aktuellt# 1 2 0 0 9 Fläktanläggningar som stör» sid 3 Årets tillsynsprojekt» sid 7 Småskalig generering och (O)säker inkoppling» sid 9
GD har ordet Sol- och vindel Förnybar klimatsmart energi ligger i tiden. Energimyndigheten föreslår målet 30 TWh för vindkraft år 2020. Storskalig vindkraft byggs på många platser men förnybar energi ökar även småskaligt. Alltfler sol- och vindelsanläggningar installeras i egna hem, på kontor samt i kommersiella och allmänna lokaler. Vi samarbetar med Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Boverket för att informera om hur små anläggningar för förnybar energi ska installeras säkert och riktigt. Som myndigheter har vi en viktig roll att verka för goda installationer genom att ge bra och tydlig information. Vårt arbete med sol- och vindel är en del av myndighetens strävan mot visionen Trygg och störningsfri el. Information är i sammanhanget ett viktigt förebyggande medel i vårt tillsynsarbete. Vi har därför startat ett projekt som har som mål att ta fram enkel och tydlig information till de som bygger anläggningar för förnybar energi. I projektet samarbetar vi myndigheter med branschorganisationer. Kunskap är centralt för att kunna uppföra tekniskt säkra installationer av sol- och vindelsanläggningar. Det är glädjande att utbildningsanordnare uppmärksammat behovet av ny eller kompletterande kompetens för att möta marknadens behov. Det är angeläget att kunskapen ökar inom området. Sedan 1919 krävs med vissa undantag behörighet för elinstallationsarbete, det vill säga uppförande och ändring av starkströmsanläggningar. På uppdrag av regeringen ser vi över behörighetssystemet. I dagsläget är behörigheten begränsad till elsäkerhet. Förhållandena från 1919 har ändrats mycket vilket kan påverka de förväntningar som samhället har på de människor som ansvarar för att elinstallationerna blir väl utförda. Frågan är om det förutom elsäkerhet finns skäl för samhället att dessutom ställa krav på installatörers kunskap ifråga om sådant som funktion, tillförlitlighet och kanske energieffektivitet. Industrins totala kostnader för driftstörningar relaterade till exempelvis elektromagnetisk kompatibilitet förefaller vara högre än kostnaden för alla elbränder. Storleksordningen är miljarder kronor! Åtminstone i goda tider. Energieffektivitet är i fokus medan global uppvärmning blivit allt mer uppmärksammat under de senaste åren. Något som knappast diskuterades 1919. En föregångare till Elsäkerhetsverket är Statens Elektriska Inspektion som startade sin verksamhet redan år 1903. I boken Elmän i Sverige från 1949 finns ett avsnitt författat av dåvarande chefen för norra inspektionsdistriktet, statsinspektör Gösta Charpentier, där han skriver: Utvecklingen har gått därhän, att Elektriska Inspektionens byråarbete ökat i oerhörd omfattning och därmed kommit att i alltför hög grad inkräkta på det direkta tillsynsarbetet. Detta är beklagligt, ty erfarenheten lär, att en inspektör just genom att ute på anläggningarna komma i personlig kontakt med anläggningarnas ledande män och driftpersonal når det bästa resultatet i fråga om säkerhetens höjande och förståelse för säkerhetssynpunkter över huvud taget. Visst är det kloka ord och då som nu en utmaning att hålla hög aktivitet i inspektionsverksamheten samtidigt som vi samarbetar med våra intressenter, arbetar aktivt med regelförenkling och standardisering samt så mycket mer. Det ska vi klara! MAGNUS OLOFSSON GENERALDIREKTÖR A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #1 2009 TEL 0550-851 00 REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Ann-Charlotte Carlqvist ann-charlotte.carlqvist@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Magnus Olofsson magnus.olofsson@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Blueprint
