Riskanalys Upprättad 2013-02-14 Senast justerad 2013-05-13 Riskanalys för universitet, resecentrum, restauranger och hotell vid Ölandskajen/Barlastholmen Kalmar kommun Kalmar Norra Långgatan 1 Tel: 0480-100 92 Växjö Kronobergsgatan 4 Tel: 0470-777 992 Postadress: Box 144 391 21 Kalmar
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 2(79) Område: Projekt: Uppdragsgivare: Upprättad av: kommun Riskanalys i samband med planerad nybyggnation av universitet, resecentrum, restauranger och hotell. Eva-Lena Larsdotter Mark & planeringsenheten Kalmar kommun Brand & Riskanalys AB Box 144 391 21 KALMAR lars@brandrisk.se Lars Magnusson Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering Kontrollerad av: Magnus Widlind Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering Andreas Lennquist Brandingenjör Civilingenjör Riskhantering Justeringar A B Avser Datum Signatur Justeringar i samband med upprättande av MKB 2013-05-13 LM C Senaste justeringen är markerad med streck i högermarginalen.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 3(79) Sammanfattning I samband med nybyggnation av universitet, restauranger, resecentrum och hotell vid Ölandskajen/Barlastholmen skall en riskanalys utföras för att klargöra eventuella åtgärder till följd av närhet till Södra vägen och Tjärhovet. Denna sammanfattning har gjorts omfattande för att innehålla större delar av relevant information i analysen. S.1 Syfte och mål Syfte med denna riskanalys är att redovisa risknivå och ge förslag på åtgärder vid byggnation av universitet, resecentrum, hotell och restauranger på området kring Ölandskajen/Barlastholmen. Riskobjekt i form av transport av farligt gods på Södra vägen och järnväg samt hantering av farliga ämnen på Tjärhovet skall beaktas. S.2 Metod För att riskanalysen skall fungera som ett bra beslutsunderlag har tre olika fall beaktats. Detta för att tydliggöra planerad etablerings, samt utförda åtgärders, påverkan på risknivån. Nedan redovisas en sammanställning av vilka fall som beaktas. - Nuläge - Efter byggnation utan åtgärder - Efter byggnation med åtgärder S.3 Beskrivning av område Området som analysen berör är beläget vid Ölandskajen i centrala Kalmar. Figur S.1 visar en idéskiss över hur aktuellt område kan komma att nyttjas. Riskanalysen utförs dock i ett mycket tidigt skede och slutgiltig utformning är osäker. Idéskissen innebär placering av universitetsbyggnad som närmast cirka 35 meter från Tjärhovsgatan och hotell cirka 20 meter från Tjärhovsgatan/Södra vägen. Figur S.1. En översiktsbild av hur planerat område kan komma att utformas. Bilden är tagen från Linnéuniversitetet och Kalmar Stad En studie av Ölandshamnen, Malmström Edström Arkitekter/Jais arkitekter augusti 2012.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 4(79) S.4 Riskobjekt De risker som beaktas i denna analys är transport av farligt gods på Södra vägen och järnvägen samt hantering av farliga ämnen på Tjärhovet. S.5 Acceptabel risk För att kunna fatta beslut avseende om en risknivå som erhålls till följd av ett riskobjekt är rimlig eller ej måste det fastställas vilken risknivå som skall anses vara acceptabel. Kriterier för acceptabel risk baseras på normal risk att dö av naturliga dödsorsaker. För att risken skall anses vara acceptabel får inte riskbidraget till följd av det analyserade riskobjektet (transportled för farligt gods respektive hantering av farliga ämnen på Tjärhovet) ge ett betydande riskbidrag till den risknivå samma personer utsätts för normalt. För att kunna relatera ett riskmått till vad det innebär i praktiken kan en jämförelse med andra risker göras. Nedan följer en jämförelse med den normala risken att dö för personer i Sverige. Risk att dö per år varierar under en persons livstid. Enligt IPS (2001) är risken att dö som lägst i åldern sju till åtta år. Då är dödsrisken cirka 10-4 per år. För yngre och äldre personer är risken högre. Dödlighet genom olyckshändelser är cirka 10-4 per år (en gång på 10 000 år). Som exempel kan nämnas att risk att omkomma till följd av naturolycka är 10-6 per år (en gång på 1 000 000 år). Risk att träffas av blixten och omkomma är 10-7 per år (en gång på 10 000 000 år). Risk att omkomma i trafiken 10-5 per år (en gång på 100 000 år), (SRV 1997). Gränsen för där risken anses låg, d.v.s. dödsfallsrisk 10-7 per år, är satt så att acceptabel risknivå skall vara lägre än den risknivå som motsvaras av naturolyckor. Detta innebär att en individs totala risknivå inte påverkas signifikant. Gräns för där risken anses vara hög är satt till 10-5 per år, vilket är en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de personer i samhället som har lägst risk att dö per år. Kalmar kommun har enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, Kalmar Brandkår, tagit beslut på att acceptabel risk skall värderas utifrån kriterier enligt nedan. Figur S2 redovisar exempel på ett F/N-diagram (samhällsrisk). Ovanför den röda linjen är riskerna oacceptabelt stora. Det innebär exempelvis att frekvensen för 10 eller fler omkomna inte får vara större än 10-5 (en på 100 000 år). Mellan den gröna och röda linjen är det så kallade ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable vilket ska tolkas som att om riskerna ligger inom detta område bör skäliga åtgärder vidtas för att sänka riskerna. Om riskerna befinner sig under den gröna linjen kan de anses vara små och acceptabla.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 5(79) Figur S.2. Figuren visar exempel på ett F/N-diagram där frekvensen per år för ett visst antal omkomna redovisas. Den röda linjen ligger på frekvensen (F) 10-5 för 10 omkomna (N). Det ska tolkas så att frekvensen för 10 eller fler omkomna är 10-5. Frekvensen 10-5 innebär att det sker en gång på 100 000 år. I detta fallet innebär det således 10 eller fler dödsfall på 100 000 år. Figur S.3 visar hur individrisk redovisas. Individrisk definieras som risken att dö för en person som står på en given plats under ett års tid. Individrisken minskar med avståndet från riskkällan. I Davidsson (2002) föreslås följande kriterier för individrisk: en övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 (en på 100 000 år) per år och en övre gräns för område där risker kan anses små är 10-7 (en på 10 000 000 år). Risker mellan dessa två frekvenser ligger inom ALARP-området (se ovan). Figur S.3. Figuren visar hur individrisken presenteras. Y-axeln visar den årliga frekvensen att omkomma på ett visst avstånd från riskkällan, som visas på x- axeln. S.6 Resultat Risknivå till följd av transport av farligt gods redovisas i form av samhälls- och individrisk. Risknivå till följd av verksamheter på Tjärhovet redovisas kvalitativt. S.6.1 Farligt gods på Södra vägen och järnväg I detta avsnitt redovisas resultat av analys avseende transport av farligt gods. Risk presenteras i form av individ- och samhällsrisk (dessa riskmått definieras ovan).
