sid 1 (35) Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun 2011-2014 Dnr 570.2011.00350 Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, 650 05 Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20 Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 83 57 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 222000-1230 PlusGiro: 422 23 54-5 Bankgiro: 5520-8169 www.raddningkarlstad.se
sid 2 (35) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 1.1 Begrepp och förkortningar... 3 2 Övergripande beskrivning av kommunen... 6 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 8 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser... 11 4.1 Egna förstärkningsresurser... 11 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser... 11 4.3 Externa förstärkningsresurser... 13 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar... 16 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 18 6.1 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa... 20 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet... 21 6.3 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa... 22 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet... 22 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område... 23 7.1 Bedömningsnivåer... 23 7.2 Elavbrott... 24 7.3 Otjänligt dricksvatten... 25 7.4 Skolbrand... 26 7.5 Utsläpp av farligt ämne... 27 7.6 Översvämning av Klarälven (100 årsflöde, ca 1500m³/s)... 29 8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 31 8.1 Hanteringsförmåga... 31 8.2 Konsekvenser... 32 8.3 Risk för följdhändelser... 33 8.4 Slutsatser... 34 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 35 9.1 Genomförd verksamhet under mandatperioden 2007-2010... 35 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 2014... 35
sid 3 (35) 1 Inledning I 2 kap.1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används: 1. 2. i huvudsak, men har vissa brister 3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom området. 1.1 Begrepp och förkortningar Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som används i detta dokument. ATS Arméns taktiska stab, kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten. Beredningsgrupp Består av kommundirektör och kommunchefer samt räddningsdirektör från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil samt räddningstjänstförbundet. CFF Civilförsvarsförbundet CSK Centralsjukhuset, Karlstad Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt, att det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär händelse och en allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende på en kommuns storlek och befintliga resurser. FRG
sid 4 (35) Frivilliga resursgruppen GIS Geografiskt informationssystem IBERO Analysverktyg med färdiga frågeställningar och scenarion för risk- och sårbarhetsanalyser Infrastruktur Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt avses system för transport av varor och personer samt information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser infrastruktur system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät samt informationssystem. Krisledningsnämnd sta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, bestående av politiker från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Nämnden består av 11 ledamöter, tre från Karlstad och två från övriga kommuner. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LiV Landstinget i Värmland LST Länsstyrelsen i Värmlands län MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PKL Psykiatrisk katastrofledningsgrupp POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande.
sid 5 (35) RAKEL Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning Risk, sannolikhet och konsekvens Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det ett spridningsmått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot och fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används ordet sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns som konsekvens. RSA Risk- och sårbarhetsanalys Samhällssäkerhet Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner (exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna rapport med begreppet samhällssäkerhet. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. TiB Tjänsteman i beredskap VAKA Vattenkatastrofgruppen, en nationell resurs vid problem med dricksvattenförsörjningen. VMA Viktigt meddelande till allmänheten
