Sida 1 av 24 Plats och tid Bollebygdskolan kl. 16:00-19:45 Ledamöter Ersättare Ingridh Anderén (M) (ordförande) Ulf Rapp (S) (vice ordförande) Stefan Edvardsson (FR) Lisette Vermeulen (SD) Eva Svantesson (KD) Fredrik Olofsson (C) Carina Svensson (S) Christina Hein (S) Peter Gregorics (FR) 18-21 Ingmarie Andersson (C) Kent Persson (S) Emma Sutinen Andersson (L) Övriga närvarande Annelie Fischer (Förvaltningschef utbildningsförvaltningen) 19-29 Eva Westlund ( Utvecklingsledare) 19-29 Teresia Granlund (Utvecklingsledare) 19-22 Lisa Johansson (Ekonom) 18-20 Anna Carin Lindgren (Nämndsekreterare) Utses att justera Stefan Edvardsson (FR) Justeringens plats och tid Paragrafer 18-29 Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande AnnaCarin Lindgren Ingrid Anderén (M) Stefan Edvardsson (FR) ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens digitala anslagstavla 2019-04-24. Anslaget tas ner 2019-05-16. Protokollet förvaras i Kommunhuset.
Sida 2 av 24 Innehållsförteckning 18 Rundvandring och visning av den nya förskolan Nolån 19 Åtgärder för budget i balans 2019 20 Budgetunderlag 2020-2022 21 Information om rutiner gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling 22 Information om särskola 23 Information om skolskjutsorganisationen 2019 24 Revidering av riktlinjer för skolskjuts 25 Revidering av riktlinjer för kompisåkning vid skolskjuts 26 Förvaltningen informerar 27 Ledamöter informerar 28 Redovisning av delegeringsbeslut utbildningsnämnden 2019 29 Meddelanden utbildningsnämnden 2019
Sida 3 av 24 18 Rundvandring och visning av den nya förskolan Nolån Rektor Kristina Johansson visade utbildningsnämndens ledamöter den nya förskolan Nolån. Hon berättade att det finns fyra avdelningar på förskolan. Två avdelningar för de yngre barnen och två för de äldre barnen. Förskolan har plats för 80 barn. I nuläget har de öppet en avdelning men kommer öppna ytterligare två avdelningar efter sommaren. På avdelningen som är i gång idag finns det barn i åldrarna 1-2 år.
Sida 4 av 24 19 UN2019/35 Åtgärder för budget i balans 2019 Beslut godkänner förvaltningschefens förslag till åtgärder. Ärendet Enligt Bollebygds kommuns styrmodell (inkl ekonomiska styrprinciper) skall i de fall nämndens uppföljning visar på ett negativt resultat vid årets slut förvaltningschef skyndsamt redovisa åtgärder som leder till ett nollresultat vid årets slut. Ekonomiska förutsättningar Uppföljningsrapporten per februari prognosticerar ett underskott för nämnden på 12 500 tkr. Underskottet finns inom grundskola och inom gymnasieskola. Orsaker till underskottet inom grundskola är flera men framför allt handlar det om 1. Elever med omfattande behov av stöd och service 2. Fler elever i särskola 3. Ökat uppdrag i idrott, matematik och moderna språk. 4. Större ökning av lön än kompenserat utfall. För gymnasieskolan är prognosen mycket osäker då den grundas på januaris utfall. Förvaltningen återkommer med en klarare prognos utifrån apriluppföljningen på sammanträdet i maj. Gymnasieskolans kostnader kan ej förändras av nämnden då all verksamhet köps i andra kommuner främst av Borås stad. Åtgärder Varje enhet som prognosticerar ett underskott arbetar med en handlingsplan. Det är ett arbete som bedrivs i samverkan. Det är olika åtgärder på enheterna men det är ändock så att kostnaderna är för höga i jämförelse med beslutad budget, vilket innebär att det måste ske en minskning av antalet medarbetare. Konsekvenserna är en lägre personaltäthet i grundskolan. I samband med handlingsplaner så görs också riskbedömningar på varje enhet. När en ändring i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringen medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Målet är att alla enheter skall gå in höstterminen 2019 med en organisation som motsvarar budget för helår 2020. Alla tjänster som behöver tillsättas kommuniceras med förvaltningschef.