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 6(79) Samhällsrisk I figur S.4 redovisas risknivån i nuläget. Figur S.5 visar risknivå om byggnationer utförs utan att riskreducerande åtgärder vidtas. Figur S.4. Figuren visar samhällsrisken i området nu, d.v.s. om inga byggnationer eller säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Figur S.5. Figuren visar samhällsrisken i området om planerade byggnationer utförs utan att säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Risknivån är inom ALARP-området främst till följd av den risk brandfarlig vätska bidrar med. Individrisk I figur S.6 redovisas individrisk för aktuellt område om inga åtgärder vidtas. Närmast vägen ligger individrisknivån inom ALARP-området, men den sjunker snabbt på längre avstånd från vägkanten. På avstånd längre än 33 meter från vägkanten är individrisknivån under det undre gränsvärdet. Anledning är den risk som transport av brandfarlig vätska medför, eftersom brandfarlig vätska står för störst andel farligt gods på aktuell vägsträcka.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 7(79) Figur S.6. Figuren visar individrisk nuläge på olika avstånd från riskkällan. S.6.2 Verksamheter på Tjärhovet Riskanalys har resulterat i att brandgaser kan spridas mot Barlastholmen/Ölandskajen vid ogynnsamma väderförhållanden. Koncentration av sotpartiklar och giftiga partiklar i brandgaserna i marknivå är låg. Högre upp i luften är koncentration av partiklar och giftiga ämnen högre. Dessa kan, beroende på väderförhållanden, röra sig neråt och påverka personer i marknivå. Om gödningsmedel blir inblandat i en brand kan giftiga nitrösa gaser medföra ökad påverkan på utsatta personer. Vid gynnsamma förhållanden för brandgasspridning kan koncentrationer som överstiger arbetsmiljöverkets riktlinjer för den luft som arbetstagare får utsättas för uppstå. Detta värde har valts som referensvärde i och med att personer som befinner sig utomhus kan komma att påverkas av denna koncentration under en lång tid. Gränsvärdet är dock valt mycket konservativt eftersom dödsfall till följd av koncentrationen inte är att förvänta, samt att personer kommer att söka sig i säkerhet inomhus eller förflytta sig bort från området och därmed blir tiden personer utsätts för brandgaserna begränsad. Särskilt känsliga personer kan påverkas i större utsträckning. Frekvens för denna typ av olycka är beräknad till mellan 8 x 10-5 till 8 x 10-6 bränder per år. Enligt riktlinjer som skall användas vid beslutsfattande angående etablering intill riskobjekt i Kalmar kommun kan bedömning göras att händelser som kan orsaka fler än ett dödsfall inte får ske med en frekvens överstigande 1 x 10-4. Område med acceptabel risk under vissa förutsättningar sträcker sig mellan 1 x 10-6 och 1 x 10-4 för fler än 1 omkommen person enligt samhällsriskkurvan. Individrisken skall ej överstiga 1 x 10-5. Riktlinjerna angående acceptabel risk anger inga rekommendationer avseende olika grad av skada för personer som inte omkommer. Därav uppstår problem med gällande riktlinjer vid bedömning av om risken skall anses vara acceptabel eller ej. Resultatet innebär dock följande: 1. Det är mycket liten sannolikhet för en stor cisternbrand på Tjärhovet som skall påverka personer på Barlastholmen/Ölandskajen med giftiga gaser. Det ställs höga krav på verksamheter som hanterar stora mängder brandfarliga vätskor i cisterner. Endast en större cisternbrand har inträffat i Sverige under den tid som olja och bensin använts i vårt samhälle. Den branden inträffade i Nynäshamn 1956. 2. Om en cisternbrand inträffar är det troligast att brandgaserna sprids upp i luften på grund av den termiska stigkraften som finns i gaserna. Det krävs en relativt hög vindstyrka för att gaserna skall spridas med vinden i marknivå istället för huvudsakligen uppåt. 3. Om en brand inträffar som medför att stora mängder brandgaser sprids in mot Kvarnholmen/Barlastholmen kan personer komma till skada. Det
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 8(79) finns dock goda möjligheter för personer att sätta sig i säkerhet inomhus. Brandgaser syns och känns tydligt och människor som utsätts för höga koncentrationer kommer att söka sig bort från området eller in i byggnad. Koncentrationen av ämnen och partiklar i brandgaserna är betydligt lägre inomhus än utomhus. Eftersom scenarierna med cisternbrand på Tjärhovet inte ger konsekvenser i form av dödsfall på Barlastholmen/Ölandskajen ger dessa scenarier inget bidrag till samhälls- och individrisken enligt använd definition. Dess riskbidrag måste dock beaktas på grund av att det kan medföra påverkan på ett stort område. Brand med gödningsmedel inblandat kan medföra att nitrösa gaser sprids in mot aktuellt område och andra delar av staden. Sannolikhet för denna händelse är dock mycket låg. Möjliga riskscenarier som är redovisade skall beaktas i samband med beslut angående nybyggnation och utförande av åtgärder. Explosion med ammoniumnitrat kan ge påverkan i form av krossade fönsterrutor inom aktuellt område. Detta kan medföra skador på personer inomhus. Med hänsyn till att endast mindre skador i området kan förväntas, samt att metoder för beräkning av frekvens av denna händelsetyp saknas, är detta ej med i redovisad samhällsrisk/individrisk. Frekvens för dessa explosioner kan dock förutsättas vara mycket låg eftersom det är många delhändelser som måste sammanfalla för att orsaka en explosion. S.7 Åtgärdsförslag I detta kapitel redovisas åtgärdsförslag för att reducera risknivån i samband med planerade byggnationer. Utöver åtgärder enligt nedan är det även lämpligt att huvudentréer till byggnationer i stor utsträckning