 2003 avnoterades koncernens aktier från Zürichbörsen och Nasdaqbörsen i USA. SKFs B-aktie är registrerad hos U.S. Securities and Exchange Commission, och SKFs ADR (American Depositary Receipts) handlas nu på OTC-marknaden. Stockholm London (1914) (1928) A-aktier, fria 16 957 861 B-aktier, fria 96 879 906 Totalt 113 837 767 Eget kapital per aktie, kr En A-aktie äger en röst och en B-aktie en tiondels röst. På SKFs bolagsstämma den 18 april 2002 beslutades att införa ett omvandlingsförbehåll i bolagsordningen med rätt att omvandla A-aktier till B-aktier. Totalt har 32 298 471 A-aktier konverterats till B-aktier till och med december 2004. Under 2004 konverterades 4 414 466 aktier. 150 144 133 146 Inbetalt Aktie- Antal Nominellt belopp, kapital, aktier, värde Förändringar i aktiekapitalet 1982 2004 Mkr Mkr milj. kr per aktie 120 90 60 30 1982 Fondemission 1:4 1 350 27,0 50,00 1989 Aktieuppdelning 4:1 1 350 108,0 12,50 1990 Konvertering av förlagslån 62 1 412 113,0 12,50 1997 Konvertering av obligationslån 11 1 423 113,8 12,50 0 02 03 04 SKF SKF-aktiens kursutveckling Kassaflöde efter investeringar, före finansiering per aktie, kr 300 250 200 25 20 15 10 23,23 20,65 19,11 150 100 A-Aktien B-Aktien SXAll-share All-Share Index (Normaliserad efter SKF-B) 5 0 02 03 04 75 00 01 02 03 04 (c) SIX Allemansfond för anställda SKF Allemansfond är en nationell värdepappersfond i vilken SKF-anställda i Sverige kunnat spara sedan april månad 1984. Vid utgången av 2004 uppgick antalet andelsägare till 577. Fondens medel har till ca 38% varit placerade i SKF-aktier. Fondförmögenheten uppgick till 72,7 Mkr. Fördelning efter aktieinnehav Antal Antal Aktieinnehav aktieägare Procent aktier Procent 1 1 000 33 159 92,9 6 286 998 5,5 1 001 10 000 1 955 5,5 5 532 326 4,9 10 001 100 000 387 1,1 11 815 636 10,4 100 001 166 0,5 90 202 807 79,2 Källa: VPCAB Aktiebok och Förvaltarförteckning 2004-12-30. 35 667 100,0 113 837 767 100,0 6

De tio största aktieägarna 2002 2003 2004 Data per aktie (Definitioner se Not 1) I procent I procent Antal Antal av av antal A-aktier B-aktier aktier röster röstetalet aktier 1 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 7 250 000 3 935 000 11 185 000 7 643 500 28,7 9,8 2 Alecta 1 436 146 1 473 900 2 910 046 1 583 536 5,9 2,6 3 Skandia Liv 1 020 966 340 661 1 361 627 1 055 032 4,0 1,2 4 Robur Fonder 871 583 1 420 908 2 292 491 1 013 674 3,8 2,0 5 Tredje AP-fonden 539 375 514 787 1 054 162 590 854 2,2 0,9 6 Första AP-fonden 485 206 542 195 1 027 401 539 426 2,0 0,9 7 Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv 430 000 464 000 894 000 476 400 1,8 0,8 8 Putnam Investments 0 3 889 636 3 889 636 388 964 1,5 3,4 9 AFA Sjukförsäkring AB 275 100 753 800 1 028 900 350 480 1,3 0,9 10 SEB Fonder 174 000 930 406 1 104 406 267 041 1,0 1,0 Totalt 12 482 376 14 265 293 26 747 669 13 908 907 52,2 23,5 Källa: VPCAB Aktiebok och Förvaltarförteckning 2004-12-30. Av det totala antalet aktier per den 31 december 2004 ägdes ca 56% av utländska placerare, ca 36% av svenska bolag, institutioner och aktiefonder och ca 8% av svenska privatpersoner. Flertalet av de utländska aktierna är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de verkliga innehavarna inte finns officiellt registrerade. Geografisk ägarfördelning Kronor per aktie om ej annat anges 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Resultat per aktie - 14,40 9,76 17,23 19,04 21,67 17,91 25,99 Utdelning per A- och B-aktie 2,00 4,00 5,25 6,00 8,00 10,00 1 12,00 Utbetald utdelning totalt, Mkr 598 228 455 598 683 911 1 138 1 366 1 Förslag till inlösen, Mkr 2 846 1 Köpkurs för B-aktier den 30 december på Stockholms Fondbörs 94,50 207 142,50 206 226 278 296 Eget kapital per aktie 96 100 119 143 144 133 146 Direktavkastning (B fria), % 2,1 1,9 3,7 2,9 3,5 3,6 4,1 P/E tal, B (börskurs/resultat per aktie) neg 21,2 8,3 10,8 10,4 15,5 11,4 Kassaflöde efter investeringar före finansiering per aktie - 10,73 19,49 25,30 37,52 23,23 20,65 19,11 Sverige Europa exkl. Sverige USA Övriga världen Källa: SIS Ägarservice AB Analytiker som följer SKF ABG Securities Klas Andersson Alfred Berg Fondkommission Gustaf Lindskog CAI Cheuvreux Patrik Sjöblom Sasu Ristimäki Credit Suisse First Boston Patrick Marshall Carnegie Oscar Stjerngren Danske Bank Henrik Breum Deutsche Bank Andrew Carter Dresdner Kleinwort Wasserstein Colin Grant Enskilda Securities Anders Eriksson Evli Bank Magnus Axén Exane Xavier Le Roy Fischer & Partners FK Henrik Moberg Goldman Sachs International James Moore Handelsbanken Capital Markets Henrik Saläng JP Morgan Securities Nick Paton Kaupthing Bank Peder Frölén Lehman Brothers Brian Hall MainFirst Bank Dirk Nettling Merrill Lynch Mark Troman Morgan Stanley Daniel Cunliffe Nordea Markets Magnus Behm Oppenheim Research Winfried Becker SG Securities Gaël de Bray Smith Barney Tim Adams Swedbank Markets Mats Liss UBS Anders Fagerlund Öhman Fondkommission Anders Roslund 1 Enligt styrelsens förslag för år 2004. 7