om EMC Att fastigheter ska energideklareras har säkert många lagt märke till och den ger även ett antal förslag på hur byggnadens förbrukning ska minskas. Ett vanligt förslag brukar vara att se över ventilationssystemet och här finns ofta stora pengar att spara på att ändra fläktarnas reglersystem. Fläktanläggningar stör radiokommunikation Traditionellt har man ofta låtit ventilationsfläktar och pumpar gå med fullt varvtal och reglerat flödesbehovet genom att strypa flödet lagom mycket. Enkelt uttryckt kan man likna det med att köra bil med konstant full gas och variera hastigheten genom att bromsa. Det är nog ingen som skulle komma på idén att köra på det viset men lågt energipris och enkla reglersystem har ändå gjort det gångbart. Nu går man över till frekvensomriktare. En ökad användning av frekvensomriktare inom bostadssektorn har medfört en ökning av EMCproblem. Både Elsäkerhetsverket och Post- och Telestyrelsen, PTS handlägger störningsärenden där såväl privatpersoner och yrkesverksamma anmäler störningsproblem. Problemen består i hög grad av att radiokommunikation blir utstörd och frekvensomriktare i ventilationsanläggningar har orsakat många utryckningar. Nyligen följde Elsäkerhetsverket med PTS ut på störningsjakt till ett bostadsområde där en radioamatör drabbats av störningar som täckte stora delar av kortvågsfrekvenserna. Efter en stunds letande avslöjades störkällan, det varvtalsreglerade ventilationsaggregatet på vinden. Anledningen till att frekvensomriktare orsakar problem är att de bygger på principen att utspänningen består av rektangelformade pulser vars frekvens varieras för att variera varvtalet på den anslutna motorn. Dessa pulser ger upphov till övertoner, upp till hundratal MHz, som kan störa radioutrustning. För att störningarna inte ska orsaka problem vidtar man diverse åtgärder och många installatörer känner säkert till att det krävs nätfilter och skärmade kablar. Anledningen till behovet av filter och skärmade kablar är helt enkelt för att hindra att störningarna läcker ut från installationen.» text forts sidan 4 a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9
om EMC» forts från sidan 3 För att spara pengar och tid vill man ofta återanvända den gamla kabeln, så gott som alltid en vanlig oskärmad installationskabel och uppfyller då inte tillverkarens krav på EMC-skärmning. Följderna av att ändå använda en sådan oskärmad kabel är att störningarna från frekvensomriktaren läcker ut från kabeln som nu också fungerar som en sändarantenn. Ett annat vanligt fei är att man missat att det måste vara en hel och obruten skärm hela vägen upp till fläktarna, exempel på det är att man använt säkerhetsbrytare som varit plastkapslade och störningar läcker ut där. Talesättet att en kedja inte är starkare än den svagaste länken gäller alltså även här. text Henrik Olsson Den bild som tidigare varit publicerad har tagits bort på grund av att den kunnat misstolkas. Detta var inte Elsäkerhetsverkets mening och vi har därför tagit bort den. Svårt att förstå EMC? Grunden till EMC-problem i installationsmiljö ligger ofta i att de som utför installationen inte har vetskap att man faktiskt håller på med signaler i radiofrekvensområdet. De högfrekventa signalerna kan liknas med att leda vatten i ett rörsystem. Blir det inte tätt i en rörskarv kommer vattnet att läcka ut, på samma sätt som radiosignalerna läcker ut när skärmningen är dålig eller saknas någonstans. En olämpligt utförd installation kommer att fungera som en oavsiktlig radiosändare och kan skapa problem i ett stort område. Hur man gör rätt Ställ EMC-krav vid upphandling. Följ tillverkarens anvisningar, speciellt: Rätt kabeltyp. Använd föreskrivna filter. Anslut kabelskärmar enligt anvisningar. En bra skrift om problematiken kring frekvensomriktare kan hämtas som PDF från Elforsks webbplats: Frekvensomriktare guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet, www.elforsk.se. a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9
