Sammanställning resultat workshop Viltkameror och medborgarforskning

Transkript

1 Sammanställning resultat workshop Viltkameror och medborgarforskning Organiserad av Scandcam och Beyond Moose projekt, Olofsfors Bruk, 28 september 2018 Ledd av Tim Hofmeester & Joris Cromsigt, SLU Umeå Grupp a. - Populationsövervakning - Förekomst - Invasiva arter - Biotoputnyttjande/habitatval - Fenologi - Beteendestudier - Väder/klimat Kvalitetssäkring ++ Informationsmängder/lagring ++ Urval (vem väljer plats) Ej slumpmässighet/selektiv uppsättning Trovärdighet (artberoende) Att data kommer in, minskar troligtvis med tiden Stöld Kollektivet fixar det Tekniken Delaktighet, öppenhet, transparens Grupp b. - Växter och djur - Stor geografisk teckning - Populationstätheter på djur - Strukturer i populationen - Sjukdomar - Övervakning - Delaktighet och acceptans, trovärdighet - Fällfångststatistik via kamera Platsval/olika representation ++ Antal bilder (mycket att hantera) Ta hänsyn till detta Datorprogram

2 Fel i program Engagemanget Kostnad Sabotage Morötter Sänka kostnader Lås och mer information Grupp c. - Fastställa lättare om det finns föryngring av de stora rovdjuren jämfört med spårning, speciellt för de länen med mindre snö - Mer engagemang av allmänheten - Upptäcka snabbare spridning av nya arter/invasiva arter - Ökad förståelse för förvaltningen - Bestämma täthet - Information om viltstam Kvalitetssäkring Plats koordinater säkert Vart? Stora bildmaterial Kunskap för hur man sätter upp Täthet/antal kameror System för att samla ihop kameror Urval av bilder, anledning för att sätta upp Teknikanalys, myndighet som ansvarar (SLU, LS, NV), enkelt system, återkoppling något som är intressant, hittelön Systematiskt användningssätt Centralt? Grupp d. - Förebygga åtgärder för rovdjur, meddela fårbesättningar om förekomst av rovdjur - Kan användas som vargdetektor för att informera rennäring och jägare - Longitudinell följa över tid, kan se trender - Företagsutveckling - JF tratt - Samarbetsmöjligheter - Effektiviseringen av mängden data - Sjukdom - Råd innan jakt Många tolkningar Vilken data samlar man in? Samordningsfunktion, rådgivning, riktlinjer, standarden Beslutsfattande på högre nivå/utredning

3 Tekniska inställningar Många kameror på en plats, få på en annan (dålig distribution) Samordning Svårt att standardisera Datahantering Kvalitetssäkring Vill veta mera om kameror, nätverk Standardisera datainsamlingen Automatisering av hantering Grupp e. - Där det finns glesare bestånd av ex. rovdjur - Invasiva arter - Involverar jägarna, tilliten till data blir större (social trust) - Engagemang - Arter som expanderar i sin utbredning Går inte att använda som forskningsdata Vem är ansvarig? Selektering ++ Äkta bild? Fake news Hitta struktur för att kontakta den som skickat in bilder Grupp f. - Utbredning nya arter - Legitimitet deltagande - Särskiljning familjegrupper, rovdjursinventering - Effektivisera - Temporala trender i pop. Storlek - Allmänhetens bilder stöd för myndighet - Verifiering - Registrera föryngringar Utmaningar/begränsningar: Syfte med kameran, placering vid åtel ex. Stöldrisk både skyltning och publicerad position Ovilja att dela med sig till forskning ++ Missbruk etik Sen leverans av bilder Tydligt syfte forskning - förvaltning

4 Lagring av stora mängder data GDPR Mjukvara som avidentifierar människor och identifierar djur Grupp g. - Täthetsindex för olika arter, kön, föryngring, tid i olika områden - Upptäcka invasiva arter - Rovdjursinventering - Rörelsemönster, migration - Viltsjukdomar - Undersöka specifika platser ex. viltövergångar - Spelplatser aktivitet på kända platser Utmaningar/begränsningar: 1. Mottagnings- lagrings- Expert datahantering gallringssystem 2. Metodik Gör lokal/regional teststudie med uppföljning 3. Syfte/backlash info om vad som går att använda 4. Bildrättigheter vem får se bilder, GDPR Inte uppmana till insamling utan ha en uppfattning om vad man vill ha i och syfte = tala om vad man vill ha Grupp h. Möjligheter Dra lärdomar från Mårdhundsprojektet. 300 kameror/1000 tips per år 50 % av de identifierade mårdhundarna kommer från tips. Eye of the hunter/early warning system Utmaningar Utbredning: hur representativa är de data som samlas in, vilka är kostnaderna, hur kan materialet kvalitetssäkras, missbruk minimeras och hur ska det lagras och inte minst till vad ska det användas (ex. kopplingen till ersättningsystem)? Täthetsskattning: Här såg gruppen betydligt fler begränsningar, men satte tilltro till den tekniska utvecklingen Lösningar Utveckla den ansvariga myndigheten dvs Artportalen. Undvik att sprida ut arterna på flera olika myndigheter/system

5 Sammanfattning: Många av grupperna nämnde populationsövervakning och förmågan att se trender inom en population över tid som de viktigaste möjligheterna. Även möjligheten att upptäcka invasiva arter samt arters utbredningsgränser nämndes av flera grupper. Andra möjligheter som nämndes flera gånger var att förtroendet för resultatet och engagemanget hos allmänheten förhoppningsvis ökar, och att man med hjälp av kameror kan upptäcka rovdjur med föryngringar samt upptäckten av viltsjukdomar förenklas. Det nämndes även på mötet att en av de stora fördelarna med kameror är att vi kan se hur årets föryngring av viltstammarna ser ut på våren, och med hjälp av den informationen räkna ut hur stor avskjutningen borde ligga på. I nuläget baseras avskjutningen på hur föryngringen såg ut förra hösten när älgobsen gjordes. Begränsningar och utmaningarna som många grupper såg var att det är svårt att kvalitetssäkra data som kommer in, samt svårigheter med standardiseringen. Lösningen är att standardisera insamlingen på ett tydligt men enkelt sätt. Att mängden data kan bli väldigt stor och lagringen av denna sågs också som en utmaning av de flesta grupperna, lösningen på detta är utvecklingen av datahanteringsprogram som fungerar. Bristande engagemang eller ovilja att dela med sig av data kan också komma att bli en utmaning, här är lösningen att det finns någon slags morot för att dela med sig av sina bilder. Flera grupper nämnde att oklart syfte kan bli ett problem, därför måste man vara tydlig med syftet när kameror sätts ut. GDPR och bildrättigheterna kan också bli en begränsning. Stöld och sabotage skulle kunna bli en utmaning.