Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker

Relevanta dokument
Projekt Brandstad - uppföljning av fosfordamm

Vattenkemi i Skabersjödammen

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Börringesjön. Miljömässiga, tekniska och juridiska förutsättningar för förändring av utloppet. Slutrapport

LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Nyhetsbrev nr Projekt Våtmarker i odlingslandskapet

Våtmarkscentrum 2012

Uppföljning av åtgärder

Nedingen analyser 2011

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

NÄRINGSÄMNESRETENTION I EN ANLAGD VÅTMARK EN INTENSIVSTUDIE AV ORMASTORP S

Segeå-projektet. Uppföljning av 50 dammar. Ekologgruppen På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Bällstaåns vattenkvalitet

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Segeå-projektet. Storvåtmarksutredning. Utvärdering av förutsättningar för återskapande av historiska våtmarker i Segeåns avrinningsområde

Miljösituationen i Malmö

Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker?

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017

Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i jordbruket

Kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Kontrollprogram Västra Viared

Inventering och åtgärder vid dräneringar inom Segeåns avrinningsområde

Fosfor och kväveretention i två partikelfångande fosfordammar Bergaholm och Nybble

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Segeå-projektet. Etapp 4 - Slutrapport. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

Filterbäddar och dammanläggningar

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Näringsrening i anlagda våtmarker

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Planeringsunderlag för vatten

Näringstillståndet i Stockholms läns vattendrag

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Kagghamraån. Rapport 2006:3. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Långtidsserier på Husö biologiska station

Kagghamraån. Rapport 2008:2. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Kagghamraån. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar och jämförelser med tidigare resultat. Rapport 2004:2

Ytvattenkemi, typområden Arbetsmaterial :

Kagghamraån. Miljöförvaltningen. Rapport 1999:3 KAGGHAMRAÅN. Sammanställning av vattenkemiska provtagningar

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Vattendragskontroll

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Segeåns Vattendragsförbund

MAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata Foto: Lena Jönsson

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Kustmiljögruppens höstträff. Carina Pålsson, vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar Jonas Nilsson, kustvattengruppen Linnéuniversitet

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Skyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Vellingebäckarna 2006

Flödesutjämning och rening av dagvatten från västra Lund

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Oxundaåns vattenkvalitet

Mindre fosfor och kväve från jordbrukslandskapet

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd en kort presentation och vårt arbete i Svedalas Vattengrupp ett sätt att synliggöra vatten och vattens

Provtagningar i Bällstaån 2009

Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge

Näringsämnesreduktion i nyanlagda dammar

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

erfarenheter från Rååns avrinningsområde

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Märstaåns vattenkvalitet

Uppföljning och förslag på restaurering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013

PM dammdimensionering Alsike idrottspark

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Typområde AC1 i Västerbottens län

Vellingebäckarna 2009

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

Segeå-projektet. Etapp 3 - Slutrapport. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Transkript:

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker Delrapport oktober 2018 Tom sida 2018-10-22 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker Delrapport oktober 2018 Rapporten är upprättad av: Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Omslagsbild: Installation av mätutrustning vid Börringe Landskrona 2018-10-22 EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

Näringskontroll mätningar vid in- och utlopp i anlagda dammar och våtmarker Delrapport 2018-10-16 Bakgrund I föreliggande delrapport redovisas resultatet av mätningar av näringsämnen i 2 dammar mellan december 2017 och juni 2018. Syftet med projektet är att belysa näringsretention i två dammar belägna i Segeåns avrinningsområde Börringe i Svedala kommun och Fru Alstad i Trelleborgs kommun. Installation av utrustning, provtagning, analys och utvärdering har finansierats av LOVA-medel, (Projekt Näringskontroll mätningar vid in- och utlopp i anlagda dammar och våtmarker Dnr 501-34373-2016) och Segeå-projektet. Mätningarna är planerade att genomföras under ett års tid, men pga en försenad start hösten 2017 och upphörda vattenflöden pga torka sommaren/hösten 2018 finns i skrivande stund endast mätningar och mätresultat från 6 månader. Metodik Mätningarna har genomförts med hjälp av automatiska flödesproportionella vattenprovtagare placerade vid in- och utloppen i dammarna. Vattenprov har samlats in veckovis och analyserats på innehåll av kväve- och fosforfraktioner samt suspenderat material. Med uppmätta vattenflöden och näringshalter har näringsämnestransporten in och ut ur respektive damm beräknats. Mätdammar Två mätdammar har valts ut bland Segeå-projektets anlagda våtmarker Fru Alstad 4:17 och Börringkloster 1:56. Dammarna har valts ut efter ett antal kriterier där det främsta varit att det skall vara möjligt att omforma utloppet så att man kan ta fram ett förhållande mellan vattennivå och vattenflöde. Foto, våtmarksareal och tillrinningsområdets areal visas i figur 1. Figur 1. Uppgifter om de undersökta våtmarkerna 3