noterat Elsäkerhetsverket medverkar i Energitinget För första gången är Elsäkerhetsverket medarrangör till Sveriges Energiting som går av stapeln den 11-12 mars vid Stockholmsmässan. Energitinget är Sveriges största klimat- och miljökonferens och en viktig samlingsplats för energisektorns olika aktörer. Under 2009 års energiting behandlas allt från globala klimatfrågor till energieffektivisering, teknikutveckling, kommersialisering, konsumentperspektiv och energimarknadsfrågor. Elsäkerhetsverkets är värd för två sessioner; Störsäkra industriprocesser spänningsdippar från åska och andra elektromagnetiska fenomen samt Stor och småskalig vind- och solel i kraftsystemet. Läs mer på www.sverigesenergiting.se Fortsatt arbete med regelförenkling Under 2008 genomfördes mätningar på vilka kostnader som administrativa krav i olika regelverk medför för företagare. Med administrativa krav menas en skyldighet för företagen att upprätta, lagra eller överföra information. När det gäller de regelverk som Elsäkerhetsverket tillämpar visade mätningarna till viss del på höga administrativa kostnader. Ett exempel är för- och färdiganmälan som enligt mätningarna beräknas kosta företagen närmare Om kravet blir kvar blir frågorna bland 200 miljoner, säger verksjurist Carina Larsson. Ett annat exempel är kravet på elsäkerhetsplanering som finns i ELSÄK- FS 2006:1. Det kravet beräknas kosta företagen närmare 800 miljoner kronor annat istället vem som ska göra anmälan, vad anmälan ska innehålla, hur länge ska den bevaras och så vidare. Verket räknar med att kunna skicka ut ett eventuellt förslag till ändring i höst. per år. Elsäkerhetsverket kommer under 2009 att gå igenom samtliga krav och börjar med för- och färdiganmälan. De frågor som analyseras är behovet av att ha kvar dessa bestämmelser. Frågor eller funderingar kring arbete med regelförenkling eller innehållet i mätningarna besvaras av verksjurist Carina Larsson tel 0550-851 22 eller e-post carina.larsson@elsakerhetsverket.se Ny webbplats snart klar I början av april 2009 får Elsäkerhetsverkets en ny webbplats. Målet är en webbplats som gör det enkelt för våra besökare att hitta rätt information snabbt. Av denna anledning kommer webbplatsens sökfunktion att förbättras avsevärt. Rubrikerna kommer att bli tydligare och antalet klick ned i strukturen kommer att minskas. Sökmotorn på nya webbplatsen har större kapacitet vilket innebär att träffsäkerheten blir bättre. Många av våra besökare använder endast sökfältet för att navigera sig bland informationen, speciellt yngre besökare, och då är det viktigt att den fungerar bra. Frågor och svar på nya webbplatsen får en ny struktur samtidigt som den blir mer dynamisk. text Sandra Hjelm a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9 5
Många ställer sig frågan om man får tillämpa utgåva ett av standarden SS 436 40 00 när den nya utgåvan har kommit ut. En annan aktuell fråga är vad som gäller när en föreskrift har tagits bort utan att ersättas av en ny. Föreskrifterna och utgåva 2 av SS 436 40 00 Svar på fråga ett: Ja, man får tillämpa gamla utgåvan. Standarden är ingen föreskrift som måste följas när en ny utgåva ersätter en gammal. Däremot förlorar utgåva ett den presumtion för god elsäkerhetsteknisk praxis som föreskrifterna ger när utgåvan har dragits in. Den som fortfarande vill använda utgåva ett efter indragningen måste göra egna bedömningar och dokumentera detta. För att förstå svaret på frågan behövs en fördjupning i andra kapitlet av ELSÄK- FS 2008:1. Bestämmelserna om god elsäkerhetsteknisk praxis i andra kapitlet är övergripande och grundläggande. Citat: 1 En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. Med god elsäkerhetsteknisk praxis avses tillämpning av dessa föreskrifter samt av den praxis i övrigt som har etablerats på elsäkerhetsområdet genom kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäker hetsteknisk praxis om inget annat visas. Om en anläggnings utförande helt eller delvis avviker från svensk standard ska de bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras. Paragrafen motsvarar närmast 1 kap. 3 5 i ELSÄK-FS 2004:1. Den nya bestämmelsen innebär inte någon skillnad i innebörden. Förändringarna är i huvudsak redaktionella i syfte att förbättra systematiken och tydligheten. Av det skälet har vissa delar av det som tidigare var allmänna råd i 2004:1 nu införlivats i föreskrifterna. Alla anläggningar ska vara utförda enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. God elsäkerhetsteknisk praxis uttrycker den säkerhetsnivå som har etablerats inom elsäkerhetsområdet främst genom Elsäkerhetsverkets föreskrifter och