Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden

Relevanta dokument
Förebyggarseminarium 2015

TIMOTEJEN 19 OCH 28, STOCKHOLM Underlag för genomförandebeskrivning avseende brandsäkerhet

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Datum Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.

GALÄREN KV ORMEN 7, LULEÅ HUS A BRANDSKYDDSDOKUMENTATION. Utgåva 4, ombyggnad Luleå WSP Byggprojektering.

Fasader och brand. Lars Boström, SP Fire Research

Brandskydd i asylboende

UTRYMNING BROMMASALEN

AKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN

VÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR IMTECH BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede

Årsta Torg Grundläggande förutsättningar brandskydd i detaljplaneskedet

Ombyggnad av föreningslokal, Umeå 7:4

Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo

Brandbottnen. Nybyggnad flerbostadshus. Övergripande b randskydds beskrivning. Projekterings underlag Samrådskede

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö

En liten handbok om brandprojektering för arkitekter

Bygglovshandling Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm

Ordningsregler vid tillfällig övernattning

Rapport om Brandskydd för projekt Kv. Gångaren 10

Brandskyddsdokumentation studio kv Skebo 2 Fagerstagatan 21 Lunda industriområde Stockholm.

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden med anledning av ny utgåva av BBR (20)

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt

Skydd mot brandspridning inom byggnader? BIV lokalgrupp Syd

Kvalitetsgranskning LX, GN, RD, GS, KW

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1

INVENTERING BRANDSKYDD

t.s.aitnom-g8

BRANDSKYDDSBESKRIVNING Båten, fd Dagcentral Heden, Gagnef Behovsprövat boende för barn med funktionshinder

JAKOBSBERG 2:1992 M.FL., JÄRFÄLLA

och ungdom 25 3 :22 Rummens tillgänglighet

4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ...

Förslag till ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57) Boverket Byggregler, BBR avsnitt 5-brandskydd

Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun

Brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader FÖRSLAG TILL STÖD FÖR TILLÄMPNING

Gränsdragningslista. Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare. Organisationsnummer. Besöksadress. Utdelningsadress. Ägarens kontaktperson.

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare:

Nya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren

Ändring av byggnadsplan SB 35 för delar av fastigheten Kusebacka 1:1 m fl, i Lerums kommun

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

svenskbyggtjänst AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Besöksadress S:t Eriksgatan 117, 9 tr. Tel , fax

BRAND 2010 Mai Almén

VFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra

5:11 Dimensionering Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. (BFS 2011:26).

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

VÄLKOMNA! Tomas Fagergren

Nya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren

Räddningstjänsten Östra Skaraborg

Nybyggnad. Bygglovshandling Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B Stockholm

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Generellt remissvar angående bygglov för inredning av vind till bostad

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR Begrepp

Bilaga SBN Byggprocessen

Tjänsteutlåtande Jamal Esfahani Dnr Stadsarkitekt

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA

REVIDERINGAR AV BYGGVÄGLEDNING 6 TILL FÖLJD AV BBR 20

Boverkets byggregler, BBR 19

Assistenten 6, Sundbyberg

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

Teknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD

PM 4 Utrymning med hjälp av räddningstjänst

Byggregler en historisk översikt

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå WSP Byggprojektering

Brandgasspjäll ETPR-E-1. Monterings-, drift- och underhållsanvisning 07/2013

HALLBYGGNADER I KLASS BR1 OCH BR2 BÄRANDE TAKKONSTRUKTIONER OCH BRAND

BRANDSKYDDSMEDDELANDE Upprättat Reviderat Ämne Tillfälliga utomhusarrangemang

Utlåtande gällande brand för detaljplan

Skydd mot uppkomst av brand

Brandskydd på byggarbetsplats Checklista och kontrollpunkter

Bilaga 1 till Teknisk anvisning BRAND

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

PM BRANDSKYDD UNDER BYGGTID, KV KLIPPAN 21, OM- OCH TILLBYGGNAD TILL LILLA ALBY SKOLA, SUNDBYBERG

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Skydd mot uppkomst av brand (BBR 5:4) Skydd mot brandspridning inom byggnad (BBR 5:5) Skydd mot brandspridning mellan byggnader (BBR 5:6)

4 Värderingsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Småhus. Värderingsenhet Avsnitt Allmänna regler

BRANDSKYDDSBESKRIVNING Lilla Alby, Sundbyberg Tillfällig skolpaviljong

Temadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag

Projekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV

Kv Killingen 20, övergripande riktlinjer för brandskydd, nybyggnad av gårdshus

Välkomna! Seminarium om skäligt brandskydd och förvaltningsjuridik

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION PRELIMINÄR FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Inspektion av tilltänkta arkivlokaler för Regeringsrätten och Kammarrätten i Stockholm