VD har ordet SKF-koncernen fortsatte att utvecklas mycket bra under 2004. Resultatet per aktie ökade med 45% till 25:99 kronor, rörelsemarginalen för helåret var 10%, försäljningen ökade mer än marknaden, kassaflödet var starkt och vi vidtog åtgärder för att ytterligare stärka SKF inför kommande år. SKF-koncernens fortsatt goda resultat, goda framtidsutsikter och starka finansiella ställning gjorde det möjligt för SKFs styrelse att föreslå bolagsstämman både en höjning aktiva prispolitiken som drevs i syfte att kompensera för ökade råvarupriser samt generella kostnadsminskningar. SKF-koncernens försäljningsökning var större än marknadstillväxten och vår position stärktes inom många marknadssegment och geografiska områden. Försäljningen ökade med 11,8% mätt i lokala valutor (8,3% mätt i svenska kronor), vilket ligger väl över den tillväxt på 6% per år som krävs för att nå målet att öka försäljningen arbete som SKF lägger ned på områdena hållbar utveckling och socialt ansvar. Vi kommer att ytterligare stärka våra insatser på dessa områden under kommande år, både i vår nya produktutveckling med ökad betoning på mer miljövänliga produkter, och i vår tillverkning. Jag anser att SKF-koncernen har presterat ett starkt resultat som också klart avspeglar de förändringar vi har gjort för att säkerställa vår förmåga att växa och samtidigt upprätthålla lönsamhet. Jag anser att SKF-koncernen har presterat ett starkt resultat som också klart avspeglar de förändringar vi har gjort för att säkerställa vår förmåga att växa och samtidigt upprätthålla lönsamhet. av utdelningen med 20%, till 12 kronor, och ett program med aktiesplit och inlösen av egna aktier i kombination, som ger fyra nya aktier och 25 kronor för varje befintlig aktie. Det betyder att totalt 4 212 Mkr kommer att delas ut till våra aktieägare under 2005. Trots detta kommer vi att ha den finansiella styrkan och flexibiliteten framöver som krävs för att stödja företagets målsättningar. SKF-koncernen presterade ett rörelseresultat på 4 499 Mkr, trots fortsatta negativa valutaeffekter på 410 Mkr. Resultatet var en direkt följd av den starka kundfokuseringen inom koncernen, vilken ledde till många nya affärer under året; lanseringen av nya produkter med högre mervärde; den med 10 miljarder kronor. Under året förvärvades Willy Vogel AG, ett ledande företag inom smörjsystem, vilket tillför en försäljning på omkring en miljard svenska kronor och cirka 900 anställda. SKF-koncernen nådde målet på ett varulager motsvarande 20% av årsförsäljningen vid årets slut. Genom noggrann kontroll av investeringar och rörelsekapital blev avkastningen på sysselsatt kapital 19,9%. Under 2004 utvaldes SKF för femte året i rad att ingå i Dow Jones Sustainability Indexes och för fjärde året i rad att ingå i FTSE4Good Index Series. Dessa erkännanden är ett klart godkännande av det Vi kommer att fortsätta koncentrera oss på lönsam tillväxt och på att utveckla företaget ytterligare i riktning mot att vara ett kunskapsföretag. Under året presenterades vår nya vision Att förse världen med SKFs kunskap. Vi har under lång tid arbetat med många olika industrier i många länder och därigenom förvärvat omfattande kunskaper om våra kunder och deras verksamhet. Vi har också byggt upp ett stort tekniskt kunnande genom att leda utvecklingen av våra många produkter, lösningar och tjänster. Detta sammantaget utgör SKFs samlade kunskap. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt kunnande. För att stärka den processen har vi identifierat fem olika plattformar som täcker vår tekniska kunskap och kompetens. Dessa plattformar är: Lager och lagerenheter, Tätningar, Mekatronik, Service och Smörjsystem. Lager har varit, är idag och kommer under överskådlig framtid att vara vår främsta verksamhet. Vi avser dock skaffa oss en ledande ställning inom samtliga dessa plattformar genom intern utveckling, samarbeten och, där så är lämpligt, förvärv. 8

Kombinationen av dessa plattformar innebär en klar konkurrensfördel för SKF och gör SKF unikt på marknaden. Genom att kombinera vår kunskap om plattformarna kan vi erbjuda våra kunder skräddarsydda lösningar i syfte att stärka deras produkter, tillverkning eller erbjudanden till sina marknader. Därigenom kan vi både lyfta fram SKF som ett verkligt kunskapsföretag och avancera uppåt i värdekedjan och få betalt för det mervärde vi levererar. Under det gångna året stärkte vi också vår ställning i världens snabbväxande regioner. Detta för att stödja våra mål för lönsam tillväxt, förbättra vår konkurrenskraft och stödja kunder som flyttar sin tillverkning till dessa regioner. Vi ökade väsentligt vår tillverkning i Östeuropa; i Ukraina, Bulgarien och Polen. Vi startade en ny enhet för reparation och omarbetning av maskinspindlar i Ryssland. Vi öppnade ett nytt tekniskt center i Indien och ökade vår tillverkning betydligt i Kina, Indonesien och Indien. Vår ökade aktivitetsnivå i dessa områden kommer att fortsätta under kommande år. Tom Johnstone, VD och koncernchef Six Sigma infördes i SKF-koncernen under året med mycket goda resultat. Six Sigmaprojekten resulterade i förbättrad service till kunderna, och de besparingar som uppnåddes redan under 2004 var högre än kostnaderna för implementeringen. Six Sigma kommer fortsatt att ha hög prioritet i SKF-koncernens utveckling. SKFs viktigaste resurs för att nå sina mål är medarbetarna. Min uppfattning är att vi har en mycket stark, engagerad och väl motiverad medarbetarkår. Under året lades ökad vikt vid att säkerställa att alla anställda har både rätt kunskaper och rätt verktyg för att uppfylla våra mål och leverera förstklassig service till våra kunder. SKFs vision och mål är tydliga och väl kommunicerade inom företaget. Vi är på god väg att uppnå lönsam tillväxt genom att vara ett kunskapsföretag. Jag vill tacka varje medarbetare i SKF för en utomordentlig insats under 2004. Tillsammans kommer vi att fortsätta stärka företaget under de år som ligger framför oss. Göteborg den 27 januari 2005 Tom Johnstone VD och koncernchef 9