standarder. Elsäkerhetsverket har valt att behålla och förenkla vissa tidigare gällande föreskrifter samt lämna viss valfrihet i fråga om kompletterande standarder eller andra bedömningsgrunder. Utan att utesluta andra standarder eller bedömningsgrunder, innebär paragrafen att svensk standard har företräde. Den som kompletterar verkets föreskrifter med svensk standard, presumeras ha tillämpat god elsäkerhetsteknisk praxis. Den som tillämpar någon annan bedömning eller standard ska dokumentera detta. Nu till frågan om vad som händer när en standard ersätts med en ny utgåva, något som kommer att ske med svensk standard SS 436 40 00 under våren 2009. Utgåva två bygger på en utveckling av nästan samtliga delar av IEC:s och Cenelec:s standardserie 60 364. Ändringarna beror på fortsatta harmoniseringar och förenklingar av fordringarna och inte på grund av brister i elsäkerhet. Detta betyder att de gamla lösningarna fortfarande kan betraktas som tillförlitliga och blir därmed inte förbjudna. Man får dock inte glömma bort att man går miste om alla de fördelarna som har kommit till i utgåva två på elanläggningsoch elmaterielområdet. Svar på fråga två: När en föreskrift som reglera vissa anläggningar tas bort utan att ersättas med nya bestämmelser så är dessa anläggningar inte detaljreglerade längre. Exempel: Elsäkerhetsverket har tagit bort föreskrifterna om tillfälliga anläggningar som fanns med i fjärde kapitel av ELSÄK-FS 2004:1 utan att ersätta dessa med nya i ELSÄK-FS 2008:1. Anledningen är att medge samma frihet i val av utförandet även för dessa anläggningar. Följden blir att man måste tillämpa god elsäkerhetsteknisk praxis, det vill säga, man följer gällande svensk standard eller tillämpar andra dokumenterade lösningar. Med föreskriftsändringen skapades även en möjlighet att anpassa svensk standard till de internationella lösningar, vilket sker i utgåva två av SS 436 40 00. Anpassningen gjordes inte på grund av brister i elsäkerheten. De lösningar som finns i utgåva ett av lågspänningsstandarden får tillämpas under de förutsättningarna som finns i föreskrifternas andra kapitel. text Horst Blüchert a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9
Nya tillsynsprojekt för 2009 Varje år utför Elsäkerhetsverket ett antal tillsyner i form av projekt och i år kommer elva olika tillsynsprojekt att påbörjas. Att genomföra tillsynen i projektform ger en möjlighet att titta närmare på olika områden som exempelvis sol- och vindel eller installatörstillsyn. Tillsynen blir mer riktad och syftet är att tillämpa regelverket och få fram ett bättre informationsunderlag. Det största projektet under året är Installatörskontroll där närmare 100 tillsynsbesök planeras. Projektet innebär att Elsäkerhetsverket kommer att titta närmare på utförda elarbeten och på installatörens system för behörighet och kontrollansvar, säger Bosse Johansson på avdelningen för Elanläggning vid Elsäkerhetsverket. Grunden för att ett tillsynsprojekt startas upp kan vara indikationer på brister eller att ett nytt regelverk börjat gälla. Exempel på ett sådant projekt är EMC i anläggning, där en förstudie kommer att göras om hur de nya reglerna för fasta installationer tillämpats. Var tillsynen ska ske väljs ut slumpvis på ett mycket stort geografiskt område, ofta hela landet. Detta innebär att Elsäkerhetsverkets samtliga tillsynskontor medverkar tillsammans i tillsynsprojekten. Elsäkerhetsverkets tillsynsprojekt kommer att pågå under hela året och de flesta avslutas innan årets slut. Storleken på projekten varierar och kan omfatta allt från tio till hundra tillsynsbesök beroende på område. När ett projekt avslutats tas en projektrapport fram och som publiceras på vår webbplats, www. elsakerhetsverket.se. text Sandra Hjelm Fakta tillsynsprojekt 2009 Luftledningar och stationer i skärgårdsmiljö Restauranger Sågverk Byggarbetsplatser Reservkraft sjukhus Sol- och vindel EMC i anläggning Explosiva ämnen Industrispår Kvalitet gymnasieutbildning elprogrammet Installatörskontroll a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9
