Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare I marken, havsbotten och i sjösystemen i Finland finns det rikligt med olika lämningar i olika åldrar och som har uppstått genom mänsklig verksamhet. De fasta fornlämningarna är fredade enligt lagen om fornminnen (295/1963). Information om fasta fornlämningar och andra arkeologiska objekt ges av Museiverket och landskapsmuseer. 1. Metallsökare och lagstiftning Det är vanligtvis tillåtet att använda metalldetektor i terrängen i Finland utan särskilt tillstånd. Metallsökande styrs dock enligt olika lagar och författningar. När man använder metalldetektor ska man särskilt beakta lagen om fornminnen, hittegodslagen, strafflagen och allemansrätten. Lagarna finns i Statens författningsdata på adressen http://www.finlex.fi/sv/. Lagen om fornminnen Fasta fornlämningar, vrak och delar av dem samt lösa fornfynd är fredade enligt lagen om fornminnen (295/1963). Enligt lagen är det förbjudet att gräva, täcka, ändra på, skada, avlägsna eller på något annat sätt rubba en fornlämning utan särskilt tillstånd. Till en fornlämning hör enligt lagen ett sådant jordområde som behövs för bevaring av fornlämningen. Detta område omkring fornlämningen kallas för skyddsområde. Vid en fast fornlämning och dess skyddsområde får man inte gräva i jorden utan ett tillstånd med stöd av lagen. Om det i terrängen i samband med metallsökningen påträffas en tidigare okänd fornlämning eller ett objekt som kan tänkas vara en fornlämning, ska grävning och annat arbete avbrytas och fyndet omedelbart anmälas till Museiverket. Också vrak av båtar och andra fartyg som ligger i havet eller i sjösystemen och som kan antas ha sjunkit för minst 100 år sedan, är fredade enligt lagen. För minst 100 år gamla vrak, vrakdelar och föremål som tillhör dem gäller till förenliga delar föreskrifterna om fasta fornlämningar och lösa fornföremål. Ett löst fornfynd är ett föremål som är minst 100 gammalt och ägarlöst. Om ett sådant föremål påträffas ska man omedelbart kontakta Museiverket och/eller leverera föremålet som sådant till Museiverket eller landskapsmuseet med information om fyndplatsen. Man ska inte röra föremålets fyndplats mer om det gäller en myr eller om föremålet ligger långt nere i marken (se även punkt 3 När ska man sluta gräva? ) eller på det finns tecken på fyndplatsen om en fast fornlämning.
Annan lagstiftning I hittegodslagen (778/1988) stadgas om hittade föremål som inte är lösa fornfynd. Enligt lagen ska föremålets upphittare omedelbart kontakta dess ägare eller polisen och överlämna föremålet. Ett hittegods med ett lågt värde och vars ägare det är svårt att reda ut, får upphittaren behålla. Både föremålets värde i pengar och affektionsvärde ska beaktas. I naturskyddslagen (1996/1096) stadgas det bl.a. om att röra sig i naturen och att utnyttja naturen. Enligt lagen är det förbjudet att förstöra och ändra på naturen i ett skyddat naturområde. På ett skyddat naturområde ska den som planerar att gräva i jorden kontakta den regionala NTM-centralen. Viktiga stadganden i strafflagen (1889/39) är de som gäller fredning av fornminnen, miljöskydd och egendomsskydd. Förutom dem finns det ett viktigt stadgande som gäller griftefrid. Att bryta griftefrid kränker både den avlidnas anhöriga och minnet av den avlidna. Enligt lagen är det förbjudet att utan lov öppna en grav, ta ett lik ur den eller delar av ett lik, en likkista eller en urna. Därtill är det förbjudet att förstöra eller skända graven eller minnesmärket. Allemansrätten är generellt accepterade sätt i landet som baserar sig på olika lagar. De säkerställer att en person som vistas i Finland har möjlighet att röra sig i terräng oberoende av områdets ägare eller innehavare. Att utnyttja allemansrätten får dock inte förorsaka skador eller störa något. Den som rör sig i terräng ska respektera jordinnehavarens rättigheter. Allemansrätten gäller även kommunens och statens marker. Ytterligare uppgifter on allemansrätten finns på miljöministeriets webbplats på adressen: http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=390712&lan=sv. 2. Behandling av föremålsfynd Föremål som hittas i jorden kan vara sköra och i dåligt skick även om de inte ser ut så på ytan. Ytterligare information gällande behandling av jordfynd finns t.ex. i handboken Maasta museoon (pdf-fil på finska) på Museiverkets webbplats på adressen http://www.nba.fi/fi/file/597/maasta-museoon.pdf. Då man misstänker att ett föremål är ett fornfynd skyddat av lagen om fornminnen ska föremålet eller delar av det inte rengöras eller behandlas på något annat sätt. Föremålet ska levereras till Museiverket eller ett landskapsmuseum med information om fyndet. Därtill ska grävningsarbetet på fyndplatsen avbrytas omedelbart. Upphittaren av ett fornfynd kan erbjuda sitt fynd att inlösas eller donera det till samlingarna. Om Museiverket inte tar emot fyndet eller inte löser in det, returneras fyndet till upphittaren. Ett föremål, som har påträffats vid en känd fast fornlämning och har anknytning till den, tillhör staten utan inlösning. Mer specifika anvisningar gällande behandling av föremålsfynd och leverans till Museiverket finns på Museiverkets webbplats på adressen: http://www.nba.fi/sv/informationstjanster/samlingar/arkeologiska_samlingarna. Donerade och inlösta fynd förvaras i Museiverkets arkeologiska föremålssamlingar. Föremål i samlingarna lånas ut för utställningar och fotograferas för publikationer. Därtill används samlingarna för forskning och undervisning. Ytterligare information om föremålssamlingarna finns på webbplatsen: http://www.nba.fi/sv/informationstjanster/samlingar.