placeras i riktning från Södra vägen/tjärhovsgatan respektive Tjärhovet. Innan slutgiltigt beslut avseende erforderliga åtgärder bör en kostnads/nyttoanalys utföras. S.7.1 Farligt gods på Södra vägen Samhällsrisk är inom ALARP-området i nuläget utan byggnation. Vid byggnation utan att vidta åtgärder ökar risknivån. Individrisk ligger inom ALARP-området inom 33 meter från väg. Därav redovisas åtgärdsförslag som skall vidtas för att möjliggöra planerade nybyggnationer och samtidigt uppnå en acceptabel risknivå enligt Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, Kalmar Brandkår. Förslag på åtgärder rekommenderas enligt nedan för att underlätta för slutgiltig beslutsfattare. Åtgärderna är inriktade på att reducera risk för olycka vid transport av brandfarlig vätska eftersom dessa transporter utgör dimensionerande riskscenario. De verksamheter som är planerade i området skiljer sig beträffande personantal, lokalkännedom och vakenhet varför åtgärderna som presenteras för respektive verksamhet är olika. Åtgärd i form av hastighetssänkning till 30 km/h är en förutsättning i samtliga fall beskrivna enligt nedan.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 9(79) Generellt Det bör förtydligas att det är svårt att begränsa risknivån för personer som befinner sig utomhus i vägens närhet. Denna problematik föreligger redan i nuläget. För att reducera risknivån utförs område närmast vägen så att det inte inbjuder till stadigvarande vistelse utomhus. Exempel på utförande är att placera planteringar, träd, buskar etc. närmast vägen och placera parkbänkar och dylikt som medför mer stadigvarande vistelse längre från vägen. Detta rekommenderas eftersom nybyggnationer inom området samt en eventuell ny broförbindelse med stadsparken medför att ett större antal personer kan förväntas vistas och röra sig inom området. En väl genomtänkt utformning av området närmast vägen kan även bidra till en sänkt hastighet, vilket medför en reducerad risknivå för trafikanter och personer i omgivningen. Hastigheten på vägen sänks till 30 km/h i aktuellt område. Exempel på utformning för att på lämpligt sätt styra var personer vistas ges i Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering, Sveriges kommuner och landsting 2012. Universitet, resecentrum, restauranger Vid byggnation av universitet, resecentrum och restauranger med ett avstånd av minst 30 meter från väg, d.v.s. enligt gällande förslag, utförs åtgärder i form av utformning av väg och dess närområde enligt ovan för att styra personer till lämpliga områden på ett naturligt sätt. Särskild omsorg bör läggas på trafikplanering av vägövergångar och liknande. Utöver detta skall fönster utföras laminerade för att begränsa splitterrisk i samband med en eventuell explosion. Hotell Vid byggnation av hotell minst 30 meter från väg utförs åtgärder enligt 8.1.1. samt skall fönster utföras laminerade för att begränsa splitterrisk i samband med en eventuell explosion. Vid byggnation av hotell mellan 15-30 meter från väg skall, utöver åtgärder enligt ovan, även följande åtgärder vidtas: Fasad/takfot/tak etc får inte utföras med brännbart material. Fasad inom 30 meter från väg utförs i brandteknisk klass EI 60. Eventuella fönster inom angivet område skall utföras i brandteknisk klass EI 60 och får ej vara lätt öppningsbara (fönstren får endast vara öppningsbara med nyckel/verktyg). Lägre klass på fönster kan eventuellt godtas efter särskild utredning. En särskild utredning kan även resultera i olika brandteknisk klass på olika våningsplan. Beroende på utformning av hotell kan sprinkler krävas för erforderlig personsäkerhet. Luftning i takfot får ej förekomma. Riktning varifrån tilluft tas får ej vara mot Tjärhovsgatan/Södra vägen Manuell avstängning av ventilationssystemet skall vara möjlig, alternativt skall ventilationssystemet utföras så att återcirkulation/friskluftsflöde kan regleras på ett enkelt sätt. Placering av utrymningsvägar i riktning från vägen. Återinrymning skall vara möjligt för eventuella utrymningsvägar i riktning mot vägen. I den mån utrymning mot vägen erfordras skall aktuella risker beaktas. Om hotell skall byggas inom 15 meter från väg skall, utöver ovanstående, även följande åtgärder vidtas: Avkörningsskydd skall uppföras för att tjäna två syften. Dels för att förhindra att tunga fordon kör av vägen och orsakar skador på personer och byggnader, dels att förhindra ett utsläpp av brandfarlig vätska sker långt från vägkant. Genom uppförandet av avkörningsskydd uppnås största möjliga avstånd mellan eventuellt läckage och fastighet. Avkörningsskydd skall
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 10(79) vara dimensionerat att motstå kollision av tunga fordon. Vid projektering av avkörningsskydd bör nedanstående faktorer beaktas. Skyddet hindrar fordonet från att köra av vägen Skyddet minskar risk att fordonet välter Skyddet minskar risk att hål uppstår i tank Lämplig utformning av avkörningsskydd skall utredas i senare skede av sakkunnig inom trafikplanering. Alternativa åtgärder Alternativ till brandklassad fasad kan vara ett skyddsavstånd i kombination med åtgärd på/intill väg som begränsar värmestrålningspåverkan mot fasad vid pölbrand, så att brandspridning ej sker till hotell samt att utrymning kan ske på ett säkert sätt. Utförande skall godkännas av Samhällsbyggnadskontoret i Kalmar och Kalmar Brandkår. S.7.2 Farligt gods på järnväg Om begränsat nyttjande av järnvägen för farligt gods skall beaktas (lika nuläget) krävs inga särskilda åtgärder på grund av närhet mellan byggnad och järnväg. Detta med hänsyn till mycket låg sannolikhet för olycka. Viktig förutsättning är den låga