Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Relevanta dokument
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Förändringar efter avslutad kalkning

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004

Vad finns att berätta om denna rapport?

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Urval och representativitet

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Nationell kalkeffektuppföljning

Biologisk och vattenkemisk variation i kalkningsverksamhetens målsjöar

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

- Mölndalsåns stora källsjö

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

2a:2. Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Åtgärdsområde 004 Västerån

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge

IKEU - Specialprojekt S9. Episoder i vattendrag

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Kalkningsavslut i Tyresta

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Kalkningsavslut. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 161

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Kalkning och bottenfauna

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Åtgärdsområde 010 Bolån

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Åtgärdsområde 138 Målenån

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Planering av våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Miljökonsult specialiserad på mark- och vattenanvändning

Ätrans recipientkontroll 2012

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Målsjöinventeringen 07/08 - modellering av Ali och ph vid förändrad kalkning

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Inverkan av kalkning på metaller i sjöar

Provfiske i Stora Ålagylet

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

Transkript:

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena Donadi Institutionen för vatten och miljö & Institutionen för akvatiska resurser, SLU Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms Universitet

Svaveldepositionen har minskat Fölster et al. 2014

Kalkavslut 8(9) sjöar Sista kalkning 1991-2010 5 vattendrag Sista kalkning 1995-2010 Saknas vatten i syd- Västra Sverige Sjöar Vattendrag

Frågeställningar 1. Är vattnen försurade enligt MAGIC 2. Hur lång tid finns kalken kvar? 3. Håller sig ph över kalkningsmålen? 4. Vilka biologiska förändringar uppstår? Exempel 5. Hur är koppling mellan förutsättning och effekt efter? 6. När kan kalkning avslutas utan att oönskade effekter uppstår? Än så länge få vatten fallstudier

Är kalkavslutssjöarna försurade enligt MAGIC? Sjö Slutdatum för kalkning Kalkningsmål ph Medel ph sista året med kalkning ph Status MAGIC Trehörningen (AB) 1991-03-30 Inget angivet 6,5 0,59 Långsjön (AB) 1995-03-09 Inget angivet 6,5 0,39 Blanksjön (K) 2004-04-14 Inget angivet 7,2 Na Skifsen (W) 2004-10-01 5,7 6,8 0,80 Rädsjön (W) 2005-09-21 Inget angivet 7,0 0,15 Långsjön (T) 2006-08-07 6,0 6,4 0,38 Geten (E) 2006-10-04 6,0 6,2 0,40 Källsjön (X) 2010-11-01 5,6 6,6 0,32 Stensjön (AB) 2010-11-19 Inget angivet 6,7 Na Sorterade efter slutdatum för kalkning

Ca/Mg-kvot som mått på hur länge kalken finns kvar Långsjön (T) ph Ca/Mg

Hur lång tid finns kalken kvar? Kvar 8 12 år om hög kvot Kvar 5 6 år om låg kvot Neutrala referenser Ca/Mg: 1,6-2,2

Vad händer i Skifsen (W)? ph Ca/Mg?

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % under ph 6 % under ph 5,6 Rädsjön Källsjön Blanksjön Stensjön (AB) Långsjön (T) Geten Skifsen Långsjön (AB) Trehörningen Neutrala referenssjöar Sura referenssjöar Håller sig ph över 5,6 & 6? Sjö/ Grupp av sjöar phmätningar Totalt antal ph Status MAGIC Rädsjön 83 0,15 Källsjön 81 0,32 Blanksjön 48 - Stensjön (AB) 51 - Långsjön (T) 83 0,38 Geten 83 0,40 Skifsen 85 0,80 Långsjön (AB) 77 0,39 Trehörningen 46 0,59 Neutrala 633 referenssjöar Sura referenssjöar 526 Data från 2007-2017 eller 2011-2017

