Meta Elinstallation Instuderingsuppgifter ISBN 978-91-40-68628-2 Facit Tryckning 1:1
Ta reda på I övningsboken finns en rubrik Ta reda på. Syftet med frågeställningarna är att ge uppslag till fördjupningsfrågor eller frågeställningar som kan ge upphov till diskussioner, notiser, rapporter eller korta uppsatser i samarbete med andra ämnen som svenska eller engelska. I facit lämnas dessa uppgifter utan svar. Sid 1
1 Att arbeta som elektriker 1. a) Allmän behörighet. b) Allmän Behörighet Lågspänning. 2. För att installera fast elutrustning krävs lägst BB1? 3. a) Fästa elrör i vägg. b) Spackla kring vägguttag. c) Lägga ner kabel mellan transformatorstation och elcentral i villa. d) Fälla träd kring kraftledning. e) Ansluta värmepump till elnätet. f) Fylla på vätska i jordvärmeslang. 4. a) Ingen formell behörighet behövs om anslutningsdonet är avsett för högst 16 A, 400 V och installationsmiljön inte är EX-klassad. b) BB1. c) BB1. d) Ingen. e) BB1. f) Ingen formell behörighet behövs om elkopplaren som är placerade i en egen kapsling eller dosa och installationsmiljön inte är EX-klassad. g) Ingen. h) ABL. i) ABL. j) ABL. k) ABL. 5. a) EU. b) EN (Elektriska Nämnden). c) Elsäkerhetsverket. d) SEK (Svenska Elektriska Kommissionen). e) Arbetsmiljöverket. 6. Diskussionsuppgift. Resultatet bör vara att alla nämnda egenskaper är viktiga. Sid 2
2 Distribution 1. Svenska kraftnät. 2. Regionnätet har driftsspänning 130 kv. 3. Rangordning. Lägst spänning överst. Lokalnät Fördelningsnät Regionnät Stamnät 4. Ventilavledare Elcentral Gasvakt Motorskydd 5. Strömmen slås av genom manuella strömställare. Man mäter aldrig elförbrukningen i ett ställverk. Varje fas har egen strömställare. Ventilavledare skyddar mot åsknedslag. 6. Ventilavledare Strömställare Säkerhetsventil Säkring 7. 2 Transformator 4 Elmätare 1 Jordkabel 3 Kabelskåp 5 Servisledning 8. Belastningen på de tre faserna är i regel olika. Det går inte att jorda elsystemet utan Y-koppling. Det ger bättre åskskydd. Den totala belastningen varierar under dygnet. Sid 3
9. 10. 11. 50 Ω 2 Ω 0,5 Ω 20 Ω Granit ger bästa jordningseffekten, lera sämst. Granit ger sämsta jordningseffekten, lera bäst. Både lera och granit har dålig jordningseffekt. Både lera och granit har god jordningseffekt. Jordtag korroderar lättare i granit än i lera. Jordtag korroderar lättare i lera än i granit. Jordning avleder kortslutningsströmmar. Skyddsjordskablar ska vara så tunna som möjligt. Skyddsjordskablar PE ska ha låg resistans. Skyddsjord behövs inte om det finns snabbsäkringar i anläggningen. 12. PE skyddsledare och N neutralledare är sammankopplade till PEN-ledaren. C:et i TN-C står för combined. 13. Alla tre faserna samtidigt En fas åt gången. De tre faserna och neutralledaren. Tre faser, neutralledare och skyddsjord. 14. Systemet är ett TN-S där PE och N alltid är separerade, kallas även femledarsystem. S:et i TN-S står för separated. 15. a) Fasadmätarskåp. b) Elcentral. Sid 4
3 Elcentralen 1. I en normcentral används automatsäkringar, kallas även dvärgbrytare. 2. Ja, det krävs ABL. 3. Diazidsäkring, kallas även proppsäkring. 4. Fasledare L1 har brun färg. 5. Den grön/gula PEN-ledaren ska ha en blå tilläggsmarkering. 6. PE Grön/Gul N Blå L1 Brun L2 Svart L3 Grå 7. Ledaren som kopplas mellan en strömställare och en lampa kallas tändtråd. 8. A1 är huvudcentral. 9. Serviscentral. 10. 4 Mätarsäkringar. 5 PUS-skena. 1 Huvudbrytare. 2 Plats för mätare. 3 För data/tele-anslutningar. 11. 30 V. 12. Potentialutjämning ger samma jordpotential i hela anläggningen. Potentialutjämning ger sämre skydd genom skyddsjordningen. Potentialutjämning behövs bara i nya anläggningar. Potentialutjämningsledaren ska vara så tunn som möjligt. Sid 5
