Sammandrag av kulturhistoriska värden inom delgeneral planeområdet för skärgården och kusten i Sibbo

Sammandrag av kulturhistoriska värden inom delgeneral planeområdet för skärgården och kusten i Sibbo Rapport 2.3.2008 Tmi Lauri Putkonen 1

Sammandrag av kulturhistoriska värden inom delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo Rapport 2.3.2008 Beställare Genomförande Översättning Sibbo kommun FCG Suunnittelukeskus Oy Tmi Lauri Putkonen Stig Wilkman Helsingfors 2008 Pärmbilderna: Uppe till vänster Aspnäs, Gumbo, till höger Östersundom kapell, nere till vänster Husö gård, till höger väderkvarnen i Eriksnäs 2

Sammandrag av kulturhistoriska värden inom delgeneralplaneområdet för skärgården och kusten i Sibbo Rapport 2.3.2008 Tmi Lauri Putkonen Utredningen om Sibbo kommuns byggnadsarv och kulturmiljöer 2005-2005, Karoliina Periäinen och Camilla Rosengren, utgör grunden för materialet. Materialet som nu behandlas har presenterats med samma numrering som i utredningen om Sibbo kommuns byggnadsarv. Jag föreslår följande skyddsbestämmelser som delgeneralplanebeteckningar: -område Sr-område -område Område som skall skyddas med stöd av byggnadslagstiftningen Särskilt värdefullt, enskilt objekt som skall skyddas med stöd av byggnadslagstiftningen Arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefullt bebyggt område Arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefull byggnad Område där grunddragen i den kulturhistoriskt värdefulla miljön bevaras Arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värdefullt objekt. Värnande om kulturmiljöns särdrag i dess omgivning skall beaktas MA- SM Värdefull bebyggd miljö av riksintresse Fast fornlämning som skall skyddas med stöd av lag om fornminnen 111 Östersundom kulturlandskap Östersundom kulturlandskap breder ut sig på bägge sidorna om Gamla Borgåvägen. Östersundom herrgårdsområde och åkerslätt samt Villa Björkudden, som ligger vid havsstranden, utgör delar av kulturlandskapet. - Östersundom herrgårds röda huvudbyggnad, vars mittersta del har två våningar, är från år 1878 (Th. Decker). Byggnaden omges av en gammal park. Den f.d. förvaltarens bostad är från år 1842. Sädesmagasinet, brännvinsbränneriet och smedjan, som har murats av tegel, är från samma tid. De äldre delarna av stenladugården som har mansardtak är från år 1875. I gårdens stora trädgård fi nns stenterrasser från 1800-talet. - Björkudden, Zachris Topelius hem på äldre dagar har byggts år 1859 (W.Linsén). - Östersundom kapell, som är av trä, har byggts år 1754. Till formen är kapellet en långkyrka, med avfasade gavlar. Sakristian ansluter i nordost till kyrkan och i dess västra gavel ett vapenhus som slutar i ett torn. MA-Värdefull bebyggd miljö av riksintresse 433001 Östersundom herrgård Herrgårdens huvudbyggnad, som arkitekt Theodor Decker har ritat, samt herrrårdsmiljön, ligger i det värdefulla området på riksnivå som en kulturell och landskapsmässig dominant i gamla Borgåvägens vägmiljö. Herrgårdens huvudbyggnad som har drag av nyrenässans, har uppförts år 1873. Herrgårdens sidobyggnad har sannolikt byggts år 1840. Den stora stallbyggnaden av kalktegel, som Waldemar Aspelin har ritat, är från år 1915. Redskapsskjulet är av fackverkskonstruktion. Den gamla stenladugården utvidgades år 1887 genom att använda en blandning av ljung och lera. Vid ån fi nns en kvarn. En allé leder till gården. Herrgårdsträdgård. 433002 Karlvik En gård som hör till Östersundom herrgård. Gården är i ursprungligt utförande. Den används i dag som hästgård. 3

433005 Östersundom kapellkyrka Ett rött kapell som år 1754 byggdes för invånarna i skärgården och kusten i Sibbo. Kapellet anknyter väsentligt till Östersundom herrgårds skeden. Kapellet är en kyrklig byggnad. Kapellet är av trä och rektangulärt med avfasade knutar, rödmålat och försedd med ett torn i väster. Den nuvarande exteriören är från slutet av 1800-talet. En välbevarad, landskapsmässigt och arkitektoniskt speciellt värdefull kyrkobyggnad. Byggnaden är väsentligt förknippad med såväl Sibbos som huvudstadegionens historia. Kapellet omges av en gammal begravningsplats med stenmur. (Kyrkolag) 433006 Kyrkokvarter En liten bostadsbyggnad alldeles från början av 1900-talet. Byggnaden hör till helheten som Östersundom kapell bildar. Byggnaden har genomgått vissa förändringar, men den är viktig med tanke på helheten. 433007 Rönnbacka Två bostadsbyggnader från 1930-talet, nära Östersundom kapell. Byggnaderna har ändrats men de ligger tillsammans med grannfastigheten i rad och bildar en gräns mot kapellmiljön. 433008 Talludd En 1930-tals bostadsbyggnad nära Östersundom kapell. Byggnaden har ändrats men ligger tillsammans med grannfastigheten i rad och bildar en gräns mot kapellmiljön. 43011 Tallbacka En tvåvånings bostadsbyggnad från år 1936. Byggnaden har bred stomme och mansardtak och ligger nära den gamla skolbyggnaden i Östersundom. Tidstypisk. 433012 Villa slottet Villa slottet är en villalik, rätt så stor bostadsbyggnad från år 1920. Villan ligger invid Lass Malms. Vissa ändringar har gjorts, men villan är fortfarande en betydande del av helheten vid vägen som leder till kapellet. Jugenddrag. 433014 Trekanten Före detta skolbyggnad i Östersundom, numera barndaghem. Jugendinspirerad. Den ursprungliga exteriören har ändrat som en följd av entréfasadens utvidgning. 433018 Rödje-Fants Gamla Rödje Fants stomlägenhet, styckad år 1790. En röd huvudbyggnad från år 1739, den nuvarande exteriören med jugenddrag från år 1923. En byggnadshistoriskt värdefull huvudbyggnad som ligger på en synlig plats i Borgåvägens miljö. Veterligen den äldsta jordbrukslägenheten i Östersundom by. 1112 Björkudden En tvåvånings timmerbyggnad som har uppförts åren 1856-58 och i tiden hört till Östersundom herrgård. Wil- helm Linsén har ritat byggnaden. Zachris Topelius köpte den år 1879 till bostad på äldre dagar. Byggnadens drag av tidstypisk villaarkitektur har bevarats väl. Till helheten hör en mängd ekonomibyggnader från 1880-talet samt ett lusthus i parken, som omger huvudbyggnaden. Värdefull byggd miljö av riksintresse. 113 Husö Husö herrgårds område. Huvudbyggnaden med gårdsområde, åkerslätten, hästfållorna och Husö viken bildar en kulturellt sammanhängande helhet mellan Natura-områdena. Husö herrgård är en vanlig arvegård från 1600-talet, tills det att hertig Karl ändrade den till en donationsgård. Gården som ligger på Husholmen, som i dag fastvuxen med fastlandet, fi ck vägförbindelse först på 1860-talet, därförinnan färdades man med färja. Gården har sedan 1800-talet ofta bytt ägare. Den nuvarande ägaren, Helsingfors stad, arrenderar det till ett ridstall och skola. Sr-område 1111 Husö Herrgårdens huvudbyggnad och gårdsområde. Huvudbyggnaden är ursprungligen från medlet av 1800-talet, ett stall av timmer och andra byggnader är från 1800-talets senare del och en ladugård av tegel från början av 1900-4