Förvaltningsberättelse Resultatet före skatt för SKF-koncernen 2004 uppgick till 4 152 Mkr (2 793). Rörelseresultatet var 4 499 Mkr (3 299). Resultatet per aktie var 25:99 kronor (17:91). Kassaflödet efter investeringar före finansiering uppgick till 2 176 Mkr (2 351). Avkastningen på sysselsatt kapital var 19,9% (14,2). Koncernens försäljning ökade med 8,3%, från 41 377 Mkr till 44 826 Mkr. Denna ökning kan hänföras till: volym 8,3%, pris/mix 2,4%, struktur 1,1% och valutaeffekter -3,5%. Jämfört med 2003 hade valutakurserna för hela 2004, inklusive omräkningseffekter och effekter på transaktionsflöden, en negativ effekt på SKFs rörelseresultat på uppskattningsvis 410 Mkr. Koncernens finansnetto uppgick till -347 Mkr (-506). 532 Mkr amorterades på räntebärande lån under 2004. Räntebärande lån uppgick vid årets slut till totalt 1 116 Mkr (1 618), medan avsättningar till pensionsåtaganden uppgick till 4 655 Mkr (7 885). Under andra kvartalet fonderade dotterbolag i Tyskland och Sverige lokala pensionsåtaganden genom att föra över cirka 3 100 Mkr till nyinrättade pensionsstiftelser. Dessa stiftelser hade innehav i olika värdepapper såsom obligationer och aktier samt fastigheter. Som en konsekvens förbättrades finansnettot något för koncernen, då avkastningen på dessa tillgångar var något högre än den faktiska avkastning som erhölls från Industrial Division 24% Aero and Steel Division Stål 5% Flygindustrin 4% Electrical Division 4% Automotive Division 31% Försäljning per division 2004 kortfristiga finansiella tillgångar. Koncernens kortfristiga finansiella tillgångar och avsättningarna för ersättningar till anställda efter avslutad anställning minskade som en konsekvens därav med ungefär 3 100 Mkr. SKFs investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 401 Mkr (1 379). Avskrivningar gjordes med 1 551 Mkr (1 505). Av koncernens totala investeringar kunde 72 Mkr (70) hänföras till förbättring av SKFs miljö, internt och externt. Service Division 32% Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 784 Mkr (750), vilket motsvarar 1,7% (1,8) av försäljningen. Utvecklingskostnader för IT-lösningar och kundanpassade lösningar är ej inkluderade. Antalet förstagångsansökningar om patent var 189. 2003 var antalet 151. Ett antal omstruktureringsåtgärder meddelades vid slutet av 2003. Målet var att minska kostnader och materiella anläggningstillgångar och att öka effektiviteten. Åtgärderna innefattade nedläggning av fem fabriker och en minskning av antalet anställda. Programmet genomförs planenligt och kommer att avslutas under 2005. Arife Özdemir, medarbetare i Willy Vogel, vid en datorstyrd teststation som kontrollerar ett blandarrör för företagets olja/luftsmörjsystem för högpresterande verktygsmaskinsspindlar. Strategi SKF-koncernen presenterade sitt nuvarande mål i april 2003. Målet är att ha en rörelsemarginalnivå på 10% och att öka försäljningen med 10 miljarder kronor inom år 2006, motsvarande en årlig tillväxttakt på ungefär 6%, mätt i lokal valuta. För att nå sitt mål fortsätter SKF att genomföra sin affärsstrategi för långsiktig, lönsam tillväxt, oavsett fluktuationer i efterfrågan, höjda råvarupriser och valutaeffekter. Det uppnås genom att förbättra priskvaliteten, minska sysselsatt kapital och fasta kostnader, utveckla nya produkter, lösningar och tjänster med högre mervärde samt genom att växa med lönsamhet, både organiskt och genom förvärv. Enligt plan ska förvärv svara för en tredjedel av målet på 10 miljarder kronor i ökad försäljning. SKF koncentrerar sig idag på fem olika teknikområden, så kallade plattformar, som täcker företagets tekniska kompetens. Dessa plattformar är: Lager och lagerenheter, Tätningar, Mekatronik, Service och Smörjsystem. 10