sid 6 (35) 2 Övergripande beskrivning av kommunen Statistik för Karlstad Invånare 84 736 Yta (km 2 ) 1 167 Befolkningstäthet (inv/km 2 ) 73 Medelinkomst 234 400 Ohälsotal (antal sjukersättningsdagar/inv. 16-64 år) 31 Öppna jämförelser 2010 I Karlstad kommun bor 84 736 invånare, varav 43 041 är kvinnor och 41 695 är män. Karlstad är en av Sveriges större städer belägen på Klarälvens delta vid Vänerns norra strand, mellan Stockholm och Oslo. Karlstad är residensstad i Värmland med service och tjänster för hela karlstadsregionen som består av Karlstad och de fyra kranskommuner Forshaga, Grums, Hammarö och Kil. Tillsammans har regionen drygt 130 000 invånare. I kommunen sker transporter på väg, järnväg, sjö och med flyg. E 18 är den största genomfartsleden för vägtransporter. På Vänern sker sjötransporter med lastbåtar och tankbåtar. På senare år har det även tillkommit persontrafik med båtbussar och kryssningar mellan flera Vänerkommuner. Järnvägen passerar centrum med både s- och persontrafik, för transporter mellan Stockholm, Oslo och Göteborg samt till Fryksdalsbanan. Det finns verksamheter i kommunen som vid en större olycka kan orsaka skador på människor och miljön, flygplatsen är ett exempel på en sådan. Vid Karlstads universitet finns cirka 10 000 studenter som studerar till bland annat lärare, civilingenjörer, ekonomer och sjuksköterskor. Här finns också ett stort centralsjukhus och många myndigheter, som till exempel Konsumentverket och MSB. Karlstad är en stor besöksstad för handel och evenemang. Ofta genomförs det konserter med stora världsartister i Löfbergs Lila Arena som också är Färjestads hemmaarena. Andra återkommande större evenemang är friidrottsgalor och Rally VM. Gemensam krisledningsnämnd Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil ingår i en gemensam krisledningsnämnd. Regionens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av
sid 7 (35) verksamhet från övriga nämnder i kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare. Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under lag 2006:544. Krisledningsnämnd Beredningsgrupp Stabs- och analysgrupp Informationsenhet Karlstadsregionens Räddningstjänst stab Kommunledningar och förvaltningsorganisationer i Forshaga, Grums. Hammarö, Karlstad, Kil Frivilliga resursgrupper Räddningstjänstens 11 räddningsstyrkor Utöver den regionala krisorganisationen bedrivs säkerhetsarbetet i säkerhetsråd och styrgrupper i respektive kommun.
sid 8 (35) 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna för perioden 2011-2014 utgår från dem som gjorts för perioden 2007-2010. I den bedömdes vissa risker vara större än andra. I och med det har fokus lagts på dessa för att analysera förmågan att hantera händelsen utifrån workshops med scenario i IBERO för respektive kommun. IBERO är ett analysverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser som är framtaget av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande myndigheten för samhällsskydd och beredskap; MSB) och länsstyrelsen i Stockholms län. Resultatet sammanställs under de rubriker som MSB föreskriver för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Metodbeskrivning Faktainventering Riskinventering IBERO- Förmågebedömning Syntes och sammanställning Utkast Faktainventering och Riskinventering Fakta har tagits fram genom att personal på berörda förvaltningar har intervjuats. Risk- och sårbarhetsanalyserna för 2007-2010 har används som bakgrundsmaterial till de nya analyserna. IBERO Förmågebedömning Analysverktyget IBERO har används för att få fram kommunernas förmågebedömning och det är även de fastställda scenarierna i IBERO som ligger till grund för workshops. Följande scenarion har använts: Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden. Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på en svagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s ).
sid 9 (35) Fördelningen av scenarion bland kommunerna är enligt följande: Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Brand i skola X X X X X Otjänligt dricksvatten X X X X X Elavbrott X X X X X Utsläpp av farligt ämne X X X Översvämning X X Varje workshop har resulterat i en rapport där bl.a. hanteringsförmåga och konsekvenser kring scenariot sammanställs. Syntes och sammanställning Delmomenten i metodbeskrivningen sätts samman till ett utkast i rapportform som ligger till grund för den fortsatta arbetsprocessen (se nedan). Arbetsprocess Utkast RSA Beredning RSA LST/MSB Utkast RSA Utkastet, som är ett resultat av metodarbetet, används som grund för arbetsprocessen. I dokumentet finns fakta, bakgrundsmaterial och resultatet av de workshops som har genomförts. Beredning Beredning av dokumentet har skett i säkerhetsrådet, styrgruppen för säkerhet, beredningsgruppen samt i den gemensamma krisledningsnämnden. Beredningsprocessen innebär att utkastet till risk- och sårbarhetsanalysen delas ut för genomgång och eventuell revidering.