Det kan vara svårt att identifiera olika metallföremål, eller delar av dem, som har hittats med hjälp av metalldetektor i marken eller sjöbotten. T.ex. metallkorrosion och annan oxidation ändrar på formen av föremålen. För identifiering av fynd får man hjälp t.ex. av museernas bildbanker på nätet. Därtill är det lättare att känna igen föremål om man tittat på dem på museum. Museernas bilder av föremål kan bläddras t.ex. på Museiverkets webbplats på adressen: http://suomenmuseotonline.fi/fi (portalen är på finska). 3. Frågor och svar Var kan jag söka information om fornlämningar och deras läge? Fornlämningars läge och i några fall även omfattning kan utredas i fornlämningsregistret på nätet. Registret upprätthålls av Museiverket och det finns i registerportalen för kulturmiljö på adressen: http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx (portalet är på finska). Hur exakta är uppgifterna i fornlämningsregistret? Uppgifterna i fornlämningsregistret kompletteras ständigt. Registret innehåller dock inte information om alla fornlämningar. Information gällande fornlämningarnas gränser har man inte heller i alla fall hunnit mata in i registret. Ytterligare information om uppgifternas omfattning i fornlämningsregistret får du t.ex. i materialet för skogbruksplanering (pdf-fil på finska) på adressen http://www.metsavastaa.net/files/metsavastaa/kulttuuri/muinaisjaannosrekisteri_kayttoohje_2007.pdf Var får man inte gräva i jorden? En fornlämning bildar en helhet bestående av fornlämningen och dess skyddsområde. Skyddsområdet är det område, som anses nödvändigt för bevarandet av fornlämningen. Vid en fast fornlämning och i dess skyddsområde får man inte gräva i jorden utan ett tillstånd med stöd av lagen. Det rekommenderas inte att gräva i jorden i den omedelbara närheten av fornlämningsområden för man vet sällan exakt var gränserna för fornlämningarna löper. Metallsökning i närheten, 200 meter eller närmare, av fredade fasta fornlämningar rekommenderas inte. Man får heller inte gräva i jorden vid ett objekt som antas vara en fornlämning. Sådana objekt är t.ex. gamla boplatser som syns i terrängen eller gamla bo- och verksamhetsplatser som har spårats med hjälp av gamla kartor. Om man vill söka efter metall på en sådan plats, lönar det sig att först kontakta Museiverket eller ett landskapsmuseum. När ska man sluta gräva i jorden? Enligt lagen om fornminen måste man sluta gräva om det påträffas ett över 100 år gammalt föremål i en myr, djupare i marken eller om det finns tecken på en fast fornlämning på fyndplatsen. I sådana fall måste man sluta gräva omgående efter fyndet av föremålet och gropen ska täckas. Djupare i marken som det står i lagen innebär jordskikt som är djupare än markens ytskikt. Gräver man på fyndplatsen förstörs jordskikten omkring fyndet, och annan information som eventuellt har bevarats i jorden försvinner. Utan information om föremålets och fyndplatsens fyndomständigheter kan t.ex. tidsbe-
stämning och utredning av föremålets bruksändamål vara omöjlig. När man söker efter metall lönar det sig alltid att överväga om det är meningsfullt att gräva vid objektet. Informationen i marken runt föremålet kan vara mer betydelsefull än ett enskilt föremålsfynd. I samband med metallsökning lönar det sig också att iaktta vad annat som finns på platsen, såväl i terrängen som på marken. Därtill lönar det sig att samla eventuella andra fynd från marken, som t.ex. bitar av keramik. Det är bra att skriva upp information om alla iakttagelser i samband med fynden. Är alla arkeologiska objekt fredade? I marken, på havsbotten och i sjösystemen i Finland finns det rikligt med olika arkeologiska lämningar som har uppstått genom mänsklig aktivitet och som kan undersökas med hjälp av arkeologiska metoder. Alla sådana objekt har inte fredats enligt lagen om fornminnen. Förutom att bläddra i fornlämningsregistret kan man alltid fråga om objektets fredning av Museiverket eller ett landskapsmuseum. Hur ska jag ta hänsyn till markägare? Det finns goda grunder för att komma överens med markägaren om jordgrävning. Därtill lönar det sig att komma överens med markägaren om du får behålla föremålsfynd ifall inte