SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar sömn per dygn. Ca 8 timmars sömn per natt är att eftersträva för de flesta vuxna och de första timmarna är viktigast för hjärnans och kroppens återhämtning. Det är kvaliteten på sömnen som är det viktiga inte hur många timmar du sover. Detta innebär att du inte får bli störd under sömnen, inte vakna för ofta, samt att du går igenom alla sömnstadier och framför allt att du får tillräckligt med djupsömn. Djupsömnen de första timmarna är viktigast när du sover, för att kroppen ska kunna återhämta sig. Vad är sömnapné? Snarkning, och då kraftiga snarkningar, är något som ofta likställs med sömnapné. Snarkning är ett vanligt förekommande symtom på sjukdomen, men det är inte alla sömnapnoiker som snarkar. Precis som kroppen i övrigt, slappnar musklerna i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) av när man sover. Om de slappnar av för mycket kan det bli trångt i luftvägarna. Detta gör att många människor börjar snarka. Ibland blir det även svårt att andas.
Om luftvägarna blockeras helt uppstår ett tillfälligt andningsuppehåll, en så kallad apné. Andningsuppehållen kan vara från 10 sekunder upp till 1 minut. I vissa fall återkommer uppehållen flera hundra gånger varje natt. Under andningsuppehållet sjunker syrehalten i blodet. Hjärnan reagerar då med en väckningsreaktion som gör att man börjar andas igen. Reaktionen sker helt automatiskt. Den som drabbats minns oftast ingenting av uppvaknandena när han eller hon vaknar på morgonen. Hur vet du att du har sömnapné? Ofta är det en nära anhörig som först märker av andningsuppehållen.förutom snarkning och andningsuppehåll under sömnen är onormal trötthet under dagen den vanligaste indikationen på sömnapné. Andra vanliga symtom är under sömnen/natten återkommande uppvaknanden, frekventa toalettbesök, kvävningskänslor, mardrömmar och svettningar. Symtom på dagen är onormalt stor trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem och irritation. Ofta blir den som har sömnapné en sur och trött partner. Andningsuppehållen påverkar inte bara sömnen utan kan även minska lusten och den sexuella förmågan.
Bristen på fullvärdig sömn leder inte sällan till att man stundtals slumrar till, ibland även när man inte borde, eller när det rent av är farligt. Diagnos och utredning All utredning av sömnapné sker idag på specialistmottagningar. De flesta undersökningarna görs under sömnen och omfattar vanligtvis en mätning av blodets syrehalt, kontroll av luftflöde och andningsrörelser samt registrering av hjärtrytm, snarkljud och kroppsläge. Vissa metoder kräver att man sover en natt på kliniken, andra kan utföras i hemmet. Risker med obehandlad sömnapné Diabetes typ 2 Omkring 60% av alla typ 2-diabetiker beräknas vara drabbade av sömnapné. Studier visar även att sömnapné ofta åtföljs av typ 2 diabetes genom att bidra till ökad insulinresistens. Personer med diabetes och sömnapné upplever ofta en snabb förbättring av sin diabetes då andningsuppehållen behandlas. Sömnapné medför också sämre insulinresistens och stör den glykemiska kontrollen hos personer med diabetes. Syrebrist som utlöses av sömnapné är värre hos personer med diabetes än hos de som inte har diabetes och ger ökad insulinresistens. Studier visar att man genom att diagnostisera och behandla
sömnapné på ett tidigt stadium, kan ge personer med diabetes en stabilare blodsockerkontroll och betydligt bättre livskvalitet. Övriga risker Högt blodtryck Allt fler studier visar ett samband mellan sömnapné och högt blodtryck. Mer än 35% av alla med sömnapné har ett blodtryck som överstiger gränsen för vad som brukar räknas som normalt (140/90 mmhg). Sett från andra hållet beräknas 30% av alla personer med för högt blodtryck ha sömnapné. En siffra som ökar till 83% om man räknar de personer som trots behandling med tre eller fler läkemedel inte lyckas sänka sitt blodtryck. Behandling av sömnapné leder i många fall även till att blodtrycket sjunker. Hjärt- kärlsjukdom Sömnapné innebär en stor påfrestning på såväl hjärtat som hjärtats funktion. Obehandlade andningsuppehåll kan på sikt leda till bestående skador i blodkärlen och de andra organen som styr cirkulationen i kroppen. Högt blodtryck, störd hjärt rytm, hjärtsvikt och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke är exempel på detta. Genom att behandla sömnapnén minskar även påfrestningarna på hjärta och blodkärl.