Geografisk fördelning av försäljning, medelantal anställda och materiella anläggningstillgångar (procent) 48 45 58 20 13 13 5 5 3 5 12 16 4 8 4 3 2 0 15 15 6 Nordamerika Latinamerika Västeuropa exkl. Sverige Sverige Central- och Östeuropa Mellanöstern och Afrika Asien Försäljning Medelantal anställda Materiella anläggningstillgångar Genom att använda kompetenserna inom samtliga plattformar kan SKF erbjuda kunderna skräddarsydda förslag innehållande en kombination av utvalda kompetenser från de olika plattformarna. Förvärv och avyttringar I juli 2004 förvärvade SKF det tyska företaget Willy Vogel AG, en av världsledarna inom området smörjsystem. Vogel har en årsförsäljning på cirka 1 miljard svenska kronor och 910 medarbetare. Smörjning har alltid varit ett av SKFs nyckelområden, med tanke på dess betydelse för prestandan hos SKFs produkter, även om smörjsystem inte tidigare ingått i erbjudandet till kunderna. Förvärvet av Vogel innebär att SKF kan erbjuda kunderna en komplett paketlösning, innefattande även smörjsystem, och det passar mycket väl in i SKFs affärsstrategi. SKF gjorde ett mindre förvärv i april då koncernen tog över samtliga tillgångar i Vibration Engineers and Consultants Pvt. Ltd. i Indien, en leverantör av tjänster inom tillståndsövervakning. Förvärvet underlättar SKFs expansion på tjänsteområdet i Indien. SKF förvärvade också 40% av Anhui CR Seals Co. Ltd. i Kina och blev därmed ensam ägare. Under första kvartalet avyttrade SKF sina aktier i intresseföretaget Momentum Industrial Maintenance Supply AB. Detta var en mindre avyttring. Forskning och utveckling (FoU) Forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU) är avgörande för SKFs strategi. De huvudsakliga områdena för SKFs grundläggande FoU är: Tribologi hur friktion och förslitning reduceras samt vilka smörjmedel som bäst används. Val av material (stål, keramer, plaster, polymerer etc.) och tillverkningsprocesser för att nå önskade materialegenskaper hos produkterna. Beräkningsmodeller kunskaper omsatta i SKFs unika programvaruprodukter som hjälper kunden att snabbt välja rätt lager och förutsäga förväntad prestanda hos lager eller tätning i en viss applikation. Mekatronik den synergiskapande kombinationen av mekanisk ingenjörskonst, elektronik och intelligent datorstyrning i konstruktionen av industriprodukter och industriella processer. Tillverkning Koncernen arbetar intensivt med att förbättra sina tillverkningsprocesser. Det görs genom att utveckla ny kompetens, kunskap och teknik som innebär minskad total investering per tillverkad enhet, minskade kostnader samt förbättrad kvalitet och service gentemot kund genom ökat fokus på tillförlitlighet och flexibilitet. Ett par specifika områden för ständiga förbättringar är formningsprocessen till nära slutlig form av ringar och komponenter och reduceringen av moment som resulterar i spån. Dessa tillverkningsmoment utvecklas och förbättras kontinuerligt i SKFs fabriker. Produktlanseringar och nya affärer några exempel SKF startade ett projekt med en av världens ledande tillverkare av mekaniska transmissionslösningar för industriapplikationer, det amerikanska företaget Falk Corporation, för att utveckla en ny serie växellådsenheter, baserade på SKFs konceptväxellåda 18k, presenterad 2003. SKF levererade det största CARB toroidrullager som någonsin tillverkats (2,7 ton) till det tyska företaget REpower Systems AG för installation i den frigående lagerpositionen på huvudaxeln i REpower Systems vindkraftaggregat. Leica Medical Equipment valde SKF för att konstruera och leverera ett ställdonssystem för mikroskoputrustning som används vid ögonkirurgi. Förutom att leverera lager och mekanisk service samt lösa applikationsproblem, samarbetade SKF med StoraEnso för att sammanlänka fem bruk i Finland med programvaran SKF Machine Analyst så att brukens verksamhet kunde anslutas till deras beslutsstödjande system. SKF utsågs som leverantör av tätningar till styrstagen i en ny modell från Honda. Plattformen för VW Jetta 2005 är utrustad med lager och tätningar från SKF till motor-, transmissions- och upphängningssystemen. SKF introducerade en stödenhet för trumman och en navarmsenhet till tvättmaskiner som underlättar tillverkarens monteringsprocess och förbättrar tillförlitligheten hos maskinen. 11

Förvaltningsberättelse arbetet idag i projektform. Relevant kompetens inom företaget förs samman i syfte att uppnå specifika resultat och för att arbeta nära kunderna som ett stöd i deras utvecklingsprocesser. Under 2004 genomfördes workshops för sammanlagt 200 personer i ledningen. Dessa workshops bygger en bro mellan ledningskonferenserna som hålls vartannat år. Informationen och arbetet under dessa konferenser och workshops sprids sedan nedåt i företaget, för att stärka förståelsen för företagets vision och mål på alla nivåer och inom alla verksamhetsområden. Uppgifter om löner och andra former av ersättning, liksom antalet anställda i alla länder som SKF verkar i, ges i noterna 26 och 27 i Noter till koncernens bokslut. Under 2004 installerade SKFs kund REpower Systems AG i Tyskland världens största vindkraftturbin. Läs mer på sidan 82. Logistik och e-handel konceptet. SKF avser förbättra processerna inom SKF Logistics Services driver ett globalt distributionsnätverk. Även om verksamheten primärt logistik, tillverkning och administration. valda delar av organisationen, såsom försäljning, stödjer utvecklingen av SKFs affärer hanterar den också ett antal externa kunder som utnyttjar Medarbetare SKFs integrerade tjänster såsom lagerhantering, SKFs vision Att förse världen med SKFs kunskap transportledning och ett antal andra logistikrelaterade, värdehöjande tjänster. SKF-koncernens och behålla de bästa människorna i branschen. understryker vikten av att attrahera, utveckla e-handel, mätt i antal ordertransaktioner, fortsatte att utvecklas mycket positivt. för