sid 10 (35) RSA Den slutgiltiga versionen av risk- och sårbarhetsanalysen färdigställs och levereras till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer en risk- och sårbarhetsanalys för länet som skickas till MSB. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för kommunens handlingsplan för en stärkt krisledningsförmåga, vilken beslutas av kommunfullmäktige. Avgränsningar Beroende på vilken risk/händelse som bedöms krävs avgränsningar. Vissa händelser berör endast delar av den samhällsviktiga verksamheten varför det behövs en avgränsning av vilka samhällsviktiga verksamheter som analyseras. Andra risker/händelser är så omfattande och berör hela samhället varför det av det skälet behövs en avgränsning för att bedömningen ska bli gripbar för en analys. Beroenden som inte tas upp i analysen är bland annat: Betalningssystem Reservdelstillverkare utanför Sverige vilka aktörer inom vårt geografiska område är beroende av. Akut ambulanssjukvård, CSK, vårdcentraler som LiV ansvarar för. Polis Läkemedelsförsörjning
sid 11 (35) 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 4.1 Egna förstärkningsresurser CFF Civilförsvarsförbundet är en ideell frivilligorganisation i Sverige med uppgift att informera och utbilda allmänheten i hur man klarar olika typer av krissituationer, t.ex. nödsituationer utomhus, längre elavbrott, förorenat dricksvatten eller en längre tids isolering. Civilförsvarsförbundet tillhandahåller också frivillig personal för kommuner som drabbas av extraordinära händelser och är följaktligen en del av samhällets krishanteringssystem. Civilförsvarsdistriktet Värmland har i Karlstadsregionen civilförsvarsföreningen och FRG bland annat i Karlstad. FRG De frivilliga resursgruppernas uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen. Grupperna består av personer från olika frivilligorganisationer. POSOM Från och med 2009 och 2010 samverkar POSOM Forshaga och POSOM Grums i POSOM Karlstad och heter nu POSOM Karlstadsregionen. Ledningsgruppen är densamma som för POSOM Karlstad men stödpersonerna finns inom kommunens geografiska område. Ledningsgruppen är den som tar emot larm om insats från SOS Alarm och vidarebefordrar dessa till stödpersonerna i Karlstads kommun. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid olyckor och katastrofer är att lindra i akuta situationer och förebygga psykisk ohälsa på lång sikt. Målet nås genom att POSOM- grupperna får fortbildning och möjlighet att praktiskt få delta i katastrofövningar. Gruppen genomför årligen utbildningar för medlemmarna i frågor som är kopplade till arbetet inom POSOM. 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors har ett gemensamt räddningstjänstförbund. Inom regionen finns en heltidsstyrka i Karlstad samt deltidsstyrkor i Deje, Forshaga, Grums, Hammarö, boda, Kil, Molkom, Munkfors, Vålberg och Väse. I Värmskog finns även ett räddningsvärn. Inom förbundet arbetar ca 300 personer. Det är brandmästaren som svarar för den operativa ledningen i förbundet. Utöver detta finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandmästaren i förbundet utgör grunden för att starta upp en stab samt bemanna ledningsbussen. Ledningsbussen är en resurs för hela länet samt delar av Dalarna och Bergslagen. Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för medverkande instanser ute
sid 12 (35) på olycksplats och kan även bemannas med en SOS-operatör. Det finns ett samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland. RAKEL Under innevarande mandatperiod kommer den kommunala räddningstjänsten att övergå till det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL, vilket kommer att underlätta samverkan mellan aktörer vid en kris. Polismyndigheten i Värmland är anslutna till RAKEL sedan 2010. Ledningscentraler På Sandbäcken i Karlstad finns en ledningscentral som kan nyttjas som reservledningsplats för krisledningsnämnden och beredningsgrupp. Översvämningsskydd Förbundet har ca 400 meter översvämningsskydd som finns på Sandbäcken i Karlstad. Sandsäckar Förbundet har ca 5000 sandsäckar till förfogande. Vattentankar Utrustning för nödvattenförsörjning: Volym per tank (m3) Total volym (m3) Typ Lokalisering Antal Kommentar Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken 1 10 10 tjänstgörande brandmästare Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken 1 10 10 tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Hammarö 1 10 10 tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Grums 1 10 10 tjänstgörande brandmästare Combo Aqua Plasttank på pall Rostfri tank på lastbilsflak Plasttank på pall Forshaga (gatukontorets förråd) 2 1 2 Forshaga (gatukontorets förråd) 1 1 1 Grums (gatuförrådet) 1 3 3 Grums (gatuförrådet) 2 1 2 Combo Aqua på kärra Kil (VA-verket) 3 1 3 Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm
sid 13 (35) Metalltank Kil (Gatuavdelning) 1 5 5 Rostfri tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) 2 2 4 Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Tank kan användas under förutsättning att kokningsrestrektioner utfärdas Plasttank på täckt kärra Combo Aqua Tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) 1 2 2 Karlstad (Stadionvägen 30) 6 1 6 Hammarö Jonsbol (Serviceförvaltning en) 3 1 3 Två lastpallar per vattentank behövs för att kunna tappa vatten i kärl Två av kärrorna är täckta för möjlighet till uppvärmning vintertid. Jourhavande nås via SOS Alarm efter kontorstid 4.3 Externa förstärkningsresurser Ambulanssjukvården i Värmland I Värmland finns 11 stycken stationer som drivs antingen av Landstinget i Värmland eller också entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar resurser och hjälpbehov vid akuta situationer. PKL Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i Karlstad, Kristinehamn och Arvika. Polismyndigheten i Värmland Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd. Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng. Försvarsmakten Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon, vilken är verksam i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen leds av en bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL). Övriga funktioner är en flyggrupp om 3 stycken lätta flygplan samt 13 hundekipage.