4 Elcentralens komponenter 1. En säkring är en frånskiljare. En säkring är en last. Allt som ligger efter frånskiljaren kallas last. Frånskiljare är allt som bryter lasten. 2. 2 Lastbrytare 3 Lastfrånskiljare 1 Frånskiljare 4 Effektbrytare 8 Effektbrytarfrånskiljare 3. Effektbrytare. Kan även vara med frånskiljare. 4. Bimetallen värms upp av strömmen. Den böjs och för fram den svarta plattan så att kretsen bryts. 5. Tre enfasgrupper eller en trefasgrupp. 6. typ B typ C typ D 7. Den registrerar skillnaden i ström mellan fasledare och N-ledare. Den bryter strömmen om det går en ström genom skyddsledaren som är större än ett visst värde. Den bryter strömmen om N-ledaren kortsluts. Den skyddar inte om man samtidigt är i kontakt med både fasledare och N- ledare och står på ett helt isolerande underlag. 8. 4 st. Sid 6
9. 10. Sid 7
11. Säkring Färg 6 A Grön 10 A Röd 13 A Svart 16 A Grå 20 A Blå 25 A Gul 12. Ja. 13. Nej, kortvarigt tål den högre strömmar. 14. Säkringen placeras först i propphuven. Därefter skruvas hållaren i. (Att sätta i säkringen direkt är livsfarligt om inte strömmen är frånslagen!) Sid 8
15. Utsatt del på diskmaskinen är spänningssatt och därmed också PE-skenan i centralen. Eftersom PEN-ledaren ut från anläggningen har ett avbrott kan ingen kortslutningsström gå till transformatorns neutralpunkt. Säkringen löser inte ut. Mellan främmande ledande delar som diskbänken och utsatta delar samt PEskenan ligger fasspänning. Utsatt del på diskmaskinen är spänningssatt och därmed också PE-skenan i centralen. Eftersom PEN-ledaren ut från anläggningen har ett avbrott kan ingen kortslutningsström gå till transformatorns neutralpunkt. Säkringen löser inte ut. Främmande ledande delar som diskbänken är anslutna till huvudjordningsskenan. Även PE-skenan är ansluten. Huvudjordningsskenan blir spänningssatt via PEskenan. Därmed kommer anslutna utsatta delar och främmande ledande delar att inta samma potential. Här föreligger alltså ingen potentialskillnad mellan utsatta delar och främmande ledande delar. Sid 9
5 Kablar 1. a) EKLK. Installation av strömställare i tvättstuga. b) LAN. Installation av datanätverk. (I tryckning 1:2 ändras svarsalt. LAN till TP eftersom LAN inte är en fysisk kabel) c) EKK, EKRK. Installation av vägguttag i sovrum. d) EKKJ. Installation av trädgårdsbelysning. Kabeln grävs ner. e) ELAKY. Installation av telekablar. 2. En 1 meter lång kopparledare som har tvärsnittet 1 mm2 har resistansen 0,01724 Ω. En 1,5 mm2 kopparledare har mindre resistans än en 2,5 mm2. Jämför man resistansen hos två likadana koppar- respektive aluminiumledare så har aluminiumledaren störst resistans. En 100 m lång 2,5 mm2-ledare av koppar har en resistans som är mindre än 1 Ω. En 100 m lång 0,75 mm2. 3. a) Koppar. b) Entrådig. c) Skärmad. d) 5 st. ledare. e) Ja. Det finns skyddsledare PE. f) 2,5 mm 2. 4. G. 5. Isolermaterial Silikongummi Kloroprengummi Etenpropengummi Polyvinylklorid Polyeten Beteckning H O E K L 6. F1. 7. För att undvika att skadlig rök bildas vid brand. 8. PVC. (I tryckning 1:2 kommer frågan att justeras frätande saltsyra ) Sid 10
