Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Antagen 2007-06-14 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...3 2.1 Syfte... 3 2.2 Definitioner... 4 3 Funktionskrav...4 3.1 Säker funktion och användarvänlighet... 4 3.2 Anpassning av funktionskrav för olika områden... 4 3.3 Tillämpning av funktionskraven... 5 4 Åtgärder för befintliga avlopp...5 4.1 Inventerade avlopp... 5 4.2 Tidigare godkända anläggningar (traditionellt utförande)... 5 5 Tät bebyggelse...5 5.1 Omvandlingsområden... 5 5.2 Fritidsområden... 6 5.3 Övrig samlad bebyggelse... 6 6 Handläggningsrutiner...6 6.1 Krav på ansökan och anmälan... 6 6.1.1 Allmänna krav... 6 6.1.2 Övriga krav i vissa fall... 6 6.2 Utformning av beslut... 7 6.3 Slutbesiktning... 8 7 Återföring av näringsämnen...8 7.1 Urinseparering... 8 7.2 Kompostering... 8 8 Övrigt...9 8.1 Lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter... 9 Bilaga 1 Hög skyddsnivå gäller för följande områden...10 Bilaga 2 Innebörden av normal respektive hög skyddsnivå... 11 Besöksadress: Vasavägen 16, 641 33 Katrineholm Postadress: Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 641 80 Katrineholm Telefon expedition: 0150-576 60, Fax: 0150-48 87 20 Öppettider: 08.00-12.00, 13.30-16.00 e-post: miljo-ochhalsoskyddsnamnden@katrineholm.se Webbplats: www.katrineholm.se/miljo 2

1 Inledning Av Sveriges befolkning är ca 10 % anslutna till enskilda avloppsanläggningar eller andra små avloppsanläggningar. Andelen är inte stor, ändå svarar dessa anläggningar för lika stor närsaltsbelastning på sjöar och vattendrag som de allmänna avloppsanläggningarna. I takt med allt fler presenterade rapporter om omfattande övergödning har uppmärksamheten kring, och förståelsen för, de små avloppens betydelse ökat. Genom den ökade kunskapen om bland annat övergödning har avloppsfrågorna med tiden ändrat karaktär. Tidigare låg fokus främst på att förhindra spridning av smitta, nu riktas uppmärksamheten även mot miljö och kretslopp. I juli 2006 utkom nya allmänna råd från Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 (till 2 och 26 kap. miljöbalken och 12-14 och 19 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. De allmänna råden utgår från funktionskrav, det vill säga krav på att en viss funktion ska uppnås. Grunden för policyn är främst miljöbalkens hänsynsregler och nationella, regionala och lokala miljömål samt Naturvårdsverkets ovannämnda allmänna råd. I underlaget har även ingått utredningen Små avlopp i Södermanlands län underlag till kommunal policy, som tagits fram av en gemensam arbetsgrupp för miljökontoren i länet. 2 Syfte och omfattning 2.1 Syfte I denna policy för små avlopp anges rutiner, principer och riktlinjer för bedömning, krav och handläggning. Syftet är att - få en enhetlig bedömning och handläggning, till nytta för såväl fastighetsägare och entreprenörer som handläggande tjänstemän. - så långt det är möjligt tillse att små avlopp uppfyller höga men rimliga krav på miljöskydd, hälsoskydd, resurshushållning samt säker funktion och användarvänlighet. En policy bör ej betraktas som statisk utan ska istället kunna anpassas till förhållandena i den egna kommunen. Den ska därför kunna revideras i takt med utvecklingen inom området, förändringar i regler etc. Avloppspolicyn är ej en bindande föreskrift eller förordning, utan skall betraktas som en bedömningsgrund för hur frågor om små avlopp bör hanteras i Katrineholms kommun mot bakgrund av miljöbalkens regelverk och lokala förutsättningar och behov av särskild hänsyn i vissa fall. 3