sid 14 (35) Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller räddningsledaren. VAKA VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg, Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer 1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna innehåller 30 st Combo Aqua tankar samt värmemattor, elverk, skyddshuvar (värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st Combo Aquatankar. VMA Vid svåra samhällsstörningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter be TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta berör både Public service och kommersiella tv- och radiokanaler samt utomhuslarm. Det finns två nivåer av VMA-meddelande till Radio och TV: 1. Varningsmeddelande sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Behörig Händelse Räddningschef/Räddningsledare Olyckor och vid risk för olyckor SSI Vid utsläpp av radioaktiva ämnen Polismyndighet Grov störning av allmän ordning eller svår brottslighet Smittskyddsläkare Spridning av smittsam sjukdom Anläggning med farlig verksamhet Utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen SOS Alarm Störningar i 112-funktionen 2. Informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador. Behörig Händelse Regeringen Inför och vid extraordinära händelser TiB myndigheter Inför och vid extraordinära händelser Kommuner och landsting Inför och vid extraordinära händelser Svenska kraftnät och eldistributörer Vid elavbrott Teleoperatörer Vid teleavbrott (De som är behöriga att begära varningsmeddelande får också begära informationsmeddelande) Meddelandet ska innehålla följande: Vem som står bakom meddelandet. Vad som inträffat och orsakat meddelandet. Var nödläget uppstod, vilket område som är berört. Konsekvenserna och omfattningen av det inträffade. Förhållningsorder till allmänheten.
Översvämningsskydd - MSB MSB har cirka 2 800 meter barriärer samt cirka 300 000 sandsäckar som kommunen kan låna vid en översvämning. MSB har även tillgång till större pumpar och utbildad personal som kan stötta kommunen vid akuta översvämningar. sid 15 (35)
sid 16 (35) 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större. För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt att definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Samhället är uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om samhällets grundläggande värden. För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i följande tabell: Prioriteringskriterier Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden: För att bedriva dessa verksamheter måste följande funktioner säkras Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) - Omsorg om äldre och funktionshindrade - Hemtjänstgrupper - Kommunal räddningstjänst - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Kommunal krisledning - Dricksvattenförsörjning - Fjärrvärme - Polis (vaktbolag) - Akut tillgång till socialtjänst - Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på - Vårdcentraler - Massmedia
sid 17 (35) längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Samhällsviktig information - Dagcenter eller liknade verksamhet - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Reningsverk - VA-system - Livsmedelsförsörjning - Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Av kommunernas verksamheter räknas följande områden som samhällsviktiga: Vård och omsorg av äldre och personer med särskilda behov Kommunal räddningstjänst Kommunal krisledning Kommunal teknisk försörjning I bilaga 1 återfinns detaljerad information om de samhällsviktiga verksamheterna.
sid 18 (35) 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och hantera risker baseras på genomförda workshops med kommunens chefer och tjänstemän. Där har verktyget IBERO används för att skapa en tydlig struktur. Följande risker har används som scenarion i analysen: Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på en svagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s ) Karlstad. Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats: Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden Scenariona har tidigare identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys från 2007. Nedan visas resultatet från den analysen.