9. Brandsäkerheten hos kablar testas genom att man lägger dem i en testrigg. Kabeln spänningsätts med nominell spänning, t.ex. 400 V. En brännare med temperaturen 750 C tänds under kabeln och får brinna i 90 minuter. Kabeln godkänns om den inte kortsluts under testen och om den fungerar 15 minuter efter att branden släckts. I Boverkets test läggs kablarna på en kabelstege och spänningsätts. De utsätts för brand i 30, 60 respektive 90 minuter med temperaturerna 840 C, 940 C respektive 1010 C. 15 minuter efter släckning ska kablarna fungera för att godkännas. Sid 11
6 Elarbetsmiljö 1. a) b) 2. Ja det innebär en personfara. Sätts en skyddsjordad stickpropp i ett icke skyddsjordat uttag finns ingen förbindelse mellan utsatt del och anläggningens PE-skena. Spänningsätts den utsatta delen genom ett elfel finns ingen väg för en kortslutningsström som kan lösa ut säkringen. Utsatt del blir spänningsförande. 3. Nej. Enligt svensk standard skall anläggningsdelen frånskiljas innan ett arbete påbörjas. Strömställare är ingen frånskiljare. Det finns alltid en risk att strömställaren är felkopplad så att den felaktigt bryter N-ledaren istället för fasledaren. 1 Frånskilj. 2 Skydda mot tillkoppling. 3 Kontroll av spänningslöshet. 4. Hälla kallt vatten på elden Hälla varmt vatten på elden Kväva elden med lock Kväva elden med tidning eller grytlappar Slå på köksfläkten för att öka draget 5. Varnar alla i närheten och springer därifrån Stänger kranen på brännaren Stänger kranen till gasoltuben Bär ut alltsammans så att gasen får brinna slut utomhus Sid 12
6. 7. I en tom lagerlokal bilas en kabelränna upp med hjälp av luftdriven borrhammare. Aluminiumreglar kapas med vinkelslip i pelletsförråd. Aluminiumreglar kapas med batteridriven tigersåg i pelletsförråd. Aluminiumreglar kapas med luftdriven vinkelslip i pelletsförråd. Utanpåliggande kabel fästs med hjälp av batteridriven skruvdragare i förråd där bensin förvaras. Det krävs tillstånd att arbeta inom Ex-klassat område. Ett Ex-klassat område kan innehålla brandfarliga vätskor eller gaser. Brandfarliga gaser får inte lagras på Ex-klassat område. (Det är just på grund av ex. sådana risker områden Ex-klassas) Ett Ex-klassat område måste dokumenteras med en klassningsplan. 8. Buller, belysning, temperatur, lösningsmedel, brandfara, ventilation mm. 9. Arbetsledning, arbetskamrater, organisations, stress mm. 10. 10 ma. 11. Säkringar sitter på fasledarna. En kortslutningsström vid ett elfel där utsatt del spänningssatts av fasledaren skulle gå i fas- och PE-ledare och inte genom N- ledaren. Säkringen skulle inte lösa ut. 12. Plåthöljet på en diskmaskin. Värmeplattan på ett strykjärn. Plåthöljet på en brödrost. 13. Direkt beröring: Direkt kontakt med spänningsförande del. Indirekt beröring: Kontakt med spänningsförande del vid fel. 14. PE-ledarens resistans är det motstånd en kortslutningsström har på sin väg till transformatorns neutralpunkt. Är resistansen för hög minskar strömstyrkan och därmed tar det längre tid innan säkringen löser ut. Är resistansen tillräcklig hög löser inte säkringen ut. Det så kallade utlösningsvillkoret för säkringarna måste hållas. 15. Frånskilj anläggningen. Skydda mot tillkoppling. Kontrollera att det inte finns spänning. Jorda och kortsluta. Skydd mot närliggande spänningsförande delar. Sid 13
16. Svetsning, både bågsvets och gassvets. Arbete med vinkelslip, värmepistol mm. 17. Klass B. 18. Brandsläckare av typ A är lämplig för ex. brand i trä, papper, tyger mm. 19. Bensinmack. Silo där det förekommer damm. Förvaringsutrymme för explosiva ämnen. Transportfordon som fraktar explosiva ämnen. Sid 14