hastigheten (10 km/h). Om utökat nyttjande av järnvägen skall beaktas kan åtgärder erfordras. Detta kan exempelvis vara fallet om det bedöms rimligt att stora delar av det gods som transporteras på vägen, eller annat farligt gods, kommer att transporteras på järnvägen i framtiden. Vid beslut angående vilka eventuella framtida förändringar som skall hanteras i samband med aktuell detaljplan bör följande faktorer beaktas: - Järnvägsspåret är ett industrispår med mycket låg hastighet (max 10 km/h). Den låga hastigheten medför att sannolikhet för olycka är mycket låg, även vid ett utökat nyttjande av järnvägen. - Vid bedömning avseende framtida transportbehov är det problematiskt att utföra antaganden om vilken typ av gods som kan vara aktuellt. - För att möjliggöra förändrat nyttjande av järnvägen kan investeringar i form av elektrifiering och åtgärder vid plankorsning vara nödvändiga. Vid beslut avseende rimliga förändringar att beakta enligt ovan bör dialog föras mellan representanter från Kalmar kommun och Kalmar hamn. Om betydande förändringar avseende järnvägstransport skall beaktas kan åtgärder avseende skyddsavstånd och brandklassad fasad erfordras. Dessa beskrivs nedan. Åtgärdsrekommendationerna kan justeras efter beslut angående vilka förändringar avseende järnväg som bör beaktas. Om utökat nyttjande av järnväg för farligt godstransport skall beaktas skall ett skyddsavstånd på minst 15 meter hållas mellan järnvägsspår och byggnad erfordras. Vid byggnation av hotell mellan 15-30 meter från järnväg skall följande åtgärder vidtas: Fasad/takfot/tak etc får inte utföras med brännbart material. Fasad inom 30 meter från järnväg utförs i brandteknisk klass EI 60. Eventuella fönster inom angivet område skall utföras i brandteknisk klass EI 60 och får ej vara lätt öppningsbara (endast öppningsbara med nyckel/verktyg). Lägre klass på fönster kan eventuellt godtas efter särskild utredning. En särskild
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 11(79) utredning kan även resultera i olika brandteknisk klass på olika våningsplan. Beroende på utformning av hotell kan sprinkler krävas för erforderlig personsäkerhet. Luftning i takfot får ej förekomma. Riktning varifrån tilluft tas får ej vara mot järnvägen Manuell avstängning av ventilationssystemet skall vara möjlig, alternativt skall ventilationssystemet utföras så att återcirkulation/friskluftsflöde kan regleras på ett enkelt sätt. Placering av utrymningsvägar i riktning från järnvägen. I den mån utrymning mot vägen erfordras skall aktuella risker beaktas. Återinrymning skall vara möjligt för eventuella utrymningsvägar i riktning mot vägen. S.7.3 Verksamheter på Tjärhovet Utifrån analysens resultat föreslås ett antal åtgärder vid byggnation. Personer som befinner sig inomhus påverkas i begränsad omfattning av brandgaser från en brand på Tjärhovet. Personer utomhus påverkas av nivåer som inte förväntas leda till dödsfall, men vid ogynnsamma väderförhållanden kommer känsliga personer som befinner sig utomhus att kunna skadas vid inandning av brandrök. Riskreducerande åtgärder enligt nedan föreslås. Beredskap Räddningstjänst är medveten om riskerna med brand på Tjärhovet och övningar sker regelbundet med Släckmedelscentralen. Plan för räddningsinsats finns. Det är viktigt att handlingsplaner finns för hantering av brand och olycka där farliga ämnen på Tjärhovet är inblandade. Information På Kalmar kommuns hemsida finns information om hur allmänheten skall bete sig vid en brand på Tjärhovet. Signalen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) informerar om att personer skall gå inomhus och stänga fönster och dörrar samt lyssna på radio för vidare information. Avstängning av ventilationsintag Vid detektering av brandrök stängs ventilationssystem av automatiskt, alternativt omkoppling till reducerat friskluftsintag. Fönster Fönster utförs laminerade för att begränsa splitterrisk i samband med en explosion. S.8 Risknivå om åtgärder vidtas Nedan redovisas risknivån efter utförande av rekommenderade åtgärder. Figuren visar en jämförelse av de fall som undersökts.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 12(79) Figur S.7. Figuren visar en sammanställning av risknivån vid de tre studerade fallen. Jämförelsen visar att samhällsrisknivån till följd av transporterna av farligt gods är lägre om byggnation utförs och åtgärder vidtas, än risknivån i nuläget. Eftersom detta är svårt att utläsa av kurvorna beräknas även det förväntade antalet döda per år till följd av farligtgodsolycka. Denna siffra erhålls genom först multiplicera frekvens och antal döda för varje studerat scenario och sedan addera dessa siffror. Resultatet blir följande: Förväntat antal döda per år nuläge 3,37 x 10-5 Förväntat antal döda per år efter byggnation och åtgärder 1,5 x 10-5 Jämförelsen visar att förväntat antal döda per år till följd av transporterna är färre om byggnation i kombination med riskreducerande åtgärder utförs än nuläget. Det är dock viktigt att beakta att detta är en teoretisk siffra för att mäta risken. Efter planerad byggnation ökar konsekvensen vid en olycka (eftersom antalet drabbade personer är större än innan byggnation). Frekvensen minskar dock till följd av utförda åtgärder. Risknivån till följd av verksamheter på Tjärhovet blir dock högre efter byggnation än innan byggnation. Figur S.8. Figuren visar en sammanställning av risknivån i nuläget och efter byggnation med åtgärder. Individrisken minskar till följd av åtgärderna.