medarbetarna: lokalnivå, divisionsnivå och SKF har olika utbildningsprogram på tre nivåer koncernnivå. Ett antal av dessa program Six Sigma koncentrerar sig i första hand på att identifiera Under 2004 infördes Six Sigma-konceptet i och uppfylla kundernas behov. Programmen är hela SKF-koncernen. Six Sigma är ett sätt att tvärfunktionella och tvärgeografiska, och utformade så att deltagarna får en förståelse för SKFs effektivisera verksamheten genom att minska variationer och förbättra den totala prestationsnivån inom alla affärsprocesser. Konceptet sätt lär de sig förstå och möta kundernas krav, totala erbjudande av produkter och tjänster. På så omfattade bland annat utbildning av samtliga och att initiera ytterligare utveckling av produkter ledningsgrupper och av de första projektledarna, eller lösningar som motsvarar kundernas behov. så kallade svartbältare och grönbältare. Ett stort Medarbetarna lär sig också att använda SKFs antal utbildningsomgångar genomfördes, och verktyg för att söka efter kompetens inom SKFkoncernen, oavsett var i världen den finns, för att 87 svartbältare, på heltid, och över 430 grönbältare drev förbättringsprojekt. Redan under bygga ut det befintliga kunnandet respektive 2004 överskred besparingarna som uppnåddes sprida och utveckla nytt kunnande. Frånsett med hjälp av Six Sigma kostnaderna för att starta utbildningsprogrammen utförs mer och mer av Internationella redovisningsstandarder Från och med 2005 kommer SKF-koncernens redovisningsprinciper att följa International Financial Reporting Standards (IFRS), antagna av EU-kommissionen (EU). Delårsrapporten för första kvartalet 2005 kommer att vara den första finansiella rapport från SKF som presenteras i enlighet med IFRS och kommer att inkludera en fullständig redovisning av övergången till IFRS. Den förväntade effekten av övergången från svenska redovisningsprinciper till IFRS ger en ökning av koncernens eget kapital med uppskattningsvis 742 Mkr, 688 Mkr, 664 Mkr och 829 Mkr den 1 januari 2003, 31 december 2003, 31 december 2004 respektive 1 januari 2005. Den beräknade effekten på nettoresultatet är en ökning på 59 Mkr 2003 respektive 17 Mkr 2004. Differenserna är främst hänförliga till redovisningsprinciper angivna i IAS 38 Imateriella anläggningstillgångar, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (som godkänts av EU), IFRS 3 Rörelseförvärv, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. För mer detaljerad information, se not 1 i Noter till koncernens bokslut. Avnotering från aktiebörser SKF avnoterade SKF B-aktien från Parisbörsen i januari 2004 och från Londonbörsen i januari 2005, eftersom de låga volymer som handlades på dessa börser inte motiverade en notering. 12

Förvaltningsberättelse Finansiella mål och utdelningspolitik SKFs övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna. Avkastningen på aktieägarnas investering i SKF bör långsiktigt överskrida den riskfria räntan med cirka fem procentenheter. Detta utgör grunden för SKFs finansiella mål och SKFs finansiella styrmodell. Finansiella mål Nuvarande mål för lönsam tillväxt sattes i april 2003. Målet är att ha en rörelsemarginal på nivån 10% och öka försäljningen med 10 miljarder kronor till 2006, cirka 6% tillväxttakt årligen, mätt i lokal valuta. SKF har också som mål en avkastning på sysselsatt kapital på 18% samt som mål att kassaflödet efter investeringar, före finansiering och strukturella investeringar ska motsvara nettoresultatet. De finansiella målen förs vidare till divisionerna och affärsenheterna genom SKFs finansiella styrmodell. Finansiell styrmodell SKFs finansiella styrmodell är en förenklad så kallad economic value-added model. Total Value Added (TVA), som modellen kallas, syftar till att förbättra marginalerna, reducera kapitalet och skapa en lönsam tillväxt. TVA är operativt resultat minskat med kapitalkostnaden före skatt i det land där verksamheten bedrivs. Utvecklingen av TVA-resultaten för koncernen korrelerar väl med aktiekursens utveckling över en längre tidsperiod. SKF-koncernens rörliga löner baseras på denna modell. Utdelningspolitik SKFs utdelningspolitik är baserad på principen att utdelningen ska anpassas till resultatutveckling och kassaflöde, med beaktande av koncernens utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Styrelsens uppfattning är att utdelningen ska uppgå till cirka hälften av koncernens genomsnittliga nettovinst under en konjunkturcykel. Utdelning och inlösen Genom företagets starka resultat, framtidsutsikter och förmåga att generera pengar, föreslår SKFs styrelse en höjning av utdelningen med 20% till 12 kronor. Dessutom föreslår styrelsen att företaget genomför en aktiesplit 5:1, följd av en obligatorisk inlösen varvid var femte aktie inlöses för 25 kronor. För aktieägaren skulle detta innebära fyra nya aktier och 25 kronor kontant för varje befintlig aktie. Beloppet som delas ut till aktieägarna blir 2 846 Mkr. Aktiespliten förväntas genomföras i maj och inlösen i början av juni 2005. SKF kommer fortsatt att ha finansiell styrka att kunna göra nödvändiga investeringar och förvärv för att nå sina affärsmål. Förslaget ska underställas den ordinarie bolagsstämman i april 2005. Finansiering SKFs policy är att verksamheten skall vara långsiktigt finansierad. Den 31 december 2004 var den genomsnittliga lånelöptiden två och ett halvt år. Koncernens finansiella policy är att SKF, utöver denna lånefinansiering, ska ha en betalningskapacitet i form av tillgänglig likviditet och/eller långsiktiga kreditfaciliteter uppgående till cirka 300 miljoner euro. Den 31 december 2004 hade moderbolaget långsiktiga lånelöften från elva banker på totalt 300 miljoner euro. Koncernen har tilldelats en rating på A minus (A-) för långsiktiga krediter av Standard and Poor s och en rating på A3 av Moody s Investors Service, båda med stabila utsikter. SKF är listat på OMX Stockholmsbörsen. 13