Snabbare handläggning med ny e-tjänst Elsäkerhetsverkets nya e-tjänst för att ansöka om behörighet och beställa extrabevis har minskat handläggningstiden markant. Det här innebär att vårt arbete med att ta emot ansökningar blir mer tidseffektivt. Vi hinner med fler ansökningar och det gynnar både oss och den som söker eller beställer nytt extrabevis, säger Anders Kaukerat, handläggare vid enheten för behörighet. Införandet av den nya e-tjänsten har gått som planerat och antalet ansökningar ökar för varje dag. Möjligheten att kunna söka behörighet, göra en ändring eller beställa extrabevis, underlättar medborgarens kontakt med myndigheten som en del i arbetet mot ökad tillgänglighet. Redan under våren kommer nästa steg att tas då tjänsten utvecklas ytterligare. Då kommer den som söker via e-tjänsten kunna följa sitt ärende, kommunicera med sin handläggare och vid behov komplettera sin ansökan via webben. text Sandra Hjelm Obs! Elfackmässan i Göteborg 4 8 maj Träffa oss vid Elfack Vi finns i monter H05:21 a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9 8
(O)Säker inkoppling av produkter för småskalig generering av elenergi I energidebattens kölvatten har det i samhället uppstått en medvetenhet om hur alternativa energikällor kan utnyttjas och kommersialiseras. På senaste tiden har det dykt upp många produkter för småskalig produktion av energi för det egna hushållet. Exempel på sådana apparater/ produkter är små vindkraftverk och solceller för generering av el. Syftet är att man med hjälp av sådana anordningar ska kunna minska sina energikostnader. För att göra det måste anordningen kopplas in till elnätet i den egna fastigheten och för att enkelt klara det är många produkter numera försedda med en vanlig stickpropp. Tanken är att man enkelt ska koppla in till exempel sina nya solcellspaneler genom att ansluta stickproppen i vägguttagen hemma. Jag vill påpeka att sådant förfarande inte är tillåtet, säger Mikael Schmidt, avdelningschef vid Elsäkerhetsverket. Elnät man har hemma är dimensionerat att klara av vissa belastningar och det är byggt för att ta ut el från uttagen och inte att mata in el till installationen. Det finns säkerhetsfunktioner som ska säkerställa att överbelastning inte ska inträffa, allt för att förhindra att människor kommer till skada genom elchock eller brand. Om man kopplar in den här typen av produkter på ett felaktigt sätt, sätter man dessa säkerhetsfunktioner ur spel. Det är alltså inte tillåtet att koppla in en anordning som genererar elenergi direkt till en befintlig gruppledning via en vanlig stickpropp direkt i ett uttag. Enligt svensk standard SS 436 40 00 måste en sådan inkoppling ske genom en fast anslutning eller ett speciellt intag till gruppcentralen så att säkerheten kan upprätthållas. Att sätta upp ett intag eller att fastansluta ett generatoraggregat är ett behörighetskrävande elinstallationsarbete. Ska du som behörig installatör installera en produkt som köpts in av en kund och som är försedd med stickpropp ska du inte utan vidare klippa av stickproppen för att koppla in produkten. Gör du det förändras produkten och du tar på dig ansvaret för denna förändrade produkt. Du bör istället inhämta produktleverantörens anvisning för att koppla in produkten på ett korrekt sätt. Ytterligare fordringar finns i kommande utgåva två av SS 436 40 00. Vad gäller vid förändring av installationsmateriel När det gäller elinstallationer är det idag vanligt att installationsmaterielen redan finns på plats när elinstallatören eller yrkesmannen kommer dit. Elinstallatören kan i sådana fall hamna i en situation där det materiel som denne ska installera inte passar till den begärda installationen. Ett exempel som en elinstallatör påtalat är en installation där den metallmantlade kabel som krävdes för den miljö i vilken installationen skulle göras inte kunde dras genom packningen i den IP-klassade armatur som köpts in av kunden, berättar Katarina Olofsson, inspektör Marknadskontroll. Vid sådana tillfällen är det viktigt att elinstallatören känner till vilka regler som gäller. Vederbörande kan välja att avstå från att installera eller modifiera materielen och på så sätt se till att installationen går att genomföra. I exemplet ovan skulle man kunna göra införingshålet lite större och sätta dit en ny gummipackning så att den metallmantlade kabeln kan dras genom hålet. Installatörer bör dock vara medvetna om att tillverkarens ansvar övergår på dem om materielen modifieras. Juridiskt kan det jämföras med att ha gjort en ny produkt, avslutar Katarina. a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9 9
