Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar



Relevanta dokument
Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Studie med svenska patienter bekräftar effekten av Xiapex vid behandling av Dupuytrens kontraktur

Dupuytrens kontraktur. Information om tillståndet och olika behandlingsalternativ

Fakta om Xiapex och sjukdomen Dupuytrens kontraktur

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex

Fotodynamisk behandling med dagsljus

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

rosacea Information om ett vuxet problem

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Våga prata om dina erektionsproblem

Att donera en njure. En första information

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

opereras för åderbråck

Information om Testosteronbrist

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Vad är ett mellanansiktslyft? Vad händer hos oss? Operationen

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Vad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken

En liten guide till kvinnohälsa

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

till dig som behöver lokal östrogenbehandling.

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Xiapex (kollagenas, Clostridium histolyticum)

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

Ett personligt stödprogram

MINA KONTAKTPERSONER:

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

Information till patient om behandlingsalternativ vid entandslucka i fronten

Få ut det mesta av din behandling

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål)

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

TILL DIG SOM SOM FÅR OESTRING

Behandling av prostatacancer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Information om Testosteronbrist

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling.

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml

Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling

Viktigt inför den första behandlingen

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning.

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

CheckUp

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

kärlröntgenundersökning

SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Att leva med Parkinsons sjukdom

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

Om du blir skadad i vården kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Familjära thorakala aortasjukdomar

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Konsten att hitta balans i tillvaron

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Patientinformation. Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken.

Transkript:

Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett senare skede hårda strängar i handflatan som kan leda till att fingrarna kroknar. I den här broschyren får du svar på de vanligaste frågorna om Dupuytrens sjukdom och hur den kan behandlas. Vad är Dupuytrens sjukdom? Den franske kirurgen Guillaume Dupuytren var, år 1831, först att beskriva och behandla det som idag på läkarspråk kallas Dupuytrens kontraktur. Sjukdomen är långsamt fortskridande och drabbar bindväven under huden i handflatan och fingrarna. Eftersom Dupuytrens sjukdom är särskilt vanlig i Norden kallas den även vikingasjukan. I Sverige uppskattas omkring åtta procent av befolkningen drabbas. De flesta som diagnostiseras är över 50 år och oftare män än kvinnor.

Hur utvecklas sjukdomen? Dupuytrens sjukdom börjar vanligtvis som en knöl i handflatan där sjuka celler bildar för mycket av proteinet kollagen (kollagen finns naturligt i många olika vävnader i kroppen). När onormalt mycket kollagen lagras in i bindväven uppstår hårda strängar i handflatan. Med tiden leder strängarna till en krökning och låsning av de drabbade fingrarna. Tillståndet kan med tiden bli mycket handikappande. Krökningen som uppstår kallas Dupuytrens kontraktur och eftersom fingrarna inte går att sträcka ut kallas den även sträckdefekt. Oftast påverkas ring- och/ eller lillfingret. Vanligen kroknar fler fingrar och många gånger drabbas också båda händer.

Vanligtvis gör varken krökta fingrar eller knölar ont, men sjukdomen kan orsaka stora problem i vardagen. Exempelvis när man ska tvätta ansiktet, ta på sig handskar eller hantera verktyg. Idag finns inget botemedel. Man kan alltså inte hindra inlagringen av kollagen i bindväven. Däremot kan de krokiga fingrarna rätas ut. Trots pågående forskning är orsaken till sjukdomen fortfarande okänd. Sjukdomsförloppet kan variera och varje person behöver bedömas individuellt. Om symtomen förändras eller förvärras bör man prata med sin läkare.

Behandling av Dupuytrens sjukdom Behandling av fingrar som är krokiga sker idag framförallt genom operation eller med läkemedelsbehandling, i form av en injektion. Båda ingreppen utförs av en handkirurg eller ortoped. Vilken behandling som är lämpligast avgörs i samråd mellan patient och behandlande läkare. Vid båda behandlingsalternativen kan symtomen återkomma och då kan behandlingen behöva göras om. Operation Den vanligaste typen av operation för att behandla sjukdomen innebär att så mycket som möjligt av den sjuka bindvävnaden tas bort. Ibland genomförs ett mindre ingrepp där bara en liten del av den sjuka vävnaden avlägsnas. Vid svåra fall av Dupuytrens kontraktur kan både den sjuka vävnaden och huden ovanpå tas bort. Såret tillsluts sedan med hudtransplantation. Operationerna genomförs under lokalbedövning eller narkos.