talet. Huvudbyggnaden, som har uppförts i medlet av 1800-talet, var ursprungligen en 1-vånings byggnad som var utrustad med en rätt så hög dubbelsidig korsgavel. År 1911 förhöjdes hela byggnaden med en våning, varvid en låg fronton lämnades på vardera långsidan. Ombyggnaden gjordes enligt arkitekt Waldemar Aspelins riktningar. Före detta förvaltarens bostad, den nuvarande ridstugan från slutet av 1800-talet, tvättstugan, d.v.s. bastun, ett kärrlider med korsgavel, en stallbyggnad från 1800-talet av timmer samt en tegelladugård, numera ett stall, som har uppförts i början av 1900-talet, omger ekonomigårdsområdet. Förvaltarens bostadsbyggnad har sedermera förlängts. 1001 Björntorp Två bostadsplatser från 1873 har betecknats på platsen. Två bostadsgrupper finns kvar. Torpen i Östersundom, huvudbyggnaden fi nns kvar, byggd år 1800. Ett tiotal gårdsbyggnader, en del eventuellt från 1700-talet. Den ena av huvudbyggnaderna och gårdsområdet är i bostads-/fritidsbruk, den andra, längre västerut, gruppen som gårdsbyggnaderna i dag bildar står tom. Huvudbyggnaden har eventuellt fl yttats till Solbacka. 1002 Kuntokallio Ett kurscentrum på Björnsö ursprungligen Kisakallio. Arkitekt, professor Antero Pernaja ritade kurscentrumet på uppdrag av Suomen Naisten Liikuntakasvatusliitto. Byggnaden representerar planeringsidealet i anslutning till idrottsbyggnader på 1940-50-talet. 114 Majviken-Svartviken Majvikens villaområde, som också omfattar Svartvikens torp. Handelsträdgård med växthus. Åkrar. Villan i Majviken och Svartvikens torp samt övriga byggnader. Sr-område 1109 Majvik Leonard Borgström lät år 1907 bebygga villatomten som ursprungligen hörde till Östersundom herrgårds marker. Villan byggdes enligt Bruno Aspelins ritningar. Villan, som delvis har uppförts i två våningar, har tvärgavlar och en stor glasveranda. Byggnaden har utvidgats år 1922. Övriga byggnader, en bastu (1917), fogdens bostad, ett magasin, ett vedlider, en lekstuga från år 1915 samt ett badhus som har fl yttats från Sjötorp. Därutöver Sjöholms torpbyggnader, som anslöts till villan, när torparen fl yttades till Björntorp på Björnsö. Trädgården inrättades år 1922 och den blev sedermera en handelsträdgård, växthusen byggdes år 1930. Mineralog, professor Leonard Borgström, född på Östersundom herrgård, lät bygga Majvik. Han fi ck i bröllopsgåva en villatomt i Svartviken år 1907. Tomten var en sammanslagning av många torp. 1110 Svartviken Ett torp från år 1910 som har hört till villan på Majvik. I anslutning till torpet byggdes växthus som betjänade handelsträdgården. 112 Gumbostrand Stranden och åkerslätten i Gumbostrand. I åkerslättens kant ligger bl.a. Gumbostrands skola, Fransmans gamla butiksbyggnad med strandbrygga. En vacker strandväg. Ett kulturområde vid kusten. Sr-område 1107 Aspnäs Aspnäs lägenhet, där Fransmans butik verkade från slutet av 1800-talet till år 1962 i ett av rummen i den långa byggnaden. Huvudbyggnaden med mansardtak är från 1800-talets senare hälft, nuvarande exteriör från år 1918. På denna plats fanns år 1873 ett torp. Aspnäs lägenhet var ursprungligen arrenderat från Söderkulla gård och inlöstes år 1923 till eget. 1231 Gumbo skolan En skolbyggnad från år 1919. Närmiljön med den rätt så nya boden bredvid skolan samt Björkberga gamla torp i grannskapet bildar en helgjuten helhet. 1114 Björkberga Björkberga torp i sluttningen vid Gumbostrands skola, enligt BHR uppfört år 1915. På platsen fanns redan på 1770-talet ett torp. 5

1106 Gumbo Ingenjör Erik Hartwall lät bygga rundtimmervillan i Gumbo åren 1919-20. Villan byggdes enligt arkitektbyrå Frosterus & Gripenbergs ritningar. Avsikten var först att det höga valmtaket skulle täckas med halm, men slutligen gick man in för pärtor. Byggnadens formspråk representerade dansk landsbygdsarkitektur, så att Hartwalls danskbördiga unga fru skulle ha trivts bättre. Byggnaden har renoverats på 1990-talet, men dess ursprungliga drag har huvudsakligen bevarats. På gårdsområdet fi nns ekonomibyggnader från 1920- och 1940-talen. Nämnas bör att industri också har idkats i Gumbo allt sedan slutet av 1920-talet. Här verkade en patentkorksfabrik som tillverkade kapsyler för Hartwalls läskdrycksfabrik i Helsingfors. 1104 Rospiggen (Rosvik) Villan i Rosvik är förknippad med en mångsidig fi nsk industrihistoria. Gottfrid Strömberg, som lade grunden till storföretaget Strömberg, lät bygga villan ungefär år 1918. Timmervillan som har tvåvåningar bär ett brant mansardtak med en fronton som ansluter till en altan. Guldsmeden Lauri Viljanen köpte villan år 1927. Carl-Gustaf, Lars och Paul Ingman köpte Rosvik på 1990-talet. I helheten ingår dessutom en mindre villa från 1930-talet samt två nyare bostadsbyggnader. 1117 Rönnäs Hönshuset byggdes år 1929. Kommanditbolaget K. Hartwall fl yttade år 1942 sin fabrik från den s.k. portstugan nere vid Vainuddsvägen till hönshuset. Dessutom fi nns här Villa Hartwall, som byggdes år 1927, även det ett f.d. hönshus. Hönshuset är en intressant industribyggnad med två våningar. 1101 Strandby Villa Strandby villa som har byggts i Eiro i Gumbostrand är bland de äldsta på området. Erik Ascholin lät bygga villan år 1889. Timmervillan har delvis två våningar och dess ursprungliga nyrenässanssiska exteriör har bevarats. 116 Sibbovikens kulturlandskap Byggnadsbeståndet vid Sibboviken är huvudsakligen från 1900-talets senare del. Joensuu gårds huvudbyggnad och fl ygelbyggnad från 1700-talet ligger på Fladans strand. Bosättningen ligger rätt så jämnt på bägge sidorna om vikens norra del. Med undantag av några villor som närmast har byggts på 1900-talet är områden på Eriksnäs och Hitå gårdar söder om motorvägen betydligt glesare bosatta. Åkrarna och ängarna ligger fortfarande på sina historiska platser, visserligen har deras areal minskat särskilt i området norra del på grund av att det har byggts bostadsområden. MA-Värdefull bebyggd miljö av riksintresse 124 Eriksnäs gård Eriksnäs historiska herrgårdsområde med åkrar och byggnader. Säteri och senare ett frälsehemman på livstid. Gården är nu privatägd och ett centrum för ridsport. Eriksnäs åtnjöt säterifrihet åren 1598-1683, varefter gården överläts till Klas Ekelöf som frälsehemman på livstid. På 1700-talet började J. E. Nordberg rusta upp gården och hans son, Carl Fredrik Nordenskiöld, inrättade en trädgård med många ädelträdssorter. Under Nordenskiölds tid byggdes en ladugård av natursten (ca år 1750). Ladugården torde vara socknens äldsta stenladugård. Väderkvarnen är likaså från denna tid. År 1746 hade gården fem torp. Senare inrättade Eriksnäs fiskartorp bl.a. på Simsalö, Krä- maröarna samt på Estlotan. När gårdens före detta huvudbyggnad brann år 1810 byggdes en ny, lite bättre byggnad. Eriksnäs hölls inom släkten Nordenskiöld fram till år 1906. År 1916 övertog minister Enckell gården som huvuddå renoverades och utvidgades enligt arkitekt Armas Lindgrens ritningar. Huvudbyggnaden med sidobyggnader, som är välbevarade, arbetarbostäderna, väderkvarnen, byggnaderna som i dag används som stall bl.a. nejdens äldsta stenladugård är från 1700-talet, övriga byggnader samt hästfållorna bildar en värdefull miljö. -område 1230 Eriksnäs gård Gårdens symmetriska gårdsområde i gustaviansk stil från år 1810, samt möjligtvis ännu äldre sidobyggnader till den före detta huvudbyggnaden på 1700-talet. Före detta ladugården och stallet samt det övriga gårdsområdet. Byggnaden som uppfördes år 1810 i gustaviansk stil är en 1-våningsbyggnad av träkonstruktion, där de över takfallen har ett avfasats till ett mansardtak. Bottenplanet har anknytning till byggnadstyp med fem rum med en central sal. Efter år 1916 grundrenoverades byggnaden enligt professor Armas Lindgrens ritningar. Bägge fl ygelbyggnaderna torde härstamma från medlet av 1700-talet. Parken och trädgården är vardera från medlet av 1700-talet. Ladugården med höga väggar av natursten har byggts år 1750. Andra gamla byggnader samt på berget stommen till en väderkvarn, utan vingar. 6