Förvaltningsberättelse Finansiella risker SKF-koncernens verksamhet är exponerad för olika slags finansiella risker. Koncernens finanspolicy definierar valuta-, ränte-, kredit- och likviditetsrisker, och fastslår ansvar och beslutanderätt för hanteringen av dessa risker. Finanspolicyn föreskriver att syftet är att eliminera eller minimera risker och att bidra till en förbättrad avkastning genom aktiv riskhantering. Hanteringen av risker och ansvaret för den totala finansverksamheten är till största delen centraliserad till SKF Treasury Centre, koncernens internbank. Valutarisk SKF-koncernen är utsatt för transaktionsexponering och exponering av eget kapital. Koncernens huvudsakliga kommersiella valutaflöden hänför sig främst till export från Europa till Nordamerika och Asien samt till flöden inom Europa. Införandet av euron har minskat transaktionsexponeringen och valutarisken. SKFs policy har varit att säkra valutaflöden i genomsnitt tre till sex månader. Samtliga utestående valutasäkringar vid årsskiftet överensstämde med finanspolicyn. Från 2005 kommer, i enlighet med IFRS-redovisningen, valutasäkring att begränsas till några få större transaktionsexponeringar. I enlighet med koncernens policy säkras inte exponering av eget kapital. Ränterisk Överskottslikviditet och upplåning har koncentrerats till SKF Treasury Centre. Genom matchning av förfallodagar för placeringar gjorda av vissa dotterbolag med utlåning till andra dotterbolag kan SKFs exponering för ränteförändringar reduceras. Kreditrisk Enligt koncernens policy godkännes endast väletablerade finansinstitut som motparter. Exponering per motpart övervakas kontinuerligt. Likviditetsrisk Utöver egen likviditet hade AB SKF vid årsskiftet tillgängliga kreditlöften om 300 miljoner euro. Ytterligare detaljer om finansiell riskhantering återfinns i Not 28 i Noter till koncernens bokslut. Känslighetsanalys I det följande visas omfattningen av förändringar i fråga om ett antal faktorer som påverkar koncernens resultat före skatt. Värderingen har gjorts utifrån siffrorna vid årsskiftet. Samtliga beräkningar är gjorda med utgångspunkten att allt annat är lika. Den årliga kostnaden för inköp av råmaterial och komponenter är ungefär 10,5 miljarder kronor. Av dessa 10,5 miljarder utgör stål i form av stång, rör, komponenter eller oljebaserade produkter den största andelen. Under 2004 steg råvarupriserna kraftigt. En ökning med 1% av kostnaden för råmaterial och komponenter minskar vinsten före skatt med 105 Mkr. För hela 2004 kunde dessa ökningar kompenseras av prishöjningar, ökad effektivitet och inköp från alternativa källor. En ökning med 1% av kostnaden för löner (inklusive sociala avgifter) minskar vinsten före skatt med 145 Mkr. 2004 hade koncernen kortfristiga finansiella tillgångar, netto (kortfristiga finansiella tillgångar minus totala lån) på 2 449 Mkr. En förändring av räntan med en procentenhet påverkar vinsten före skatt med ungefär 25 Mkr. En försvagning med 10% av den svenska kronan gentemot USA-dollarn respektive euron har en positiv effekt från valutaflöden netto på vinsten före skatt på ungefär 330 Mkr, respektive 120 Mkr, exklusive effekter av säkringstransaktioner. Nettovalutaflöden 2004 Valuta Flöden, Mkr Snittkurs USD 3 300 7,65 EUR 1 200 9,11 CAD 370 5,60 Övriga 1 1 450 SEK -6 320 1 Övriga består av ett tiotal valutor. USD EUR CAD Övriga SEK -8 000-5 000-2 000 0 1 000 4 000 14

Förvaltningsberättelse Hållbarhet Redovisning Finansiella och hållbarhetsmässiga resultat integreras för tredje året i rad en ytterligare bekräftelse på att hållbarhetsfrågor är en del av och ingår i koncernens samtliga aktiviteter. Etiska riktlinjer Under 2004 införde SKF ett system för intern verifiering av att alla enheter i koncernen följer utfärdade Etiska riktlinjer. Miljötillstånd SKFs verksamhet påverkar miljön genom avfall och utsläpp till luft och vatten samt genom buller. Verksamhet som kräver miljötillstånd äger rum i samtliga länder där tillverkning sker. I Sverige finns fem tillståndspliktiga enheter: SKF Sverige i Göteborg, SKF Mekan i Katrineholm, Ovako Steel i Hofors, SKF Coupling Systems i Hofors, samt Ovako Steel i Hällefors. Produktionen i dessa fem anläggningar svarade för 15,7% av koncernens totala produktionsvolym 2004. Tillstånden omfattar produktion av lager, stål och valsade rör, ringar, wirar och stång. Ovako Steel i Hofors har under några år haft en