Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se
FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2013, men även en del jämförelser för perioden 1990-2013. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2013. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Eva Andersson, Sweco Strategy AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Stefan Liljevall. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistikomstockholm.se 1
INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 7 Befolkningsstruktur... 10 Arbetslösa och biståndstagare... 12 STADSDELSOMRÅDEN... 14 Befolkningsförändringar... 14 Befolkningstäthet... 15 Flyttningar... 17 Födda och avlidna... 21 Befolkningsstruktur... 24 Invånare med utländsk bakgrund... 25 Arbetslösa och biståndstagare... 26 TABELLER... 28 2
Sammanfattning Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning 810 000 och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från 1960. Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973 då befolkningen minskade med 21 000 personer. Befolkningstillväxten år 2013 var inte riktigt lika hög, men befolkningen ökade med knappt 16 500 personer för att uppgå till 897 700 vid årets slut. Att staden haft en fortsatt tillväxt år 2013 beror till stor del på det höga positiva flyttnettot. År 2013 flyttade 8 764 fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden, vilket var drygt 1 100 färre än år 2012. År 2013 flyttade 66 715 personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Nettot mot utlandet var ca 6 900 jämfört med 7 200 året innan. Nettot mot övriga riket på drygt 4 700 har sjunkit med ca 500 jämfört med året innan. Flyttningsunderskottet på knappt 2 900 personer gentemot länet har ökat något jämfört med år 2012. Befolkningstillväxten beror också på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna) som ökade jämfört med år 2012. Födelseöverskottet uppgick år 2013 till 7 619 barn, vilket var knappt 700 fler än föregående år. 2013 föddes 14 191 barn i Stockholm, mer än rekord året 2010 då 13 896 barn föddes. Om man håller 2011 års siffror inom parentes visar siffrorna för barnafödandet en fortsatt stigande trend. Antalet avlidna fortsätter minska, något mer under 2013 än de fyra föregående åren. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2013 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2003 fram till idag. 3
STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av tabell 1 nedan uppgick Stockholm stads befolkning vid årsskiftet 2013/2014 till 897 700 invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till 2 163 042 invånare. Befolkningen i Stockholm stad utgör 41,5 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 36 036 personer varav 16 465 i Stockholm stad. För Stockholms län är ökningen större än föregående år men för Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad ungefär 1,9 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,7 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 4,5 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2013 Kommun 2012 2013 Folkökning Stockholms län 2 127 006 2 163 042 36 036 Botkyrka 86 274 87 580 1 306 Danderyd 31 960 32 222 262 Ekerö 26 160 26 355 195 Haninge 79 430 80 932 1 502 Huddinge 101 010 102 557 1 547 Järfälla 68 210 69 167 957 Lidingö 44 434 45 178 744 Nacka 92 873 94 423 1 550 Norrtälje 56 634 56 845 211 Nykvarn 9 442 9 523 81 Nynäshamn 26 572 26 796 224 Salem 15 881 16 001 120 Sigtuna 42 272 43 372 1 100 Sollentuna 66 859 68 145 1 286 Solna 71 293 72 740 1 447 Stockholm 881 235 897 700 16 465 Sundbyberg 40 793 42 626 1 833 Södertälje 89 473 91 072 1 599 Tyresö 43 764 44 281 517 Täby 65 364 66 292 928 Upplands Väsby 40 723 41 449 726 Upplands-Bro 24 353 24 703 350 Vallentuna 31 215 31 616 401 Vaxholm 11 126 11 188 62 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner 2013 Sundbyberg Sigtuna Solna Sollentuna Haninge Stockholm Södertälje Upplands Väsby Stockholms län Lidingö Nacka Huddinge Botkyrka Upplands-Bro Täby Järfälla Vallentuna Tyresö Värmdö Nykvarn Nynäshamn Danderyd Salem Ekerö Österåker Vaxholm Norrtälje 0% 2% 4% 6% Värmdö 39 387 39 784 397 Österåker 40 269 40 495 226 4