127 Viksund (Sävelniemi) Arkitekt August Nordberg på Kiseleffs arkitektbyrå ritade villan som blev färdig år 1888. Byggherrar var professor Magnus Gottfried och Johanna Schybergson. Villan är av timmer och den är brädfodrad. Sadeltak och tvärgavlar. Mellan tvärgavlarna fi nns en öppen veranda. Villan hade ursprungligen tre verandor, numera två. Andra byggnader: en bod och en bastu. Villan är belägen på en hällmarkstomt, framför villan fi nns en gräsplan. 1115 Eryx villa Arkitekt Veikko Malmio har ritat fritidsbostaden som är av tegel, uppförd år 1956. Ett bra exempel på 1950-talets planering av privata byggnader. 1202 Källvik Ett gammalt fi skehemman från 1700-talet i Kalkstrand. En ny huvudbyggnad från år 1952, den gamla huvudbyggnaden ligger vid stranden, gårdsbyggnader. Torpet som har betecknats på senatskartan år 1873 har fl yttats från Löparö. En bod på andra sidan vägen. 1206 Landsend Landsend, som var skådespelaren och regissören Edvin Laines sommarvilla, har byggts år 1940. 1208 Kesäranta, Nothusviken Ett gammalt torp, enligt BHR från 1900-talet. Årtalet 1877 har inristats på stranden. Edvin Laine fi lmade här strandscenen ur Här under polstjärnan. 1209 Kaihäll En vacker udde, brant strandbrink. Flera byggnader bildar en helhet. Ett pensionat har verkat på området. Byggnadsåret är 1920 enligt BHR, kan vara äldre. 1214 Bönehustomten Ett bönehus som har byggts år 1934. Bönehusföreningen Tabor äger bönehuset. 1216 Solhäll Ett bönehus från år 1947. Sibbo svenska friförsamling r.f. äger bönehuset. 1219 Grahns En fritisbostadshelhet från 1950-talet i grannskapet till gruvan i Kalkstrand. Arkkitehtitoimisto O. Leka och K. Arajärvi har ritat helheten. Hällmarksvegetation och pelarenar. 1227 Fölisholm Wickströms butik på Nordholm. Butiken inledde verksamheten i Otto Boxströms ägo, eventuellt redan år 1886, och butiken verkade till år 1981. Den största byggnaden blev färdig år 1894, dessutom fl era bodar från 1800-talet. År 1873 fanns här ett torp. Det äldsta torpet, sannolikt från början av 1800-talet, ligger av de gamla byggnaderna längst i söder. Butiksbyggnaden med bodar och djurstall ligger i den norra delen. Strandboden är från 1890-talet. Huvudbyggnadens gavel har på hela bredden utvidgats 4 m. År 1832 byggdes en väg till butiken, därförinnan tog man sig till butiken med båt eller till fots över bergen längs en brant stig som går längs en bergsskreva. Många skutor kunde ibland ligga för ankar i viken. 1222 Salparstrand Vid stranden fi nns en byggnad med mansardtak. Byggnaden har uppförts i slutet av 1800-talet. Nothus från slutet av 1700-talet början av 1800-talet. Byggnaderna ligger i strandlinjens riktning vid vattenbrynet. Intressant läge och närmiljö. 7

1220 Salparbacken, skola Folkskolan i Salpar byggdes år 1955. Typisk 1950-tals arkitektur med åstak och ljusbrun rappning. Byggnaden har i enlighet med idealen placerats i skogen omgiven av träd. 121 Kariluoto gård Kariluoto gård styckades från lägenheten Thomasas. Den gamla huvudbyggnaden är från år 1876. Byggnaden har tvärgavelsidyll, den är L-formad, har timmerstomme och är brädfodrad. Den gamla huvudbyggnaden utvidgades och förhöjdes på ett typiskt sätt. Stentorps huvudbyggnad från år 1951. Trädgård, åkrar. I dag styckad i tre delar. Sr-område 125 Fabriken i Kalkstrand Kalkstrands fabriksområde. Historisk industrimiljö. Arkitekt Gösta Kajanus har ritat huvudkontoret år 1939. Ett bostadshus för anställda från år 1938. I Sibbo bröts kalksten redan på 1500-talet. Gamla namn, såsom Kalkbruksfjärden, tyder också på kalkgruvans långa traditioner. Kalkbrytning i stor omfattning inleddes i Träskby i och med befästningsarbetena på Sveaborg i medlet av 1700-talet. Då både bröts och brändes kalk för kronans räkning. Gruvdriften inleddes på nytt efter år 1933 som storindustri, när Lohja Oy köpte området. Fram till år 1938, när vägen blev färdig, transporterades allt sjövägen. Huvudkontoret och arbetarbostäderna uppfördes åren 1938-1939. Såväl materiel som murare för kalkugnen skaffades från Höganäs fabriker i Sverige. Kvarnen, som omfattar åtta silor, är den största byggnadshelheten. Kalkgruvdriften var redan på 1960-talet i vågskålen, men produktionen stimulerades och blev mångsidigare. De flesta anställda kom från Träskby och många arbetarbostäder har byggts i närheten. -område 128 Bostadsområdet i Kalkstrand Bostadshus som arbetarna vid fabriken i Kalkstrand själv byggde på 1940-talet och senare. Området omges av skog och byggplatserna är stora. Tidsmässigt rätt enhetligt egnahemshusområde som har byggts nära kalkfabriken. Byggnaderna är typiska för 1940-50-talen, men individuellt utformade. Byggplatserna är stora och bostadsområdet spatiöst. -område 151 Kulturlandskapet på Löparö En kulturhistoriskt värdefull helhet som har byggts på stränderna vid Löparö sund. Löparö gårds områden från 1600-talet, tidig villabebyggelse från medlet av 1800-talet. Skärgårdsbosättning och senare stugbosättning. Ett landskapsmässigt värdefullt sund. MA-Värdefull bebyggd miljö av riksintresse 152 Löparö gård Löparö gårds område ligger på stranden vid Löparö sund. Gårdens huvudbyggnad med åkrar och byggnader som har historisk anknytning. Löparö by med två hus var på 1560-talet belägen på en kulle i kanten av nuvarande Källängen. Byns åkrar låg längs bäcken som i dag rinner söderut och ängarna på byns östra sida och gränsade till Löparö sund. Väglinjen som sträcker sig över sundet härstammar redan från den tiden. Löparö rusthåll låg på den nuvarande platsen, på kullen vid Löparö sunds västra strand. Rusthållets åkrar låg i smala tegar omedelbart söder om huvudbyggnaden och ängen låg på den norra sidan och gränsade till Långberget och Löparö sund. Bytomten avfolkades under 1800-talets första hälft och Rusthållet utvidgades till en herrgård. Bosättning bildades såväl norr om gården på Talludden som på Löparö sunds västra strand. År 1873 hade gården en egen trädgård och en allé som ledde till gården från sydväst, från en vik på det smalaste stället i Löparö sund. Gårdens f.d. ängar hade huvudsakligen ändrats till åkrar. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. -område 1506 Löparö gård Löparögårds huvudbyggnad och gårdsområde. Gårdens ägare har ritat byggnaden. Ingenjörkapten Henrik Tallgren verkade på 1860-talet vid befästningsarbetena på Sveaborg. Byggnaden är av gråsten, slottslik och representerar nyklassicism. Huvudbyggnaden som har två våningar hade ursprungliga ett brant tak i schweizisk stil. Det nuvarande taket är från tiden efter branden år 1887. En del av fönstren är enligt kraven på symmetri blindfönster. I gaveln har funnits ett utkikstorn. På fasaden mot stranden har tidigare funnits någon form av balkong och i gaveln en vinterträdgård. Stallet och sädesmagasinet, bägge av sten och timmer, torde vara av samma ålder som huvudbyggnaden. I skogen nära gården fi nns resterna av en salpeterugn från 1500-talet. Omväxlande vyer över ängarna präglar kulturlandskapet som omger gården. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1504 Villa Löpar Villan är f.d. Löparö gårds huvudbyggnad som har uppförts i början av 1800-talet. Den fl yttades år 1866 till sin nu- 8

varande plats och utvidgades. Ritaren okänd. Byggnaden är en stor brädfodrad timmerbyggnad med sadeltak, två våningar och en vindsvåning. Utformningen bygger på symmetri. Takutsprången är djupa och anblicken är villalik och schweiziskt betonad. Två öppna verandor, varav den ena är en balkong över entréverandan. Byggnaden har tegeltak. Byggnaden är gulmålad och foderbräderna vita. Byggnaden omfattar 11 rum, två kök och en källare som har delats till två bostäder. Villan har renoverats åren 1920, 1936 och på 1990-talet. Övriga byggnader: en bastu, ett båthus, en bod, en verkstad, som år 1978 utvidgades till sommarvilla. Villan ligger på ett högt berg vid Löparö sunds mynning. Stora ekar kantar gårdsområdets gräsplan. Villafastigheten har styckats från Löparö gård. Dessutom en trädgård, en gammal bod och en bastu. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1503 Mattsas Platsen, som kallas Hyddan, har hört till Löparö gård. Ett vackert gårdsområde. Enligt uppgifterna i BHR är byggnaden från år 1800, bland de äldsta i skärgården. En typisk byggnad omfattande en stuga med förmak. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 153 Talludden (Lindudden) Löparös patron, ingenjörkapten Henrik Tallgren, ritade och lät bygga villan på 1860-talet. En stor brädfodrad, symmetrisk och klassicistisk timmerbyggnad med två våningar och sadeltak. Villan är belägen vid Löparös norra strand. Byggnaden har en glasveranda och en öppen veranda och på den en balkong. Fönstren har mörkgröna luckor och på dem halvcirkelformade prydnadsmotiv. Salongen och matsalen är inredda med ursprungliga, antika möbler. Övriga byggnader: en stor bastubyggnad från 1960-talet, en lekstuga, ett gammalt renoverat badhus, en gammal tvättstuga, som har byggts om till garage. Förbindelsebryggan har rivits. Villan ligger vid Löparös norra strand omgiven av stora gräsplaner. Stora gamla träd: lindar, ekar, lönnar, tallar. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. -område 1509 Löparö torp Ett torp från början av 1900-talet. Byggnaden, som har sadeltak omges av ett gårdsområde, ligger i åkerkanten på en kulle. Gårdsbyggnaden är av timmer. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1508 Eriksnäs, Löparö Helsingforskrögaren Karl König lät uppföra Köningsberg år 1886. Villan som har två våningar är av timmerkonstruktion och brädfodrad. En representativ klassicistisk villa. Villan är symmetriskt ritad, vilket gäller såväl bottenplanet som fasaderna. Byggnaden har en öppen veranda och en taklykta mitt på fasaden mot Löparö sund. Verandan är byggd på sirliga pelare. Bottenvåningen har fyra rum och kök, övre våningen två rum. Tre gamla kakelugnar har bevarats, likaså de ursprungliga tapeterna i två rum. Övriga byggnader: en gammal bastu har renoverats till en villa. En jordkällare. En gammal brygga har iståndsatts år 1990, räcket har samma konstruktion som verandaräcket. Miljön: Villan ligger på en synlig plats vid Löparö sund. Bakom villan fi nns en sandplan och naturskog. En gammal trädgård med ekar och lindar. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1507 Mattsas Mattsas, som är av typen parstuga, var ursprungligen en självständig lägenhet, som senare, eventuellt i slutet av 1700-talet, var torp under Löparö gård. Gårdsområdet. Länsman Henrik Tallgren köpte Mattsas år 1864. Stugan har eventuellt varit en inrykande rökstuga. Stugan är byggnadens äldsta del. Dessutom fi nns det en bod. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1301 Kesäkumpu Bostadsplats sedan år 1873 på Hermisnäset vid Stadsviken. Enligt BHR uppgifterna har byggnaderna uppförts år 1925. Huvudbyggnadens och gårdsområdets typiska anblick har bevarats, gårdsområdet ändrats mera parkbetonat. 1302 Hemmingsnäs På området fi nns två mindre byggnader med sadeltak. Enligt BHR uppgifterna har byggnaderna uppförts år 1920, men de kan vara äldre. 1304 Hemmingsberg Torpet har byggts år 1850. I närheten har ett torp från år 1873 betecknats. En lång gårdsbyggnad på grannfastigheten har ursprungligen hört till torpet. 9

