GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER

Relevanta dokument
DIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ

SMARTARE MILJÖINFORMATION. Ánna Otmalm

SMARTARE MILJÖINFORMATION - SNA OCH GVU

VAD HÄNDER INOM DIGITALT FÖRST SMARTARE MILJÖINFORMATION. Åsa Söderberg, Johan Wulff, Kenneth Zetterberg Naturvårdsverket

Nytt från Naturvårdsverket Manuela Notter, NV Miljöövervakningsdagar 2017

KICK-OFF NATURPROGRAMMET

KICK-OFF SMARTARE MILJÖINFORMATION

ARBETET INOM SMARTARE MILJÖINFORMATION - LÄGESBESKRIVNING

Miljööver- vaknings- dagar

STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION. Version 1.0

Välkomna! Workshop 1 25:e oktober

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2016/01030/R Förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter

Lena Callermo, Åsa Söderberg, Kickoff Smartare miljöinformation

FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket

Kvalitetsutveckling i frivilligbaserad miljöövervakning

Millesrummet. Naturvårdsverkets dialog: Nya digitala verktyg

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!

MILJÖ- ÖVERVAKNINGS -DAGARNA

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN

Kvalitetssäkring i Artportalen

Workshop VAD? Smartare Miljöinformation - ger ringar på vattnet

NATURVÅRDSVERKETS VILTSKADEFÖRESKRIFTER NFS 2018:5

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

VIC NATUR MED MERA. Återkoppling remiss Utvecklingsplaner. Birgitta Olsson, NV Henrik Gustafsson, LST Susanna Hogdin, HaV

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

MILJÖTILLSYNSUTREDNINGENS FÖRSLAG

VAD PÅGÅR JUST NU EXEMPEL PÅ KONKRET SAMVERKAN. Miljöinformationskonferens april 2018

DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER. Norrköping nov Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

TILLSTÅND OCH ÖVERVAKNING AV UTSLÄPP

Säker hantering av skyddsklassade data. Jan Edelsjö & Marit Persson, ArtDatabanken, SLU

BESLUT Ärendenr: NV Beslut om skyddsjakt efter nilgås

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Minnesanteckningar från referensgruppsmöte om hanteringsprogram jätteloka och jättebalsamin

Svensk författningssamling

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

09.30 Fika i biblioteket Välkomna

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

TILLVARATA JOBB- POTENTIAL INOM DE GRÖNA NÄRINGARNA

Producentansvar för förpackningar och returpapper

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

SydostGIS: GIS dag med skogoch naturtema

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

På våg mot Nationellt delegationsmöte

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Skogsstyrelsens arbete med att få tillgång till artdata. Pär Nyman, Skogsstyrelsen Enheten för geografisk information

Bilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Rapportering till EUkommissionen

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser

Inför rapportering av 2018 års utsläpp

REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Yttrande om underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva arter

Välkommen att lämna synpunkter på utredningen om allemansrätt

NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET. Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Genomförandeplan för arbete med grön infrastruktur. Del av redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm)

NATURVÅRDSVERKETS ROLL SOM TILLSTÅNDS- MYNDIGHET

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter. Anteckningar från diskussionsgrupper

Sammanställning resultat workshop Viltkameror och medborgarforskning

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

REMISS Ärendenr: NV Sändlista

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

VAD HÄNDER EFTER MILJÖTILLSYNS- UTREDNINGEN?

FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!

@fores_sverige #fores

Främmande arter övervakning och åtgärder. Erland Lettevall

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018

NATIONELL TRÄFF NATURNÄRA JOBB

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

EXPERTFORUM. Thérèse Nordenvall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Transkript:

GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER 2018-11-28 Hanna Ilander Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 1

Innehåll Bakgrund Digitalt först Smartare miljöinformation Gemensamma kvalitetsnivåer för artobservationer Digital lösning för invasiva främmande arter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 2

Digitalt först Smartare miljöinformation

Digitalt först Program för digital förnyelse av det offentliga Sverige 2015-2018

Smartare miljöinformation Mål Förbättra tillgängliggörandet av miljöinformation Syfte ökad användning av miljöinformationen bidra till att möta klimatutmaningen och nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet

Deltagare Smartare Miljöinformation Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 6

Gemensamma kvalitetsnivåer för artobservationer

Bakgrund Samverkansinitiativ Gemensamma kvalitetsnivåer för artobservationer Initiativbeskrivning framtagen och överenskommen inom ramen för Naturprogrammet (Digitalt Först Smartare miljöinformation) Deltagande myndigheter: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, SLU, HaV, Länsstyrelsen, Naturhistoriska Riksmuseet, Jordbruksverket, kommuner Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 8