Sida 5 av 24 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut godkänner förvaltningschefens förslag till åtgärder. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Åtgärder för budget i balans Uppföljningsrapport per februari 2019 Rapport Styrmodell och ekonomiska principer
Sida 6 av 24 20 UN2019/9 Budgetunderlag 2020-2022 Beslut godkänner budgetunderlag 2020-2022 samt sänder det vidare till kommunstyrelsen för fortsatt budgetarbete. Protokollsanteckning S-gruppen - Christina Hein, Carina Svensson, Kent Persson samt Ulf Rapp lämnar en protokollsanteckning: "Vi ser med oro på att budgeten inte räcker. Vi anser inte att minskad personaltäthet i förskola, skola och fritidshem går i linje med den kvalitet Bollebygd är känt för och kommunfullmäktiges mål för verksamheterna. Vi anser att det föreligger en allvarlig risk för ökad sjukfrånvaro och sämre rykte som arbetsgivare som gör det svårare att rekrytera personal och behålla den vi har" Ärendet Mål- och budgetförutsättningar är det första underlag som tas fram i den årliga budgetprocessen. Det innehåller omvärldsanalys, strategiska kommuninterna frågor och syftar till att visa på eventuella förändringar i verksamheter och öka kunskapen om vilka förutsättningar som gäller för verksamheterna. Mål- och budgetförutsättningar tas fram kommungemensamt och behandlas av kommunstyrelsen. Dokumentet ligger till grund för det fortsatta budgetarbetet. Efter att mål- och budgetförutsättningarna fastställts av kommunstyrelsen upprättar respektive nämnd ett förslag på budgetunderlag. I budgetunderlaget ska det beskrivas hur nämnden tar sig an målen och konsekvenserna av den preliminärt tilldelade budgetramen. I april förs en dialog mellan nämnderna och kommunstyrelsen. Därefter följer politisk beredning som leder till förslag till budget. Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Huvudmannen ska, som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen, även se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå. Huvudman är, ytterst kommunfullmäktige. Utbildningsförvaltningen föreslår utifrån nämndens ansvarsområden och analys av utvecklingsbehov målformuleringar för 2020-2022.
Sida 7 av 24 Ekonomiska förutsättningar s budget för 2019 är 258 917 000 kronor. Inför 2019 har kommunstyrelsen tilldelat nämnden en preliminär ram enligt följande: 2019 års budget 258 917 000 kronor Befolkningsförändringar 6 410 000 kronor Indexuppräkning 2 100 000 kronor Besparing -1 330 000 kronor Preliminär ram för 2020 266 097 000 kronor Bedömning konstaterar att föreslagen preliminär budgetram, 266 097 000 kronor inte täcker nuvarande kostnadsnivå, anledningen är: 1. Elever i särskola. 2. Barn/elever med omfattande stödbehov 3. Ökat uppdrag med ökad timplan i bl.a. språk, idrott och matematik 4. Ökade lönekostnader 5. Gymnasiekostnader högre än tilldelat Konsekvenser av tilldelad ram är att åtgärder krävs för en budget i balans. Åtgärder som innebär en minskning av personaltäthet inom skola, förskola och fritidshem. Det pågår ett arbete i nämnden att anpassa verksamheterna efter budget. Anpassningar innebär fler barn/elever per lärare. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut beslutar att godkänna budgetunderlag 2020-2022 samt sända det vidare till kommunstyrelsen för fortsatt budgetarbete. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Budgetunderlag Budgetunderlag 2020 - nämnd Skickas till Kommunstyrelsen
Sida 8 av 24 21 UN2019/61 Information om rutiner gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Beslut noterar informationen till protokollet. Ärendet Kränkning Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten. Vad som är kränkande behandling måste avgöras i varje enskilt fall. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någon i personalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på internet, till exempel på sociala medier. Diskriminering Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder
Sida 9 av 24 Vilket ansvar har skolan för kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier? Förskollärare, lärare och annan personal i förskolan och skolan måste anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier, som personalen får kännedom om och som sker i samband med förskolans eller skolans verksamhet till rektorn. Rektorn måste i sin tur anmäla vidare till huvudmannen. Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på kränkningen. Det kan till exempel handla om att ett barn eller en elev berättar om en kränkning för någon i personalen eller att hen själv ser eller hör något som kan vara en kränkning. Personalen ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan de gör anmälan till rektorn. De ska i sin tur inte göra någon värdering innan de anmäler vidare till huvudmannen. Anmälan ska göras skyndsamt. Huvudmannen för en förskola, skola eller annan verksamhet som regleras i skollagen är skyldig att se till att det finns ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det gäller i varje verksamhet, till exempel i varje förskola eller skola. Huvudmannen ska - se till att förskolor och skolor genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling - se till att förskolor och skolor årligen tar fram en plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som förskolor och skolor tänkt påbörja eller genomföra under det kommande året. Efterföljande års plan ska innehålla en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts. Huvudmannen är också skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannen måste utreda och åtgärda kränkande behandling från andra barn och elever och från skolans personal, men även från till exempel föräldrar. Det gäller även händelser som sker utanför förskolans och skolans verksamhet om de har koppling till verksamheten. Det kan till exempel handla om sådant som händer på vägen till eller från verksamheten eller i sociala medier. En rektor som får reda på att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med förskolans eller skolans verksamhet är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda vad som hänt. De ska även
Sida 10 av 24 se till att få stopp på kränkningarna. I skollagen heter det att de ska vidta de åtgärder, som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rektorns skyldighet att anmäla kränkningar till huvudmannen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda vad som hänt. Därför måste även rektorn göra sin anmälan till huvudmannen skyndsamt. Utbildningsförvaltningens förslag till beslut noterar informationen till protokollet. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Information om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skickas till Utvecklingsledare
Sida 11 av 24 22 UN2019/36 Information om särskola Beslut noterar informationen till protokollet. Ärendet Grund- och gymnasiesärskola är skolformer för elever som på grund av utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada inte bedöms nå upp till kunskapskraven i grundskolan eller gymnasieskolan. I Bollebygds kommun är 6 elever mottagna i grundsärskola. När kommunfullmäktige fördelar budget till utbildningsnämnden tas ingen hänsyn till om en elev är mottagen i grundskola eller grundsärskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Även för fritidshem är tilldelningen densamma oavsett vilken skolform eleven går i. I resursfördelningsmodellen för bl.a. grundsärskola finns 3 nivåer på ersättning för elever i grundsärskolan. För de elever som är mottagna i grundsärskola 2019 har utbildningsnämnden kostnader på 3 752 350 kronor mer än tilldelningen från kommunfullmäktige. För elever på fritidshem finns ingen nivåindelning och det går inte heller att svara på den faktiska kostnaden för elever i nämndens egna verksamheter. Den faktiska kostnaden för köpta platser och en uppskattad kostnad för fritidshemmet visar att 2019 har utbildningsnämnden kostnader på 852 971 kronor mer än tilldelningen från kommunfullmäktige. För gymnasiesärskolan är utbildningsnämndens faktiska kostnad för köpta platser 2019 232 000 kronor mer än tilldelningen från kommunfullmäktige. Sammanlagt innebär detta att utbildningsnämnden 2019 har kostnader för särskoleelever på 4 837 321 kronor mer än tilldelningen från kommunfullmäktige. Vad är särskola? Grund- och gymnasiesärskola är skolformer för elever som på grund av utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada inte bedöms nå upp till kunskapskraven i grundskolan eller gymnasieskolan. Elever med autism eller autismliknande tillstånd som inte också har en utvecklingsstörning har enligt den nya skollagen som kom 2011 inte rätt att gå i särskola. Det är elevens hemkommun som beslutar om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. För ett beslut om mottagande krävs en grundlig utredning som består av en pedagogisk, en psykologisk, en social och en medicinsk bedömning. Grundsärskolan omfattar årskurserna 1-9 och är en obligatorisk skolform vilket betyder att eleverna har skolplikt. Eleverna i grundsärskolan följer grundsärskolans läroplan och kursplaner.
