Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap



Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Krisberedskapsplan

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE

Risk- och sårbarhetsanalys

Rapport 2012:28. Risk- och sårbarhetsanalys klarar Stockholms län krisen?

Rapport 2010:24. Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län Plan- och beredskapsenheten

Krisledningsplan

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Krissamverkan Gotland

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Antagen av kommunstyrelsen , 188 Risk- och sårbarhetsanalys


Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Sjöbo kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2010

Antagen av kommunfullmäktige

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Handlingsprogram

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys för Askersunds kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Östra Göinge kommun mandatperioden

NATIONELL RISKBEDÖMNING Johanna Enberg

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Socialstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Övergripande risk- och

PLAN KRISER

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Risker och förmågor utmaningar idag och i framtiden

Kf , 322 Blad 1(5)

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport plattformsanalys

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6

Riktlinjer för Umeå kommuns övergripande krishantering

Risk- och sårbarhetsanalys 2015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor

Risk- och sårbarhetsanalys

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde.

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Risk- och sårbarhetsanalys. Västra Götalands län Rapport 2012:70

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalys

Övertorneå Kommun. Risk-och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys 2015

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Risk- och sårbarhetsanalys Publ.nr 2015:30

Trygghetsbokslut 2008

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Krishanteringsprogram

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011

Risk- och sårbarhetsanalys. Falkenbergs kommun 2011

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Regional risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län 2014

Samhällets elberedskap

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys, Lilla Edets kommun

Sammanträdesprotokoll

Krislednings- och informationsplan

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Samlad bedömning En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Transkript:

Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men också att värna om Sveriges förmåga att upprätthålla landets grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målet för Sveriges krisberedskap är därför att minska risker för, och konsekvenser av, allvarliga störningar, kriser och olyckor. Krisberedskapen ska trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor samt hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Genom att analysera risker och sårbarheter i all samhällsviktig verksamhet, i relation till de övergripande skyddsvärden som utpekats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan samhället bygga en robust krisberedskap. Uppgiften att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys regleras i Lag (2006:554) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Resultatet av analysarbetet ska rapporteras enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) med tillhörande råd som stöd. 1

Innehåll Risk- och sårbarhetsanalys 2014... 1 Målet med krisberedskap... 1 1. Kommunen och dess geografiska område.... 3 2. Risk- och sårbarhetsanalysens arbetsprocess och metod.... 3 3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.... 4 4. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet.... 5 Stötdämpande resurser... 5 5. Identifierade och analyserade risker.... 6 6. Identifierade sårbarheter och brister... 7 Resultat... 7 7. Behov av åtgärder.... 7 8. Ordlista... 8 2

1. Kommunen och dess geografiska område. Öckerö kommun är beläget mellan Göteborgs hamninlopp och Marstrand. Kommunen saknar fast landförbindelse, och är helt beroende av statliga vägfärjor med länsväg 155 som enda anslutningspunkt på fastlandet. Fyra av öarna är sammanbundna med broar och till de tre Nordöarna trafikerar Trafikverkets Färjerederi. Två öar är bilfria och hit sker kommunikationen med kommunens personfärja. Regionen, genom Västtrafik, ombesörjer trafiken med bussar på de större öarna. Kommunen är en ytterskärgård med Kattegatt som horisont med en areal på 25.9 km 2. Den består av ca 12 600 invånare fördelat på 10 bebodda öar och med en befolkningstäthet på 472 inv./km 2. Näringslivet är starkt i kommunen med ca 800 registrerade företag. Det flesta arbetar dock utanför kommunen som har en nettoutpendling på ca 2 700 invånare. Föreningslivet är starkt med drygt 50 registrerade föreningar inklusive religiösa samfund. Tillgången till friluftsliv är stor och inom kommunens geografiska område finns tre naturreservat Ersdalen på Hönö, Rörö samt Nordre Älvs estuarium. 2. Risk- och sårbarhetsanalysens arbetsprocess och metod. Det risk- och sårbarhetsanalysarbete som kommunen är ålagd att utföra har genomförts av samtliga förvaltningar med enheter som bedriver samhällsviktig verksamhet, det kommunala fastighetsbolaget deltog också. Som metodstöd användes FOIs FORSA modell och resultatet har sammanställs i denna rapport enligt de föreskrifter som finns (MSBFS 2015:5). Identifiering av risker utfördes kommungemensamt. Värdering och förmågebedömning genomfördes per verksamhet utifrån de enskilda beroenden som finns samt utifrån sex gemensamma scenario. 3