2.2 Definitioner Med avloppsvatten menas i detta dokument spillvatten från vattentoalett samt från bad, disk och tvätt (BDT- vatten) Med små avloppsanläggningar menas i detta dokument avloppsanläggningar dimensionerade för omhändertagande av avloppsvatten från högst fem hushåll (det vill säga 25 personekvivalenter, pe). Större avloppsanläggningar än så behandlas inte i detta dokument. 3 Funktionskrav Synen på små avlopp har som tidigare nämnts delvis förändrats på senare tid. I de nya allmänna råden för små avloppsanläggningar är det mindre viktigt vilken teknik som används utan istället gäller att en viss funktion ska uppnås. I varje enskilt fall relateras behovet av skyddsåtgärder beträffande hälso- och miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. I Katrineholms kommun tillämpas dessa kriterier betr normalrespektive hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd och miljöskydd. Observera att de funktionskrav som anges med siffervärden är menade som riktvärden. Med riktvärde menas ett värde som normalt skall innefattas. Om det överskrids skall åtgärder vidtas så att det inryms i villkoret. 3.1 Säker funktion och användarvänlighet Avloppsanläggningen skall vara tillförlitlig och driftsäker. Funktionen skall vara enkel att kontrollera. Lämpliga provtagningspunkter ska finnas för det fall provtagning på avloppsvattnet behövs. För anläggningar av mer teknisk karaktär, där skötseln vanligtvis inte kan utföras av fastighetsägaren, ska tillräckliga kontrollsystem finnas. Normalt erfordras serviceavtal. 3.2 Anpassning av funktionskrav för olika områden Generellt gäller hög skyddsnivå för - Lokalisering av avloppsanläggningar i närheten av sjöar och vattendrag inom ett avstånd om 100 meter. - Skyddade områden särskilt upptagna i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön respektive känsliga områden enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. - Områden som ur naturmiljösynpunkt är skyddade enligt 7 kap miljöbalken. I övrigt gäller normal skyddsnivå. Närmare precisering av områdena ges i Bilaga 1. Innebörden av normal resp hög skyddsnivå framgår av Bilaga 2. 4

3.3 Tillämpning av funktionskraven De nya funktionskraven tillämpas i samband med prövning av nya avlopp. Vid ändring av befintliga anläggningar får det prövas hur funktionskravet kan införas på lämpligt sätt. I normalfallet är policyns inriktning att detta krav skall gälla. Näringsämnen i avloppsvatten härrör främst från fekalier och urin. I sorterande system där dessa fraktioner tas omhand för sig och ej ingår i utsläppet kan funktionskraven till vissa delar utgå eller mildras. För BDT-avloppsvatten kan kraven som syftar till recipientskyddet normalt utgå. Områdets känslighet eller andra miljöskyddsaspekter får avgöra vilken bedömning som behöver göras i det enskilda fallet. 4 Åtgärder för befintliga avlopp 4.1 Inventerade avlopp Ö Vingåker, St Malm och Björkviks kommundelar inventerades 2001 2003. En mer systematisk uppföljning av de bristfälliga avloppen planeras starta under 2007. Tiden för att vidta åtgärder bör ej överstiga 2 år. För anläggningar som ej uppfyller minimikraven i miljöbalken riktas inledningsvis ett direkt föreläggande om åtgärdskrav till fastighetsägaren. I normalfallet gäller funktionskraven när anläggningar ändras eller byts ut. 4.2 Tidigare godkända anläggningar (traditionellt utförande) Det kan förväntas att en godkänd anläggning i de flesta fall klarar att rena spillvattnet på avsett vis under minst 10 år eller mer. Livslängden är dock beroende av flera faktorer som exempelvis korrekt dimensionering och utförande vid anläggandet, rätt nivå på belastningen och regelbunden skötsel och underhåll, bland annat slamtömningar, och kan därför variera betydligt. Det är viktigt att inse att livslängden är begränsad och att anläggningen förr eller senare behöver bytas ut eller ändras. Ägare till godkända avloppsanläggningar äldre än 15 år avses få en uppmaning att kontrollera och redovisa sin anläggnings aktuella reningsförmåga och/eller lämna förlag till lämplig komplettering eller ombyggnation i syfte att uppnå de funktionskrav som redovisas i policyn inom en period om 2 5 år. Miljö- och hälsoskyddsnämnden avser att bedriva fortlöpande tillsyn på små avloppsanläggningar för att uppnå detta. 5 Tät bebyggelse 5.1 Omvandlingsområden Vissa fritidsområden har mer och mer kommit att omvandlas till bebyggelse för permanentboende. Från miljö- och hälsoskyddssynpunkt får detta stor betydelse för vafrågorna eftersom belastningen på markens reningsförmåga och behovet av att skydda vattentäkter ökar. Enligt avloppspolicyn skall i första hand prövas möjligheten att ordna anslutning till kommunalt va-nät och i andra hand gemensamma lösningar inom området. Beroende på eventuella utbyggnadsplaner och andra förutsättningar kan dessa områden behöva utredas separat och skiljt från policyn. 5