deponi, godkänd av myndigheterna, inom anläggningen. För att möta ny lagstiftning har åtgärder vidtagits för att stänga och underhålla den befintliga deponin samt etablera en ny deponi. För övrigt har SKF inte mottagit några direktiv av betydelse från miljömyndigheterna under 2004. Inga tillstånd har varit föremål för granskning eller ny behandling under 2004. Miljöcertifiering SKFs tillverkningsenheter, distributionsenheter samt teknik- och konstruktionscentra är godkända enligt ISO 14001, den internationella miljöledningsstandarden. Samtliga enheter ingår i ett koncerngemensamt certifikat, som vid utgången av 2004 omfattade 84 SKF-enheter i 24 länder. Nyförvärvade företag kommer att certifieras enligt en separat plan. SKF stödjer det sociala projektet Meninos do Morumbi i São Paulo, Brasilien. På bilden ses projektledare Flávio Pimenta som ger en musiklektion. Miljömål Mot noll olyckor SKF övervakar miljöpåverkan från den energi SKFs hälso- och säkerhetsprogram Noll olyckor som förbrukas vid fabrikerna och har genomfört har minskat antalet arbetsrelaterade olyckor energibesparingsprogram vid samtliga anläggningar under ett antal år. För att öka betydelsen startade år 2000. Under 2004 fullgjorde totalt med omkring två tredjedelar sedan programmet av dessa program har koncernen satt som mål 59 enheter minst ett år med noll olyckor. Medarbetarna vid dessa enheter arbetade totalt att minska utsläppen av koldioxid från energiförbrukning med 10% över en femårsperiod som 7,5 miljoner timmar utan någon anmäld skada. slutar 2007, baserat på utsläppsnivå och produktionsvolym 2002. Under 2004 minskade dessa Hållbarhetsindex utsläpp med 5%, jämfört med nivåerna 2002. SKFs prestationer på området hållbar utveckling erkändes av ett antal externa intressenter under Hälso- och säkerhetscertifiering 2004. Koncernen utsågs för femte året i rad att Koncernen har satt som mål att samtliga SKFfabriker ska certifieras i enlighet med hälso- och SKF utsågs för fjärde året i rad att ingå i ingå i Dow Jones Sustainability Indexes. säkerhetsstandarden OHSAS 18001 före utgången av 2005. Samtliga anläggningar är på tioner på området socialt ansvar (Corporate Social FTSE4Good Index Series för koncernens presta- väg att nå målet enligt fastlagd tidsplan. Responsibility). 15

Förvaltningsberättelse Styrelsen Styrelsens arbete under 2004 AB SKFs ordinarie bolagsstämma, som hölls våren 2004, valde åtta styrelseledamöter. Därutöver har två ledamöter och två suppleanter utsetts av de anställda. Styrelsen höll sex möten under 2004. Styrelsen antog en skriven arbetsordning för sitt interna arbete. Denna arbetsordning föreskriver bland annat: antal styrelsemöten och när dessa ska hållas, frågor som normalt ska ingå i styrelsens dagordning, externa revisionsrapporter som läggs fram för styrelsen. Styrelsen utfärdade också skrivna instruktioner gällande: när och hur information som krävs för styrelsens utvärdering av bolagets och koncernens finansiella ställning ska sammanställas och rapporteras till styrelsen, fördelning av arbetsuppgifter mellan styrelsen och verkställande direktören, ordning i vilken de vice verkställande direktörerna ska inträda i verkställande direktörens frånvaro. Styrelsen tillsatte 2000 en ersättningskommitté som utgörs av styrelsens ordförande Anders Scharp och styrelseledamöterna Sören Gyll och Vito H. Baumgartner. Ersättningskommittén bereder frågor rörande principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar och pensionsvillkor, till koncernledningen. Alla sådana principer beslutas därefter av styrelsen. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningkommittén och beslutas av styrelsen. Ersättningskommittén avhöll fyra möten under 2004. Under 2003 tillsatte styrelsen en revisionskommitté. Revisionskommittén består av Clas Åke Hedström, ordförande, och av styrelsemedlemmarna Anders Scharp, Ulla Litzén och Philip N. Green. Revisionskommitténs uppgifter omfattar bland annat att förbereda nomineringar av externa revisorer, granska omfattningen av den externa revisionen, utvärdera de externa revisorernas arbete, granska den finansiella informationen samt granska interna finansiella kontroller. Revisionskommittén avhöll fem möten under 2004. SKFs minispindel kan anpassas för varje kundsegment eller för enskilda kunder. Spindeltypen lämpar sig bland annat vid extremt låg friktion, behov av goda tätningsegenskaper, extremt höga hastigheter, krav på låg ljudnivå och korrosionsmotstånd. Fördelarna är bland andra energibesparingar, längre brukbarhetstid och möjlighet att bygga in elektronik. Kundanpassade minispindlar till exempelvis livsmedelsindustrin, turbiner, inlines och olika typer av instrument är under utveckling och behovet för mekatroniklösningar ökar. En lösning för vindmätare lanserades 2004. Den bygger på en sedan tidigare framtagen lösning för rullar till spinnspön. Frågor som styrelsen handlagt under året omfattar bland annat marknadsutsikter, finansiell rapportering, kapitalstruktur, förvärv och avyttringar av företag, koncernens strategiska inriktning och affärsplan samt ledningsfrågor. Under året ombads styrelseledamöterna att utvärdera kvaliteten