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % under ph 6 % under ph 5,6 Rädsjön Källsjön Blanksjön Stensjön (AB) Långsjön (T) Geten Skifsen Långsjön (AB) Trehörningen Neutrala referenssjöar Sura referenssjöar Exempel Rädsjön Sjö/ Grupp av sjöar phmätningar Totalt antal ph Status MAGIC Rädsjön 83 0,15 Källsjön 81 0,32 Blanksjön 48 - Stensjön (AB) 51 - Långsjön (T) 83 0,38 Geten 83 0,40 Skifsen 85 0,80 Långsjön (AB) 77 0,39 Trehörningen 46 0,59 Neutrala 633 referenssjöar Sura referenssjöar 526 Data från 2007-2017 eller 2011-2017

Effekter i Rädsjön (W) - kemi ph Ca/Mg 11 år utan kalkning ph fortfarande högt Ca/Mg börjar plana ut Ali lågt

Effekter i Rädsjön (W) - biologi Bottenfauna Växtplankton Fisk M/O Abborre Elritsa Röding Öring

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % under ph 6 % under ph 5,6 Rädsjön Källsjön Blanksjön Stensjön (AB) Långsjön (T) Geten Skifsen Långsjön (AB) Trehörningen Neutrala referenssjöar Sura referenssjöar Exempel Långsjön (T) Sjö/ Grupp av sjöar phmätningar Totalt antal ph Status MAGIC Rädsjön 83 0,15 Källsjön 81 0,32 Blanksjön 48 - Stensjön (AB) 51 - Långsjön (T) 83 0,38 Geten 83 0,40 Skifsen 85 0,80 Långsjön (AB) 77 0,39 Trehörningen 46 0,59 Neutrala 633 referenssjöar Sura referenssjöar 526 Data från 2007-2017 eller 2011-2017

Effekter i Långsjön (T) - kemi 11 år utan kalkning ph fortfarande högt Ca/Mg har planat ut Ali lågt, börjar öka?

Effekter i Långsjön (T) - biologi Växtplankton Bottenfauna Fisk abborre, gers, gädda, mört, sarv

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % under ph 6 % under ph 5,6 Rädsjön Källsjön Blanksjön Stensjön (AB) Långsjön (T) Geten Skifsen Långsjön (AB) Trehörningen Neutrala referenssjöar Sura referenssjöar Exempel Trehörningen Sjö/ Grupp av sjöar phmätningar Totalt antal ph Status MAGIC Rädsjön 83 0,15 Källsjön 81 0,32 Blanksjön 48 - Stensjön (AB) 51 - Långsjön (T) 83 0,38 Geten 83 0,40 Skifsen 85 0,80 Långsjön (AB) 77 0,39 Trehörningen 46 0,59 Neutrala 633 referenssjöar Sura referenssjöar 526 Data från 2007-2017 eller 2011-2017

Effekter i Trehörningen (AB) kemi och biologi ph Ca/Mg Ingen fisk, alla biota data relativt nutida

Hur är koppling mellan förutsättning och effekt efter? Sjö ph Tid (år) < ph 6 (%) Ali >30 (%) Växtplankton Bottenfauna* Fisk Rädsjön 0,15 11 0 0 H H (M/O) Källsjön 0,32 6 0 0 G/M H G/M/O Blanksjön - 13 0 0 G/M H/G M/O Stensjön (AB) - 6 8 0 H H H Långsjön (T) 0,38 11 11 0 H H H Geten 0,40 10 14 6 G H H Skifsen 0,80 12 41 6 G H H Långsjön (AB) 0,39 22 42 19 G/M G H/G Trehörningen 0,59 26 98 71 M/O G D *gamla MILA

Frågeställningar 1. Är vattnen försurade enligt MAGIC 2. Hur lång tid finns kalken kvar? 3. Håller sig ph över kalkningsmålen? 4. Vilka biologiska förändringar uppstår? Exempel 5. Hur är koppling mellan förutsättning och effekt efter? 6. När kan kalkning avslutas utan att oönskade effekter uppstår?

Vågar vi sluta kalka? Ja visst, men vilande är bättre än avslutade projekt! Lång tid innan nya stabila förhållanden Lär känna ditt vatten innan du slutar - Välj rätt indikatorer Utvecklingsbehov Bättre index för bottenfauna än MISA & MILA (norra Sv) Råd om index eller delindex att använda i atypiska vatten Råd om vilka förhållanden som kan motivera att ta upp kalkning igen Ny kalkningshandbok med index (snabba biologiska) som passar denna åtgärdstyp