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 13(79) S.9 Slutsats Riskanalys har resulterat i att risknivån i området är i övre delen av ALARPområdet. Åtgärdsförslag har därför utarbetats. Innan slutgiltigt beslut avseende erforderliga åtgärder bör en kostnads/nyttoanalys utföras. S.9.1 Farligt gods på Södra vägen Riskanalysen har resulterat i att risknivån i området är i övre delen av ALARPområdet. Åtgärdsförslag har därför utarbetats. Dessa skall slutgiltigt fastställas av beslutsfattare. För att risknivån ska anses vara acceptabel krävs att kriterierna för acceptabel samhälls- och individrisk uppfylls. Samhällsrisknivån ligger utan åtgärder i ALARP-områdets övre del. Åtgärder bör vidtas för att möjliggöra planerade byggnationer. Individrisknivån är inom ALARP-området inom 33 meter från vägkant om inga åtgärder vidtas. Individrisknivån är låg på avstånd längre än 33 meter från vägkant. Under förutsättning att redovisade åtgärder vidtas erhålls en samhällsrisknivå som inte överstiger gränsen för oacceptabelt hög risk. Risknivån ligger till begränsad del inom ALARP-området, men till största del under gränsen för låg risk. Vid en jämförelse med risknivå i nuläget blir risknivån, på grund av transport av farligt gods, lägre om byggnation i kombination med åtgärder utförs. Anledning till att risknivån placeras inom ALARP-området är scenarierna med brandfarlig vätska. Med hänsyn till detta är det vid beslut angående byggnation och krav på åtgärder viktigt att beakta att personer inomhus på ett tillförlitligt sätt kan skyddas mot denna typ av händelser (skyddsavstånd/brandklassad fasad) samt att främst personer i vägens direkta närhet drabbas. Genom att lägga stor vikt på utformning av väg och dess närområde kan risknivån reduceras ytterligare. Under förutsättning att redovisade åtgärder vidtas erhålls en individrisknivå inom ALARP-området till 30 meter från vägkant. På längre avstånd från vägkant är risknivån låg. Mellan 20 och 30 meter från vägkant är risknivån i ALARP-områdets nedre del. S.9.2 Farligt gods på järnväg Järnväg ger ett begränsat tillskott till risknivån i området. Detta på grund av den begränsade användningen av järnvägen för transport av farligt gods. Om begränsat nyttjande av järnvägen för farligt gods skall beaktas (lika nuläget) krävs inga särskilda åtgärder på grund av närhet mellan byggnad och järnväg till följd av farligtgodstransport. Detta med hänsyn till mycket låg sannolikhet för olycka. Viktig förutsättning är den låga hastigheten (10 km/h). Vid beslut angående vilka eventuella framtida förändringar som bör hanteras i samband med aktuell detaljplan bör följande faktorer beaktas: - Järnvägsspåret är ett industrispår med mycket låg hastighet (max 10 km/h). Den låga hastigheten medför att sannolikhet för olycka är mycket låg, även vid ett utökat nyttjande av järnvägen.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 14(79) - Vid bedömning avseende framtida transportbehov är det problematiskt att utföra antaganden om vilken typ av gods som kan vara aktuellt. - För att möjliggöra förändrat nyttjande av järnvägen kan investeringar i form av elektrifiering och åtgärder vid plankorsning vara nödvändiga. Vid beslut avseende rimliga förändringar att beakta enligt ovan bör dialog föras mellan kommun och hamn. Åtgärdsrekommendationerna kan justeras efter beslut angående vilka förändringar avseende järnväg som bör beaktas. S.9.3 Verksamheter på Tjärhovet En stor cisternbrand kan i värsta fall pågå under lång tid vilket innebär att personerna kommer att påverkas av brandgaserna under lång tid. Räddningstjänst kommer att uppmana personer i området att hålla sig inomhus alternativt utrymma området. Lämpliga åtgärder bedöms utifrån information om vindstyrka, vindriktning, brandens omfattning och beräknad tid för släckning. Påverkan på personer som befinner sig inomhus kommer att vara mycket liten och den metod som bedöms vara mest effektiv för att förhindra att personer utsätts för röken är att de håller sig inomhus och stänger fönster och dörrar samt stänger av ventilationen. Rimlighetsprincipen beaktas kontinuerligt för verksamheter som kan innebära fara för personer i dess omgivning i och med krav på skäliga åtgärder utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta gäller befintliga verksamheter och nya verksamheter. Enligt lagstiftningen ställs krav på att säkerhetshöjande åtgärder skall vidtas om de är kostnadsmässigt rimliga. Proportionalitetsprincipen kan beaktas genom en bedömning av vilka fördelar verksamheterna skapar i förhållande till de risker som skapas. I detta fall utgörs fördelarna exempelvis av arbetstillfällen och att hamnen blir attraktiv och användbar. Vidare finns fördelar för Kalmar som stad att kunna exploatera och och växa på attraktiva centralt placerade områden. Det är ofrånkomligt att personerna som befinner sig på aktuellt område drabbas i högre grad av riskerna verksamheterna medför än personer i andra delar av staden. Detta utan att de har en direkt större nytta av verksamheten. Fördelningsprincipen kan dock anses beaktad i och med att de risker som avses inte är oproportionerligt stora. Undvikande av katastrofer uppfylls genom erforderliga skyddsavstånd mellan depåer med cisterner på Tjärhovet. Sannolikhet för ett katastrofscenario bedöms vara mycket låg. Riskanalys har resulterat i att risknivån för personer på Ölandskajen/Barlastholmen är begränsad till följd av verksamheten på Tjärhovet. En omfattande brand på Tjärhovet kan medföra påverkan på stora delar av Kvarnholmen och övriga Kalmar. Etablering av universitet enligt föreslagen placering ger ett bidrag till stadens totala risknivå till följd av verksamheten på Tjärhovet. Med hänsyn till låg sannolikhet för dessa händelser är dock risknivån acceptabel enligt använda riskkriterier. S.9.4 Sammanfattande bedömning Riskanalys redovisar risknivåer som på grund av transport av farligt gods medför krav på åtgärder. Utifrån riskkriterier som Kalmar kommun fastställt