1306 Hasselbacka Småskepparlägenhet. En lång gammal byggnad som har byggts i etapper ser ut som en typisk byggnad vid havskusten. Den äldsta delen är från 1880-talet. Dessutom fi nns här gårdsbyggnader, en stengård har bevarats. 131 Gårdarna i Spjutsund Gamla skattehemman, bylandskap, strandbebyggelse samt traditionellt odlingslandskap vid en väg som har betecknats på senatskartan år 1873. Spjutsunds byområde har länge varit bebott, år 1543 nämns sju lägenheter: Kitts, Knuts, Martis och Smeds samt ytterligare tre, som Mats Larsson, Simon Larsson och Mats Staffansson od- lade. År 1607 förlänades Bernt Nyman först Knuts och Martis lägenheter, senare också byns övriga lägenheter. År 1621 donerades hela byn till Joakim Berendes på Strömsberg i Borgå. Säteriet som byggdes upp kring Mats Larssons gård blomstrade på 1630-talet då Joakims änka Gertrud von Ungern ägde gården. Änkan bodde åtminstone någon tid i Spjutsund. Säteriet förföll dock. Ägarna bodde i Stockholm och år 1683 var dess 70 åriga historia förbi. Därförinnan hade man år 1670 hunnit grunda Storsmeds gård. Av de ursprungliga gårdarna ligger endast Smeds, Kitts och Skogby kvar på samma plats som för 200 år sedan. Smeds och Kitts hör till skärgårdens och kustens inventeringsområde. Smeds styckades år 1810 till Smeds- och Vikbacka lägenheter. Förutom de ursprungliga skattehemmanen är lägenheterna Houberga och Smedjetorpet övriga betydande objekt. Bägge har traditionella gårdsområden samt gamla bodar som har inlemmats i tidigare inventeringar. På stranden i Östervik fi nns en gammal fi skehamn. Spjutsunds skola hör till de äldsta i Sibbo. -område 1309 Spjutsunds folkskola Spjutsunds skola är en av de äldsta f.d. folkskolorna i Sibbo. Beslutet om att inrätta skolan fattades år 1895 på Skogby gård. Man beslöt bygga skolan utgående från ritningarna för Massby folkskola, Carl-Johan Myrstén, direktör för Söderkulla lantbruksskola, har med stor sannolikhet ritat skolbyggnaden. David Sirén från Gesterby snickrade skolans fönster, dörrar och inredning. Ortens bönder skaffade byggnadsmaterialet. År 1897 invigde kyrkoherden byggnaden. Skolan fortsatte sin verksamhet till år 1967. Därefter använde medborgarinstitutet skolan till år 1998. Numera är skolan i privat ägo. 1310 Vikbacka Smeds gård, Spjutsunds stomlägenhet från 1500-talet styckades år 1810 till lägenheterna Smeds (Nedre Smeds) och Vikbacka (Övre Smeds). Huvudbyggnaden är från 1800-talet. Gamla gårdsbyggnader. Spjutsund by har betecknats år 1873 på platsen. Huvudbyggnaden har en aning moderniserats, men ser huvudsakligen ut som på 1930-ta- let. En hög entréveranda. På gårdsområdet fi nns en stor ladugård av sten och trä samt många bodar, varv de äldsta är från 1800-talet. Åkrarna sluttar mot stranden. 1311 Smeds Smeds gård. Spjutsunds stomlägenhet från 1500-talet styckades år 1810 till lägenheterna Smeds (Nedre Smeds) och Vikbacka (Övre Smeds). Huvudbyggnaden är från 1800-talet. Spjutsund by har betecknats år 1873 på plat- sen. Huvudbyggnaden har moderniserats. På gårdsområdet fi nns en stor ladugård, en rad gamla bodar, övriga gårdsbyggnader. Åkrarna sluttar mot stranden. 1312 Martis Huvudbyggnaden på Martis gård från början av 1800-talet är såväl en vacker landskapsmässig helhet som en byggnad vars traditionella anblick har bevarats. Enligt Odin Sjöholms fotografi er fi nns en gammal spis kvar av interiören. På gården fi nns gamla fruktträd. 1316 Knuts Huvudbyggnaden, som har bred stomme, är från år 1898, gårdsbyggnader. På området fanns en butik från år 1884 till 1940-talet. En historisk fi skehamn. Gården låg tidigare längre bort nära Kitasvägen, fl yttades till sin nuvarande pålats när storskiftet slutfördes i Spjutsund på 1880-talet. Först fl yttades en liten stuga, ladugården och strandboden. Fram till 1930-talet fanns det en fi skebod på stranden. En rätt stor ladugård av timmer. 1313 Storhagen En byggnad och en bod bredvid Knuts, på stranden vid Östervik, byggnadsåret är inte känt, men sannolikt på 1800-talet. Byggnaden har smal stomme, två våningar och tvärgavelsidyll. Byggnaden har förhöjts på 1900-talet, nuvarande exteriör intressant. 10

1314 Smedjetorpet Före detta smedens stuga, på sin tredje plats. En bod från år 1780, en stengård. Stugan är ursprungligen från Box och har före sin nuvarande plats redan stått på ett annat ställe. Byggnaden har förhöjts, så att övre våningen inrymmer två rum. En smedja och en rökbastu har funnits på vägens motsatta sida. I bastun har palvats kött för bybornas bruk. 1315 Houberga, bodar En rad bodar från 1800-talet, belägna vid en väg. Tre bodar har byggts samman med en mellanbyggnad och brädfodringen med brädor på vandring. Bostadsbyggnadens utformning har ändrats. 1320 Lindudden Arkitekt Eino Schroderus har ritat villan som är från år 1917. Italienskinfl uerad byggnad med valmtak. 1511 Linnäsudd Två villor, den gula klassicistisk från år 1902 och den vita med mansardtak, byggd år 1907. Parklik trädgård. En långsmal strandbod. 1510 Sandstrand Kristian Gullichsen har ritat fritidsbostaden som blev färdig år 1965. En fi n representant för 1960-talets modernism. 1418 Sommarudd, Kitö Arkitekt Malmkrona har ritat funkisvillan som är från år 1936. Regelkonstruktion, brädfodring. 1417 Laxsand Kitö Funkisvilla som har färdigställts år 1930. Arkitekt Gunnar Stenius har eventuellt ritat villan. Verandan har inglasats strax efter att byggnaden blev färdig. 1416 Björkdal, Kitö En traditionell bostadsbyggnad av timmer, eventuellt från 1800-talet. Dessutom trädgård och gårdsområde. 1407 Solbacka, Kitö En trädgård och byggnader uppförda enligt typritningar. Huvudbyggnaden är från år 1935. En ladugård. Vit, gröna foderbrädor. Vacker, vårdat gårdsområde. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1405 Margareteberg, Kitö Villan ligger vackert placerad på en skickligt planerad tomt vid Löparö sund. Platsen var bebodd år 1873. Byggnaden har uppförts genom utvidgningar. Handlande Alexander Sundberg på Kitö var byggherre. Villan ligger tvärställd, gaveln mot stranden, så att den avgränsar en landskapsutformad gräsplan. Buskarna bakom villan, samt ädelträden som växer i närheten, betonar intrycket. En tvåvånings, brädfodrad timmervilla, gulmålad med vita foderbrädor. På glasverandan fi nns en balkong. Byggnaden är vinterbonad. Glasverandan, liksom bastun i jugendstil, lekstugan samt badhuset har sannolikt byggts enligt Lars Soncks skisitningar. Hjalmar Sylvander vid Helsingfors stads byggnadskontor har dock undertecknat ritningarna. Den nuvarande stora gräsplanen var tidigare trädgård. Strandbastun är en tärningslik timmerbyggnad med valmat tak. Gulmålad, vita knutbrädor och fönsterluckor. En del av Löparös betydande byggda miljö av riksintresse. 1402 Svartviksudden Signe Lagerborg-Stenius och Gunnar Stenius villa från år 1917-18, som de själv har ritat. En tvåvånings, nationalromantisk timmervilla, i dag brädfodrad med mörkbruna, liggande bräder. En kultur- och byggnadshistoriskt intressant villa. Villan ligger på en hög hällmarkskulle vid Svartviken. Villan har grundlagts på stenpelare i sluttningen. Två öppna verandor och en balkong. Gaveln mot havet, sadeltak. Takmaterialet var ursprungligen pärtor, men byttes på 1930-talet till tegeltak. Villan vinterbonades år 1954. Övriga byggnader: en bod, ett uterum, en bastu (byggd 1932), 11