sid 19 (35) S A N N O L I K H E T IT-bortfall (intrång) Elkraftbortfall -15C IT-bortfall (fysisk orsak) Hot och våld (nyckelpersoner) Dricksvattenbortfall Olyckalossning avbensin Elkraftbortfall -15C Extrema temp. Storm 25 m/s Tågolycka Farligt s Jvg Drivmedel Flygolycka Isstorm Terror Farligt s Jvg - Klor KONSEKVENS
sid 20 (35) 6.1 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) Omsorg om äldre och funktionshindrade Hemtjänstgrupper Kommunal räddningstjänst Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA i huvudsak men har vissa brister i huvudsak men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA 1 Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA behövs ej behövs ej Utsläpp av farligt ämne Bedöms ej i kommunens RSA n är i huvudsak men har vissa brister n är i huvudsak men har vissa brister n är i huvudsak men har vissa brister 1 Kommunen har tillsammans med räddningstjänsten tagit fram en nödvattenplan.
sid 21 (35) 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Kommunal krisledning Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Polis (vaktbolag) Akut tillgång till socialtjänst Elavbrott 2 i huvudsak men har vissa brister Det finns viss förmåga men den är bristfällig 3 (3) Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 (3) Otjänligt dricksvatten Det finns viss förmåga men den är bristfällig (3) Bedöms ej i kommunens RSA Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet i huvudsak men har vissa brister Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand i huvudsak men har vissa brister behövs ej behövs ej Bedöms ej i kommunens RSA Utsläpp av farligt ämne n är i huvudsak men har vissa brister n är n är Bedöms ej i kommunens RSA n är i huvudsak men har vissa brister n är 2 Kommunhuset och reservledningsplatsen i Sandbäcken har fast reservkraft. 3 Fjärrvärme kräver elkraft för själva produktionen och där finns reservkraft, men det krävs också elkraft hos brukaren, för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten 4 Fastigheten saknar reservkraft
sid 22 (35) 6.3 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Vårdcentraler Samhällsviktig information Dagcenter eller liknade verksamhet Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 5 (3) i huvudsak men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA i huvudsak men har vissa brister Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA behövs ej Utsläpp av farligt ämne Bedöms ej i kommunens RSA n är n är Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Reningsverk VA-system Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Elavbrott i huvudsak men har vissa brister i huvudsak men har vissa brister i huvudsak men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand behövs ej behövs ej behövs ej behövs ej Utsläpp av farligt ämne n är behövs ej behövs ej behövs ej 5 Kommunen har en i huvudsak förmåga. Dock måste medborgarna kunna tillo göra sig informationen. Detta kan för visa grupper bli svårt vid ett längre elavbrott.
sid 23 (35) 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 7.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer används för en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 2 i huvudsak men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. (3) Det finns viss förmåga men den är bristfällig innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. (4) Att det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga betyder att kommunen står oförberedd inför en extraordinär händelse. Konsekvens Följande bedömning används för vilka konsekvenser den analyserade händelsen får för kommunen: Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor Följdhändelse Bedömningen av risken för följdhändelser av den studerade händelsen redovisas enligt följande: Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 Medel 4 Starkt
sid 24 (35) 7.2 Elavbrott n att hantera ett elavbrott under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Bedömd Medel Medel förmåga behövs behövs behövs (Nivå) ej* ej* ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Konsekvenser av ett elavbrott under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Inga Inga Stora Måttliga Stora (Nivå) (3) (3) Risk för följdhändelser vid elavbrott Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Kommunicera och k Informera Rädda/skydda akut hotade individer Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömt Starkt Starkt Starkt Medel Inget Inget Starkt samband (4) (4) (4) (3) (4) (Nivå) Kritiska beroenden Vilka andra aktörer utöver kommunen som man är beroende av för att hantera händelsen är räddningstjänsten, Polisen, LiV, FORTUM, underentreprenörer, media. Media och kommunens resurser är viktiga för att få hjälp med kommunikation, FORTUM för information, reservaggregat och styrning av nätet.