7 Installationsmiljöer 1. Det går lika bra att använda en kopplingsdosa som apparatdosa till ett vägguttag. Om man glömt fästa en kopplingsdosa i en gjutform går den inte att ersätta i efterhand. Både VP-rör och flexslang sätts samman med skarvmuff. Man kan koppla samman ledare i en takdosa. En tändtråd kan vara gul, orange, svart eller vit. Kortlingar är till för att man inte av misstag ska spika i kablarna. 2. a) 50-80 mm avstånd mellan kopplingsdosa och första klammern. b) Max. 250 mm mellan klamrar. 3. 1 Fäst TKK-klammern. 2 Lägg i kabeln. 3 Kläm fast med tång. 4. Isolation Protection. 5. IP 44 IP 43 IP 45 IP 22 6. Klass 0 Klass I Klass II Klass III 7. Kabelförskruvning. 8. Dra kabel genom VP-rör. 9. Går ej att böja VP-rör utan böjfjäder. Utan böjfjäder viks röret. Sid 15
8 Installationer 1. 2 st. gruppledningar i ett vardagsrum har arean 45 m 2. 2. 2250 mm lägsta höjd. 3. 3 st. kopplingsdosor. 4. a) 200 mm. Avstånd mellan vägguttag och golv. b) 2200 mm största höjd för elcentralens överkant: c) 1000 mm avstånd mellan strömställare och golv. d) 900 mm minsta höjd till underkanten av elcentral med dvärgbrytare. e) 1150 mm höjd över golv för uttag över diskbänk. f) 300 mm höjd över golv för spisuttag. 5. 6. 12 volt. IP67. 7. Ja, man får använda kopplingsdosa med klass IP24 i badrumsområde 2. (SS 436400) 8. a) 1. Området rakt över bastuaggregatet. b) 3. Området på 1 m höjd över bastulaven. 2 2 U 230 9. Ca 400 W för golvvärmekabel för 230 V 132 Ω P 400 W R 132 10. VP-rör eller flexslang ger inte tillräckligt skydd mot möss och andra gnagare. Sid 16
11. Jordfelsbrytare Huvudjordningsskena Huvudcentral Lågspänningstransformator Mobilt kraftverk 12. Diskussionsuppgift. Sid 17
9 Belysningskopplingar 1. 1 Enpolig strömställare 2 Kronomkopplare 3 Trappomkopplare 4 Trappomkopplare 5 Skyddsjordat uttag 6 Lysrörsarmatur 7 Lamputlopp 8 Lamputtag 9 Central 2. 3. Sid 18
4. 5. Strömställaren i nedre rummet ska flyttas till dörröppningens låssida. Sid 19
6. Sid 20
7. 8. Sid 21
9. 10. och 11. Uppgifterna 10 och 11 kan ge olika lösningar. Visa din lösning för din lärare. Sid 22
10 Kabelförläggning 1. Säkring Ledningsarea mm 2 10 A 1,5 13 A 1,5 80 A 1,6 20A 4 25 A 6 2. 3. a) 4 Enledarkabel på vägg, öppen förläggning. 5 Flerledarkabel i vägg, dold förläggning. 1 Enledarkabel nedgrävd i mark. 2 Enledarkabel i rör nedgrävd i mark. 3 Flerledarkabel i luft. l 0,027200 R 0,54 A 10 l 0,01724200 R 0,86 b) A 4 4. 5. 6. P UI 3cos P 4000 P UI 3cos I 5,8 A U 3 cos 400 3 1 Säkringar ska dimensioneras till minst 6 A. P 4000 P UI I 17,4 A U 230 Säkringen ska dimensioneras till 20 A. 7. 20 A (detta kan man komma fram till genom samma resonemang som i faktaboken s 150 151) Sid 23
8. Kabelarea mm 2 Förläggningssätt Belastningsförmåga (A) Cu 2,5 C 30 Cu 6 A2 38 Cu 10 D1 58 Al 4 A1 25 Al 10 C 57 Al 25 D2 52 Al 150 D1 197 9. Kabelarea mm 2 Förläggningssätt Rörtyp Temp. Belastningsförmåga (A) Cu 1,5 A1 PVC 20 C 19 (19,04) Cu 6 A2 PEX 40 C 35 (34,58) Al 2,5 A2 PVC 40 C 16 (15,66) 10. 11. Belastningsbehovet. Metallens resistivitet. Hur kabeln förläggs. Var kabeln förläggs. Längden på kabeln. Markens ledningsförmåga. Kabeln innehåller 5 ledare. Ledarmaterialet är aluminium. Isoleringen är PVC. Kabeln saknar yttre mantel. Skärmledaren är 29 mm 2. Isoleringen är PEX. Sid 24
12. l 0,01724100 R 0,0345 A 50 P 20000 I 50 A U 400 U IR500,0345 1,72 V Sid 25