5.2 Fritidsområden I normalfallet tillåts installation av wc endast om avledning sker till sluten tank. System med små eller minimala spolvattenmängder skall väljas. Spillvatten från bad-disk-tvätt etc får omhändertas på konventionellt sätt med slamavskiljare och infiltration beroende på markförhållandena. Funktionskraven kan oftast utgå, med undantag för de hälsoskyddsmässiga avsnitten. 5.3 Övrig samlad bebyggelse Vid samlad bebyggelse dvs minst 10-20 byggnader på tomter som gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark eller dyl, skall i första hand gemensamma anläggningar anordnas, enskilt eller kommunalt. I övrigt skall hög skyddsnivå tillämpas. 6 Handläggningsrutiner 6.1 Krav på ansökan och anmälan Då miljö- och hälsoskyddsnämnden prövar en ansökan om tillstånd till en avloppsanordning, eller handlägger en anmälan, behövs vissa uppgifter. 6.1.1 Allmänna krav Följande uppgifter skall alltid finnas med: - Uppgifter om fastigheten (fastighetsbeteckning och i den mån fastighetsbeteckningen inte räcker för att identifiera det/de hus som skall kopplas till anläggningen även adress). - En översiktlig beskrivning av avloppsanordningens dimensionering (hur många personer den är avsedd att betjäna eller i lämpligare fall uppskattning av utgående volym avloppsvatten), uppbyggnad och funktion samt av behandlingens resultat (med avseende på de funktionskrav som anges i kapitel 3). - En skalenligt situationsplan där fastighetsgränser, uppställningsplats för slamsugningsfordon, placering av avloppsanordningarna och utsläppspunkt för avloppsvatten framgår. Avstånd till byggnader, ytvatten och dricksvattentäkter (inom 100 meter ifrån utsläppspunkt) ska också framgå. - Uppgifter om möjlighet till återvinning av näringsämnen, främst fosfor och kväve. Dessa uppgifter behövs normalt inte betr BDT- anläggningar. Dessa krav på ansökan/anmälan utgör grund för att den ska bedömas som komplett. 6.1.2 Övriga krav i vissa fall Då ansökan gäller till exempel minireningsverk eller anordningar för kemisk fällning kan ytterligare uppgifter behövas enligt nedan: - Leverantörens uppgifter om behandlingens resultat (med avseende på de funktionskrav som anges i kapitel 3). - Drift- och underhållsinstruktioner från leverantören. 6