en vinterbonad stuga (1937, renoverad 1972 och 1992), ett djurstall på Svartvikens strand. stenfoten återstår av ett växthus. Ett nytt lusthus (1987). Tidigare en terrasserad trädgård mellan villan och stranden, numera ovårdad. Signe Lagerborg blev arkitekt år 1892. Tillsammans med Ines Holming utexaminerades hon som följande kvinnliga arkitekt efter Signe Hornborg, som var den första kvinnliga arkitekten i Finland. 1401 Bergnäs Svartviken. Skepparsläkten Åbergs lägenhet, skeppare i femte led. Platsen var bebodd år 1873. Många gamla byggnader från 1800-talet. Den gamla huvudbyggnaden uppfördes år 1856, den nyare på 1920-talet. Takkonstruktionerna i den gamla huvudbyggnaden till synliga delar mörka av sot. 301 Norrkullalandet Bankdirektör Emil Schybergson på Hitå gård köpte Norrkullalandet år 1916, men sålde det strax efter det år 1918 till Norrkulla Ab, vars huvudägare är Ab Brändö Villastad. Bolaget lät parcellera holmen för rekreationsbruk, närmast för brändöbor. Projektet hade anknytning till Emil Schybergsons tanke om en elektrifi erad spårvägsförbindelse mellan Helsingfors och Borgå. Trots att projektet strandade planerade bolaget fortfarande en spårvägsförbindelse till Östersundom, där det skulle fi nnas en förbindelsebrygga för sjötransporter. Den planen förverkligades heller inte. Tomterna väckte intresse. Lars Sonck upprättade en plan för 56 strandtomter och 50 reserverades genast. Endast en del användes för det planerade ändamålet. Ingenjör Löthner löste in tre tomter och lät år 1917 bygga en sommarvilla på holmen. Villan har rivits. Samma år började man bygga turisthotellet Turisthotell å Norrkulla, som Lars Sonck hade planerat för Norrkulla-bolaget. Hotellet blev färdigt följande år, likaså Villa Solhem, som Sonck hade ritat åt Albert Vilén. Nuvarande Villa Lavinko, som ritades år 1908, var Soncks tredje villa som fl yttades år 1927 från Brändö. I strandplanen för Norrkullalandet-Söderkullalandet 14.4.1993, länsstyrelsen 13.9.1994, har alla tre villorna anvisats med skyddsbetecknig. Även villan i Simosviken från år 1918, som arkitekt Flinckenberg själv ritat, har dessutom anvisats i strandplanen med skyddsbeteckning. Nobelpristagaren Artturi I. Virtanen köpte Norrkulla Ab år 1929. Arvtagarna sålde största delen av holmens södra del på 1980-talet till Sibbo kommun. Finnörns udde såldes inte och reserverades för Joensuu gårds anställdas rekreationsbruk. Den norra delen har styckats till fritidsbostadstomter. I den genomförda strandplanen har Soncks idé om att stycka den norra, sydvästra och sydöstra stranden och lämna holmens centrala del för rekreationsbruk, huvudsakligen förverkligats. -område 3001 Sveden Sveden är en av fyra ursprungliga bostadsplatserna för holmvakter på Norrkullalandet. Minnesinskrifter från 1860- talet ristats i strandklipporna. Arkitekt Strengell har ritat villan år 1938. 3002 Tomt nr 7-8, Villa Solhem Skyddad i strandplanen för Söderkullalandet-Norrkullalandet, RA-1,. Konsul Albert (Abbe) Vilén lät bygga Villa Solhem år 1917. Arkitekt Lars Sonck gjorde riktningarna. Tvåvånings timmervillan representerar en nationalromantisk typ av gavelvilla med balkong. Timmerväggarna är utan brädfodring och mörktjärade. Balkongtemat är lika bred som fasaden, täckt och av lofttyp med en oval öppning. Gårdsområdet omfattar dessutom en bastu, ett uterum, ett lider samt en bastu som härstammar från 1950-talet. Dessutom fi nns här en iskällare. Byggnaden är belägen högt uppe i en sluttning och terrasserade trappor leder till byggnaden. 3003 Norrkulla turiststuga Skyddad i strandplanen för Söderkullalandet-Norrkullalandet, RV,. Ritat av arkitekt Lars Sonck år 1918 åt Turisthotell Norrkulla Ab. Nationalromantisk byggnad med tjärat rundtimmer. Takformen ett klocktema som är typiskt för Sonck. Byggnaden ansluter till Emil Schybergsons Norrkulla Ab: s projekt att planera Norrrkullalandet för brändöbornas rekreationsbruk. Lars Sonck ritade år 1918 pensionatet som ursprungligen hette Turisthotell å Norrkullalandet. När Norrkulla-projektet strandade såldes turisthotellet till ett svenskspråkigt tjänstemannaförbund (Finlands Svenska Kontoristförbund, senare Helsingfors Tjänstemannaförbund). Helsingfors kyrkliga samfällighet köpte fastigheten år 1961 och den kallas nu Honkalinna. Uterummet byggdes senare om till kapell. Jordkällaren är av natursten. Vid stranden fi nns en stor förbindelsebrygga som har byggts om. 3004 Villa Lavinko Skyddad i strandplanen för Söderkullalandet-Norrkullalandet, RA-1,. Arkitekt Lars Sonck har ritat villan år 1908 på Brändö. Villan fl yttades år 1927 till Norrkullalandet. Villan är av engelsk typ, osymmetrisk och delvis spåntäckt och med brant tak. Centralvärme installerades i byggnaden i samband med fl yttningen. 12

3005 Tomt nr 35 En stor mörk fritidsbostad av rundtimmer och valmat tak. Arvo Aalto och Niilo Kokko har ritat villan år 1947. Sommarbostaden är belägen på en strandklippa vid Simosvikens nordvästra strand. Byggnadens exteriör är ursprunglig. Yrjö Laine-Juva har ritat bastuns utvidgning och detaljer. Risto Veikko Luukkonen har ritat lidret. 3010 Tomt nr 31 En villa från 1920-talet. Den danske arkitekten Flinckenberg har ritat villan för egen räkning. En röd byggnad med gröna dekorerade fönsterluckor i nordisk stil. 3017 Tomt nr 42 Arkitekt Kurt Simberg har planerat sommarbostaden som är belägen på Taraudden år 1950-51. Byggnaden representerar 1950-tals ideal. 3018 Tomt nr 32 Skyddad i strandplanen för Söderkullalandet-Norrkullalandet. Arkitekt Maija Suurla har ritat byggnaden år 1946. Byggnaden, som är rätt smal och har valmat tak, ligger på strandbergets krön. Byggnaden har såväl jugend som 1920-talets nyklassicistisk anda. Olof Fallström lätt uppföra byggnaden år 1946. 341 Bläsudd Den stora rundtimmervillan har ursprungligen byggts år 1882 på Haiko gårds marker och senare fl yttats hit. En tvärgavelbalkongen och tvärbalkong-lofttyp. En öppen veranda på den långa fasaden. -område 3906 Käringholmen, Stora Käringholmen Ehrströms villa. Villans äldsta del har byggts före år 1860, eventuellt på Paris lägenhet i Kallbäck. Har fl yttats till holmen längs isen på 1860-talet och utvidgats. Tvåvåningsvillan är av timmerkonstruktion med sadeltak. Villan har förlängts år 1910 och byggts med en taklyckta. Den öppna verandan byggdes år 1926. 3903 Majholma Villa Majholmen. Bankdirektör Emil Schybergson lät bygga villan år 1900. Tvåvåningsvillan är av timmerkonstruktion och brädfodrad. En tvärställd veranda i gaveln. Byggnadens ursprungliga exteriör har bevarats. Gamla gårdsbyggnader: ett djurstall, (i dag en bod), en stor lekstuga, som används som bostad, en jordkällare. 3801 Ekbacken, Sandholmen Alexander (Axel) Mickwitz far ritade villan. Han var på den tiden ingenjör på Helsingfors byggnadskontor. Börderna Martin byggde villan år 1914. Villan har två våningar och mansardtak. Villan är av timmerkonstruktion och brädfodrad. En gammal timmerstuga Olivias stuga ansluter till villan. Stugan är en gammal timmerbastu och strandstuga från Krämaröarna. De stora sandgroparna i näromgivningen berättar om kulturhistorian i Sibbo skärgård. Sand togs från sandgroparna, som i dag är beskogande, och transporterades till byggnadsplatserna i Helsingfors. 3806 Bergbo II, Sandholmen Gammal bostadsplats sedan år 1873. Herr Winter lät bygga villan ungefär år 1914. Villan har sannolikt byggts genom att utvidga en gammal stuga. Tvåvåningsvillan är av timmer och brädfodrad och den har sadeltak. Flygelbyggnaden uppfördes och verandan inglasades år 1927. I köket fi nns en butiksdisk: den ursprungliga stugan fungerade före år 1912 tillfälligt som butik. Gamla byggnader i omgivningen: Ett båthus med gäststuga ( Notstugan ), tjänstefolkets bostad ( Lillstugan ), vedlidret som fi nns under samma tak fungerar i dag som bastu. En gammal bastu har rivits, utedass, iskällare. Ett nytt badhus har byggts år 1968. 3807 Hällebo, Sandholmen Apotekaren Paul Elmgren lät år 1908 bygga den brädfodrade tvåvåningsvillan som är av timmerkonstruktion. Den har byggts i enkel klassicistisk stil kring en äldre stuga. Den inglasade verandan har byggts senare. Övriga byggnader: En mindre villa, byggd 1920-21, en bastu, ett båthus, ett badhus (fl yttat till platsen), en bod från 1960-talet. 13