någon lagstiftning påverkar innehavandet av dem. Även begränsningarna i allemansrätten ska beaktas när man rör sig i terrängen. Är alla krigshistoriska objekt fredade? Fasta fornlämningar fredade enligt lagen om fornminnen är objekt från första världskriget, inbegripet inbördeskriget år 1918 och olika äldre krigshistoriska objekt. Objekt från andra världskriget och yngre krigshistoriska objekt är inte fredade fornlämningar. De uppskattas dock generellt som objekt som berättar om historien om vårt samhälle och våra krig. Föremålsfynd som hittas på ofredade krigshistoriska platser kan vara förknippade med släkter, familjer och även privatpersoner som ännu är i livet. Några krigshistoriska objekt är även viloplatser för avlidna. I samband med dem ska man även minnas griftefriden. Det kan fortfarande finnas ammunition och sprängämnen i krigshistoriska lämningar. Man bör under inga omständigheter röra eller flytta på dessa utan omedelbart kontakta polisen som ger ytterligare information i ärendet. Var kan jag få information om historiska lämningar? Allmän information om arkeologiska objekt från historisk tid ges t.ex. i handboken Historiallisen ajan kiinteät muinaisjäännökset, tunnistaminen ja suojelu (pdf-fil på finska) på Museiverkets webbplats http://www.nba.fi/fi/file/685/rho- historiallisen-ajan-kii.pdf. Vem ska jag kontakta vid Museiverket? Museiverket kan alltid kontaktas via tjänste-postadressen metallinilmaisin[at]nba.fi. Svaret skickas inom två eller tre veckor efter att meddelandet sänts. Under semestertider är svarstiden vanligen några veckor.
Vad händer med ett föremål som lämnats in till Museiverket? Efter att föremålet tagits emot behövs det ofta samarbete mellan flera experter för att identifiera och tidsbestämma föremålet. Därtill kan föremålet vara i behov t.ex. rengöring och konservering som görs av en konservator. Ett identifierat föremål katalogiseras, d.v.s. det får ett eget huvud- eller undernummer beroende på fyndhelheten. I samband med katalogiseringen beskrivs och avtecknas föremålet Efter katalogiseringen förvaras föremålet antingen i lagret eller ställs ut på ett museum. Förutom behandlingen av föremålet utreds även informationen om fyndplatsen och i vissa fall görs ett besök på fyndplatsen. Eftersom Museiverket ständigt får nya föremålsfynd tar behandlingen vanligtvis flera månader. Vad är Museiverkets frågeblad? Frågebladet fylls i med information om fyndet och fyndplatsen. När fyndet levereras till Museiverket eller ett landskapsmuseum bifogas frågebladet. Frågebladet finns på Museiverkets webbplats på adressen: http://www.nba.fi/sv/file/501/frageblad.pdf. Vad ska jag göra om jag hittar mynt? Myntkabinettet vid Finlands nationalmuseum ger råd gällande frågor med myntfynd och behandling av fynden. Endast en del av fynden tas med i Nationalmuseets samlingar men Myntkabinettet lagrar informationen gällande alla fynd i arkivet. Där samlas information även om gamla och borttappade fynd. Var kan jag få veta om fyndet som levererats till Museiverket har tagits med i Nationalmuseets samlingar? När ett fornfynd inkluderas i samlingarna katalogiseras det i Accessions diarium. Information om föremål som har tagits med i samlingarna finns i Accessions diarium i Kulturmiljöns portal (portalen är på finska) på adressen: http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx. Vem ska jag kontakta om jag vill delta i en arkeologisk undersökning? Helsingfors, Uleåborg och Åbo universitet samt några landskapsmuseer utför arkeologiska undersökningar. Man kan alltid kontakta dem och fråga om samarbetsmöjligheter. Man kan även kontakta arkeologiska aktörer som arbetar på fältet och fråga om samarbetsmöjligheter. Information om dem finns t.ex. på Museiverkets webbplats på adressen: http://www.nba.fi/sv/kulturmiljo/arkeologisk_kulturarv/bestallning_av_arkeologiska_faltarbeten. Vad är Museiverkets informationssida för metallsökare? Museiverket har grundat en informations- och tjänstesida för metallsökare och personer som är intresserade av metallsökning. Den finns på Museiverkets webbplats på adressen http://www.nba.fi/sv/kulturmiljo/arkeologisk_kulturarv/metalldetektor_och_arkeologiska_foremal.