Syfte och mål med uppdraget 1. Ta fram förslag på gemensamma kvalitetsnivåer för artobservationer utifrån användarnas verksamhetsbehov 2. Identifiera centrala begrepp som behövs för att beskriva kvalitetsnivåerna Genom att hitta gemensamma nämnare utifrån utvalda verksamheter som använder artobservationer hitta lämpliga gränsvärden för olika kvalitetsnivåer tillämpa befintliga standarder i sammanhanget Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 9

Vilka nyttor vill vi åstadkomma med gemensamma kvalitetsnivåer? Underlätta återanvändning av artobservationer Möjliggöra snabb och enkel sållning och kategorisering av artobservationer Möjliggöra för användare att på ett enkelt sätt kunna hitta relevanta artobservationer Stödja processer med krav på snabb handläggning, där handläggare inte har hög artkompetens Möjliggöra automatisering av processer genom enhetligt kategoriserade artobservationer Bidra till att allmänheten kan få insyn i automatiserade handläggningsprocesser, genom att artobservationer i processerna är tydligt beskriven och enhetligt kategoriserad Bidra till att minimera användningen av personuppgifter som kvalitetsmått Skapa enhetlighet och kommunicerbarhet Bidra till att höja kvaliteten i insamlade data Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 10

Utvalda verksamheter som använder artobservationer Avverkningsärenden (Skogsstyrelsen) Invasiva främmande arter (Naturvårdsverket) Rovdjursinventering (Naturvårdsverket) Skyddade områden skötsel/skapande (Länsstyrelsen) Rödlistan (SLU) Fokus på behov av artfynd som underlag i utvald verksamhet samt vilka kvalitetskrav som ställs på artfynden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 11

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 12 VAD ÄR KVALITET? (I ETT FYNDDATASAMMANHANG)

Vad är kvalitet i samband med artobservationer? Gemensam workshop hölls den 14 nov Deltagare från ADb, SKS, Lst, NV Frågeställningar som vi utgått ifrån: Vad är det som avgör vilka artobservationer vi kan använda som underlag i vår verksamhet? Hur väljer vi ut vilka observationer som är användbara? Vilka krav ställer vi på observationerna? Vilka centrala begrepp kan vi identifiera? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 13

Resultat: olika aspekter på kvalitet Artbestämning Plats Tidpunkt Noggrannhet (skala) Sammanhang Syfte Metod (för insamling, validering) Underlag (bilder, fyndinformation, metadata) Roll/person (som gjort insamling, validering) Användbarhet Verksamhetsregler (verksamhetsspecifika kriterier) Datats aktualitet = centrala begrepp som behövs för att kunna beskriva kvalitet hos fynddata

Insikter Användbarhet i olika sammanhang Beroende på syfte med användningen ställs olika krav på noggrannhet på t ex tid, plats och artbestämning Sammanhanget avgör vilka kvalitetskrav som ställs Kraven på kvalitet kan variera mellan olika steg i en och samma verksamhetsprocess Observationen kan fylla olika funktioner: 1. Signal om intressant fynd att undersöka vidare lägre krav 2. Underlag för beslut högre krav Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 15

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 16 HUR BESKRIVER MAN KVALITET?

Geografisk information Datakvalitet (ISO 19157) Ramverk för begrepp kring datakvalitet Olika tematiska sakområden, t ex viltförvaltning, skogsavverkning, främmande arter Insamling av data Kvalitetssäkring/validering Datakvalitet Användarna/ myndighetsprocesserna som använder fynddata ställer olika krav på datat Användarna väljer ut relevant data för processen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 17

Geografisk information Datakvalitet (ISO 19157) Mappning av kvalitetsaspekterna mot kategorier i ISO-standarden En datakvalitetsegenskap är en komponent som beskriver en viss aspekt på kvaliteten hos geodata Egenskaperna är organiserade i olika kategorier Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 18

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 19 HUR KAN VI FORMULERA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER?

Vad menar vi med kvalitetsnivåer? Varje kvalitetsaspekt har sin egen skala, sina egna nivåer. Artbestämning, tidpunkt och positionsangivelse kan anges med olika noggrannhet i någon form av skala Metod och Vem som validerat/rapporterat - svårt att gradera i en tydlig hierarki Viktigt att det finns information/metadata om noggrannhet, roll, metod etc Det är svårt att aggregera dessa aspekter till en gemensam skala, ett enda mått på artobservationernas kvalitet. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 20

Hur går vi vidare? Vi börjar med att försöka hitta nivåer för varje kategori/aspekt för sig därefter försöker vi hitta ett sätt att aggregera detta till en gemensam skala Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 21

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 22 PLAN FÖR FORTSATT ARBETE

Plan för fortsatt arbete Arbetsgruppen arbetar vidare med att tillsammans försöka definiera förslag på nivåer för varje kvalitetskategori/aspekt ta fram lista över centrala begrepp samt enas om definitioner Ta fram förslag på fortsatt arbete 2019 Förankring och insamling av synpunkter på framtagna förslag Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 23

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 24 TANKAR OCH SYNPUNKTER?