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 15(79) erhålls en acceptabel risksituation i samband med planerade byggnationer. Förutsättning är att åtgärder vidtas. För att underlätta tolkningen av riskanalysens resultat kan en jämförelse med risken att dö av mer naturliga eller normala orsaker än en farligtgodsolycka göras. Risk att omkomma till följd av naturolycka är 10-6 per år. Risk att bli träffad av blixten är 10-7 per år. Gränsen för där risken anses låg, d.v.s. dödsfallsrisk 10-7 per år är satt så att acceptabel risknivå skall vara lägre än den risknivå som motsvaras av naturolyckor. Detta innebär att en individs totala risknivå inte påverkas signifikant. Gräns för där risken anses vara hög är satt till 10-5 per år, vilket är en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de personer i samhället som har lägst risk att dö per år. Resonemang enligt ovan innebär att efter åtgärder är individrisknivån, på grund av farligtgodstransport, i vägens direkta närhet lika stor som risk att dö till följd av en naturolycka. På avståndet 30 meter från vägkant är risknivån 10 gånger lägre än risk att dö till följd av en naturolycka. På detta avstånd är det lika stor risk att dö på grund av ett blixtnedslag som på grund av en olycka med farligt gods. Ytterligare en jämförelse är att det 30 meter från vägkant är 1000 gånger lägre risk att dö till följd av en olycka med farligt gods än den normala risken för dödsfall för en normal person. Denna jämförelse innebär därmed att riskbidraget till följd av transporterna av farligt gods är acceptabelt. Risken till följd av verksamhet på Tjärhovet hanteras lämpligen genom säker hantering av förekommande ämnen samt god beredskap för Räddningstjänst att kunna hantera en uppkommen olycka. En omfattande brand eller annan olycka på Tjärhovet kommer att kunna påverka ett stort antal personer oavsett om planerade byggnationer utförs eller ej. Innan slutgiltigt beslut avseende vilka åtgärder som skall vidtas bör en utredning avseende kostnad/nytta för respektive åtgärd utföras. Beräkningar är utförda med konservativt angreppssätt för att inte underskatta risknivån. Förslag på åtgärder är framarbetade för att bidra till en långsiktigt hållbar risksituation på området trots närhet till farligtgodsled och Tjärhovet. Detta är nödvändigt för att uppnå en säkerhetsnivå för invånare som bibehålls över tid samt möjliggörande av fortsatt verksamhet på Tjärhovet. Riskanalys redovisar risknivå och åtgärdsförslag som Brand & Riskanalys anser lämpliga för att begränsa risknivån. Detta utgör underlag för beslutsfattare/remissinstanser (Länsstyrelse/Kommun/Räddningstjänst) vid beslut angående nyttjande av aktuellt område.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 16(79) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 16 1 Inledning 17 2 Områdesbeskrivning 21 3 Riskhanteringsprocessen 22 4 Acceptabel risk 25 5 Riskidentifiering 27 6 Analys 34 7 Resultat 45 8 Åtgärdsförslag 49 9 Risknivå om föreslagna åtgärder vidtas 52 10 Osäkerheter 53 11 Slutsats 54 12 Källförteckning 59 Bilaga 1 - Frekvens för farligtgodsolycka 61 Bilaga 2 LC50 för ammoniak 68 Bilaga 3 Väderförhållanden 69 Bilaga 4 - Persontäthet 70 Bilaga 5 Antal farligtgodstransporter på väg 73 Bilaga 6 - Strålningsnivå från flamma 75 Bilaga 7 Farligt gods på järnväg 78 Bilaga 8 Explosion ammoniumnitrat 79
1 Inledning Riskanalys Upprättad 2013-02-14 17(79) I samband med nybyggnation av universitet, restauranger, resecentrum och hotell vid Ölandskajen/Barlastholmen skall en riskanalys utföras för att klargöra eventuella åtgärder till följd av närhet till Södra vägen och Tjärhovet. Nedan ges en sammanställning av utförda riskanalyser som tidigare upprättats och som delvis används som underlag i detta projekt. Riskanalys Ölandskajen, Kalmar kommun, daterad 2010-03-28. Analysen klargör risknivå och erforderliga åtgärder i samband med byggnation av universitet, resecentrum, parkeringshus och hotell vid och i närheten av Ölandskajen i Kalmar. Nämnd riskanalys beaktar risknivå till följd av närhet till farligtgodsled (Södra vägen). Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar, daterad 2010-05-07. Analysen var en uppdatering avseende hela Södra vägen. Riskanalys Tjärhovets påverkan mot Kvarnholmen, Kalmar kommun, daterad 2011-06-30. Denna analys utfördes i samband med fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen, för att belysa risknivå på Kvarnholmen till följd av verksamheten på Tjärhovet. 1.1 Problembeskrivning Nybyggnation i närhet av farligtgodsled och område med omfattande hantering av farliga ämnen medför att risknivån måste beaktas. För att klargöra riskbilden och eventuella åtgärder som bör vidtas utförs en riskanalys. Traditionell riskhänsyn vid samhällsplanering innebär att fasta avståndsregler används för att säkerställa att acceptabla risknivåer, med avseende på personsäkerhet, uppfylls vid nyetablering intill riskobjekt. Problem med generella avståndsregler är flera eftersom de inte tar hänsyn till vilken reell risk som föreligger. Ett generellt skyddsavstånd kan därför medföra mycket stor säkerhetsmarginal eller en falsk säkerhet, eftersom den reella risken inte är värderad eller bedömd. Därav utförs en objektsspecifik riskanalys som beaktar de faktorer som är relevanta i aktuellt fall. 1.2 Syfte och mål Syfte med denna riskanalys är att redovisa risknivå och ge förslag på åtgärder vid byggnation av universitet, resecentrum, hotell och restauranger på området kring Ölandskajen/Barlastholmen. Riskobjekt i form av transport av farligt gods på Södra vägen och järnväg samt hantering av farliga ämnen på Tjärhovet skall beaktas. 