11 ROT 1-3 Uppgifterna till detta avsnitt har olika lösningar. Be din lärare göra en bedömning av dina lösningar. 12 Belysningsteknik 1. a) Candela (cd). b) Lumen (lm). c) Lux (lx) 2. Ljusstyrkan. Ytans färg. Ljusflödet Ytans släthet Avståndet mellan ljuskälla och yta 3. Färgåtergivningsindex Ra. 4. LED-lampor. 5. Ja, men det krävs speciell dimmer. 6. Typen av arbete som ska utföras, takhöjden, rummets area, fönsterytorna, nedsmutsningen. 7. 336 lx (336,22...). 8. 1039 lx. Sid 26
13 Felsökning och reparation 1. Skyddsjordledaren är i kontakt med N-ledaren någonstans. Jordfelsbrytaren är trasig. PUS-skena saknas. 2. Slå från alla säkringarna. Slå till JFB. Slå till säkringarna en och en tills JFB slås av. Då är gruppen med felet identifierad. Kontrollera alla anslutningar i denna. 3. Fas- och N-ledare är i kontakt med varandra någonstans. En av grupperna på den fasen är kraftigt överbelastad. Skyddsjord-och N-ledare är sammankopplade någonstans. 4. Kontrollera hur många apparater som är anslutna till gruppen och beräkna deras sammanlagda effekt. 5. Det troliga är att förlängningssladden har liten area och är orimligt lång. Detta ger ett spänningsfall över sladden vilket innebär att apparaten inte får tillgång till märkspänningen. Den alltför låga spänningen och strömmen innebär att apparaten inte kan utveckla märkeffekt. 6. Detta är ett otillåtet arbetssätt. Anläggningen måste frånskiljas och säkras mot tillkoppling. Strömställaren ska bryta fasen till lampan, men är felkopplad så att strömställaren bryter N-ledaren istället. 7. Med tumregeln att D-koppling av en trefaslast ger tre gånger högre effektutveckling än Y-koppling blir effekten 3x3,2 = 9,6 W En uträkning kan se ut så här: Eftersom resistansen i varje värmeslinga är densamma oavsett kopplingsart används den som referens. Effekt per 3200 1067 W 3 fas Resistans i resp. värmeslinga P f 2 2 2 Uf Uf 230 R 49,6 R P 1067 f Effekt i D-koppling P D 2 2 U 400 3 3 9680 W (ca 9,7 kw) R 49,6 Sid 27
14 Kontroll och besiktning 1. Elfel Dåligt ansluten ledning i vägguttag Kortsluten värmekabel Avbrott i N-ledare N- och skyddsjordledare sammankopplade i 5- ledarsystem Instrument Kommentar: Sista frågan är ett fel som punkterar TNS-systemets funktion. 2. Precisering av frågan: I vilket eller vilka av följande fall ska en ohmmeter visa kontinuitet vid en kontroll före det att en TNS-anläggning tas i brukning. Inkommande PE och N-ledare är lossade från skenorna. Mätning mellan N-och skyddsjordskena. Mätning mellan inkommande N- och PE-ledare. Mätning mellan inkommande PE-ledare och vattenrör 3. Jordfelsbrytaren löser ut. 4. Mätning mellan inkommande PEN-ledare och PUS-skena. Mätning mellan N- och PE-skena med N-ledaren bortkopplad då JFB är inkopplad (förbindelsen mellan PE och N är bruten). Mätning mellan inkommande L1 och utgången av säkring på L2. 5. Spänningen ska vara frånslagen och alla apparater ska vara frånslagna. N-ledaren ska vara frånkopplad vid TNS eller så ska nollskruven vara lossad vid TNC. 6. Slå till och från strömställaren och se att lampan tänds och släcks. Mäta spänningen mellan strömställarens kontakter. Mäta spänningen mellan lampkontakterna när strömställaren är frånslagen. Mäta resistansen mellan strömställaren kontakter i från-läge. Mäta resistansen mellan strömställarens kontakter i till-läge. 7. Fasföljdsvisare/fasföljdsinstrument. 8. Mäta spänningen mellan L och PE i uttaget. Finns spänning har PE kontakt med neutralpunkten i transformatorn i TNS. I en TNC vet man att PE minst har kontakt med PE-N i närmsta central. D A A eller B A Sid 28