Då ansökan gäller infiltration i mark eller markbädd skall följande finnas med i ansökan: - En bedömning av vilka risker placeringen av avloppsanordningen utgör med avseende på förorening av dricksvattentäkter och ytvatten. - Uppgifter om markförhållandena såsom berg i dagen, lågpunkter, eventuella avskärande dräneringar samt uppgifter om högsta grundvattennivå och om avstånd till berg (från markytan). - I de fall anläggningen placeras uppströms en dricksvattentäkt eller om det annars råder osäkerhet om föroreningspåverkan (till exempel dricksvattentäkter nedströms, men på kort avstånd ifrån avloppsanläggningen) behövs en geohydrologisk undersökning. - Utgörs anläggningen av infiltration i mark behövs uppgifter om markens infiltrationskapacitet (till exempel siktanalys eller perkolationstest). 6.2 Utformning av beslut Som svar på ansökan om tillstånd till inrättande av avloppsanläggning fattar miljö- och hälsoskyddsnämnden beslut om sådant, tillståndet kan förenas med villkor. Vid anmälan om inrättande av anordning beslutar nämnden om ett föreläggande med försiktighetsmått. Följande villkor/försiktighetsmått finns som regel alltid med i ett beslut: - Anläggningen skall anläggas och drivas i enlighet med vad som angetts i den ansökan/anmälan som föranleder beslutet. Vissa direkta anvisningar, till exempel en infiltrationsanläggnings yta kan också förekomma. - I tillämpliga fall anges att anläggningen skall installeras och drivas i enlighet med vad tillverkaren av anläggningen anger. - Vilka funktionskrav som gäller anges alltid i beslutet. - För mer komplicerade anläggningar krävs att sakkunnig personal från tillverkaren är med och installerar verket. Intyg på genomförd installation skall kunna visas upp för nämnden. - När en anläggning är helt färdig (men i tillämpliga delar ej övertäckt) skall den besiktas av personal från miljöförvaltningen. Först när denna besiktning genomförts utan anmärkning får anläggningen tas i bruk. - Krav på tömningsintervall för slamavskiljare skrivs in i beslutet. Normalt är tömningsintervallet ett år, tätare tömningar kan till exempel motiveras av instruktioner från leverantören, stor slamproduktion medan glesare tömning kan komma ifråga vid mycket låg belastning på anläggningen. - Mer komplicerade anläggningar såsom reningsverk skall kontrolleras årligen av kompetent personal, normalt krävs att ett serviceavtal upprättas för eventuell leverans av kemikalier, teknisk service med mera. Protokoll från genomförd service och liknande skall kunna visas upp för nämnden. 7

- Tillståndet innefattar ett villkorskrav om tidsbegränsat nyttjande. Förutom den eventuella årliga kontrollen skall alla anläggningar kontrolleras minst vart tionde år varefter en ny prövning av om anläggningens duglighet kan göras. Kontrollen skall dokumenteras och på begäran visas upp för nämnden. - Provtagning skall ske enligt leverantörens instruktioner eller på uppmaning av miljöoch hälsoskyddsnämnden och resultatet skall på anmodan visas upp. 6.3 Slutbesiktning Som nämnts i tidigare avsnitt skall en anläggning besiktigas av personal från miljöförvaltningen innan den tas i bruk. Vid besiktningen kontrolleras att anläggningen har utförts i enlighet med beslutet. Om något inte skulle stämma får anläggningen inte tas i bruk förrän felet rättats till. När anläggningen är klar att tas i bruk skriver miljöförvaltningen ut ett besiktningsprotokoll, detta skall sparas och på anmodan kunna visas upp för nämnden. Kopia på protokollet översänds till kommunens renhållningsentreprenör Vika Miljö AB för notering av hämtningsadress och slamtömningsuppgifter. 7 Återföring av näringsämnen Som normalkrav skall återföring av växtnäring vara möjlig för alla nyanlagda avlopp. Det samma gäller vid ändringar av befintliga avlopp som enligt policyns tillämpning bedöms vara tvungna att uppfylla funktionskraven. Det innebär att infiltrationsanläggningar i det normala fallet ej kan anses uppfylla återföringskravet eftersom marken under anläggningen vanligtvis ej grävs upp. Kommunen har idag anläggningar för mottagning och hygienisering av avloppsslam från enskilda avlopp, med ett fungerande kretslopp till marken. Slammets näringsinnehåll kommer att förbättras successivt i takt med att de nya riktlinjerna för avlopp införs 7.1 Urinseparering I dagsläget finns inget system för hämtning av separerad urin i kommunal regi. För att få installera ett urinseparerande system krävs därför f.n. att det finns förutsättningar för att ta hand om urinen själv. Urin får inte spridas nära vattendrag eller i tätbebyggda områden. En stor tomt krävs också för att kunna sprida urin. Tankens storlek utgår från beräknad urinmängd. Normalt behöver tankens volym vara ca 3 3,5 m 3 för att kunna rymma urinen från ett hushåll under ett år. Urin skall som regel hygienseras i minst 6 månader innan spridning. Som regel tillåts ej urinspridning inom fritidsområden. 7.2 Kompostering Finns det förutsättningar kan det fasta toalettavfallet komposteras i egen regi. Kompostering skall ske på ett hygieniskt sätt utan risker för människors hälsa eller miljön. Sluten kompost erfordras. Efter kompostering i förmultningstoalett behöver avfallet efterkomposteras, exempelvis tillsammans med hushållsavfall och trädgårdsavfall. Hygienisering sker under komposteringsprocessen. Vissa förbehåll betr egen kompostering av latrin gäller inom fritidsområdena. 8