sid 25 (35) Kommentar n att hantera ett elavbrott är i huvudsak men det finns vissa brister. Det skulle bli svårt att hantera händelsen inom normal budget. Hjälpbehovet för vårdtagarna inom det geografiska området är stort. Bränder, inbrott och stölder antas öka. Ett elavbrott skulle också innebära en stark påverkan i vatten-, fjärrvärmeförsörjningen samt elektroniska kommunikationer. 7.3 Otjänligt dricksvatten n att hantera otjänligt dricksvatten under sex veckor Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Medel Medel Medel Medel behövs ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Konsekvenser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Ej besvarad Måttliga Måttliga Inga Stora (Nivå) (3) Risk för följdhändelser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Inget Inget Inget Svagt Starkt Svagt Medel samband (4) (3) (Nivå)
sid 26 (35) Kritiska beroenden För att hantera händelsen krävs samarbete med VAKA, KGVF (Karlstad-Grums vattenvårdsförbund), smittskyddsinstitutet, laboratorium för analys, miljö- och hälsa, vård- och omsorg, barn- och ungdomsförvaltningen plus övriga förvaltningar, kommunens växel, räddningstjänsten, Karlstads kommun, landstinget, livsmedelsverket, media, länsstyrelsen och polisen. Kommentar Kommunens förmåga att hantera händelse med otjänligt dricksvatten under sex veckor anses vara men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är förmågan att informera kring händelsen, där ett införande av RAKEL skulle förbättra förmågan. Den största konsekvensen av händelsen innebär att det blir kostsamt ekonomiskt. Bedömningen av konsekvensen för människoliv ansågs svårbedömd och lämnades obesvarad, dialyspatienter och andra riskgrupper kan vara särskilt utsatta. Risken för följhändelse är starkast för spridning av smitta om dricksvattenanalysen påvisar att det är otjänligt. Att händelsen skulle medföra ökad risk för kriminalitet eller ökat våld är inte lika stor men eventuellt skulle det kunna inbjuda till sabotage på utställda tankar för nödvattenförsörjning. 7.4 Skolbrand n att hantera en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) behövs ej* behövs ej* behövs ej* behövs ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Medel Konsekvenser av en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Inga Inga Måttliga Inga Mycket stora (4)
sid 27 (35) Risk för följdhändelser vid en skolbrand Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Inget Inget Inget Inget Inget Inget Inget samband (Nivå) Kritiska beroenden Samverkan kommer att behövas mellan kommunens resurser (kommunledningskontoret, teknik- och fastighetsförvaltningen, miljö- och hälsa) för hjälp med information samt räddningstjänst. Kommentar n att hantera en skolbrand är i huvudsak men anses kunna bli bristfällig i återställande av funktion. Detta eftersom återställningstiden efter en skolbrand är ett år. Största konsekvensen blir ekonomisk medan risken för följdhändelser anses obefintlig. Dock finns risken att ytterligare brand sker på annan skola p.g.a. smittoeffekt utifrån rapportering i media. 7.5 Utsläpp av farligt ämne n att hantera ett utsläpp av farligt ämne Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Medel Medel Medel Medel Låg (3) * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej behövs ej*
sid 28 (35) Konsekvenser vid utsläpp av farligt ämne Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Mycket stora (4) Mycket stora (4) Mycket stora (4) Måttliga Måttliga Risk för följdhändelser vid utsläpp av farligt ämne Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Inget Inget Starkt (4) Starkt (4) Inget Starkt (4) Svagt Kritiska beroenden Aktörer som behövs för att hantera händelsen är räddningstjänst, polis och sjukvårdstransport samt kommunen och restvärdesledare. Polisen behövs för avspärrning, registrering och ev. omhändertagande av omkomna. Ambulans behövs för sjukvårdstransport. Kommunens olika förvaltningar kommer att behövas för hjälp med information och annat boende om det blir aktuellt. Restvärdesledare behövs för kontakt med försäkringsbolag. Vid händelser med utsläpp av farligt ämne finns avtal mellan räddningstjänsterna samt mellan MSB och kemiföretagen som är värdefulla i sådana situationer. Kommentar n att hantera ett utsläpp av farligt ämne är i huvudsak men det finns vissa brister. Att klara av och sörja för hjälpbehövande anses bristfällig, detta p.g.a. att svaveldioxid (som studerats i denna händelse) vid lägre koncentrationer (10 ppm) ger omedelbar irritation i ögon, näsa och svalg. Efter kort tids exponering av högre koncentrationer (400 ppm) ger svaveldioxiden kramp i lungorna med risk för lungödem. Konsekvenserna förväntas bli mycket stora för hjälpbehov, hälsa och människoliv. Risken för följdhändelse innebär att det finns ett starkt samband för störning i elektroniska kommunikationer och transportsystem samt en risk för att det giftiga kemiska ämnet sprids.