361 Bergarholmen Man känner till att Bergarholmen har varit bosatt sedan 1750-talet. Skeppare och skeppsbyggare har varit bosatta på Bergarholmen. Två butiker har verkat på holmen. I Stuguviken finns ett synligt vrak. Vyerna är traditionella miljöer. -område 3610 Stensvik, Bergarholmen Sundbergs butik verkade på Bergarholmen från år 1933 till slutet av 1940-talet, i en byggnad från 1800-talet. 3609 Solberg I, Bergarholmen Två gamla byggnader i sluttningen, den ena ursprungligen från början av 1800-talet, eventuellt ännu äldre. Den ena byggnaden har utvidgats från det ursprungliga, sannolikt fl era gånger. I det andra har efteråt byggts eldstad och skorsten på byggnadens utsida. Byggnaderna ligger på en rätt hög utsiktsplats. 3602 Björkudd Skeppare Artur Sundbergs gamla huvudbyggnad. Skärgårdshuset, som har byggts i början av 1900-talet, har senare utvidgats. 3601 Ängsudd Ett skärgårdshus som har byggts år 1918 och senare utvidgats. Timmerkonstruktion, brädfodring. 3508 Holmgård, Möholmen Arkitekt Erkki Huttunen har ritat funkisvillan år 1937. Fotograf Rafael Roos lät bygga villan på ett högt berg på Möholmen. Representerar sin tids planeringsideal. Villan är av regelkonstruktion, ett s.k. insulithus, experimentell på sin tid. 3504 Hannelind Skeppare Karl Frans Lindroos bostadslägenhet, förvärvad år 1915. En proportionerlig bostadsbyggnad, färdigställd år 1916. Byggnaden har i dag sadeltak och brädfodring med täcklister. 3402 Villelä En gammal torparbyggnad från 1800-talet som har utvidgats. Ligger på ett högt berg. Nedanför fanns åker redan på 1800-talet, Komsalö bostadsplats fanns där år 1873. Byggnadens äldsta del fi nns mitt i byggnaden. 3401 Nallela Fritidsbostaden som arkitekt Toivo Jäntti ritade år 1965 beskriver sin tids planeringsideal. Byggnaden ligger i en brant sluttning, i sluttningens riktning. Byggnaden har plant tak med torvtäckning. Grova telefonstolpar bär upp terrassen som är lika bred som fasaden. Jäntti och Yrjö Lindgren ritade tillsammans Olympiastadion. Vid sidan av stora arbeten planerade Jäntti många fritidsbostäder samt typstugor, bl.a. åt Puutalo Oy. 3304 Orr-Örn År 1937 byggd villa som representerar funktionalistisk arkitektur. På stranden fi nns en bastu från samma tid. 3303 Brobergs Villan har byggts på 1890-talet. Ritaren okänd. Pastorn och rektorn Karl Teodor Broberg lät bygga villan. Villan har tvåvåningar och ett torn. Den har uppförts i 1800-tals villastil. I den ena gaveln fi nns ett torn, som eventuellt har byggts senare. Villan har sadeltak, den är av timmerkonstruktion och brädfodrad med gul panel. 3202 Ängesholmen Man känner inte till vem som har ritat villan som byggdes år 1884 på Ängesholmen, men Petrus Nordman lät bygga villan. Villan har två våningar, den har sadeltak och en öppen veranda. 14

3201 Granudd Ingenjör Gottfrid Strömbergs villa från början av 1900-talet, på Takvedholmens östra strand. Sadeltak, två våningar och tvärgavel. Balkong, glasveranda och burspråk. 3110 Måsvik Sedan 1920-talet bosatt plats på Söderkullalandet. Dåvarande ägare Axel Lindström. En gul, proportionerlig huvudbyggnad omgiven av en trädgård. 3109 Söderbacka På platsen fanns ett torp redan på 1700-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden är åtminstone från 1920-talet. Platsen är naturskön, på gårdsområdet fi nns berg, byggnaderna är välskötta. Närmare stranden fi nns en långsträckt byggnad av parstugtyp som har målats mörkbrun och eventuellt har fl yttats till området. Dessutom en liten bod som har hämtats annanstans ifrån. 3108 Simsalö drängstuga Simsalö drängstuga Mossängen, byggd i början av 1800-talet. Flyttades år 1962 till den nuvarande platsen. En långsträckt byggnad som ligger inne i en åkerdäld. 3107 Villa Solvik, Dyviken Skyddad i strandplanen för Söderkullalandet-Norrkullalandet. Professor Gustaf Nyström har ritat nyrenässansvillan som professor Hugo Holsti lät bygga år 1892. I anslutning till villan fi nns dessutom en iskällare, en bastu (renoverad), ett lider (utvidgat) samt ett båthus som har fl yttats till platsen. 3106 Villa Vårvik, Dyviken Söderkullalandets första villa, byggd år 1891. Villan har sannolikt ritats av en arkitekt, doktor Karl Holm lät bygga villan. Villan har klara linjer, sadeltak och är osymmetrisk. På den södra sidan fi nns en bred terrass, övre våningens tvärfl ygel på en terrass. Villa är välbevarad. Den ena terrassen har inglasats på 1950-talet. 3101 Björkbacka Martins är en av Söderkullalandets fyra permanenta bostadsplatser på 1920-talet. Den äldsta byggnaden är från 1880-talet. 2907 Kråkö En bostadsbyggnad på ett skärgårdstorp från 1800-talet, vars traditionella exteriör har bevarats. 2906 Kråkör En stor villa med brant tak från år 1921, ett gammalt strandhus. Byggmästare G. Nordström har ritat tvåvåningsvillan. Strandhuset är från år 1919 och rikligt utsmyckat. Ett representativt exempel på sin tidsperiod. 2905 Klinten Arkitekt Artur Rudolf Gauff har ritat strandpaviljongen och bastun. 2904 Ratan Arkitekt Artur Rudolf Gauff har ritat tvåvånings trävillan som har byggts år 1933. 2901 Grönkulla En tvåvånings villa av timmerkonstruktion, med brädfodring och mansardtak. K. O. Bäckblom har byggt villan åt vicehäradshövding Lennart Aspegren år 1919. Villan har en glasveranda. 15