på styrelsens arbete och styrelsemötena genom att fylla i ett frågeformulär. Resultaten diskuterades därefter på ett styrelsemöte. Nominering av styrelseledamöter Följande gällde beträffande nomineringsprocessen för de styrelseledamöter som kommer att föreslås av en grupp större aktieägare för val vid ordinarie bolagsstämma 2005. Vid den ordinarie bolagsstämman i AB SKF 2004 beslöts att nomineringsprocessen skulle omfatta föreskriften att de fyra till röstetalet största aktieägarna under fjärde kvartalet skulle utnämna en representant var som, tillsammans med styrelsens ordförande, skulle utarbeta ett förslag till styrelse att läggas fram för bolagsstämman för beslut. Namnen på representanter för de fyra största aktieägarna offentliggjordes i oktober 2004. Under november/december 2004 gjorde styrelsens ordförande en utvärdering av styrelsens och dess ledamöters arbete under året. Han sammanträffade därefter med representanter för de fyra största aktieägarna: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Alecta, Skandia Liv och Robur. Vid mötena presenterade ordföranden sin bedömning av behoven av speciell styrelsekompetens och jämförde dessa behov med befintliga styrelseresurser. Representanterna för gruppen av större aktieägare gav därefter sin syn på styrelsens sammansättning. 16

Sida 18 Koncernens resultaträkningar 19 Kommentarer till koncernens resultaträkningar 20 Koncernens balansräkningar 21 Kommentarer till koncernens balansräkningar 22 Koncernens kassaflödesanalyser 23 Kommentarer till koncernens kassaflödesanalyser 24 Koncernens förändringar av eget kapital 25 Kommentarer till koncernens förändringar av eget kapital 26 Noter till koncernens bokslut 26 Not 1. Redovisningsprinciper 30 Definitioner av nyckeltal 32 Not 2. Investeringar i verksamheter 33 Not 3. Segmentsinformation 35 Not 4. Forskning och utveckling 35 Not 5. Avskrivningar och nedskrivningar 36 Not 6. Finansiella intäkter och finansiella kostnader 37 Not 7. Skatter 38 Not 8. Immateriella anläggningstillgångar 39 Not 9. Materiella anläggningstillgångar 40 Not 10. Långfristiga finansiella och övriga tillgångar 40 Not 11. Varulager 40 Not 12. Kundfordringar 41 Not 13. Övriga kortfristiga fordringar 41 Not 14. Kortfristiga finansiella tillgångar 41 Not 15. Aktiekapital 42 Not 16. Avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning 45 Not 17. Övriga avsättningar 45 Not 18. Långfristiga lån 46 Not 19. Övriga långfristiga skulder 46 Not 20. Leasing 47 Not 21. Kortfristiga lån 47 Not 22. Leverantörsskulder 47 Not 23. Övriga kortfristiga skulder 47 Not 24. Ställda säkerheter 47 Not 25. Ansvarsförbindelser 48 Not 26. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 52 Not 27. Medelantal anställda 52 Not 28. Finansiell riskhantering och säkringstransaktioner 57 Not 29. Könsfördelning bland ledande befattningshavare 58 Not 30. Sammanställning av väsentliga skillnader mellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper 65 Not 31. Aktier och andelar 66 Not 32. Händelser efter balansdagen Finansiella rapporter 67 Moderbolagets resultaträkningar 68 Moderbolagets balansräkningar 69 Moderbolagets kassaflödesanalyser 70 Moderbolagets förändringar av eget kapital 71 Noter till moderbolagets bokslut 71 Not 1. Finansiella intäkter och finansiella kostnader 72 Not 2. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 73 Not 3. Skatter 74 Not 4. Materiella anläggningstillgångar 74 Not 5. Aktier och andelar 76 Not 6. Övriga kortfristiga fordringar 76 Not 7. Kortfristiga finansiella tillgångar 76 Not 8. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 76 Not 9. Långfristiga lån 76 Not 10. Kortfristiga lån 77 Not 11. Övriga kortfristiga skulder 77 Not 12. Ansvarsförbindelser 77 Not 13. Löner, ersättningar, medelantal anställda samt könsfördelning bland ledande befattningshavare 77 Not 14. Sjukfrånvaro 77 Not 15. Händelser efter balansdagen 78 Förslag till vinstdisposition 79 Revisionsberättelse 17

Koncernens resultaträkningar Januari december Belopp i miljoner kronor om ej annat anges 2004 2003 2002 Försäljning 44 826 41 377 42 430 Kostnad för sålda varor Not 4, 5-33 697-32 022-31 844 Bruttoresultat 11 129 9 355 10 586 Försäljningskostnader Not 5-6 373-5 896-6 390 Administrationskostnader Not 5-326 - 279-246 Övriga rörelseintäkter 305 367 323 Övriga rörelsekostnader - 233-267 - 283 Resultat från intresseföretag - 3 19 32 Rörelseresultat 4 499 3 299 4 022 Finansiella intäkter Not 6 142-52 - 22 Finansiella kostnader Not 6-489 - 454-458 Resultat före skatt 4 152 2 793 3 542 Skatter Not 7-1 143-698 - 1 055 Resultat efter skatt 3 009 2 095 2 487 Minoritetsintressens andel i årets resultat - 50-56 - 21 Årets resultat 2 959 2 039 2 466 Resultat i kronor per aktie efter skatt före och efter utspädning 25,99 17,91 21,67 Värden enligt delårsrapporter 2004 Belopp i miljoner kronor om ej annat anges Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Helår 2004 Försäljning 10 689 11 417 11 184 11 536 44 826 Rörelseresultat 907 1 162 1 190 1 240 4 499 Resultat före skatt 819 1 052 1 111 1 170 4 152 Resultat i kronor per aktie efter skatt före och efter utspädning 5,69 6,48 6,20 7,62 25,99 18