sid 29 (35) 7.6 Översvämning av Klarälven (100 årsflöde, ca 1500m³/s) n att hantera ett 100-årsflöde i Klarälven Tabellen visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera händelsen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Medel Låg (3) Låg (3) behövs ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Medel Konsekvenser vid ett 100-årsflöde i Klarälven Tabellen visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Inga Måttliga Mycket Stora Mycket stora/ (Nivå) stora (3) Katastrofala (4) (4) Risk för följdhändelser vid ett 100-årsflöde i Klarälven Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Starkt Ej Svagt Starkt Medel Svagt Medel samband (4) besvarad (4) (3) (3) (Nivå) Kritiska beroenden Organisationer eller företag som kommunen är beroende av i första skedet är MSB, Försvarsmakten och entreprenörer med grävmaskiner och lastbilar. Kommentar Kommunens förmåga att hantera en översvämning i Klarälven med ett flöde på 1500 m³/s är i vissa delar men det finns brister. Den sammantagna förmågan att hantera och hindra en översvämning av ett 100-årsflöde i Klarälven bedöms
sid 30 (35) vara bristfällig. Att skydda Skårsområdet kommer vara nästintill omöjligt. Evakuering och att ordna tillfälligt boende kommer att kräva mycket resurser. Även återställandet av områdena efteråt kommer vara resurskrävande. Konsekvenserna anses bli stora för miljöskador, mycket stora för hjälpbehoven och katastrofala för ekonomin. Vattenförsörjningen bedöms som starkt påverkad vid en översvämning i Klarälven. Inläckage på dricksvattenledningar och ett avloppssystem som inte fungerar gör att det kan bli tvunget med nödvattenförsörjning och tillfälliga toaletter. Den störning av elektroniska kommunikationer som kan tänkas uppstå är om serverrum eller annan känslig driftutrustning är placerat i sådana utrymmen som riskerar inträngning av vatten. Vatten och el är som bekant ingen bra kombination utan säkerhetsåtgärder. Transportsystem som befaras påverkas är väg och järnväg som inte kommer att fungera utan invallning. Spridning av smitta kan bli aktuellt om vattenledningarna blir trycklösa eller på annat sätt får in avloppsvatten och då sprida E.Coli. Giftiga kemiska ämnen kan sköljas ur förorenad mark och vidare i naturen, även oljeavskiljare kan utgöra en föroreningsrisk. Ökad kriminalitet eller ökat våld kan också uppstå genom bråk och vandalisering av tankar vid tankstationer för nödvattenförsörjning eller vid vallar. Bevakning av tankar, vallar och pumpar kan vara nödvändigt. Bevakning av evakuerade företag och bostadsområden kommer att behövas.
