Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys



Relevanta dokument
Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Målet med krisberedskap

Försvarsdepartementet Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Krissamverkan Gotland

Samråd med länets handikappsorganisationer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

SAMÖ Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:

Central krisledningsplan för Örebro kommun

PLAN KRISER

Yttrande 1 (5) Datum

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

Krisledningsplan

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport plattformsanalys

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Krisberedskapsplan

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Krislednings- och informationsplan

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV ÅSTORPS KOMMUNS OCH REGION SKÅNES ÅTGÄRDER OCH SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Krishanteringsprogram

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Handlingsprogram

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Samverkansövning 2007 (SAMÖ 2007) Utvärdering

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Resultat av genomförda samråd

Stockholms läns landsting

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Kartläggning och bedömning av kapaciteten att hantera flyktingsituationen och skapa kontinuitet i berörda verksamheter i Västmanlands län

Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

JIL Stockholms läns landsting i (6)

Samhällets krisberedskap Förmåga och genomförd verksamhet

Plan för mottagande av utrymda från Bodens kommun i händelse av dammbrott.

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Risk- och sårbarhetsanalys

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

Information om idéstudie inför upphandling av busstrafik i Södertälje, Järfälla samt Upplands-Bro

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Grafisk originalproduktion

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Budgetunderlag. för perioden Krisberedskapsmyndigheten. Box Stockholm. Tel Fax

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet

Rapport 2010:24. Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län Plan- och beredskapsenheten

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_029

Ny politisk organisation för Stockholms läns landsting

Landstingets arbete med delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

SKRIVELSE LS Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet

Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd

Bilaga 2. POSOM-plan

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun

Bilder Med tillstånd av (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Rakel - nya polisradion. Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland

Transkript:

1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys Bakgrund Landsting och kommuner är enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Inom ramen för projekt Storstad 2006 genomförde SLL i samverkan med Socialstyrelsen en analys av hälso- och sjukvårdens förmåga i förhållande till fem scenarier varav fyra innefattade problematik med farliga ämnen, s.k. CBRN-händelser. Projektets slutsatser finns sammanfattade i rapporten Projekt storstad, en sammanställning av Stockholms läns katastrofmedicinska förmåga (Socialstyrelsen, beställningsnummer 2006-174-7). Den robusthet och kapacitet som olika aktörer i samhället behöver för att kunna hantera allvarliga kriser kan delas in i krisledningsförmåga som innebär en aktörs förmåga att leda, samordna och informera vid en allvarlig händelse, operativ förmåga som är aktörens förmåga att på fältet hantera en allvarlig händelse samt förmåga att motstå allvarliga störningar, dvs. aktörens robusthet när det gäller funktionssäkerhet och infrastruktur. Länsstyrelsen har ett regionalt geografiskt områdesansvar och svarar för de övergripande regionala risk- och sårbarhetsanalyserna samt förmågeanalyserna. Landstinget har ett regionalt sektoransvar för hälsooch sjukvård och kollektivtrafik. De förmågeanalyser som genomförts inom ramen för detta projekt har fokuserat på Stockholms läns landstings förmåga. I samverkan med SLL Miljö och Region- och trafikplanekontoret beslutade LSF/REK att under 2008 gå vidare i arbetet med förmågeanalyser genom att analysera SLLs förmåga vid extrema väderhändelser. Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-653 21 88 E-post: registrator.lsf@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se

2 (5) Val av metod och beskrivning av analysverktyget Ibero Det finns ett antal olika metoder för risk- och sårbarhetsanalyser och förmågeanalyser. Krisberedskapsmyndigheten, KBM, ger i skriften Riskoch sårbarhetsanalyser, vägledning för kommuner och landsting (KBM:s utbildningsserie 2006:2) vägledning och förslag på metoder. Länsstyrelsen i Stockholms län har liksom flera landsting valt att använda Ibero som är ett analysverktyg för gemensam förmågevärdering. Det finns uppenbara fördelar om olika aktörer i krishanterinssystemet genomför förmågeanalyser enligt samma metod. Metodiken innehåller ett inledande skede med val av lämpliga scenarier. Därefter genomförs scenariebaserade diskussioner och analyser enligt bestämda kriterier och variabler. Slutligen sammanställs, analyseras och värderas resultaten enligt en särskild modell och struktur. Analysen genomförs inom följande nio delområden Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Kommunicera och samverka Informera Rädda och skydda akut hotade/drabbade individer eller objekt Hindra utbredning och spridning Sörja för hjälpbehövande Återställa funktion Förmågan graderas enligt en skala i fyra nivåer 1 Grön - förmågan är god 2 Gul - förmågan är i huvudsak god 3 Orange - viss förmåga 4 Röd - ingen eller bristfällig förmåga Val av scenarier Klimat- och sårbarhetsutredningen ger exempel på olika typer av extrema väderhändelser. Vid valet av scenarier prioriterades behovet av att involvera flera viktiga samverkanspartners i analysarbetet. Snöoväder och översvämning av Mälaren är händelser som båda skulle kunna medföra stora konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner som kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, telekommunikationer, elförsörjning,

