Arbetsområde: Från pinnar till tal

Relevanta dokument
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal studieplan matematik åk 1-3

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Kursplanen i matematik grundskolan

Förslag den 25 september Matematik

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Lokal pedagogisk planering

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kursplan Grundläggande matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

48 p G: 29 p VG: 38 p

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Arbetsområde: Jag får spel

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Kursplanen i ämnet matematik

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Bedömning för lärande i matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Kursplan för Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post

Pedagogisk planering i matematik

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

8B Ma: Procent och bråk

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Observationsschema Problemlösningsförmåga

7F Ma Planering v2-7: Geometri

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Transkript:

Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Vilket centralt innehåll ska ingå? Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Sannolikhet och statistik Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Samband och förändring Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. Lgr11 kapitel 1, skolans uppdrag historiskt perspektiv miljöperspektiv internationellt perspektiv etiska perspektivet

Konkretisering av undervisningen I arbetsområdet Från pinnar till tal kommer ni under 6 lektioner att lära om att: utveckla taluppfattningen Strategier för att utföra beräkningar i addition Strategier för att utföra beräkningar i subtraktion Eleven skall kunna: räkna antalet pinnar och gruppera dem så antalet synliggörs rita och skriva tal med hjälp av pinntal, bokstäver och siffror rita och skriva tal med hjälp av pinntal med osynliga streck, bokstäver och siffror göra beräkningar med addition göra beräkningar med subtraktion Eleven skall reflektera över vad har du lärt dig? hur har du lärt dig? hur har det känts? Vilka språkliga förmågor ska utvecklas i arbetsområdet? Eleven skall utveckla språkliga förmågor genom att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, förklara och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser kring antalsbegrepp och taluppfattning. Detta görs genom att utföra och beskriva matematiska begrepp och metoder samt genom att rita och förklara matematiska bilder. Eleven kommer att använda vardagsord som utvecklas mot mer ämnesspecifika ord. Eleven kommer att följa sin egen utveckling med hjälp av en Från pinnar till tal-matris och i det sätta ord på sin inlärning. Vilka ämnesspecifika begrepp används? Addera, addition, antal, differens, ental, gruppera, likhetstecken, minus, minustecken, pinnar, pinntal, plus, plustecken, räknetal, skillnad, sortera, stafett, streck, subtrahera, subtraktion, summa, taluppfattning, tiotal, är lika med. Beskriv hur eleverna får inflytande i arbetsområdet utifrån: i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras, hur antal kan sorteras hur antal kan grupperas hur tal kan formuleras Konkretisering här... Eleven kommer delta i en process där antalsbegreppet och taluppfattningen utvecklas. Eleven kommer att få inflytande över sin egen kunskapsutveckling i ett formativt sammanhang.

Vilka kunskapskrav utgår bedömningen från? Matematik åk 3 Kunskapkrav Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.