Resultat Nedan redovisas reningsresultatet för den sexmånadersperiod som mätningarna genomförts. Mätserien påbörjades i december 2017 och slutade i samband med upphörda vattenflöden i början av juni 2018. Vattenflöden har ännu i mitten av oktober inte återkommit i tillrinnande rörledningar. Börringe Våtmarken i Börringe släppte under mätperioden ut mer fosfor än vad som rann in i damen, dvs dammen fungerade som en fosforkälla. Detta gällde för samtliga uppmätta och beräknade fosforparametrar (figur 2). 7 6 5 4 3 2 1 Totalfosfortransport Totalfosfortransport (filt) Fosfatfosfortransport Partikelfosfortransport Residualfosfortransport Börringe in Börringe ut Figur 2. Fosfortransport (kg) in till och ut ur Börringevåtmarken under mätperioden december 2017 - maj 2018. De analyserade fosforfraktionerna är totalfosfor, totalfosfor på filtrerat vatten och fosfatfosfor. De beräknade fosforfraktionerna är partikelfosfor (differensen mellan totalfosfor i filtrerat och ofiltrerat vatten) samt residualfosfor (differensen mellan totalfosfor och fosfatfosfor). Kvävebalansen visade att i stort sett lika mycket kväve tillfördes som släpptes ut från våtmarken (figur 3). Uttransporten var något högre än intransporten för totalkväve (och ammoniumkväve) och det omvända gällde för nitratkväve. Skillnaden är dock så liten att den närmast kan betraktas som obefintlig med tanke på mätosäkerhet i halt- och flödesmätningar. 400 350 300 250 200 150 100 50 Totalkvävetransport Nitratkvävetransport Ammoniumkvävetransport Börringe in Börringe ut Figur 3. Kvävetransport (kg) in till och ut ur Börringevåtmarken under mätperioden december 2017 - maj 2018. De analyserade kvävefraktionerna är totalkväve, nitratkväve och ammoniumkväve. 4

Fru Alstad Våtmarken i Fru Alstad kvarhöll fosfor (figur 4). Detta gällde för samtliga uppmätta och beräknade fosforparameterar. 7 6 5 4 3 2 1 Totalfosfortransport Totalfosfortransport (filt) Fosfatfosfortransport Partikelfosfortransport Residualfosfortransport Fru Alstad in Fru Alstad ut Figur 4. Fosfortransport (kg) in till och ut ur våtmarken i Fru Alstad under mätperioden december 2017 - maj 2018. De analyserade fosforfraktionerna är totalfosfor, totalfosfor på filtrerat vatten och fosfatfosfor. De beräknade fosforfraktionerna är partikelfosfor (differensen mellan totalfosfor i filtrerat och ofiltrerat vatten) samt residualfosfor (differensen mellan totalfosfor och fosfatfosfor). Även kväve renades under mätperioden i våtmarken i Fru Alstad (figur 5). Detta gällde såväl total- nitrat- som ammonium-kväve. 80 70 60 50 40 30 20 10 Totalkvävetransport Nitratkvävetransport Ammoniumkvävetransport F Alstad in F Alstad ut Figur 5. Kvävetransport (kg) in till och ut ur våtmarken i Fru Alstad under mätperioden december 2017 - maj 2018. De analyserade kvävefraktionerna är totalkväve, nitratkväve och ammoniumkväve. Diskussion Reningsresultatet var lägre än förväntat. Orsaken till detta är inte helt klarlagd, men att reningseffektivitet i våtmarker varierar över året är välkänt. Bäst förhållanden för reningsprocesser är hög temperatur samtidigt som våtmarken är måttligt hydrauliskt belastad men högt belastad av näringsämnen (dvs hög näringsämneskoncentration). Den aktuella mätperioden har 5

vädermässigt varit speciell med mycket höga vattenflöden under senvinter/tidig vår, en relativt kort period med måttliga flöden och stigande temperaturer följt av en mycket varm sommar utan vattentillförsel till någon av våtmarkerna. Det är sannolikt så att de optimala förhållandena för näringsrening existerat under en relativt kort tid under mätperioden. Fortsatta mätningar är nödvändiga för att ge en bättre bild av näringsreningsdynamiken i våtmarkerna, och för att täcka in, dels ett helt mätår, dels förhållanden där reningsprocesserna är goda. Tabell 1. Reningsresultat för fosforfraktioner beräknade som kilo per år och hektar våtmarksyta för våtmarkerna i Börringe och i Fru Alstad. Retentionssiffrorna gäller för en 6-månadersperiod men är uppräknade till årsbasis. Tabell 2. Reningsresultat för kvävefraktioner beräknade som kilo per år och hektar våtmarksyta för Börringe och i Fru Alstad. Retentionssiffrorna gäller för en 6-månadersperiod men är uppräknade till årsbasis. 6