Säkert arbete med spänning Vi vet idag att samhället blir mer och mer känsligt för elavbrott och att avbrott är förknippat med stora kostnader för eldistributörernas kunder. Kravet på tillgänglighet ökar och det är därför naturligt att nätbolagen söker nya vägar för att möta dessa krav. Ett sätt är att underhålla anläggningarna avbrottsfritt med arbete med spänning, AMS. I Sverige används tre olika typer av arbetsmetoder för att utföra AMS-arbete: isolerstångsmetoden, isolerhandskmetoden och barhandsmetoden. Genom att antingen använda metoderna var för sig eller i kombination så bedöms 70 till 90 procent av de vanligaste förekommande underhållsarbetena i friledningsnät som möjliga att genomföra utan avbrott. Med Sveriges medlemskap i EU så accepterades regelverket som finns inom Europa för AMS. Elsäkerhetsverkets föreskrifter har också förändrats. Föreskrifterna är numera så kallad standardreceptiv lagstiftning, vilket innebär att föreskrifterna beskriver krav på funktionalitet samt säkerhet. Och standarden beskriver krav på tekniska detaljer och ger exempel på tillämpningar. Det finns även en tydlig uppdelning mellan innehavarens ansvar och entreprenören som utför arbetet. Grundkravet på innehavaren är att en starkströmsanläggning ska vara utförd så, att den ger betryggande säkerhet under normala förhållanden, vid ett fel (1) i anläggningen och vid rimligt förutsebar felbetjäning. Entreprenören som utför arbete i anläggningarna ska å sin sida ha en mycket hög kunskapsnivå om elfaran och ha utbildning om de säkerhetsåtgärder som är motiverade i förhållande till arbetsuppgifterna. Vid utförande av AMS-arbete krävs, förutom speciell utbild» text forts sidan 11 a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9 10
» forts från sidan 10 ning och utrustning, dessutom att specifika säkerhetsåtgärder vidtas för att förhindra att de som deltar i arbetet inte skadas av strömgenomgång, verkan av ljusbåge eller kortslutning. Kompetenskraven är mycket högt ställda på de som utför AMS-arbetet. De driftmässiga säkerhetsåtgärderna som ska utföras innan AMS-arbetet påbörjas består av att man ställer av specifika automatiska återinkopplingsfunktioner och driftåteruppbyggnadsautomatik. Innan AMS-arbetet startas på arbetsplatsen planeras de olika arbetsmomenten efter skriftliga förebilder och det genomförs en mycket utförlig riskanalys. I och med att anläggningen hela tiden är spänningssatt uppnås främst att många av de vanligaste orsakerna till olyckor och tillbud elimineras, exempelvis risken för förväxlingsolyckor som försvinner helt. En annan positiv konsekvens är att arbetet kan utföras under normal arbetstid, man slipper arbeta nattetid, och man kommer ifrån den tidspress som ibland uppstår i samband med korta avbrottstider eller att något oförutsett inträffar som gör att den planerade avbrottstiden inte är tillräcklig. När det gäller utrustningen kontrolleras den rigoröst och hanteras och förvaras samt vårdas på ett bestämt sätt. Sammantaget gör detta att AMSmetoden i jämförelse med övriga arbetsmetoder betraktas som en säkerhetsmässigt bra arbetsmetod. När det gäller teknikutvecklingen inom teknikområdet AMS ligger Sverige förhållandevis långt framme. Från att ursprungligen ha varit en arbetsmetod utvecklad för friledningsnät har kablifieringen av stora delar av det svenska mellanspänningsnätet medfört nya och förändrade behov av exempelvis underhållsåtgärder på kopplingsapparater i nätstationer. Även ökad efterfrågan på underhålls- och ombyggnadsåtgärder i ställverks- och industrimiljö ställer nya krav på AMS-metoden. I Sverige driver Svensk Energi ett projekt med inriktning på arbete med spänning där målsättningen är vidareutveckling av säkra arbetsmetoder, hög