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Inbjudan BIV-lokalgruppsträff Göteborg, 12 juni 2018

UTRYMNING UR PUBLIKA LOKALER FÖR HÖRSEL- OCH SYNSKADADE

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Mål med utbildningen. Byggprocessen. Byggnadstekniskt brandskydd. Ville Bexander.

d " li " i i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm

Statens institutionsstyrelse (SiS) Benny Karlsson

Transkript:

Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden Hittar du fel i handboken som bör korrigeras, skicka ett meddelande till nils.olsson@bengtdahlgren.se 5.2.3 Utrymning genom fönster (s 83) Tabell 5.3 ska ha följande innehåll. Höjd till 10 min insatstid 20 min insatstid underkant fönster - 11 m Normalt OK OK för Vk3 med max 3 våningsplan 11-23 m OK om tillgång till Ej OK stegfordon 23 - m Ej OK Ej OK 5.3.1 Gångavstånd till utrymningsväg (s 85) I BBR 5:331 anges att gångavstånd till fönster som är tänkt att användas som utrymningsväg får uppgå till en tredjedel av vad som anges i tabell 5:331. Det är rimligt att förutsätta att aktuellt fönster kan användas för utrymning utan räddningstjänstens medverkan även om detta inte uttryckligen nämns. Näst sista stycket på sidan 85 bör därför kompletteras med följande mening: Fönstret förutsätts kunna användas som utrymningsväg utan räddningstjänstens medverkan. 5.3.4 Utformning av utrymningsvägar (s 91) Boverket har förtydligat det allmänna rådet i BBR 5:334 angående vad som avses med betjänar i texten; Utrymningsvägar som betjänar fler än 150 personer bör ha en fri bredd på minst 1,20 m. Denna formulering ska enligt förtydligandet gälla även om en annan utrymningsväg blockeras så att det av den anledningen kan förmodas att fler än 150 personer kommer att utnyttja den aktuella dörren. Konsekvensen av förtydligandet från Boverket innebär därför att meningen En lokal för 270 personer kan därför utformas med två 0,9 m breda dörrar, beaktat en total fri bredd på 1 m per 150 personer och om en dörr är blockerad, 1 m per 300 personer. på sidan 91 i handboken utgår. Trots detta är det ändå möjligt att lokaler för fler än 150 personer utformas med dörrar som är smalare än 1,20 m. Ett vanligt fall är utrymningsvägen i inre delen i butiker i ett köpcentrum (bakkantsutrymning). Utrymningsvägen i butikens bakkant kan i de flesta fall anses betjäna personerna i butiken och möjligen ytterligare ett mindre antal som kan komma från köpcentrumets gemensamma delar. Om butiken är avsedd för t ex 100 personer är det inte stor sannolikhet att många fler väljer utrymningsvägen inne i butiken än dessa 100 personer även om en av köpcentrumets övriga 1

