Miljökonsult specialiserad på mark- och vattenanvändning

Transkript

1

2 Calluna i korthet Miljökonsult specialiserad på mark- och vattenanvändning Arbetsområden: Samhällsbyggnad Exploatering mark och vatten Miljöövervakning recipientkontroll/provtagning Utbildning lärande utomhus Finns i Malmö, Kalmar, Göteborg, Linköping, Stockholm, Lidköping, Gävle Startade 1992, grundarna aktiva Ca 50 medarbetare, störst och bredast i Sverige Först med ledningssystem, först med kollektivavtal Drivkraften är att bidra till hållbar samhällsutveckling genom att framtidssäkra funktionen av våra ekosystem

3 Vad kan vi tillföra? Vårt arbetssätt lösningar i fokus, integrerat arbete med ekologiska frågor Fristående och oberoende Arbetar både för projektet och för ett hållbart nyttjande av våra ekosystem Lång erfarenhet kring hållbar mark och vattenanvändning De senaste metoderna och kunskapen Har både processledare och experter

4 Naturvärdesinventering SIS-NVI Basen i många utredningar Calluna tog fram metodik redan SIS-standard Naturvärdesinventering..., Calluna initiativtagare Standardiserat sätt att bedöma och värdera arter och områden Bådar för kvalitet och trygghet för beställaren

5 Tillståndsärenden MBK! Vattenverksamhet Hamnar och farleder, t ex Norvik i Nynäshamn och farleden i Mälaren Småbåtshamnar, t ex KSSS Sandhamn, Gryts hamn Vattenreglering, t ex ny reglering av Mälaren genom Slussenprojektet Stockholm stad Ledningar i vatten (Svenska kraftnät, Eon, Värmdö kommun, Tekniska verken i Linköping) Ändrade utsläpp från kraftvärmevärk och ARV, t ex Liälven och Tranås Energi Strandskyddsdispenser Anläggning av våtmarker Dikesföretag, diken och omledning av vatten Vattenkraft Expertmedverkan i MMD och MÖD

6 Miljöövervakning vattenmiljöer!"#$%&'(%$)(*+',-,.'/#(*-)+** 0-%$()-%(*)"#$%&'(%$)&%*1$,2().3'3./4%(,&%$*5678*9:;<=>*! Grundvatten! Dricksvatten! Avloppsvatten! Deponi! Slam! Oljeavskiljare! Badvatten! Industriprovtagning! Naturvatten! Plankton! Sediment! Bottenfauna! Makrofyter (inkl. dykning)! Nätprovfiske/Elprovfiske! Musselinventering! Biotopkartering/NVI! Teknisk rådgivning! Provtagningsutbildning

7 Recipientkontroll! Stockholm skärgård (SVAB)! Edsviken! Kalmar och Ölands kustvatten! Mälaren (SVAB och Mälarens VVF)! Alsterån! Nybroån! Ätran! Södra Vätterns tillﬂöden! Tidan och södra Vänern! Sandviken vatten! Gävle vatten! Vegeån Tidigare: Motala ström, Lyckebyån, Rolfsån m ﬂ

8 Calluna tar över rodret efter J*7KL%*4%&*&%*,-'#)*1)$)4%($)$3)* ** ******Q,R% * * * * * *M%33%(A * * * * * *8.@3*

9 Samordnad recipientkontroll syfte Den lagstadgade recipientkontrollens syfte är att:! Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från föroreningskällor! Tillstånd och utvecklingstendenser för föroreningar! Åskådliggöra eventuella effekter i recipienten till följd av föroreningar och fysisk påverkan (vattenkraft, skogsbruk mm)! Ge underlag för förbättringsarbete Samordnad recipientkontroll ger en bättre helhetsbild billigare, effektivare och mer informativ Samordnad recipientkontroll initierades 1977 i södra Vätterns tillflöden.

10 Projektgruppen 678*S;;9* 678*9T;;9* 678U6V?*9:;<=*

11 ! Ordning och reda: Provplanerade uppdrag

12 Rätt plats= GPS Rätt parametrar= förgjorda protokoll En väska per provpunkt

13 ! Vattenkemi! Metaller i vattenmossa! Växtplankton Vad provtas?! Bottenfauna (rinnande vatten, litoral och profundal i sjöar)! Elprovfiske! Sediment i sjöar! Metaller och organiska miljögifter i fisk

14 Vattenkemi När? 2000 Var? Södra Vätterns tillflöden 2015! Vattendrag: 6 el. 12 ggr per år! Sjöar: aug L Al L PO L NH4, +Hg, +Met & PCB i fisk JÖNKÖPING 310 L3 endast 320 +Al NH L NH4 NÄSSJÖ Fyskem och metaller i vatten (och fisk) Vattensystem, färg Domneån Edeskvarnaån Fiskebäcken km Huskvarnaån Hökesån Kirkån Knipån Lillån Malmabäcken Röttleån Tabergsån Vattentyp ( Vattendrag ) Sjö Kartproduktion Tätorter Motala ströms avrinningsområde Sjöar Vattendrag