tekniknivå och bra utbildning, flera intressenter är starkt engagerade i detta arbete exempelvis EFA, Energiföretagens Arbetsgivarförening, E.ON, Fortum, Vattenfall och Jämtkraft. text Peter Lindberg BAKGRUND Vid utförande av arbetsmetoden Arbete Med Spänning (AMS) är anläggningen spänningssatt och inga större driftomläggningar behöver utföras i elnätet. AMS är en arbetsmetod som under cirka 40 års tid använts och utvecklats i bred omfattning i länder som Frankrike, USA, England med flera. I Sverige introducerades och prövades metoden redan i mitten på 1950-talet av dåvarande Statens Vattenfallsverk men ansågs med dåtidens värderingar som mindre intressant. I dag utnyttjar flera nätbolag och ett antal industrier metoden för att underhålla elanläggningarna avbrottsfritt. a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9 11
till sist... GLÖDLAMPOR förbjuds text Sandra Hjelm Redan i september i år kommer de första glödlamporna att förbjudas med syftet att minska energianvändningen som i sin tur orsakar stora koldioxidutsläpp. Det är det så kallade Ekodesigndirektivet som ligger till grund för de nya bestämmelserna. Ekodesigndirektivet faller under lagen om ekodesign som innebär att energiförbrukning får en mer betydande roll i framtagningen av nya produkter. Miljöperspektivet i produktkedjan hamnar alltmer i fokus. Förbudet omfattar inte de glödlampor som redan finns i lager då riktlinjerna börjar gälla, utan det kommer att ske under en utfasningsperiod. Alla typer av glödlampor förbjuds inte heller samtidigt utan sker successivt under en längre tid. Som alternativ till glödlampor hänvisar EU-kommissionen till lågenergilampor och lysdioder. Idag beräknas en fjärdedel av hushållselen gå åt till enbart belysning, en siffra som vid en halvering räcker till att värma upp 80 000 villor under ett helt år. De nyare ljuskällorna innehåller i allmänhet elektronik varför krav på elektromagnetiska störningar i elnät blir viktiga att beakta. Tidtabell för förbud av glödlampor: September 2009 Förbud mot alla matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor. September 2010 Förbud mot klara 75 watts glödlampor. September 2011 Förbud mot klara 60 watts glödlampor. September 2012 Förbud mot klara 40 och klara 25 watts glödlampor. September 2013 Skärpta krav på lågenergilampor och LED-lampor. September 2016 Skärpta krav på halogenlampor. Källa: Energimyndigheten Läs mer på: www.energimyndigheten.se/foretag/ekodesign FRÅGOR & SVAR I varje nummer av Aktuellt besvarar våra experter ett antal frågor från er läsare. Gå in på www.elsakerhetsverket.se och klicka på länken Webbtidningen Aktuellt där du kan skicka in din fråga till oss. Vilket inflytande har Elsäkerhetsverket som myndighet när det gäller krav på behörighet hos lärare inom elområdetpetens och behörighet kan vara en sådan hos andra utbildningsanordnare än gymnasieskolan. Svar: När det gäller utbildningsnivå för gymnasielärare på elprogrammet är Skolverket kravställare. För de som läser till lärare inom elområdet på högskola Vilka föreskrifter och standarder är det som gäller för elanläggningars skötsel? Svar: Det finns två föreskrifter och en eller universitet är intagningskravet standard som omfattar detta område: allmän behörighet. Elsäkerhetsverket rekommenderar ELSÄK-FS 2008:3. Föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll att utbildare för behörighetsgrundade kurser ska ha en hög elteknisk kom av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. ELSÄK-FS 2006:1. Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. SS EN 50110-1. Skötsel av elektriska anläggningar. Andra branschanpassade anvisningar kan exempelvis vara Elsäkerhetsanvisningar, ESA eller SSG 4500. Får jag som behörig elinstallatör klippa av anslutningssladden till tvättmaskinen och utföra en fast installation? Svar: Det är inte tillrådligt att, utan medgivande från leverantören, genom till exempel kapning av sladd, fast ansluta en stickproppsförsedd CE-märkt produkt, eftersom den som gör detta då övertar tillverkarens produktansvar. Nästa nummer av Aktuellt utkommer i maj a k t u e l l t # 1 M A R S 2 0 0 9 12