3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. SAMHÄLLSSEKTOR ENERGIFÖRSÖRJNING INTERN VERKSAMHET EXTERN VERKSAMHET Distribution Fortum Drivmedelsleverantör KOMMUNIKATION/INFORMATION Intrakommunal IT-drift och service Fibernätsaktör Rakel-master FINANSIELLA TJÄNSTER Försörjningsstöd Bank- och kontanttillgång OFFENTLIG FÖRVALTNING KOMMUNALTEKNISK FÖRSÖRJNING Kommunal ledning Renvattenanläggning Avloppsanläggning Avfallshantering Väghållning Dricksvattenförsörjning Vattenverken Alelyckan Lackarebäck i Göteborg. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hemsjukvård Två Vårdcentraler OMSORG Äldreomsorg Individomsorg Barnomsorg Barnomsorg TRANSPORTER Färjetransport Färjetransport Busstransport SKYDD OCH SÄKERHET Räddningstjänst Polis HANDEL OCH INDUSTRI Kostförsörjning - omsorg Detaljhandel, Apotek 4

4. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Analysarbetet inleds med att identifiera verksamheternas prioriterade åtaganden. OMRÅDESINDELADE PRIORITERADE ÅTAGANDE OMSORG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RÄDDNING KOMMUNALTEKNISK INFRASTRUKTUR BISTÅND IT GEMENSAMMA KRITISKA BEROENDEN Personalresurser Elförsörjning VA/avfallsförsörjning Drivmedel Infrastruktur väg/färja IT/telefoni Stötdämpande resurser Utifrån de kritiska beroendena har ett antal alternativa resurser identifierats som kan stödja eller ersätta om de kritiska beroendena sviktar eller slås ut. RAKEL och WIS Rakel är det nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. RESERVKRAFT Finns installerat på vissa fastigheter med samhällsviktig verksamhet men finns även i kommunens som mobila enheter. POSOM Kommunens grupp för psykiskt och social omhändertagande vid kris. FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten får på begäran lämna stöd till kommuner i samband med kriser. Garnisonens samverkan med offentliga aktörer sker samordnat med Militärregion Väst och Högkvarterets Marintaktiska stab. VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen, ger stöd på plats eller via telefon till i första hand kommuner och dricksvattenproducenter i kriser som rör dricksvattenområdet. Genom VAKA kan också nationella lager med utrustning för nödvattenförsörjning lånas. Denna finns på sex platser i landet. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET, STATION RÖRÖ Bistår vid sjöräddning, sök samt miljöutsläpp. 5

5. Identifierade och analyserade risker. HUVUDOMRÅDE OLYCKA OÖNSKADE HÄNDELSER Trafikolycka. Färjebrand. Oljeutsläpp. Skolskjutning. Social oro - Rasad påskbrasa. NATURHÄNDELSE Extremväder - Storm - Höjda havsnivåer - skyfall - Värmebölja ANTAGONISTISKA HOT SJUKDOM Sabotage Terror/bombhot Pandemi Hygiensmitta Utifrån utpekade övergripande skyddsvärden angavs grad av konsekvens om risken/hotet inträffar. HOT/RISK SKYDDSVÄRDE KONSEKVENS TRAFIKOLYCKA /mycket allvarliga FÄRJEBRAND Miljö och ekonomiska värden /mycket allvarliga OLJEUTSLÄPP. Miljö och ekonomiska värden SKOLSKJUTNING SOCIAL ORO Demokrati och rättssäkerhet Demokrati och rättssäkerhet Katastrofala Mycket allvarliga -katastrofala STORM HÖJDA HAVSNIVÅER SKYFALL VÄRMEBÖLJA Miljö och ekonomiska värden Samhällets funktionalitet /mycket allvarliga SABOTAGE Miljö och ekonomiska värden /mycket allvarliga TERROR/BOMBHOT PANDEMI HYGIENSMITTA Miljö och ekonomiska värden Samhällets funktionalitet Demokrati och rättssäkerhet Samhällets funktionalitet Samhällets funktionalitet - katastrofala allvarliga mycket allvarliga Begränsade/ Begränsade Begränsade/ Begränsade 6

6. Identifierade sårbarheter och brister Den samhällsviktiga verksamhetens prioriterade åtaganden värderades till vilken grad de påverkades utifrån sex olika scenario; Elbortfall Drickvattensbortfall Skyfall Värmebölja Sabotage mot elektroniska kommunikationen Social oro rasad påskbrasa Sårbarheten graderades från utslagen nedsatt opåverkad förstärkt. Samtliga scenario innefattade de mest vanliga beroenden så som el-, vatten-, och värmeförsörjning, IT och personalresurser. Resultat Den sammanlagda bedömningen hur kommunen klarar av att bedriva sin verksamhet under en extraordinär händelse bedöms vara: God med vissa brister. Det innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. 7. Behov av åtgärder. Utifrån den genomförda Risk- och sårbarhetsanalysen har en åtgärdsplan tagits fram. 7

8. Ordlista Samhällsviktig verksamhet Samhället kan snabbt drabbas av en allvarlig kris om verksamheten slutar att fungera eller får svåra störningar, antingen isolerat eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter. Verksamheten är nödvändig eller mycket viktig för att en kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhänganderisk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps kategorisering av skyddsvärden; Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Bedömningsskala av konsekvenser på olika skyddsvärden 1. Mycket begränsade - Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. 2. Begränsade - Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. 3. - Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. 4. Mycket allvarliga - Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. 5. Katastrofala - Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö 8