Flyttningar Totalt flyttade 66 715 personer till Stockholm under år 2013, vilket är drygt 2 000 fler än det föregående året. Samtidigt ökade utflyttningen med 3 150 personer, från 54 801 personer till 57 951. Flyttningsnettot (den positiva differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på 8 764 personer är mindre än föregående års netto på 9 870. Det generella flyttmönstret är att Stockholms stad vinner flyttare i utbytet med utlandet och kommuner i annat län, men har ett negativt flyttningsnetto mot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från 7 185 år 2012 till 6 891 år 2013. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med nästan 300 personer från 2 588 till 2 872. Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var 4 745 personer och därmed lägre än 2012 års överskott på 5 273. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Göteborg samt Uppsala. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (656), Uppsala (559), och Linköping (300). Överskottet mot Göteborg har ökat med nästan 100 nettoinflyttade jämfört med år 2012. Störst flyttunderskott hade staden mot Nacka och Sundbyberg, 631, respektive 428 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden under de senaste tretton åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de fyra senaste åren. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000-2013 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000 Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5
Antal flyttare Antal flyttar Befolkningsöversikten 2013 Liksom föregående år var flyttöverskottet störst bland unga vuxna, 20-29 år (se diagram 3 nedan), även om det minskat något jämfört med år 2012. I åldern 23-27 år var flyttnettot mer än 1 000 i varje ettårsklass. Överskottet för denna grupp var drygt 7 000. Inflyttningen av unga vuxna är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under 2013 hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, och vuxna mellan 33 och 40 år samt gruppen 60-70 -åringar. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största, underskottet på 2 300 är i samma storlek som år 2012. Åldersspannet med flyttunderskott för gruppen över 30-år har blivit större och i gruppen 33-42 år är underskottet drygt 1 700. Flyttunderskottet bland gruppen 60-70 -åringar har ökat jämfört med föregående år och uppgår till ca 170 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2013 efter ålder 4 000 3 500 3 000 Inflyttningar Utflyttningar 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Ålder Som framgår av diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 15-19 år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2013 efter ålder och geografiskt område 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 Netto utland Netto riket Netto länet 6
Antal födda Befolkningsöversikten 2013 Flyttningsnettot från utlandet minskade något till 6 891 personer under år 2013. Detta innebar att 6 891 fler personer flyttade till Sverige än från Sverige. I diagram 5 nedan framkommer det att flyttningsöverskottet av utrikes födda har varit positivt och pendlat runt 8 000 personer under den aktuella perioden. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsnettot gått från ett flyttningsunderskott på 206 personer år 2008 till ett överskott mellan åren 2009-2012 för att åter vara ett flyttningsunderskott år 2013 på 218. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot tidigare pendlat mellan 2 000-3 000 personer för att de senaste tre åren ha legat relativt konstant en bit under 2 000 personer. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008-2013 efter utländsk bakgrund 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Födda och avlidna Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga Antalet födda barn år 2013 var 14 191 vilket var 375 fler barn än under år 2012. Nedgången i antalet födda barn år 2011 blev därmed tillfällig. År 2013 ökade födelsetalen för Stockholms stad något medan de minskade för riket. Även om fruktsamhetstalen ökade i staden 2013 är de fortfarande betydligt lägre än 2010. Trots det föddes det fler barn år 2013 än rekordåret 2010 (se nedan i diagram 6). Det beror på att antalet personer i barnafödande åldrar är fler idag. Detta är en trend som väntas förstärkas när de stora barnkullarna från slutet av 1980- talet och början av 1990-talet kommer upp i åldrar då barnafödandet är stort. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden 1990-2013 15 000 10 000 5 000 0 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år från ett födelseöverskott på något hundratal till 6 913 år 2010. År 2011 sjönk födelseöverskottet något, men ökade återigen både år 2012 och 2013. År 2013 var födelsenettot 7 619. 7