Stroke Sömnapné kan öka risken för stroke. Mer än 60% av alla som drabbas av stroke har även sömnapné. Chansen att återhämta sig efter en stroke är också mindre om man samtidigt lider av sömnapné. Rekreationen kräver energi och motivation, något som även kräver att sömnapnén behandlas. Övervikt Övervikt är en inte bara en betydande riskfaktor för att utveckla sömnapné. Många gånger blir sömnapnén även en del av en ond cirkel där den som känner sig trött, äter för att hålla sig pigg, går upp i vikt och förvärrar sömnapnén. Behandling för sömnapné kan hjälpa många överviktiga att skaffa sig den energi som krävs för att börja ett mer aktivt och hälsosamt liv. Risker som även drabbar andra Trafikolyckor Studier visar att en person med sömnapné löper sju gånger större risk att råka ut för en bilolycka. Sömnbristen gör att en person med sömnapné kan vara lika farlig bakom ratten som en person som kör med alkohol i blodet. Olyckor på arbetet Bristen på sömn under natten leder ofta till att man känner sig trött under dagen. Ibland kanske man till och med slumrar till, något som kan innebära stora risker, inte minst på arbetsplatser där bristande koncentration kan leda till en olycka.
Hur behandlas sömnapné? Det finns idag flera sätt att behandla sömnapné. Valet av behandling styrs av sjukdomens svårighetsgrad, den drabbades ålder, övriga sjukdomar (framförallt hjärt-kärlsjukdom) och eventuella fysiska avvikelser i näsa och svalg. Vanligast och mest effektivt är behandling med CPAP men lindrigare fall kan vara behjälpta av snarkskena. Kombinationer förekommer också. Det finns också en del du själv kan göra för att förbättra ditt tillstånd Egenvård Att gå ned till normalvikt: Att gå ned i vikt om man är överviktig är kanske det viktigaste steget för att minska problem med sömnapné, men också för att förebygga att de uppstår på sikt. Sluta röka: Rökare blir ofta trängre i näsa och svalg till följd av svullna slemhinnor och ökad slembildning. Minska på alkoholen: Alkohol gör att musklerna i svalget slappnar av, vilket gör svalget trängre än normalt. Undvika att sova på rygg: rekommenderas ofta som första åtgärd för den som har sömnapné. Såväl snarkning som andningsuppehåll förvärras ofta när man sover på rygg. Snarkskena Snarkskena eller apnéskena är två av många benämningar på en speciell tandställning som används för att dra fram underkäken medan man sover. Skenan är ofta ett förstahandsalternativ vid snarkproblem utan sömnapnésymptom, men
används även vid behandling av sömnapnoiker. Skenan provas ut av en specialisttandläkare efter remiss från läkare. CPAP-behandling CPAP är en förkortning av Continuous Positive Airway Pressure och kallas på svenska även kontinuerlig övertrycksbehandling. Behandlingen innebär att man sover med en ansiktsmask som täcker näsa eller näsa och mun, och som via en slang och en flödesgenerator skapar ett lätt lufttryck som håller de övre luftvägarna öppna. CPAP är idag den behandling som främst rekommenderas för behandling av svår eller måttlig sömnapné. Metoden rekommenderas också för personer med kraftig övervikt och/eller någon hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen är mycket effektiv. Förbättring av den egna sömn- och livskvaliteten upplevs ofta snabbt. CPAP-behandling kräver en grundlig sömnutredning och utprovning av rätt mask och lufttryck.
Har du sömnapné? Internationella diabetesförbundet rekommenderar att man inför rutiner för mätning av patienter som uppvisar tecken på sömnapné t ex snarkning, dagtrötthet, bevittnade apnéer. Olika typer av mätning kan göras och man brukar börja med ett enkelt test för att fånga upp dem som troligtvis lider av sömnapné. Nedan är ett enkelt snabbtest. Har du sömnapné? Snabbtest 1. Snarkar du? 2. Har du haft bevittnade andningsuppehåll? 3. Sover du oroligt? 4. Har du svettningar och frekventa toalettbesök under natten? 5. Är du trött på dagen? Svarar du JA på samtliga frågor, finns det en risk att du har sömnapné.
Olika vägar för att få hjälp Om du har problem med snarkning eller misstänker sömnapné, bör du vända dig till din vårdcentral eller husläkare och be att få göra en sömnutredning. Många sömnutredningar utförs på sjukhusens öron-näsa-halsavdelning eller lungavdelning. Problem med sömnapné och snarkning kan också diskuteras med din tandläkare. Referenser: Hjärtlungfonden, Temaskrift Sömnapné, Healtysleep.com Young et al. NEJM 1993 Houston Chronicle (Reuters News Service) 2005. Strandell T. Sluta snarka börja leva. Fysiologlabs Förlag, Stockholm. Worsnop et al. Am J Respir Crit Care Med. 1998 Logan et al. J Hypertension. 2001 Basetti et al. Sleep. 1999 www.healthysleep.com Dagens Medicin 20030407
GRØSET 09.10.B.SE Denna broschyr är framtagen i samarbete med ResMed Sweden AB Bayer AB Diabetes Care Box 606 169 26 Solna Tel. 020 83 00 84 Fax. 020-83 00 94 www.bayerdiabetes.se E-mail: diabetes@bayer.com ResMed AB Jan Stenbecks torg 17 164 26 Kista Tel: 08-477 10 00 www.resmed.se www.somnapne.se Pris 10 kr April 2011