1.3 Avgränsningar Endast oförutsedda händelser som kan leda till att ämnen med toxiska eller brandfarliga egenskaper kommer ut och innebär fara för utomstående människors hälsa kommer att beaktas. Ingen hänsyn tas till miljöpåverkan eller egendomsskada till följd av olycka. Ingen hänsyn tas till trafikolyckor som inte innebär utsläpp av farligt gods, d.v.s. den generella trafiksäkerheten i området.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 18(79) Konsekvenser av utsläpp kommer i aktuell riskanalys att begränsas till tryckkondenserande gaser, giftig frätande vätska, brännbara vätskor och oxiderande ämne, eftersom de kan ge upphov till de största konsekvenserna för människors hälsa och säkerhet. Beräknat antal förväntade olyckor med farligt gods per år bygger på en metod framtagen av Statens räddningsverk. Utvärdering eller analys av denna metod har ej genomförts. Metod finns beskriven i SRV (1996). Risker till följd av transport av farligt gods på järnväg beaktas i analysen. Rapporten beaktar ej sällsynta naturfenomen eller oförutsedda händelser som t.ex. jordbävning, sabotage och medveten oaktsamhet. 1.4 Metod Ingångsparametrar avseende personantal, lokalareor, avstånd till riskkälla och ändringar i transport av farligt gods är viktiga förutsättningar för analysen. Dessa faktorer skiljer sig från tidigare upprättade handlingar. Uppdaterad information om personantal och lokalarea erhålls från Linnéuniversitetet. Tidigare utförda antaganden gällande personantal vid resecentrum uppdateras med hänsyn till tillgänglig information (spårutredning m.m.). Hotell med 150 hotellrum förutsätts. Förändringar avseende transport av farligt gods på Södra vägen beaktas. I utredningen förutsätts att verksamheterna nyttjar respektive tillståndsmängd fullt ut. Även transport av farligt gods på järnväg beaktas i analysen. Underlag för utformning av universitetsområde utgörs av Linnéuniversitetet och Kalmar Stad - En studie av Ölandshamnen, september 2012. För att riskanalysen skall fungera som ett bra beslutsunderlag har tre olika fall beaktats. Detta för att tydliggöra planerad etablerings, samt utförda åtgärders, påverkan på risknivån. Detta utförande bidrar till att en risknivån efter utförande av planerade byggnationer kan jämföras dels med vedertagna beslutskriterier, dels med nuläget. Riskanalys medför att vissa antaganden måste utföras, vilket medför att osäkerheter förs in i analysen. Genom att utföra en jämförelse med risknivå i nuläget reduceras vissa av osäkerheterna, eftersom samma antaganden utförs i båda fallen, förutom de antaganden som har med förändringen att göra. Nedan redovisas en sammanställning av vilka fall som beaktas. - Nuläge I denna analys redovisas beräkning av risknivån i nuläget. - Efter byggnation utan åtgärder I denna analys redovisas beräkning av risknivå om planerade byggnationer utförs utan att några åtgärder vidtas. - Efter byggnation med åtgärder I denna analys redovisas beräkning av risknivå om planerade byggnationer utförs samt att vissa åtgärder vidtas. Den riskanalysmetodik som används innehåller följande moment:
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 19(79) Definiera och avgränsa systemet: Detta moment definierar vad som innefattas i det system som ska analyseras. Inledningsvis ges en beskrivning av området med geografiskt läge och omgivningar m.m. Identifiering av risker: Viktig information om eventuella riskkällor erhålls genom att kartlägga vilka transporter av farliga ämnen som förekommer längs aktuell vägsträcka. Grovanalys: En grovanalys genomförs genom att studera de kemikalier som transporteras på aktuell vägsträcka. Utifrån grovanalysen väljs ett antal ämnen ut som utvärderas med en kvantitativ riskanalys där sannolikhet och konsekvens bedöms/beräknas för de identifierade scenarierna. Kvantitativ analys: I en kvantitativ analys beräknas frekvens för respektive scenario och de konsekvenser som uppstår. För att kunna beräkna konsekvenser av ett eventuellt utsläpp behövs information om bland annat koncentrationen av gas på olika avstånd från utsläppskällan. Riskberäkning multiplicerar frekvens med konsekvens och leder till ett riskmått. Risken presenteras i form av samhälls- och individrisk (se kapitel 4.1 och 4.2). Efter att riskerna beräknats utarbetas vid behov åtgärdsförslag för att minska riskerna. Utifrån dessa moment skapas en bra grund för beslutsfattande där riskanalysen fungerar som en del av kommunens beslutsunderlag. En kvantitativ analys är utförd med hänsyn till aktuella riskkällor och skyddsavstånd. Enligt kommunens vägledning för hantering av risk skall denna typ av riskanalys utföras. Det är också den metod som rekommenderas enligt Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län. 1.4.1 Datorprogram som används För att så effektivt som möjligt kunna beräkna riskavstånd och sannolikheter har ett antal olika datorprogram använts i aktuell riskanalys. Gasol är ett datorprogram som ingår i Räddningsverkets informationsbank, RIB. Programmet simulerar olika scenarier med utsläpp av gasol från tankar och rör och beskriver koncentrationer och spridning i luft. Samtliga olycksscenarier som kan uppstå vid en olycka med gasol kan simuleras i programmet, varvid avstånd till brännbarhetsgränser och olika grader av brännskada ges som resultat. Aloha 5.4.1.2 används för beräkningar av spridning av ammoniakgas som avgår från en vätskepöl. Programmet är utvecklat av Office of Emergency Management, EPA, och Emergency Response Division, NOAA. För mer information om programmet hänvisas till Användarmanualen, daterad februari 2007. För beräkning av brandgasspridning från cisternbrand har två olika simuleringsprogram använts, ALOFT och FDS 5. Anledningen till att använda två olika modeller är att det finns svårigheter i att modellera brandgasers transport utomhus eftersom det är ett stort antal parametrar som påverkar hur spridning sker. I och med att två beräkningsprogram används blir underlaget bättre för att avgöra koncentration av brandgaser på olika avstånd från branden.