En annan form av operation innebär att dupuytrensträngen endast skärs av. Det finns även en metod där nålar används för att lätta på dupuytrensträngen på flera ställen så att fingrarna kan rätas ut. Båda dessa tillvägagångssätt är relativt ovanliga i Sverige. Läkemedel Ett alternativ till operation är behandling med en injektion i den så kallade dupuytrensträngen. Injektionen består av ett enzym som löser upp kollagenet i strängen. Bindväven i strängen blir då så skör att den kan brytas av genom att läkaren sträcker ut fingret. Detta görs dagen efter injektionen. Ibland brister strängen av sig själv innan återbesöket. Den här behandlingen utförs vid ett vanligt läkarbesök hos en handkirurg eller ortoped.

Vanliga frågor När behandlas Dupuytrens sjukdom? Vanligtvis är det graden av krökningen av fingret som avgör när det är dags att behandla sjukdomen. Även patientens individuella behov och krav har betydelse, till exempel om det är svårt att använda handen som vanligt. Om fingret eller fingrarna varit krokiga i flera år kan det vara svårt att få dem helt uträtade och att få tillbaka normal rörlighet. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med behandling. Prata med din läkare om du vill ha mer information om behandlingsalternativ. Kan någon av dagens behandlingsmetoder bota mina besvär? Idag finns inget botemedel mot sjukdomen. Även om det idag går att behandla symtomen effektivt och räta ut krokiga fingrar kan strängbildningarna och krökning av fingrar komma tillbaka. Kan det hjälpa att stretcha fingrarna när man har sjukdomen? Stretching och träning av finger som kroknat kan

förvärra tillståndet. Efter behandling är det däremot bra att göra olika fingerövningar enligt instruktioner från behandlande läkare. Kan sjukdomen uppträda någon annanstans än i händerna? I de allra flesta fall är det bara i händerna som symtomen uppstår. Vänster eller höger hand är lika vanligt och ofta kan knölar eller krökning av fingrar uppträda i båda händerna samtidigt. I sällsynta fall kan även förändringar i fotsulan och penis förekomma. Är senknutor samma sak som Dupuytrens sjukdom? Dupuytrens sjukdom är en bindvävssjukdom, men kan lätt felaktigt uppfattas som senknutor. Detta stämmer inte eftersom senorna aldrig är påverkade. Vill du ha mer information om Dupuytrens sjukdom? På webbplatsen www.krokigafingrar.se finns information om sjukdomen och om hur den behandlas. Du kan också fråga din läkare.

Referenser Dupuytren, G. Permanent retraction of the fingers, produced by an affection of the palmar fascia. Lancet 1834; ii: 222-225. Bergenudd H, Lindgarde F, Nilsson BE. Prevalence of Dupuytren s contracture and its correlation with degenerative changes of the hands and feet and with criteria of general health. J Hand Surg [Br] 1993; 18(2): 254-257. Godtfredsen NS, Lucht H, Prescott E, Sorensen TI, Gronbaek M. A prospective study linked both alcohol and tobacco to Dupuytren s disease. J Clin Epidemiol 2004; 57(8): 858-863. Finsen V, Dalen H, Nesheim J. The prevalence of Dupuytren s disease among 2 different ethnic groups in northern Norway. J Hand Surg [Am] 2002; 27(1): 115-117. Townley WA et al. Dupuytren s contracture unfolded. BMJ 2006; 332: 397-400. Wilbrand S et al. The sex ratio and rate of reoperation for Dupuytren s contracture in men and women. J Hand Surg Br 1999; 24:456-459. NHS Choices website. Dupuytren s contracture, www.nhs.uk/ conditions/dupuytrens-contracture. Hart MG and Hooper G. Clinical associations of Dupuytren s disease. Postgrad Med J 2005; 81: 425-428. FASS.se, Läkarbok, Rörelseorganens sjukdomar, Dupuytrens kontraktur, http://www.fass.se/lif/lakarbok/artikel.jsp?articleid=26601.

Noteringar

Texterna i denna broschyr har faktagranskats av Stephan Wilbrand, specialist i handkirurgi och överläkare på Handkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

XIA111120PSE01 I DINA HÄNDER Pfizer AB, 191 90 Sollentuna, 08-550 520 00 www.pfizer.se www.krokigafingrar.se