15 Vattenkemi fortsättning Vad? '#&P8++.)9-85& Q8/+& '!&*I28-& Q8/+& '%&P8++.)9-85& Q8/+& C.;4.-8+R-&ST& & C.;4.-8+R-&ST& & U/R;0)0R;&VU/W&X5O/& #"& 4:& & 4:& & U/&.D+.-&I?)M,+.&X5O/& #"& U/38/0)0+.+&;.3PO/& & U/38/0)0+.+&;.3PO/& & Y89;0R;&VT9W&X5O/& Y?)9R3+0P0+.+&;ZO;& & Y?)9R3+0P0+.+&;ZO;& & Y-?;&VT-W&X5O/& "=#& F(-5+8/& & F(-5+8/& & Y?448-&VTRW&X5O/& "=#& C[T&;5O/& & C[T&;5O/& & \0]3./&V\0W&X5O/& "=#& ^-R;/05Q.+&FC_& & ^-R;/05Q.+&FC_& & 7/,&V>MW&X5O/& "=#& Z,-58*&;5O/& & Z,-58*&;5O/& & `0)3&V`)W&X5O/& #& Z,-58*;(++)89&a& & Z,-58*;(++)89&a& & U-*.)03&VU*W&X5O/& "=#& Y0*./&VZ0W&;5O/& "=#& >[<$>&X5O/&bb& #& >[ < $>&X5O/&!& Y?M?/+&VT?W=&X5O/& "="#& c85).*0r;&vc5w&& & \[ % $\&X5O/& #"& \[ % $\&X5O/& #"& \8+-0R;&V\8W& & \: < $\&V.)/&M0/&#W& & \: < $\&V.)/&M0/&#W& & Y8/0R;&VYW& & & & c85).*0r;&vc5wb& & Y8/]0R;&VT8W& & & & \8+-0R;&V\8Wb& & Y/?-09&VT/W& & & & Y8/0R;&VYWb& & ZR/D8+&VZ[ < W& & & & T8/]0R;&VT8Wb& & & & Y/?-09&VT/Wb& & & & & & ZR/D8+&VZ[ < Wb& & & & & & Y/?-?D,//&VR5O/W& & & & & & Z03+9IR4&V;.9&?]Q&R+8)&P8++.)3038-.W& & & & &

16 Hur? Vattenkemi fortsättning Varför? Statusbedömning enl. vattendirektivet; näringsämnen, siktdjup, klorofyll a Transport- och arealsförlustberäkningar av Tot P, Tot N, NO2+3, TOC samt metaller. Gamla BG. Man kan även bedöma syresituationen, ljusförhållandena och surheten. Gamla BG. parametrar som påverkar ekologiska förutsättningarna.

17 Metaller och organiska miljögifter i fisk (Munksjön, 405) När?! September-oktober vart tredje år (2015) Hur?! Metaller - Leverhomogenat av 5 gäddor! PCB Muskelhomogenat av 5 gäddor Varför? Al L3 405 )" )" L3 430 (! L )" NH4, +Hg, +Met & PCB i fisk 315 JÖNKÖPING 310 L3 endast 320 +Al Var? 220 +PO4 Södra Vätterns tillflöden NH L NH4 NÄSSJÖ! Gifters tillgänglighet för biota - anrikas i predatorer! Fisken som lämplig föda! Förändringar över tid. Fyskem och metaller i vatten (och fisk) Vattensystem, färg Domneån Edeskvarnaån Fiskebäcken km Huskvarnaån Hökesån Kirkån Knipån Lillån Malmabäcken Röttleån Tabergsån Vattentyp ( Vattendrag ) Sjö Kartproduktion Tätorter Motala ströms avrinningsområde Sjöar Vattendrag

18 Metaller i vattenmossa" " Elprovfiske Var? Södra Vätterns tillflöden 2015 När?! I augusti, årligen # 1005 # # # 610! # JÖNKÖPING # #!! 390! NÄSSJÖ Vattenmossa och elfiske Vattendrag Vad provtas Huskvarnaån # Elfiske Hökesån Lillån Tabergsån! Vattenmossa km Tätorter Motala ströms avrinningsområde Sjöar Vattendrag Kartproduktion

19 Met. i vattenmossa och Elfiske fortsättning Hur? Metaller i vatttenmossa Varför? Statusbedömning enl. Gamla BG Hur mycket metaller tas upp av biota under en längre period (ca 2-3 veckor) Knepig omdebaterad metod som inte ger absoluta halter i vattnet. Ännu svårare i kalkade vatten då ph påverkar upptaget. Elfiske Statusbedömning enl. vattendirektivet. VattendragsIndeX (VIX) -Näringsämnesbelastning -Påverkan av surhet -Morfologisk och hydrologisk påverkan Andel laxfiskar (lax/öring) samt om 0+ finns är av intresse.