utrymningsvägar blockeras. Det förutsätts att det finns flera andra utrymningsvägar för personerna i de gemensamma delarna att välja mellan. Det kan därmed vara rimligt att dörröppningen i butikens bakkant får vara minst 0,80 m bred. Möjligheten att använda dörrar smalare än 1,20 m för lokaler med fler än 150 personer är inte begränsad till butiker i ett köpcentrum. Det kan också finnas situationer då det finns anledning att förvänta sig att personer kan fördelas på ett flertal smalare (< 1,20 m) utrymningsvägar i en lokal avsedd för fler än 150 personer. Då kan tillfredsställande möjligheter för utrymning ändå finnas så länge inte en enstaka utrymningsväg betjänar fler än 150 personer. Generellt har Boverket även uttalat att två näraliggande dörrar med bredden 0,9 m kan ersätta en dörr som har öppningsbredden 1,2 m. För analytisk dimensionering gäller liksom tidigare att dörrbredder mm bestäms utifrån det övergripande kravet i BBR 5:31. Underlag: Boverket 1232-1623/2012 och 1232-2041/2012. 5.3.4 Utformning av utrymningsvägar (s 92) Figur 5.21 innehåller flera sakfel och ska inte användas som förtydligande av texten. 5.3.6 Utrymningsplats (s 99) Hänvisning till BBR i texten ska vara BBR 5:248 och inte BBR 5:258. 5.3.6 Utrymningsplats (s 100) Handboken anger ett alternativt sätt att beräkna storleken på utrymningsplatsen; Istället rekommenderas följande resonemang. Vid beräkning av area kan det antas att 1/3 av de rörelsenedsatta personerna sitter i rullstol och att 2/3 har lindriga rörelsenedsättningar. Personerna som sitter i rullstol behöver då ca 1 m 2 enligt ovan men de övriga som har behov av utrymningsplatsen kan beräknas uppta arean 0,3 m 2. Detta sätt att beräkna storleken på utrymningsplatsen måste verifieras för varje enskilt fall eftersom sättet inte anges i allmänt råd i BBR. För principer för verifiering se BBRAD 2, BFS 2012:13. 5.4.1 Vägledande markering (s 104) I figur 5.34 ska betraktningsavståndet i den övre förklaringstexten vara halva korridorlängden, inte hela. 5.5.8 Avskilda mötesrum mm (s 115) Rätt figurtext ska vara: Figur 5.46. Utrymningslarm i avskilda mötesrum, arbetslokaler mm. 7.2.3 Ytskikt på väggar och tak i utrymningsväg (s 131) I tabell 7.3 ska underlaget för väggar i verksamhetsklass 2B och 2C uppfylla minst A2-s1,d0 eller K 2 10/B-s1,d0. 2

7.3.8 Vind- och undertaksutrymmen (s 148) Texten i figur 7.21 antyder att endast förrådsvindar behöver delas upp i brandceller. Uppdelningen gäller istället samtliga vindar oavsett om de är inredda eller inte och gäller även för vindar på byggnader i alla tre byggnadsklasserna Br1, Br2 och Br3. Inte heller om brännbar konstruktion eller inte används påverkar kravet på uppdelning. Bilaga 7.1 Väggar och bjälklag av trä (s 163) Första delen av tabell B7.7 del 1 är fel och tabell B7.8 saknas. Rätt versioner anges nedan. Tabell B7.7. Väggar med avskiljande funktion vid brand - Exempel beräknade enligt additionsmetoden. 3

Tabell B7.8 Bärande och avskiljande bjälklag 8.1.1 Sammanfattning av krav (s 166) Med anledning av att Boverket förtydligat definitionen på begreppet komplementbyggnad görs följande förändring. Sista meningen i 8.1.1 utgår. Meningen som ska tas bort är Reglerna för komplementbyggnader bör dock även kunna tillämpas för komplementbyggnader mindre än 15 m 2, t ex sophus, cykelförråd eller liknande i anslutning till flerbostadshus. 8.1.3 Definitioner av begrepp (s 167) Som en följd av att Boverket förtydligat definitionen på begreppet komplementbyggnad görs följande förändring. I avsnitt 8.1.3 under rubriken Komplementbyggnad ska det läggas till innebörden att huvudbyggnaden måste vara ett småhus. Regler för komplementbyggnader avses alltså gälla enbart då de är komplementbyggnad till ett småhus. 4

8.2.2 Särskilda regler för småhus m.m. (s 170) Med anledning av förtydligandet av begreppet Komplementbyggnad, se 8.1.1 ovan, finns det skäl att förtydliga hur tabell BBR 5:611 får användas. Enligt denna kan avståndet mellan två byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller verksamhetsklass 1 eller 3 placeras närmare varandra än 8 meter om rekommendationerna i tabell 5:611 följs. Detta gäller således oavsett närvaron av eventuella komplementbyggnader som enligt definition, ur ett regelperspektiv, endast kan förekomma vid småhus, medan verksamhetsklass 1 och 3 omfattar en vidare skara byggnader. 9.3.2 Brandgasventilation (s 184) Handboken anger på sidorna 183 och 184 två olika rekommenderade maximala temperaturer för fläktar för brandgasventilation av trapphus. Temperaturkraven på sidan 184 ändras från 350 C till 300 C. Fläktar för mekanisk brandgasventilation bör således klara minst 300 C under minst 30 minuter. 16 Exempel på utförande (s 258) I exempel 7 om Vk 5B Behovsprövat särskilt boende nybyggnad ska lägenhetsdörrarna utformas i lägst klass EI 30 när byggnaden förses med en boendesprinkleranläggning (som anges i exemplets förutsättningar). Om byggnaden istället förses med en automatisk vattensprinkleranläggning får dörrarna utformas i lägst klass E 30, se även avsnitt 7.3.5 på sidan 143. 5