sid 31 (35) 8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Kommunens samtliga bedömningar av hanteringsförmåga, konsekvenser och risk för följdhändelser ser ut enligt följande: 8.1 Hanteringsförmåga Nivå 3 3. Sörja för hjälpbehövande 3. Hindra utbredning/ spridning, sörja för hjälpbehövande 2 2. Informera, rädda/ skydda akut hotade individer/objekt 2. Informera, rädda/skydda akut hotade individer eller objekt, hindra utbredning/ spridning, sörja för hjälpbehövande 2. Återställa funktion 2. Skapa lägesbild, kommunicera och samverka, rädda/skydda akut hotade individer/objekt, hindra 2. Rädda/skydda akut hotade individer och objekt, återställa funktion. 1 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, informera, kommunicera och samverka 1. Upptäcka, besluta och leda, informera, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, informera, kommunicera och samverka Händelse Elavbrott Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning 100-årsflöde, Klarälven Nivå Beskrivning av förmåga 1 2 i huvudsak men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
sid 32 (35) 8.2 Konsekvenser Nivå 4 4. Ekonomi 4. Människoliv, hälsa, hjälpbehov 4. Hjälpbehov, ekonomi 3 3. Hjälpbehov, ekonomi 3. Ekonomi 3. 3. 3. Miljöskada 2 2. Miljöskada 2. Hälsa, hjälpbehov 2. Hjälpbehov 2. Miljöskada, 2. Hälsa ekonomi 1 1. Människoliv 1. Miljöskada 1. Människoliv, hälsa, miljöskada 1. 1. Människoliv Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning 100-årsflöde, Klarälven Händelse Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor
sid 33 (35) 8.3 Risk för följdhändelser Nivå 4 4. vatten- och fjärrvärme-försörjningen samt elektroniska kommunikationer,. ökad krimina-litet/ökat våld 4. elektroniska kommunikationer, transportsystem, spridning av giftiga kemiska ämnen 4. vattenförsörjning och transportsystem. 3 3. 3. Spridning av smitta, 3. 3. Spridning av smitta, transportsystem ökad kriminalitet/ökat vattenförsörjningen ökad kriminalitet/ökat våld våld 2 2. 2. transportsystem, spridning av giftiga kemiska ämnen, 2. Ökad kriminalitet, ökat våld 2. elektroniska kommunikationer, spridning av giftiga kemiska ämnen 1 1. Spridning av smitta och giftiga kemiska ämnen, 1. vatten- och fjärrvärme-försörjningen 1. vatten- och fjärrvärme-försörjningen, 1. vatten- och fjärrvärmeförsörjningen, 1. samt elektroniska transportsystem samt spridning av smitta kommunikationer elektroniska kommunikationer, spridning av smitta och giftiga kemiska ämnen ökad kriminalitet/ökat våld Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 Medel 4 Starkt
8.4 Slutsatser Kommunens hanteringsförmåga för händelserna elavbrott, otjänligt dricksvatten och skolbrand är i huvudsak men har vissa brister. För utsläpp av farligt ämne och översvämning i Klarälven är förmågan bristfällig i att sörja för hjälpbehövande. En översvämning är också svår att hindra i sin utbredning och spridning. Konsekvenserna blir stora för samtliga händelser med avseende på ekonomin. Vid en skolbrand föreligger ingen risk för följdhändelser medan elavbrott, utsläpp av farligt ämne och översvämning får flera effekter på annan verksamhet. sid 34 (35)
sid 35 (35) 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 9.1 Genomförd verksamhet under mandatperioden 2007-2010 Följande verksamhet har genomförts: Dricksvattenövning med stöd av Livsmedelsverket Pandemiplanering Informationshäftet Var beredd har delats ut till samtliga hushåll. Stab- och ledningsutbildning för den gemensamma krisledningsnämnden, beredningsgruppen samt kommunledningen. Säkerhetskalendern Säkerhet på jobbet ditt stöd om något händer har producerats och delats ut till anställda i kommunen. Krishanteringsövning för teknik- och fastighetsförvaltningen, KBAB och Metso paper Utbildningsdag Att hantera media har genomförts för tjänstemän och politiker. Fem workshops för risk- och sårbarhetsanalysen inför mandatperioden 2011-2014 har genomförts. Scenarion som analyserats är elavbrott, otjänligt dricksvatten, skolbrand, utsläpp av farligt ämne och översvämning. Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och anslutningspunkter för Karlstad kommun. 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 2014 Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysen planeras följande verksamhet: Framtagande av handlingsplan, krisledningsplan och kriskommunikationsplan. Övning och kunskapsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen och verksamhetsansvariga. Projektet STYREL ska genomföras där samhällsviktig verksamhet prioriteras för fördelning av el om brist skulle uppstå. Behovsanalys av RAKEL som kommunikationsmedel samt eventuellt inköp av apparatur. Rutiner för säkerhetsskyddsfrågor. Framtagande av nödvattenplan. Översvämningsövning Risk- och sårbarhetsanalysarbete för kommande mandatperiod samt att årligen rapportera förändringar i bedömd förmåga till länsstyrelsen. Uppföljning av reservkraftsutredning för mobila reservkraftverk. Utveckling av det förebyggande säkerhetsarbetet i styrgruppen.