3 (5) dricksvattenförsörjning och transporter. Det omfattande snöovädret i Gävle i december 1998 samt den hårt ansträngda situationen i Mälaren under senhösten 2000 när tunnelbanan i Gamla stan endast var några centimetrar från att översvämmas, visar att de scenarier som valts inte är osannolika. Seminarier med förmågeanalys REK och SLL Miljö har under november 2008 genomfört två seminarier där SLLs krishanteringsförmåga vid översvämning av Mälaren respektive kraftigt snöoväder har analyserats. Ett trettiotal personer från SLL och samverkande aktörer som länsstyrelse, polis, kommunal räddningstjänst, Stockholms stad, Vägverket/Trafik Stockholm, Socialstyrelsen samt leverantörer av el, telekommunikation och dricksvatten deltog i diskussioner och analysarbete vid varje seminarietillfälle. Resultat av genomförd förmågeanalys Översvämning av Mälaren SLLs förmåga att upptäcka en översvämning bedöms som god. Utifrån landstingets definierade ansvarsområden inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken bedöms förmågan att rädda och skydda hotade objekt/individer, hindra utbredning och spridning samt sörja för hjälpbehövandes behov som god. Landstingets förmåga att skapa en lägesbild, besluta och leda samt informera inom egna ansvarsområden bedöms som i huvudsak god. Förmåga att skapa gemensamma lägesbilder för alla aktörer behöver utvecklas ytterligare. När det gäller förmågan att kommunicera och samverka är förmågan god mellan sjukvård, polis, kommunal räddningstjänst och andra aktörer som är vana att samverka med varandra och som har fungerade nätverk med personlig kännedom. Vid en översvämning tillkommer ett behov att samverka med ett antal aktörer med vilka SLL behöver utveckla nätverk och kontaktvägar. Som exempel kan nämnas leverantörer av telekommunikation och dricksvatten, kommunernas krisledningsorganisationer och Vägverket/Trafik Stockholm. Förmågan att återställa samhällsviktiga funktioner efter en svår översvämning har i analysen bedömts som bristfällig. Analysresultatet ska tolkas utifrån det faktum att SLLs representanter har haft uppfattningen att ansvaret för återuppbyggnad av till exempel vägar och spårbunden trafik vilar på andra samhällsfunktioner. SLLs förmåga att återupprätta eventuell nedsatt funktionalitet inom hälso- och sjukvården respektive kollektivtrafiken bedöms som god.

4 (5) Förmåga 1 2 3 4 Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Kommunicera och samverka Informera Rädda och skydda.. Hindra utbredning/spridning Sörja för hjälpbehövande Återställa funktion Sammanfattande bedömning av SLLs förmåga vid översvämning av Mälaren Storm och kraftigt snöoväder Ett kraftigt snöoväder liknande det i Gävle 1998 kommer att skapa problem inom kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården. Spårbunden trafik kommer liksom busstrafiken att drabbas av stora förseningar och inställd trafik. Länets befolkning kommer att ha problem med att ta sig till vårdcentraler eller akutsjukhus. Ambulanssjukvård, hemsjukvård och SAH/ASIH kommer att ha problem att ta sig fram till hjälpbehövande. Normala insatstider kommer inte att kunna hållas om inte vägnätet är framkomligt. SLLs förmåga att upptäcka, besluta och leda samt informera bedöms som i huvudsak god. Men förmågan förutsätter att beslutsfattare i krisledningsorganisationen fattar beslut som aktiverar landstingets krisorganisation, både inom SL och hälso- och sjukvården. Scenariet innehöll förutsättningar med allvarliga störningar inom transportsektorn, elförsörjningen och IT-/telekomsektorn. Eftersom både kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården är starkt beroende av dessa samhällsfunktioner blev bedömningen när det gäller landstingets förmåga att skapa lägesbild, kommunicera och samverka, rädda och skydda, hindra utbredning/spridning och sörja för hjälpbehövande att det finns en viss förmåga. Förmågan att återställa funktionaliteten inom kollektivtrafik och hälso- och sjukvård bedöms som god under förutsättning att övriga viktiga samhällsfunktioner fungerar.

5 (5) Förmåga 1 2 3 4 Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Kommunicera och samverka Informera Rädda och skydda Hindra utbredning/spridning Sörja för hjälpbehövande Återställa funktion Sammanfattande bedömning av SLLs förmåga vid kraftigt snöoväder Diskussion Man kan konstatera att förmågan i flera fall är beroende av andra aktörers förmåga att bibehålla viktiga samhällsfunktioner, till exempel inom transportsektorn, elförsörjningen, IT- och telekommunikation och dricksvattenförsörjningen. Erfarenheterna från de två genomförda diskussionsseminarierna visar att både hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken i Stockholms län har vissa brister när det gäller att hantera extraordinära händelser som kraftig översvämning av Mälaren och kraftigt snöoväder. När det gäller elförsörjningen har akutsjukhusen god beredskap med reservkraft förutsatt att transportnäringen med leverans av drivmedel fungerar. Redundanta system för dricksvattenförsörjning finns på Södertälje sjukhus och Norrtälje sjukhus men saknas i princip på övriga akutsjukhus i länet. Det är viktig med en långsiktig planering med robusta redundanta system för att säkerställa driften i olika försörjningssystem vid extraordinära händelser. För att ytterligare stärka SLLs förmåga att hantera extraordinära händelser och andra allvarliga kriser är det viktigt med ett fortsatt arbete med riskoch sårbarhetsanalyser och förmågeanalyser både på regional nivå och lokal nivå. Det är viktigt med en utvecklad samverkan, framför allt med aktörer där landstinget idag saknar nätverk och naturliga samverkansformer. Planeringen för att skapa robusthet och redundans i viktiga försörjningssystem måste fortsätta på alla nivåer. Slutligen är nyckeln till en god krisberedskap att SLL genomför och deltar i övningar i samverkan med andra aktörer i krishanteringssystemet.