2806 Sommarnöjet En bostadsbyggnadsplats som har betecknats på senatskartan år 1873. På platsen fi nns gamla gårdsträd, gräsplan vid stranden. En liten torplik byggnad, som har utvidgats för fritidsbostadsbruk. Längre bakom en till timmerbyggnad som har förlängts. En traditionell bostadsbyggnadsplats. Den torplika byggnaden har senare utvidgats med en veranda och en terrass. Den andra timmerbyggnadens ena gavel har inte brädfodrats, utvidgningen har brädfodring. Bägge byggnaderna har sadeltak, rödmyllade väggar med vita foderbrädor. En väg som leder till holmens inre delar börjar vid lägenheten. 2805 Gäddviksudden En tvåvånings jugendvilla som har byggts år 1910. 2804 Varpudden I En gul tvåvånings jugendvilla som har byggts år 1914. Mansardtaket har valmats i gavlarna. 2803 Brobergs Oxholmsvillan K. O. Bäckblom byggde Oxholmsvillan på 1910-talet. Byggherre var tandläkaren Oskar von Naudelstadth. Villan har två våningar och mansardtak. I det första skedet var byggnaden en stuga med ett rum. Efter utvidgningen är byggnaden symmetrisk. Till villan hör vidare ett lider, en gammal lekstuga samt en bastubyggnad, som arkitekt Eliel Muoniovaara har ritat. 2802 Grenaberg, Opanholmen Eklunds gamla butiksplats. Betecknad som bostadsbyggnadsplats på senatskartan år 1873. Många gamla byggnader, den äldsta byggd för ca 200 år sedan. Huvudbyggnaden är gul och har två våningar och mansardtak. Arkitekt Eliel Muoniovaara har antagligen ritat byggnaden. Den egentliga butiksbyggnaden fi nns vid stranden. Den är rödmålad, har sadeltak och är i dag en helt och hållet T-formad byggnad. På gårdsområdet fi nns också en långsmal, rödmyllad byggnad med mansardkorsgavel samt ett gammalt stall/ladugård och andra mindre byggnader. På platsen råder en traditionell, typisk skärgårdsstämning. 272 Mågsholmen På 1800-talet fanns det två fastbosatta familjer på Mågsholmen. De äldsta villorna på Mågsholmen är från de första åren på 1900-talet. Holmen parcellerades år 1910. På den lilla holmen bildades ett drygt tiotal tomter, som ligger på bägge sidorna om vägen som leder genom holmen till förbindelsebryggan. Sr-område 2711 Ungkarlsudden En trävilla som har byggts i sekelskiftet 1800-1900. Villan har senare utvidgats. På villans norra sida fi nns en stor terrass från 1910-talet. 2723 Ahtola Holmens äldsta villa. En tvåvånings trävilla som Akseli Tanner lät bygga år 1920 hade ursprungligen sadeltak, men på 1970-talet förnyades taket med mansardtak. H. W. Santala ritade byggnaden. I anslutning till byggnadsstommen finns en rikligt strukturerad, tvåvånings glasveranda. Bland de övriga byggnaderna på tomten bör ett gammalt badhus nämnas. 2724 Metsäpirtti En tvåvånings trävilla med mansardtak, byggd på 1910-talet. 2725 Sommarvila En tvåvånings trävilla med stor glasveranda, byggd år 1905. 2726 Hyddan En rätt stor trävilla med mansardtak, byggd ungefär år 1917. Mot stranden fi nns en stor veranda. Övre våningens vägar har spåntäckning. På gårdsområdet fi nns andra byggnader från 1930- och 1940-talen. 16

2727 Änga Den rätt stora villan på Änga har uppförts på denna plats år 1928 när en gammal timmerstomme flyttades till platsen från Helsingfors. 2729 Björkudd Trävilla med brant tak från år 1917. 2732 Villa Wildmark En tvåvånings trävilla som har byggts åren 1903-09. Arkitekturen präglas av det branta taket och tvärgavlarna. 2720 Morgonsol (Koivikko), Stora Bergholmen Fredrik Lindmark ritade och byggde år 1918 villan som är av timmerkonstruktion. Timret var från en äldre byggnad, verandan är från 1920-talet och fl ygelbyggnaden från år 1932. Taket ändrades på 1950-talet till mansardtak. Kemiprofessorn och sedermera nobelpristagaren A. I. Virtanen var villans första ägare. 2721 Björkberga, Stora Bergholmen En timmervilla, delvis med två våningar: Villan har byggts under de första åren på 1900-talet och villans ursprungliga exteriör har bevarats. Byggnaden omges av en stor öppen veranda, som delvis har inglasats. På tomten fi nns också ett gammalt båthus och en lekstuga. Villan omges av en rätt stor trädgård. 271 Katrineholm Katrineholm har på 1910-talet parcellerats för villor. Där fi nns många villor från den tiden. År 1690-kallades holmen för Kater-Hålma. Namnet Catrineholm förekom på 1750-talet, när holmen bestod av två delar. Torparen Johan Sjöblom bodde år 1890 på holmen och sedermera skeppare Adolf Lindström och torparfamiljen Oskar Nyström från Björnsö. Katrineholm parcellerades till villatomter samtidigt med Mågsholmen, varvid torpet såldes till bankdirektör Railio. På holmens fi nns fl era villor som byggmästare Oskari Vilamo har ritat och byggts, bl.a. Kesäkoti Kallioniemi, som grundades på Miina Sillanpääs initiativ och byggdes på 1920-talet. Sr-område 2706 Kallioniemi Byggmästare Oskari Vilamo ritade och lät bygga denna tvåvåningsvilla med mansardtak på 1910-talet. Villan såldes år 1925 till Helsingin Socialidemokrattiselle Naisyhdistykselle, som använde villan som sommarhem. Byggnadens förlängdes år 1930 enligt byggmästare Aarne Järvinens ritningar. År 1935 blev Kallioniemen Kesäkodin Kannatus- yhdistys ägare till villan. Ekonomibyggnaden byggdes efter kriget. 2708 Poukama Villan på Poukama (Toppelund) byggdes på 1905-10 enligt byggmästare Oskari Vilamos ritningar. Byggnaden har brant tak och är jugendinspirerad. Efter kriget anslöts den till Sovjetunionens tyska förvaltningsnämnd i Finland. År 1955 köpte Kallionimen Kesäkodin Kannatusyhdistys villan. Villan på Topiranta (2710) från år 1945 ingår i samma helhet. 2709 Katrineholm (Sommarhvila) Byggmästare Oskari Vilamo har ritat och låtit bygga villan åren 1916-17. Byggnaden utvidgades på 1960-talet. Arkitekt Helvi Mether-Borgström ritade utvidgningen och en till villa år 1958. 2714 Pipsilä Oskari Vilamo har sannolikt ritat och låtit bygga villan på 1910-talet. Villan har mansardtak. 2717 Kannas Oskari Vilamo har sannolikt ritat och låtit bygga villan åren 1915-16. Villan har mansardtak och den har byggts på holmens smalaste ställe. 17

2703 Etermaholmen Mercantiles direktör Harry Lindfors lät bygga villa år 1948. Villan beskriver väl sin tids arkitektur. 2702 Fåfängan Bergådet Jacob von Julin har låtit bygga fritidsbostaden som är av timmer, stilmässigt av funktionalistisk och av typen sportstuga. Arkitekt Håkon Björkenheim har ritat villan år 1938, som byggdes på Fåfängholmens strandklippor, på en plats enligt fritidshusideal. 263 Simsalö Ett traditionellt centrum i Sibbo skärgård. Simsalö hade redan på 1800-talet mest invånare, på 1950-talet 75 invånare och i dag ett tiotal matlag. Bosättningen är koncentrerad till den östra stranden, där det fi nns en förbindelsebrygga och en väg som börjar vid bryggan. Det första torpet grundades vid öns norra strand, men torpet fi nns inte längre kvar. På 1890-talet byggdes en skola, bönehuset inleddes in verksamhet lite senare. På ön har funnits fl era butiker. Frivilliga brandkåren har kvar sitt hus vid öns norra strand, men verksamheten har nyligen upphört. Byaföreningen har fått till stånd en förbindelsebrygga och pendlingstrafi k till fastlandet har pågått sedan år 1976. Båtbyggare har funnits inom fl era familjer och två små båtvarv fi nns fortfarande på ön. -område 2601 Bergkulla, Simsalö En byggnad som K. O. Bäckblom har låtit bygga år 1895 enligt samma stil som Topelius byggnad på Björkudden. Eugen Schauman tillbringade här sitt sista veckoslut. Bägge gavlarna på Bergkulla har på samma sätt som Björkudden tvärgavlar, mellan dem en längsgående del av taket som når den första våningen. Mot havet fi nns en glasveranda och på den en balkong som har byggts efter 1900-talsskiftet. I den ena gaveln fi nns en två våningar hög entréveranda. På gårdsområdet fi nns också andra representativa byggnader: en ny bostadsbyggnad (1910), en ladugård, en bastu, ett lider. Den särpräglade huvudbyggnadens gårdsområde bildar en harmonisk helhet. 2602 Simsalö bönehus tomt Sibbo Svenska friförsamlig r.f.:s bönehus på Simsalö. Byggnaden uppfördes enligt samma modell som byggnaden som förstördes vid branden år 1939. Brandskadade konstruktioner syns i byggnadens nedre bjälklag. 2605 Matildebo En båtbyggarsläktgård. På tomten fi nns en gammal bostadsbyggnad från år 1901. Platsen har betecknats som bostadsbyggnadsplats på 1770-talet i Konungens kartverk. En fl erskiktad helhet som representerar skärgårdsnäringar på en plats som länge har varit bebodd. Byggd år 1901, utvidgad på 1930-talet. I nedre våningen fi nns tre rum och kök, i övre våningen tre rum. Byggnaden är rödmålad och den har brädfodring med täcklister. Fönstren är indelade i två rutor och förnyade. I gårdsområdet ingår dessutom en nyare huvudbyggnad av tegel från år 1974. På gårdsområdet fi nns dessutom ekonomibyggnader. På Sumpuddens sida fi nns byggnader i anslutning till båtbyggerinäring. Simsalö FBK:s hus. 2608 Övik Åke Winbergs butik/f:ma Linnea Winberg. Butiken verkar såväl vid stranden i Frans Winbergs jordkällarboda av tegel som i hans tvåvånings bostadsbyggnad från år 1930. 2612 Uddas På platsen fi nns en typisk bostadsbyggnadshelhet av skärgårdstyp, från 1900-talets första decennier. Den större byggnaden har två våningar och mansardtak. Brädfodringens fogar har ett typiskt, sågtandat utsmyckningstema. Byggnaden hyrdes på somrarna ut till sommargäster. Värdfamiljen bodde själva i en mindre L-formad byggnad med sadeltak. Gaveln har beklätts med pärtor. Platsen var bostadsplats redan år 1873. 2614 Solhem En två vånings mansardvilla från år 1920, ritad av en byggmästare. Bred stomme, korsgavel. Flera strandhus, varav ett är stort. 18