I Stockholms stad föddes 1 581barn per 100 000 invånare år 2013, vilket är 13 fler barn per 100 000 invånare än år 2012. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 369 barn per 100 000 invånare. I diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare i de olika kommunerna i Stockholms län. Presentationen av antal födda per 100 000 möjliggör en direkt jämförelse av kommunerna. Sundbyberg och Solna har flest antal födda med 1 727 respektive 1 655 barn och Danderyd lägst antal med 782 barn. Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2013 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Diagram 8 nedan visar hur barnafödandet har förändrats från år 2012 till år 2013 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i mer än hälften av länets kommuner. Nykvarn, Sigtuna och Upplands Väsby tillhörde de kommuner som hade den största procentuella ökningen, vilket betyder att i dessa kommuner föddes det fler barn än föregående år. I Nykvarn föddes det 22 procent fler barn år 2013, en stor skillnad jämfört med föregående år då den procentuella förändringen i Nykvarn var den lägsta i länet med en minskning med 20 procent. I Österåker föddes 12 procent färre barn jämfört med år 2012. Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2012 och 2013 1,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 8
Antal döda Befolkningsöversikten 2013 Under år 2013 avled 6 572 personer, vilket är något lägre än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av diagram 9. Att antalet döda har minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från 1908 fram till slutet av 1930 talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda trotts att vi har en ökande livslängd. Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990-2013 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 I Stockholm avled 732 personer per 100 000 invånare år 2013, vilket är en minskning från föregående års nivå på 779 personer. För hela länet var motsvarande antal 703 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal avlidna per 100 000 invånare år 2013 1 200 1 000 800 600 400 200 0 9
Åldersklass Befolkningsöversikten 2013 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden (diagram 11). Staden hade år 2013 framförallt en betydande större andel personer i åldrarna 25-34. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2013, (%) 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 4,2 5,7 5,1 5,5 6,3 7,7 7,7 6,9 6,2 6,0 6,4 6,0 6,1 6,9 6,6 0,1 0,6 1,2 1,9 2,8 0,2 0,8 1,4 1,8 2,2 3,2 Övriga länet 2013, % Sthlm 2013, % 4,8 5,0 5,6 6,1 6,8 7,1 8,1 6,6 4,5 4,4 5,5 6,9 9,6 9,4 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 % Vid en närmare titt på befolkningsstrukturen i Stockholm i andelar av hela befolkningen är det endast små förändringar jämfört med år 2012. I antal ökade de flesta grupper förutom 15-19 åringarna samt grupperna från 80 till 89 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkades i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 20-29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 15,1 till 14,3 procent av befolkningen, medan andelen 0-19 år har ökat från 20,6 till 21,4 procent. Andelen 20-64 -åringar är densamma år 2003 som år 2013 64,3 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram 12. 10
Diagram 12: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2003 och 2013 20 000 18 000 16 000 År 2003 År 2013 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 år 25 år 50 år 75 år 100- år År 2013 fanns drygt 275 000 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 30,7 procent av stadens invånare, en ökning med 0.4 procentenheter jämfört med år 2012. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 26,2 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2013 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 27,7 procent. Betydligt färre, 6,8 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika (se nedan i diagram 13). Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2013 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/ Nordamerika Norden 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 11
Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden 2005-2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan 2012 och 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholm stad. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott 2011 med minskad arbetslöshet som ökade både år 2012 och 2013. År 2013 var arbetslösheten som andel av befolkningen densamma i både Stockholm och i övriga länet. År 2013 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15-74 år i Stockholms stad och i övriga länet till drygt 35 000 respektive drygt 48 000 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2012 minskade antalet öppet arbetslösa med ca 1 000 i Stockholms stad och ökade med ca 3 000 i övriga länet. Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 2005-2013* 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Stockholm Övriga länet 1,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 *Beräknat som en andel av befolkningen 15-74 år 12