Enligt 38 i avfallsförordningen 2001:1063 krävs en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden för att kompostera latrin. 8 Övrigt 8.1 Lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter - Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön - antagna av kommunen 2000-02-14, gäller oförändrat. Inom namngivna fritidsområden krävs exempelvis tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden även för avloppsanordningar för bad-, disk- och tvättavloppsvatten. 9

Bilaga 1 Hög skyddsnivå gäller för: Avloppspolicy 2007-06-14 - Avloppsanläggningar inom ett avstånd av 100 meter från sjöar och vattendrag (som regel markerat på kartan med strandskyddsområde). I vissa fall kan annan bedömning behöva göras. - Skyddade områden särskilt upptagna i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. - Känsliga områden enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Inom Katrineholms kommun är Julita församling jämställt som kustområde och anges därför som känsligt område. - Utsläpp av renat avloppsvatten utan föregående fördröjning till känsligt ytvatten, t.e.x. nära badplats. - Område där den sammanlagda belastningen är eller riskerar bli hög på grund av antalet utsläppskällor; ex inom omvandlingsområden där fritidsbebyggelsen omvandlas till permanentbostäder och detta kan medföra successivt försämrad vattenkvalitet eller -kvantitet - Områden som ur naturmiljösynpunkt är skyddade enligt 7 kap miljöbalken: Naturreservat Ritorp, Julita Väsby, Julita Fjällskäfte, Floda Himlingeskogen, Floda Himlingeåsen, Floda Jägernåsen, Floda Skirtorpssjön, St Malm Hebyåsen, Lerbo Tolmon, St Malm Glindranåsen, Björkvik Hisseåsen, Björkvik Sjöåsen, Björkvik Natura 2000-områden Hålvetten Näsnaren, Björkvik Djupviksnäs, Björkvik Stenstorp hagkärr, Björkvik Rosenlund, Björkvik Pilgöljan, Björkvik Stora Munkebo, Björkvik Eknäset, St Malm Sörgölet Lögarbäcken, St Malm Sörgölet Evighetsbacken, St Malm Lisstorp slåtteräng, Björkvik Bråtamossen, Toltorp Brebol, Lerbo Kårtorp, St Malm Eriksberg Kolberga, St Malm Eriksberg Gölet, St Malm Svinnäset, Ö Vingåker Dagöholmsbackarna, Lerbo Lindkulla, Sköldinge Valdemarsön, Sköldinge Nygård Hällvik Floda Kyrksjön, Floda Himlingeåsen, Floda Floden, Floda Barrsjömossen, Floda Himlingeskogen, Floda Öknaby, Floda Fjällskäfte åsgranskog, Floda Bränntorp, Floda Kokärret, Floda Gimmersta Viksätter, Julita Väsby ängar, Julita Örnmossen, Julita Tåkenön Väsboön, Fiskeboda Näsnaren, Katrineholm Normal skyddsnivå: I övrigt gäller normal skyddsnivå. I vissa fall kan annan bedömning behöva göras. 10

Avloppspolicy 2007-06-14 Bilaga 2 Innebörden av normal respektive hög skyddsnivå (naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7) Hälsoskydd Normal nivå A. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. B. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Hög nivå Utöver A B: Miljöskydd C. Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten. Normal nivå A. Teknik som begränsar användningen av vatten används, t.e.x. vattensnåla armaturer. B. Fosfatfria tvättmedel och hushållskemikalier används. C. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90% reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7) D. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70% reduktion av fosfor (tot-p) E. Avloppsanordningen möjliggör återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. F. Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur. Hög nivå Utöver A C, E och F: G. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-p) H. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-n) 11