Sida 12 av 24 Kursplanerna är anpassade för de elever som går i grundsärskolan, framförallt när det gäller de teoretiska delarna. Det innebär till exempel att naturorienterande ämnen skiljer sig mer från grundskolans ämnen än exempelvis bild. Ämnena i grundsärskolan är samma som för grundskolan förutom språkval som inte finns i grundsärskolan. För elever där skolan bedömer att eleven inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i grundsärskolans ämnen finns en inriktning som kallas för träningsskolan. För elever som går i inriktning träningsskolan finns det fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Det är också möjligt för en elev att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. En elev i grundsärskolan kan vara integrerad i grundskolan. Det betyder att eleven får hela eller delar av undervisningen i en grundskoleklass men att eleven läser och bedöms utifrån grundsärskolans kursplaner. Gymnasiesärskolan är fyra år och indelad i ett antal nationella program och ett individuellt program. Det finns även särskild utbildning för vuxna (särvux) som bedrivs i form av kurser. Elevernas behov Elever mottagna i grund- eller gymnasiesärskolan är ingen homogen grupp utan deras individuella behov varierar stort. Utifrån den funktionsnedsättning som är ett krav för mottagande har dock alla stora behov jämfört med de flesta elever i grund- eller gymnasieskolan. Förutom anpassade lärmiljöer och stöd i undervisningssituationerna har många tillsyns- och omsorgsbehov som kräver hög personaltäthet och mindre grupper. Antal elever Bollebygds kommun Grundsärskola och gymnasiesärskola är små skolformer jämfört med grundskolan och gymnasieskolan sett till antalet elever. I Bollebygds kommun finns ingen separat grundsärskoleenhet utan eleverna går som integrerade elever i grundskolan. Prognosen för höstterminen 2019 bygger på elever som idag finns i kommunens verksamheter och där elevhälsan bedömt att det är sannolikt att förutsättningarna för mottagande är uppfyllda. En viss osäkerhet finns dock i prognosen eftersom samtliga utredningar som krävs för mottagande inte är genomförda. Vidare krävs som huvudregel vårdnadshavarnas samtycke till mottagande vilket också skapar en osäkerhet kring prognosen. Utifrån den fortsatta befolkningsökningen i kommunen, kännedom om barn som finns i kommunens förskoleverksamhet samt ett antal elever som väntar på förnyad begåvningsbedömning görs bedömningen att det under de närmaste fem åren kommer mottas minst ett barn per år i grundsärskolan.
Sida 13 av 24 Ekonomiska förutsättningar Grundsärskola När kommunfullmäktige fördelar pengar till nämnden gör de ingen skillnad på om eleven går i grundskola eller grundsärskola. Under 2019 var prestationsersättningen för en elev i grundskola/grundsärskola i Bollebygd 59 275 kronor. En elev som går i grundsärskola kostar dock i praktiken betydligt mer än en genomsnittselev i grundskola på grund av de behov och svårigheter som är en förutsättning för att mottas i skolformen. I resursfördelningsmodellen avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem finns därför tre intervaller för tilldelning till elever mottagna i grundsärskolan: Grundbeloppet x 4 för integrerad elev Grundbeloppet x 6 för integrerad elev med omfattande behov Grundbeloppet x 10 för elev i träningsskola Eftersom budgettilldelningen från kommunfullmäktige inte täcker dessa kostnader blir konsekvensen att utrymmet för denna kompensatoriska fördelning måste tas från övriga elever. Vid en omvärldsanalys kan konstateras att genomsnittskostnaden för en grundsärskoleelev i Sverige 2017 var 483 200 kronor. I Västra Götalands län samt den kommungrupp Bollebygd hör till, pendlingskommun nära storstad, är genomsnittskostnaden ännu högre. Den tilldelade prestationen från kommunfullmäktige för de sex elever som idag är mottagna i grundsärskolan (355 650 kronor) motsvarar inte ens vad en grundsärskoleelev i genomsnitt kostade i riket 2017 eller vad en av de köpta grundsärskoleplatserna kostar. Detta innebär att för 2019 är utbildningsnämndens kostnader för grundsärskolan 3 752 350 kronor mer än tilldelning från kommunfullmäktige (räknat på 6 elever på våren och 10 elever på hösten). Fritidshem Även för fritidshem är det samma resurstilldelning från fullmäktige oavsett om eleven går i grundskola eller grundsärskola. Under 2019 var prestationsersättningen för en elev i fritidshem i Bollebygd 27 951 kronor. Inte heller i resursfördelningsmodellen görs någon skillnad på om en elev går i grundskola eller grundsärskola. En elev som är mottagen i grundsärskola har behov och svårigheter som innebär att de i praktiken kostar mer än en genomsnittselev i fritidshem. Hur stor denna kostnad är idag för Bollebygds fritidshem går inte att svara på eftersom det inte är uppdelat i ekonomisystemet.