År 2013 fick 27 880 personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 3,1 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2012 då antalet var 29 044 personer eller 3,3 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 90-talet. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6 procent till 2,6 procent (se diagram 15 nedan). Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året 2013 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,9 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995-2013 i Stockholm 60 50 40 Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 30 20 10 0 1 Tidigare kallat socialbidrag 13
STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads fjorton stadsdelsområden är stor och Södermalm som år 2013 hade det högsta invånarantalet med drygt 126 000 invånare var ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde drygt 27 000 personer. Älvsjö är det stadsdelsområde som har minst antal invånare. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal var Enskede-Årsta-Vantör det näst-största stadsdelsområdet med knappt 95 000 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet var Hägersten-Liljeholmen som hade drygt 81 000 invånare. Precis som år 2012 ökade befolkningen i alla stadsdelsområden under år 2013. Mellan år 2013 och år 2012 hade Hägersten-Liljeholmen den största ökningen i invånarintal med knappt 2 100. Med undantag för föregående år då Bromma var det stadsdelsområde som ökade mest i antal invånare så har Hägersten-Liljeholmen varit det område vars invånarantal årligen ökat mest sedan 2009. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområde 2012 2013 Ökning /Minskning Hela staden 881 235 897 700 16 465 Hägersten-Liljeholmen 78 826 80 876 2 050 Östermalm 67 147 69 053 1 906 Bromma 69 651 71 478 1 827 Kungsholmen 65 590 67 353 1 763 Södermalm 124 742 126 154 1 412 Hässelby-Vällingby 68 074 69 463 1 389 Farsta 53 239 54 622 1 383 Enskede-Årsta-Vantör 93 544 94 867 1 323 Älvsjö 26 345 27 070 725 Spånga-Tensta 38 282 38 978 696 Skärholmen 34 859 35 427 568 Norrmalm 68 456 68 953 497 Rinkeby-Kista 47 872 48 366 494 Skarpnäck 44 608 45 040 432 14
Östermalm var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2013 var som störst, med 2,8 procent, tätt följt av Älvsjö som också ökade med 2,8 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelarna 2013 hade Norrmalm, med 0,7 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2013 Befolkningstäthet Kartan nedan visar befolkningstätheten (folkmängd/hektar) i Stockholms stads stadsdelar, på kartan redovisas även befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2012 års karta är det några förändringar. De områden där inga boende finns har i år en egen klassindelning. Även klassen med högst befolkningstäthet är förändrad, antalet personer/hektar är höjt i den översta klassen för att kunna skilja ut de områden som har högst befolkningstäthet. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna, exempelvis i klassen 0 är det 5 områden där det inte finns några invånare folkbokförda. Dessa områden är Farstanäset, Flaten, Lunda, Orhem och Skrubba. 15
För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgrå områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. Figur 1: Befolkningstäthet samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år 2013 16
Flyttningar År 2013 hade Stockholms stad 8 764 fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och avlidna. Undantagen var Rinkeby-Kista, Södermalm, Norrmalm, Hägersten -Liljeholmen och Skarpnäck, som hade ett större födelsenetto än flyttnetto (se vidare avsnittet om Födda och avlidna nedan). Som framgår av diagram 17 nedan så hade Älvsjö störst andel inflyttare från övriga staden. Älvsjö hade också en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Skärholmen har högst andel av inflyttade från övriga länet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2013 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 17
Kartan (figur 2) över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelarna kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som pågår inom respektive stadsdelsområde samt de inflyttade från övriga stadsdelsområden i Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. Inomflyttningen var störst i Rinkeby-Kista och Södermalm där denna faktor förklarade runt 33 procent av den totala inflyttningen. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 47 procent respektive knappt 39 procent av all inflyttning 2013. Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen i förhållande till de övriga stadsdelsområdena med 14-19 procent inflyttade. Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 6 procent vardera. Figur 2: Inflyttningar 2013 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 18
Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Inomflyttning och utflyttning till övriga Stockholm förklarade runt 57-68 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 68 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Älvsjö ut då 43 procent av den totala utflyttningen i detta område beror på denna faktor. Utflyttning till övriga länet förklarade mellan 18 och 28 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 28 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena, 8-12 procent. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. Endast 4-8 procent av den totala utflyttningen förklarades av flytt till utlandet. Figur 3. Utflyttningar 2013 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 19
Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad. Drygt 98 500 flyttningar skedde inom staden under 2013. I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes ca 63 procent av personer som redan bodde i staden. Det motsvarar ungefär samma andel som året innan. Precis som föregående år var flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där 61 procent av de som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen, dvs. 61 procent av de som flyttade till Rinkeby-Kista bodde redan där. Den lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö. Andelen som flyttade från en bostad i Älvsjö till en annan bostad i Älvsjö var 27 procent av alla inflyttningar till Älvsjö. Av tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm var det område som hade den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar. 6 936 personer flyttade dit medan 7 792 personer flyttade därifrån till övriga staden. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2013 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 Totalt Rinkeby - Kista (1) 3 567 730 406 117 86 65 83 117 207 96 99 27 101 154 5 855 Spånga - Tensta (3) 991 1 828 389 208 107 64 59 72 118 44 63 24 69 68 4 104 Hässelby - Vällingby (4) 608 534 3 168 778 220 136 104 214 309 126 130 40 226 111 6 704 Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) 180 224 715 2 918 715 494 334 517 236 110 136 40 286 65 6 970 122 102 238 607 3 377 1 102 568 944 310 143 136 74 388 72 8 183 85 60 140 355 924 3 338 1 079 975 273 127 98 71 269 55 7 849 100 54 138 291 567 1 187 4 307 854 248 94 105 44 296 71 8 356 Södermalm (12) 124 84 206 478 995 1 072 821 7 316 893 542 367 223 1 005 126 14 252 Enskede - Årsta - Vantör (14) 229 169 282 224 321 310 270 1 117 4 596 695 742 282 776 286 10 299 Skarpnäck (15) Farsta (18) 111 65 119 141 185 171 140 666 595 1 771 311 61 276 93 4 705 153 59 152 122 157 129 115 516 974 451 2 227 93 386 172 5 706 Älvsjö (21) 30 31 56 70 99 75 53 248 344 76 115 660 576 57 2 490 Hägersten - Liljeholmen (22) 132 63 178 288 579 388 337 1 410 836 289 276 341 4 152 385 9 654 Skärholmen (24) Totalt 166 97 128 78 40 50 53 142 302 101 127 78 315 1 757 3 434 6 598 4 100 6 315 6 675 8 372 8 581 8 323 15 108 10 241 4 665 4 932 2 058 9 121 3 472 98 561 20
Födda och avlidna Det stora flyttningsnettot (8 764) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (7 619) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts har antalet födda ökat år 2013 med knappt 400 personer och diagrammet nedan visar att denna ökning syns även på stadsdelområdesnivå. Endast Skarpnäck, Rinkeby- Kista, Norrmalm och Enskede-Årsta-Vantör har färre antal födda barn 2013 jämfört med 2012. I Skarpnäck föddes knappt 6 procent färre barn år 2013 än år 2012 medan det i Hässelby-Vällingby föddes drygt 13 procent fler barn år 2013. Diagram 18: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2012 och 2013 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per 100 000 invånare beräknats. Liksom under år 2012 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm. År 2013 föddes i Hägersten-Liljeholmen 2 019 barn per 100 000 invånare medan motsvarande antal på Kungsholmen och Norrmalm var 1 963 respektive 1 830. 21
Diagram 19: Födda per 100 000 invånare år 2013 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttnettot) i varje stadsdel och där framgår att störst förändring skedde år 2013 i Hägersten- Liljeholmen med 2 044 invånare och minst förändring återfanns i Skarpnäck med 434 invånare. De största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och avlidna) fanns i Hägersten-Liljeholmen, Södermalm och Kungsholmen. Lägst födelsenetto hade Älvsjö där antalet födda var 137 fler än dem som dött. Stadsdelen med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar, var Östermalm med 1 560 fler inflyttningar, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Även Bromma och Farsta hade flyttnetton som översteg 1 000. De enda två stadsdelarna med negativa flyttnetton, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar, var Norrmalm och Rinkeby-Kista med 332 respektive 22 fler utflyttningar än inflyttningar. Dessa två stadsdelar är de enda stadsdelarna där flyttnettot är negativt och där födelsenettot är den enda komponenten av den totala befolkningsförändringen som bidrar till ökningen. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2013, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 22