15 Styrsystem 1 Givare, styrenhet och styrdon (aktuator). 2 Omvandla signalen från givaren till signaler åt styrdonet. 3 PLC. 4 a) Strömförsörjning ingångar. b) Ingångar. c) Indikeringslampor. d) Kommunikationsport. e) Strömförsörjning utgångar. f) Utgångar 5 PLC. 6 Bild A är en AND-funktion. 8 7 a) AND b) OR c) NOT Sid 29
9 10 Fördelar: Endast en typ av strömställare. Ändra funktioner utan att dra om ledare. Få nya typer av funktioner. Sid 30
16 Elmiljö 1 Vagabonderande strömmar uppstår bara om någon apparat är ansluten till något som kan leda strömmen fel. Vagabonderande strömmar kan även uppstå i TNS-system. Vagabonderande strömmar märks inte om en jordfelsbrytare är inkopplad. Vagabonderande strömmar tas upp av transformatorns jordtag. 2 Minska vagabonderande ström. 3 Övertoner i 50 Hz-nätet kan ha vilka frekvenser som helst. Övertoner som inte är i fas med grundfrekvensen skapar störningar i nätet. Övertoner skapar strömmar i skyddsjordledaren PE. Resistiva belastningar skapar inte övertoner. Övertonsströmmar kan orsaka höga strömmar i N-ledaren. 4 Uninterruptible Power Supply (avbrottsfri kraftförsörjning). 5 Alla jordförbindelser i en anläggning har samma potential. Spänningen i alla vägguttag är exakt lika. Elektriska fältet kring alla ledare är noll. Tele-, data- och elledningar har gemensam jordpotential i en fastighet. 6 10 mm 2. 7 Skärma av alla kablar och apparater. 8 Om apparaten är ansluten via stickpropp och apparatens strömställare är ansluten till uttagets N-ledare kommer apparaten att spänningssättas fram till strömställaren. 9 Installera filter i lasten som skapar övertoner. Välja utrustning som är av bra elmiljökvalitet. 10 Likriktare, batteri och växelriktare. 11 Sjukhus och andra anläggningar där strömavbrott får allvarliga konsekvenser. 12 Vid åsknedslag bryts förbindelsen med anläggningen och överspänningen leds ned till jord. Sid 31
17 Motorinstallationer 1 Asynkronmotorn. 2 1 Motorplint 2 Lager 3 Koppling 4 Axel 5 Stator 6 Rotor 7 Lager 8 Kylfläkt 3 1500 r/min. 4 8 A. 5 6 Medurs. 7 Saknas i övningsboken. Felet kommer att rättas i nästa tryckning. 8 International Mounting. 9 Styra rotationen. Överför ström mellan den fasta kontaktpunkten och rotorns lindningar. Sid 32
10 Exempelvis så här: 11 Bryta strömmen om temperaturen blir för hög. 12 Uppvärmning vid frostrisk. 13 Bimetaller bryter strömmen om den blir för hög. Bimetallen böjs så mycket att kontakten bryts. 14 Startströmmen vi direktstart är hög. Y/D-start ger mindre startström än direktstart. Vid Y/D-start startar motorn i Y-läge genom att motorlindningarnas ena ände kortsluts. Mjukstartare ger mindre startström än direktstart. 15 Frekvensomformare. 16 Skrivare, svarv, kopiator m.fl. Sid 33
18 Ritningar och scheman 1 Ritning visar utseende, placering mm. Scheman visar funktion. 2 Trappomkopplare Central Trappomkopplare Korsomkopplare Lysrörsarmatur Skyddsjordat uttag Stamledning Fasadmätarskåp Ljusreglerare Tidströmställare Rörelsevakt Uppåtgående kabel Nedåtgående kabel 3 Kretsschema. Sid 34
4 Tryckknapp slutande Slutande fördröjt frånslag Tryckknapp brytande Kontaktor Vred slutande Vred brytande Magnetventil Tvålägesvred Larmtryckknapp slutande Tidrelä Slutande fördröjt tillslag 5 a) Säkring nr. 2. b) Tryckknapp nr. 1. 6 Ledare Skyddsledare Neutralledare Kraftkrets för växel- och likspänning Styrkrets för växelspänning Styrkrets för likspänning Förreglingskrets Färg Grön/Gul Ljusblå Svart Röd Blå Orange Sid 35