Sida 14 av 24 För att uppskatta en kostnad har samma princip använts som för grundsärskolan i resursfördelningsmodellen. Det vill säga en elev som i grundsärskolan har bedömts ge grundbelopp x 4 har beräknats på fritidshemmets grundbelopp x 4 och så vidare. Idag köps en fritidshemsplats för elev som går i annan huvudmans grundsärskola till en kostnad av ca 266 000 kronor per år. Detta innebär att för 2019 är utbildningsnämndens kostnader för fritidshem 852 971 kronor mer än tilldelning från kommunfullmäktige (räknat på 4 elever på vårterminen och 8 elever på höstterminen eftersom 2 elever inte har rätt till fritidshem enligt skollagen). Noterbart är att fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år (14 kap. 7 skollagen (2010:800)). Elever i grundsärskolan som efter det inte klarar sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov har rätt till korttidstillsyn enligt 9 punkt 7 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vilket då ska bekostas av socialnämnden. Gymnasiesärskola För elev som läser på gymnasiet är det samma resurstilldelning från fullmäktige oavsett om eleven går i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Under 2019 var prestationsersättningen för en elev i gymnasieskola/gymnasiesärskola i Bollebygd 104 000 kronor. Detta innebär att för 2019 är utbildningsnämnden kostnader för gymnasiesärskola 232 000 kronor mer än tilldelning från kommunfullmäktige (räknat på 5 elever på vårterminen och 3 elever på höstterminen) De faktiska kostnader som Bollebygds kommun idag har för gymnasiesärskola ligger väldigt lågt jämfört med genomsnittskostnaden i övriga Sverige. Förvaltningens förslag till beslut noterar informationen till protokollet. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag
Sida 15 av 24 Information om kostnader för särskola Skickas till Utvecklingsledare
Sida 16 av 24 23 UN2019/48 Information om skolskjutsorganisationen 2019 Beslut noterar informationen till protokollet. Ärendet I Bollebygds skolor går det ca 1 250 elever och av dessa är det 440 elever som är skolskjutsberättigade. Kommunen är enligt lag skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan, obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Vid beslut om skolskjuts ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos elev eller någon annan särskild omständighet. Eleverna har rätt till kompetenta förare, säkra bussar, säkra hållplatser och säkra vägar till och från skolbussen. Kommunen ska besluta om vilka avståndsregler som ska gälla. I våra riktlinjer står det att de elever som går i F-klass till årskurs 3 kan ha upp till 2 km gångväg till antingen skola eller till hållplatsen. De elever som går i årskurs 4 till årskurs 9 kan ha upp till 3 km till antingen skola eller hållplats. Skolskjutssamordnaren ger en redogörelse för kommunens nuvarande skolskjutsorganisation 2019. grundskoleskjutsen utförs av Sandarna Transport AB särskoleskjutsen utförs av Göteborgs Buss AB planering av turer riktlinjer för skolskjuts kompisåkning säkerhet vid hållplatser krav på tjänsten
Sida 17 av 24 krav på personalen krav på fordon Förvaltningens förslag till beslut noterar informationen till protokollet. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Information om skolskjutsorganisationen 2019 Skickas till Skolskjutssamordnaren
Sida 18 av 24 24 UN2019/46 Revidering av riktlinjer för skolskjuts Beslut antar förslag till reviderade riktlinjer för kommunens skolskjutsverksamhet, daterat 2019-03-25. Ärendet Från och med den 1 januari 2018 har Bollebygds kommun en olycksfallsförsäkring som gäller under hela dygnet och inte bara under verksamhetstid/skoltid. Alla elever, barn och andra grupper inom kommunens verksamhetsområde är försäkrade genom en kollektiv olycksfallsförsäkring. En olycksfallsskada är den kroppsskada som den försäkrade ofrivilligt drabbats av genom en plötslig yttre händelse (ett utifrån kommande våld mot kroppen). Denna försäkring som kommunen tecknat gäller inte för sjukdom. Med anledning av denna förändring i olycksfallsförsäkringen behöver riktlinjer för skolskjuts revideras. Förvaltningens förslag till beslut antar förslag till reviderade riktlinjer för kommunens skolskjutsverksamhet, daterat 2019-03-25. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Revidering av riktlinjer för skolskjuts Revidering av riktlinjer för skolskjuts 2019 pga ändrad olycksfallsförsäkring - förslag Karta över gång och cykelväg Bollebygd Karta över skolornas upptagningsområde Skickas till Skolskjutssamordnare Hemsidan