Sett till hela staden har antalet avlidna per 100 000 sjunkit de senaste åren, så även mellan år 2012 och 2013 då antalet sjönk från 779 till 732. Detta är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Det lägsta antalet avlidna per invånare under året hade Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta där 461 respektive 603 per 100 000 invånare dog. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 903 avlidna per 100 000 invånare, vilket var en minskning jämfört med 1 041 per 100 000 invånare år 2012. Diagram 21: Avlidna per 100 000 invånare år 2013 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 23
Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av diagram 22 nedan framgår att det framförallt är stadsdelsområdena som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista var 30, 27 respektive 27 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen var endast 15 procent yngre än 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, 20-39 år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där mer än var fjärde invånare tillhörde den åldersgruppen. Diagram 22: Åldersstrukturen år 2013 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år 24
Diagram 23 nedan visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år 2013. I Södermalm, med störst invånarantal, var den största åldersgruppen 20-39 åringar. I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna 40-59 åringar samt 0-19 åringar. Diagram 23: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 2013 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholm stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga- Tensta hade 80, 68 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Allra lägst var andelen i Södermalm, Bromma och Kungsholmen där andelarna låg under 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 25 procent år 2003 till knappt 31 procent år 2013. Diagram 24: Andel med utländsk bakgrund år 2013 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar 25
Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby-Kista där drygt 80 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke-europeiska länder(undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 40 procent. Diagram 25: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 2013 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen Arbetslösa och biståndstagare Under 2013 ökade andelen öppet arbetslösa i Stockholm stad med 0,04 procentenheter till knappt 3,4 procent. Andelen arbetslösa ökade i Skärholmen (0,5 procent enheter), Spånga-Tensta (0,4 procent enheter), Älvsjö (0,2 procent enheter) och Östermalm (0,2 procent enheter), medan i Hässelby-Vällingby minskade andelen arbetslösa med 0,6 procentenheter. I övriga stadsdelområden var det marginella förändringar jämfört med 2012. 26
Diagram 26: Andel öppet arbetslösa 18-64 år 2013 (oktober) 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Under år 2013 har andelen i staden med ekonomiskt bistånd minskat något, från 3,3 till 3,2 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2013 en lägre eller oförändrad andel biståndstagare jämfört med år 2012. Stadsdelsområdet Skärholmen stod för den största minskningen år 2013 med 1 procentenhet. Rinkeby-Kista är den stadsdel som har högst andel biståndstagare år 2013, med en andel på 9,8 procent. Diagram 27: Andel med ekonomiskt bistånd år 2013 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 27
TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändringar i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda 2012 2013 2013 2013 Upplands Väsby 40 723 41 449 726 550 265 Vallentuna 31 215 31 616 401 381 180 Österåker 40 269 40 495 226 371 251 Värmdö 39 387 39 784 397 430 211 Järfälla 68 210 69 167 957 836 483 Ekerö 26 160 26 355 195 291 142 Huddinge 101 010 102 557 1 547 1 368 583 Botkyrka 86 274 87 580 1 306 1 245 513 Salem 15 881 16 001 120 182 95 Haninge 79 430 80 932 1 502 1 009 485 Tyresö 43 764 44 281 517 460 254 Upplands-Bro 24 353 24 703 350 301 135 Nykvarn 9 442 9 523 81 100 62 Täby 65 364 66 292 928 647 445 Danderyd 31 960 32 222 262 252 278 Sollentuna 66 859 68 145 1 286 786 425 Stockholm 881 235 897 700 16 465 14 191 6 572 Södertälje 89 473 91 072 1 599 1 164 698 Nacka 92 873 94 423 1 550 1 197 596 Sundbyberg 40 793 42 626 1 833 736 304 Solna 71 293 72 740 1 447 1 204 611 Lidingö 44 434 45 178 744 446 392 Vaxholm 11 126 11 188 62 97 84 Norrtälje 56 634 56 845 211 498 636 Sigtuna 42 272 43 372 1 100 586 243 Nynäshamn 26 572 26 796 224 285 272 28
Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2013 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet 0-4 1 479 603 1 030 3 566 1 138 559 5-9 953 312 890 1 387 442 581 10-14 774 241 776 794 273 352 15-19 1 496 714 842 1 056 545 255 20-24 5 411 5 264 1 826 3 807 3 350 617 25-29 6 733 6 333 3 129 6 035 3 052 1 522 30-34 4 192 2 689 2 562 5 734 2 145 1 672 35-39 2 539 1 073 1 656 3 884 1 273 1 088 40-44 1 657 635 1 073 2 282 728 721 45-49 1 558 540 703 1 484 519 477 50-54 1 291 510 421 1 127 435 335 55-59 996 371 266 826 345 203 60-64 624 298 169 609 426 153 65-69 490 309 144 481 413 122 70-74 251 152 92 227 165 51 75-79 138 77 50 141 97 27 80-84 91 71 35 85 59 30 85-109 56 21 129 98 29 29
Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2013 Ålder Stockholms stad Övriga länet 0-4 62 350 83 778 5-9 49 286 87 508 10-14 39 785 77 201 15-19 40 783 76 312 20-24 59 136 81 536 25-29 84 284 75 922 30-34 86 294 78 797 35-39 72 374 87 732 40-44 63 844 96 819 45-49 60 846 97 689 50-54 54 703 80 252 55-59 50 174 69 314 60-64 45 154 64 182 65-69 42 840 71 594 70-74 29 128 53 444 75-79 19 587 35 177 80-84 15 848 23 972 85-89 12 324 15 196 90-94 6 929 7 208 95-W 2 031 1 709 Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholm stad, år 2013 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda 22 655 61 880 40 811 14 714 29 376 38 354 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 7 894 14 421 18 901 3 941 15 014 7 637 Totalt 30 549 76 301 59 712 18 655 44 390 45 991 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 30
Tabell 5: befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden 2013 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde 2012 2013 2013 2013 2013 2013 Rinkeby-Kista 47 872 48 366 494 716 223 7 405-7 427 Spånga-Tensta 38 282 38 978 696 569 235 5 268-4 918 Hässelby-Vällingby 68 074 69 463 1 389 945 511 8 073-7 120 Bromma 69 651 71 478 1 827 1 013 515 9 077-7 752 Kungsholmen 65 590 67 353 1 763 1 322 469 10 260-9 356 Norrmalm 68 456 68 953 497 1 262 430 9 968-10 300 Östermalm 67 147 69 053 1 906 926 587 10 906-9 346 Södermalm 124 742 126 154 1 412 2 040 970 15 124-14 800 Enskede-Årsta-Vantör 93 544 94 867 1 323 1 473 818 12 767-12 094 Skarpnäck 44 608 45 040 432 680 277 5 688-5 657 Farsta 53 239 54 622 1 383 746 493 7 077-5 946 Älvsjö 26 345 27 070 725 376 239 3 197-2 610 Hägersten-Liljeholmen 78 826 80 876 2 050 1 633 550 10 856-9 895 Skärholmen 34 859 35 427 568 490 255 4 628-4 309 Hela staden 881 235 897 700 16 465 14 191 6 572 66 715-57 951 Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden Ålder Stadsdelsområde 0-19 20-39 40-59 60-79 80-w Rinkeby-Kista 13 145 16 413 11 562 6 205 1 041 Spånga-Tensta 11 790 10 971 10 124 4 937 1 156 Hässelby-Vällingby 18 089 19 389 18 417 10 156 3 412 Bromma 17 518 21 435 19 383 10 204 2 938 Kungsholmen 10 296 27 032 16 476 10 902 2 647 Norrmalm 11 637 26 140 17 075 11 708 2 393 Östermalm 11 045 24 898 15 294 13 979 3 837 Södermalm 21 727 42 398 34 281 22 857 4 891 Enskede-Årsta-Vantör 21 083 33 258 24 307 11 957 4 262 Skarpnäck 10 261 15 074 12 411 5 734 1 560 Farsta 12 313 16 594 14 053 8 359 3 303 Älvsjö 7 391 6 879 7 637 3 996 1 167 Hägersten-Liljeholmen 16 663 30 758 19 736 10 717 3 002 Skärholmen 9 246 10 849 8 811 4 998 1 523 Hela staden 192 204 302 088 229 567 136 709 37 132 31
Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2013* Utländsk bakgrund Födelseland grupperat Inrikes född Irak/ Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet/ Utrikes födda Nord- Libanon/ Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista 27 578 11 310 1 473 5 368 13 097 1 644 11 599 5 707 Spånga-Tensta 15 664 6 882 1 168 3 360 7 681 902 6 685 2 750 Hässelby-Vällingby 19 476 7 118 2 386 5 619 8 317 1 487 4 740 4 045 Bromma 10 906 2 792 2 484 4 887 2 048 982 1 094 2 203 Kungsholmen 10 371 2 578 2 453 5 077 1 610 871 664 2 274 Norrmalm 11 249 2 726 2 301 6 092 1 627 782 620 2 553 Östermalm 11 999 2 185 2 166 6 055 1 449 696 610 3 208 Södermalm 18 107 4 613 4 603 9 111 2 179 1 703 1 361 3 763 Enskede-Årsta-Vantör 24 642 7 986 3 177 9 081 5 678 3 228 5 538 5 926 Skarpnäck 9 448 2 913 1 545 3 872 1 683 1 156 1 976 2 129 Farsta 12 980 4 257 1 979 4 541 2 855 1 754 2 876 3 232 Älvsjö 4 351 1 520 932 1 778 933 559 695 974 Hägersten-Liljeholmen 13 728 4 193 2 955 6 280 2 550 1 461 1 653 3 022 Skärholmen 17 291 6 735 927 5 180 8 005 1 430 4 279 4 205 Hela staden 207 790 67 808 30 549 76 301 59 712 18 655 44 390 45 991 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2013 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 9,8 7,5 Spånga-Tensta 8,9 5,8 Hässelby-Vällingby 5,3 5,2 Bromma 1,6 2,5 Kungsholmen 0,7 2,0 Norrmalm 0,7 2,0 Östermalm 0,7 2,0 Södermalm 1,2 2,4 Enskede-Årsta-Vantör 3,9 3,7 Skarpnäck 3,3 3,4 Farsta 3,9 3,9 Älvsjö 1,7 2,5 Hägersten-Liljeholmen 1,5 2,5 Skärholmen 6,8 5,9 *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 32