2617 Skolstranden Simsalö skola grundandes år 1891. Skolan fi ck senare en egen byggnad. Det var troligen Carl-Johan Myrsten, direktör för Söderkulla lantbruksskola, som ritade skolan. Simsalö skola drogs in år 1984. 2509 Munkholm, Stora Munkholmen År 1932 byggd sommarvilla. En rektangulärt formad byggnad med sadeltak. Brädfodring med täcklister. Små fönster med fyra rutor. Hög stenfot. Sommarvillan är i svensk 1920-30-tals stil, en kombination av torparromantik med allmogebyggnad och klassicistisk estetik. 2501 Södervik, Röysö Ett traditionellt skärgårdshemman, används i dag som fritidsbostad. Huvudbyggnaden från början av 1900-talet har två våningar och sadeltak. På gårdsområdet fi nns äldre ekonomibyggnader, den äldsta från ca år 1880. Huvudbyggnaden har två våningar och sadeltak, en bred rektangulär form med såväl gavelveranda som en veranda på fasaden mot havet. Byggnaden har utvidgats från det ursprungliga, men den har fortfarande sadeltak. På gårdsområdet fi nns fl era ekonomibyggnader: Ett skjul, en lekstuga, ett hönshus, samt vid stranden två bodar och ett strandhus. Den större har byggts i fl era etapper, numera renoverad till gäststuga. Bodens södra gavel har lodrät brädfodring, ursprungligen en timmerbyggnad med lång knuttimring, vars ändar har inkapslats. Den mittersta delen har beklätts med pärtor och står på naturstenfot. Den norra ändan har brädfodrats och är likaså grundlagd på naturstenar. 241 Kamsholmen Kamsholmen har varit bosatt sedan början av 1800-talet. Släkten Winberg har från början av 1800 talet till medlet av 1900-talet tillverkat kompasser på bostadsplatsen vid holmens västra strand. Kamsholmen är en levande skärgårdsmiljö, med en traditionell utstrålning. -område 2402 Kamsholm Kamsholmen har varit kompasstillverkarsläkten Winbergs bostadsplats sedan år 1809. På platsen fi nns i dag en bostadsbyggnad från 1880-talet, åkrar, trädgård, uthus. Den äldsta bevarade byggnaden på Kamsholmen är från 1880-talet. Det är en långsmal byggnad på Kamsholm lägenhet. Byggnaden har plåtprofi lväggar. Byggnaden har ursprungligen varit ett typisk skärgårdshus med en stuga. Byggnaden har senare förlängts med en kammare, som var en aning smalare än den ursprungliga stugan. Skillnaden på byggnadsstommarnas bredd har täckts genom att bygga ett lagerutrymme fast i kammaren. I den ena gaveln fi nns en veranda, som åtminstone tre gånger har renoverats, den nuvarande glasverandan har byggts på 1950-talet. Byggnaden har dessutom en entréveranda mitt på den norra fasaden. På Kamsholm lägenhet fi nns dessutom gamla uthus, bl.a. en gammal ladugård, en bod, samt en röd stuga, som senare har utvidgats. Den närmaste miljön kring byggnaderna är ett gammalt och traditionellt, agrart skärgårdslandskap. 231 Ett gammalt odlingsområde på Granö Den norra stranden på Granö är veterligen det äldsta bosatta området i Sibbo skärgård. I medlet av 1700-talet, efter stora ofreden, kom det ny bosättning. Granö tegelbruk fanns på detta område. Enligt kartan från år 1698 över Granö var åkrarna kring nuvarande Gammeltorp redan en bostads- och odlingstrakt. I början av 1800-talet övergick Granö i Östersundom herrgårds ägo. Stora ofreden avfolkade ön i början av 1700-talet och invånarna återvände först i medlet av 1700-talet, när Östersundom herrgård grundade två torp på Granö. Tegelbruket på Östersundom gård upphörde med sin verksamhet på 1830-talet, varefter gården grundade ett tegelbruk på Granö. Verksamheten där var mycket anspråkslös och avbröts fl era gånger. Tegelbränneriets gamla tegelugnskullar samt lertäkterna syns på området. På ön sträcker sig också en gammal tegelväg till den norra stranden. På 1960-talet var Granö ett allvarligt på förslag till lokaliseringsplats för ett kärnkraftverk, men projektet förverkligades inte. -område 2701 Lönnäng Lönnäng I. Österäng är ett år 1884 byggt torp under Östersundom herrgård. Huvudbyggnaden som är av timmerkonstruktion har senare utvidgats med en vinkelställd del. Helheten består av en gårdsbyggnad och en jordkällare. Den gamla tegelvägen leder från Tegelviken till stranden i Österäng. 2301 Gammeltorp Gammeltorp har betecknats på 1770-talet som Granö Gård i Konungens kartverk och enligt senatskartan fanns 19

här år 1873 ett torp. De omgivande åkrarna har redan på Granökartan från år 1698 betecknats som gammal bostads- och odlingsplats. Byggnaden på Gemmeltorp är från år 1901, utvidgad på 1950-talet. Byggnaden har två våningar, sadeltak och tvärgavelsidyll. 2303 Strandplats FBK:s byggnad med brandtorn finns på platsen. Granö Frivilliga Brandkår grundades år 1957. År 2001 förenades den med Simsalö FBK och blev Sibbo Skärgård FBK. 2306 Tegelvik Tegelviks tegelbruk som var anknutet till byggandet av Sveaborg var i tiden bland de största tegelbruken i Sibbo. Granö bruk låg på gårdens område. Tegelugnskullar vid stranden. Det gamla torpet, som Söderlund äger i dag, har byggts i slutet av 1700-talet. Bostadsbyggnaden torde ha byggts senast i början av 1800-talet. Byggnaden har på senaste tiden förlängts. 221 Mölandet Husö gård ägde Mölandet vid sekelskiftet. Hela Mölandet parcellerades år 1922 till villatomter. På holmens stränder byggdes, huvudsakligen under 1920-40-talen, en rätt enhetlig sommarvillamiljö. Det enda torpet fi nns på den norra stranden, vid holmens mitt. Parcelleringsplanen år 1921 var rätt tät och delade in holmens alla stränder i villaparceller. På den västra udden fi nns en förbindelsebrygga, varifrån en gångväg leder till alla villorna på holmen. Vägen håller på att växa igen. På holmen fi nns bl.a. fl era högklassiga byggmästarvillor samt Oiva Kallios Villa Sainio från 1920-talet, som representerar klassicism. -område 2220 Tobben En tvåvånings, klassicistisk villa från år 1927, eventuellt ritad av en arkitekt. Villan har ett utkikstorn. En intressant helhet. 2218 Mölandet nr 21 En villa som Oiva Kallio har ritat och skofabrikör Saino låtit uppföra år 1928. En tvåvånings byggnad av timmer, som är ett stilrent exempel på 1920-tals klassicism. Vanda stad äger villan. 2216 Möudden Den tredje äldsta villan på Mölandets västra spets. Byggnadsingenjör Georg Mittrofanow har ritat och byggt villan för eget bruk år 1922. Den är tärningsformad, med timmerstomme och brant tak. En omfattande trädgård har hört till villan. En liten, röd stuga som ursprungligen byggdes år 1920 på tomten, fl yttades österut från villans byggplats. Stugan ligger i dag på grannfastighetens område. Villan har timmerväggar utan brädfodring. 2215 Mölandet nr 76 Byggmästare Lauri Reitz har eventuellt ritat villan som är från år 1927. Strandbastun är från år 1923. 2213 Mölandet nr 75 Villan som är från år 1922 har regelkonstruktion och är ursprungligen brädfodrad, en byggmästare har ritat villan (Lauri Reitz?). En av de första villorna på Mölandet. Ligger alldeles i grannskapet till den gamla förbindelsebryggan. Stora terrasseringar med stenmurar. 2212 Mölandet nr 70 En villa från 1920-30-talet, byggmästare Lauri Reitz har eventuellt ritat villan. 2211 Mölandet nr 69 En villa från år 1922, som byggmästare Lauri Reitz har ritat. 20