Sida 19 av 24 25 UN2019/47 Revidering av riktlinjer för kompisåkning vid skolskjuts Beslut antar förslag till reviderat regelverk för kompisåkning vid skolskjuts, daterad 2019-03-25. Ärendet Från och med den 1 januari 2018 har Bollebygds kommun en olycksfallsförsäkring som gäller under hela dygnet även under fritid och lov och inte bara under verksamhetstid/skoltid. Alla elever, barn och andra grupper inom kommunens verksamhetsområde är försäkrade genom en kollektiv olycksfallsförsäkring. En olycksfallsskada är den kroppsskada som den försäkrade ofrivilligt drabbats av genom en plötslig yttre händelse (ett utifrån kommande våld mot kroppen). Denna försäkring som kommunen tecknat gäller inte för sjukdom. Med anledning av denna förändring i olycksfallsförsäkringen behöver regelverk för kompisåkning revideras. Förvaltningens förslag till beslut antar förslag till reviderat regelverk för kompisåkning vid skolskjuts, daterad 2019-03-25. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Revidering av riktlinjer för kompisåkning vid skolskjuts Avtal och intyg för kompisåkning vid skolskjuts Riktlinjer för kompisåkning vid skolskjuts Informationsblad skolskjuts 2018_2019 Skickas till Skolskjutssamordnare Hemsidan
Sida 20 av 24 26 Förvaltningen informerar Annelie Fischer, skolchef informerade om: Skolinspektionen har avslutat ärendet om förskolan ett nytt ärende från Skolinspektionen som ska svaras på ett ärende från Barn- och elevombudet (BEO) Pärlans förskola flyttar till Nolåns förskola till hösten - skolan flyttar då in i Pärlans tidigare lokaler om ledamöter vill ha mer information/utbildning om verksamheter kan de meddela ordföranden eller vice ordföranden systematiskt kvalitetsarbete blir information i juni om skrivfel finns i utskicket/handlingar kan dessa uppgifter lämnas till skolchef eller nämndsekreterare innan mötet utvecklingsledaren informerar om beslutat läsa, skriva och räkna-garantin
Sida 21 av 24 27 Ledamöter informerar Ingridh Anderén, utbildningsnämndens ordförande informerade om: droger i samhället mingel med lärarförbundet Stefan Edvardsson (FR), ledamot har önskemål att besöka olika verksamheter tex. elevhälsan.
Sida 22 av 24 28 UN2019/13 Redovisning av delegeringsbeslut utbildningsnämnden 2019 Beslut godkänner redovisningen av delegeringsbeslut. har överlämnat sin beslutanderätt till utskott, förtroendevalda och tjänstemän i kommunen enligt utbildningsnämndens antagna delegeringsordning 18 mars 2019. Dessa beslut ska redovisas till utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att utbildningsnämnden ska ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot kan utbildningsnämnden återkalla lämnad delegering. Delegeringslistor och beslut finns tillgängliga hos utbildningsförvaltningen. Följande delegationsbeslut redovisas för nämnden: Utvecklingsledare Mottagande i grundsärskola Dnr: UN2019/24-4 Enligt punkt U:1 i utbildningsnämndens delegeringsordning Skolskjutssamordnare Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende inom kommunen Beviljad Dnr:UN2019/71 Enligt punkt U:34 i utbildningsnämndens delegeringsordning Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende inom kommunen Beviljad Dnr:UN2019/70 Enligt punkt U:34 i utbildningsnämndens delegeringsordning
Sida 23 av 24 29 UN2019/12 Meddelanden utbildningsnämnden 2019 Beslut har tagit del av meddelanden. Följande meddelanden anmäls för nämnden: Folkhälsostrateg 100 000 processen Fördelning till skolorna 2019-03-21 Skolinspektionen Uppföljning av beslut om föreläggande vid vite avseende erbjudande av förskoleplats inom fyra månader inom Bollebygds kommun Beslut: Skolinspektionen avslutar uppföljningen 2019-04-02 Förvaltningschef Beslutsattestanter, utbildningsnämnden 2019 Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-03-25 17 Förlängning av medborgarlöfte mellan lokalpolisområde Borås och Bollebygds kommun 2019 Dnr:KS2017/302 Medborgarlöftet mellan lokalpolisområde Borås och Bollebygds kommun FSG- protokoll Utbildningsförvaltningens samverkansgrupp, 2019-04-10
Sida 24 av 24 Anmälan om trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling UN 2019/1 Rektor Bollebygdskolan F-3 2019-03-12 Rektor Bollebygdskolan F-3 2019-03-13 Rektor Bollebygdskolan 4-6 2019-03-13 Rektor Bollebygdskolan 4-6 2019-03-13 Rektor Töllsjö F-6 2019-04-03 Rektor Bollebygdskolan 4-6 2019-03-26 Rektor Bollebygdskolan F-3 2019-04-03 Rektor Bollebygdskolan F-3 2019-04-03 Rektor Bollebygdskolan F-3 2019-04-03 Rektor Bollebygdskolan 4-6 2019-04-03 Beslutsunderlag Meddelanden Beslutade pengar 2019 Bollebygd