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 25 DIGITAL LÖSNING FÖR INVASIVA FRÄMMANDE ARTER (IAS)

Tidig upptäckt - agera snabbt EU-förordningen (1143/2014) artikel 17: 1 2 3 Inom tre månader från anmälan om tidig upptäckt har överlämnats: Krav på att: Vidta utrotningsåtgärder Anmäla åtgärderna till kommissionen Informera övriga medlemsstater Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 26

Tidig upptäckt Vem ska agera roller och ansvar Länsstyrelsen är huvudsaklig aktör har möjlighet att delegera till kommun Kommuner Nationella myndigheter övergripande samordning speciellt då det kan behövas för arter med stor spridning Kommunerna ska kunna agera på egen hand Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 27

Förutsättningar för att kunna agera snabbt att få in rapporter av fynd Övervakning traditionell och riktad (riskområden, etc.) Citizen science uppmärksam allmänhet eller riktade insatser mot vissa målgrupper (sportfiskare, biodlare) Offentlig kontroll vid landets gränser Krav att rapportera (statliga uppdrag, etc.) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 28

Digital lösning

En effektiv kedja från inrapportering av fynd till snabba åtgärder kräver bl. a. Ett lättanvänt inrapporteringssystem Lättillgänglig information om arterna Snabb validering av fynd Larmfunktion i systemet Beredskap att handla, både på NV, HaV och Lst Dokumentation av åtgärder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 30

Målbild samordnad digital lösning IAS Rapportering till EU Information om åtgärder Rapportera IASobservationer Signal om IAS-fynd Kommuner IAS-observationer Artfakta Samordnat system för planering, åtgärder, uppföljning 2018-12-07 31

Inrapportering av IAS-fynd Rappen akvatiska arter GU, HaV, Lst Värmland Enkel inrapportering 16 EU-arter (49 arter 2019) SLU Artportalen alla arter i Sverige SLU https://www.havochvatten.se/hav/ fiske--fritid/arter/rappen--- rapportering-avvattenorganismer.html 2018-12-07 www.invasiva arter.nu 32 www.artportalen.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 33

Larmfunktion - signal om IAS-fynd Funktion för att skicka signal om särskilt intressanta IAS-fynd Helt ny art i Sverige fynd i nytt område (baserat på provinskatalogen) Signaler måste kunna skickas åtminstone till utsedda validerare och utsedda IAS-handläggare i resp län På sikt ska alla intresserade kunna prenumerera på signaler om artfynd Artdatabanken utvecklar lösning 2019, på uppdrag av Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 34

Tillgängliggörande av IASobservationer De inkomna observationerna går in i Artportalen (efter förvalidering) och kan sökas fram/visas upp där Validering av observationerna görs i Artportalen Artportalens API kan användas för att hämta (ett urval av) observationer som man vill visa upp i ett eget gränssnitt Tillgängliggörande via Artsök Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 35

Handläggning av åtgärder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 36

Samordnat system Länsstyrelserna planerar ett samordnat system för planering, åtgärder och uppföljning kring IAS Förstudie pågår (Lst förvaltningsobjekt Natur) Målet är bland annat att ta fram en nationell karta där både myndigheter, kommuner och allmänhet enkelt och överskådligt kan se vilka invasiva främmande arter som finns i landet och var de finns vilka åtgärder som pågår vilka åtgärdsplaner som finns, kopplade till information om vilka åtgärder som är lämpliga Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 37

Rapportering till EU Vart 6 år sammanställd rapportering IAS-arternas förekomst och utbredning Vidtagna åtgärder Åtgärdernas effektivitet Aktuell bild av arternas förekomst efter åtgärder Insamling av underlag Mål: informationen fångas kontinuerligt och automatiserat Hämtas från det samordnade systemet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 38

Målbild samordnad digital lösning IAS Rapportering till EU Information om åtgärder Rapportera IASobservationer Signal om IAS-fynd Kommuner IAS-observationer Artfakta Samordnat system för planering, åtgärder, uppföljning 2018-12-07 39

TACK! hanna.ilander@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 40