20 Bottenfauna Var? Södra Vätterns tillflöden 2015 När?! Okt-nov vart tredje år. Nästa gång år (prof) (lito) JÖNKÖPING NÄSSJÖ Bottenfauna Vattendrag Gagnån Huskvarnaån Hökesån Lillån Tabergsån Sjöar Huskvarnaån Tabergsån km Tätorter Motala ströms avrinningsområde Kartproduktion Sjöar Vattendrag

21 Hur? Bottenfauna fortsättning Varför? Statusbedömning enl. vattendirektivet Näringsämnesbelastning / syresituationen i djupvattnet i sjöar (BQI) Ekologisk kvalitet (ASPT) och surhet (MILA) i sjöars strandzon. Ekologisk kvalitet (ASPT), surhet (MISA) och näringspåverkan (DJindex) i vattendrag. Bottenfaunan speglar de kemiska förutsättningarna i vattnet under en längre period jämfört med vattenkemimätningarna.

22 Växtplankton och klorofyll a i sjöar När?! I augusti årligen Biovolym 0-6 m alt. 0-4 m (slang) Artsök 0-10 m (håv 20µm) 205 Var? Södra Vätterns tillflöden JÖNKÖPING NÄSSJÖ Växtplankton och klorofyll Sjöar Edeskvarnaån Huskvarnaån Röttleån Tabergsån Tätorter Motala ströms avrinningsområde Sjöar Vattendrag km Kartproduktion

23 Växtplankton och klorofyll a fortsättning Hur? Varför? Statusbedömning enl. vattendirektivet Näringsämnesbelastning (Totbiomassa, TPI, Andel cyano, Klorofyll a) Surhet (Artantal) Växtplankton speglar de kemiska förutsättningarna i vattnet under en längre period än vattenkemimätningarna. Men växtplankton reagerar snabbt! - Timing viktig men omöjlig att förutspå för långtidsutvärderingar

24 Sediment i sjöar Var? Södra Vätterns tillflöden 2015 När? Vart 6:e år (2016) Profil vart 18:e år (2028) Vad? Olika sedimentkaraktärparametrar Metaller (As, Cd, Cr, Cu, Co, Hg, Ni, Pb, Zn) 205 endast P-trakt Olja (alifater och aromater), PCB på vissa stationer (endast ytprov) +PCB & olja JÖNKÖPING +PCB PCB NÄSSJÖ Sediment Sjöar Edeskvarnaån Huskvarnaån Tabergsån Tätorter Motala ströms avrinningsområde Sjöar Vattendrag km Kartproduktion

25 Hur? Sediment fortsättning Varför? 5 proppar 2 cm skikt 0-2, 10-12, två djup analyseras. Statusbedömning enl. Gamla BG Hur mycket metaller finns i sedimenten. Avviker halterna från de man kan förvänta sig naturligt?

26 Rapportering Var annan månad Excellfil med kommentarer i Någon som inte får mina mail? Eurofins online Inloggning: Vätterns tillflöden Lösenord: vättern Interaktiv hemsida OSM/vatternkarta.php Uppdateras halvårsvis av Medins Årsrapportering (15 sept.) Rapport " hemsidan Populärvetenskapligt flygblad Möte? Datavärdar SLU, SGU, IVL

27 Rapportering: var annan månad

28 Rapportering: Eurofins online

29 Rapportering: Interaktiv hemsida AD1WUURRRX2)D%3,$.)3'/)O,3%$X/%U /,&$)2)D%$3U*

30 Rapportering: Årsrapportering Rapporten skall innehålla: Kontrollprogrammet i korthet Metoder Hydrologiska och klimatologiska förhållanden under året Rådatatabeller med medelvärden för tre år Belastning från punktkällor (från Länsstyrelsen) Transporter och arealspecifika förluster (TotP, TotN, NO2+NO3, TOC, metaller) Statusbedömningar (HaV) Jämförelser med tidigare år (trender) Kommentarer till resultaten Årsrapport inkluderar 4 stationer från Vätternvårdsförbundets provtagning Journalföringsdata (från Länsstyrelsen) Bottenfaunaredovisningen är utökad jämfört med metodstandarden. Fler index mm Fristående populärvetenskaplig sammanfattning Möte?

31 Rapportering: Datavärdar SLU: Elfiske " SERS (akvatiska resurser) Fys-kem, metaller i vatten, bottenfauna, växtplankton och klorofyll a " institutionen för vatten och miljö SGU: Metaller och organiska miljögifter i sediment IVL: Metaller och organiska miljögifter i fisk

32 ! Tack!!! Towe Holmborn! !