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 20(79) Därmed erhålls ett bättre underlag för bedömning av de konsekvenser som kan uppstå. ALOFT-FT är en rökplymsberäkningsmodell för persondatorer. Programmet används för att simulera brandgasspridning utomhus. Väderförhållanden som påverkar spridningen beaktas. För mer information om programmet hänvisas till http://fire.nist.gov/aloft/. Det andra beräkningsprogrammet är FDS 5. Fire Dynamics Simulator 5 (FDS 5) är en Computational Fluid Dynamics-modell (CFD-modell), även kallat fältmodell. Programmet är utvecklat av National Institute of Standards & Technology för brand- och rökspridningsberäkningar. Som många övriga CFD-modeller och tvåzonsmodeller sker beräkningarna deterministiskt, det vill säga att kända fysikaliska och kemiska samband används. CFD-modeller delar in geometrin som ska simuleras i mindre kontrollvolymer. Kontinuitetsekvationerna för massa, energi, rörelsemängd och grundämnens bevarande som en funktion över tiden beräknas för dessa kontrollvolymer och är grundade på bland annat Navier-Stokes ekvationer. Dessa ekvationer utgörs av ett antal tredimensionella, icke linjära, tidsberoende, partiella differentialfunktioner som löses numeriskt. Programmet består av tre delar: En pre-processor som utgörs av en text editor En solver (FDS5) som utför beräkningarna En post-processor (Smokeview) som visualiserar resultaten För en mer djupgående beskrivning av FDS5 hänvisas till FDS Technical Reference Guide (Mc Grattan 2010) och FDS User's Guide (Mc Grattan 2010).
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 21(79) 2 Områdesbeskrivning Området som analysen berör är beläget vid Ölandskajen i centrala Kalmar. Figur 2.1 visar en idéskiss över hur aktuellt område kan komma att nyttjas. Riskanalysen utförs dock i ett mycket tidigt skede och slutgiltig utformning är osäker. Idéskissen innebär placering av universitetsbyggnad som närmast cirka 35 meter från Tjärhovsgatan och hotell cirka 20 meter från Tjärhovsgatan. Figur 2.1. En översiktsbild av hur planerat område kan komma att utformas. Bilden är tagen från Linnéuniversitetet och Kalmar Stad En studie av Ölandshamnen, Malmström Edström Arkitekter/Jais arkitekter augusti 2012.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 22(79) 3 Riskhanteringsprocessen Med begreppet risk menas i denna rapport en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för en händelse som leder till negativa konsekvenser. Riskhantering innebär således hantering av händelser som kan ge negativa konsekvenser. Det kontinuerliga arbetet som bedrivs för att hantera risker kallas riskhanteringsprocessen. Nedan beskrivs kortfattat denna process som också illustreras i figur 3.1. Därefter beskrivs de ingående delarna, med tyngdpunkt på riskanalysdelen. Riskanalys Bestäm omfattning Identifiera risker Uppskatta risker Riskbedömning Riskhantering Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Figur 3. Figuren visar riskhanteringsprocessens olika delar, IEC (1995). 3.1 Riskanalys En riskanalys innebär en systematisk identifiering av olycksrisker och bedömning av risknivåer. Analysen genomförs genom beräkningar eller uppskattningar av konsekvenser och sannolikheter för identifierade risker, Davidsson (2003). Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens kan utföras på många olika sätt i en riskanalys. Exempel på faktorer som påverkar vilken beräkningsmetod för risk som är lämplig är bl.a. syfte med analysen, analysens omfattning, tillgång till information och analysarbetets tidsåtgång. En riskanalys kan antingen genomföras kvalitativt, kvantitativt eller genom en kombination av de båda metoderna. Att en analys är kvalitativ innebär att riskerna endast rangordnas, genom att ange om de är stora eller små. Kvantitativ analys innebär att riskerna beräknas. Semikvantitativ analys innebär en blandning mellan kvalitativ och kvantitativ metod. 3.1.1 Konsekvens Beräkning av konsekvens är ett sätt att förutsäga följderna av en viss olycka, exempelvis vilka gaskoncentrationer som uppstår på ett givet avstånd från en utsläppskälla. I anslutning till detta görs en bedömning av vilka skador som kan uppstå, exempelvis skada på människa till följd av uppkommen koncentration.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 23(79) 3.1.2 Sannolikhet Det finns olika metoder för att beräkna eller bedöma sannolikheten för att en händelse ska inträffa. Följande metoder är användbara, Davidsson (2003): Empiriska skattningar. Baseras på statistik över frekvenser för inträffade skadehändelser. Metoden är främst användbar för frekventa olyckskategorier, exempelvis bilkrockar och bränder. Logiska system: När denna metod används kartläggs de orsaker som tillsammans eller var för sig kan leda till den händelse som analyseras. Sannolikheten för händelsen beräknas genom att kombinera sannolikhetsdata för varje ingående delhändelse. Expertbedömninga: Expertbedömningar är ofta den enda möjliga metoden på grund av brist på tillförlitlig data. Bedömningarna grundas på bedömarens erfarenheter varför kompetensen hos experten är av stor betydelse. 3.1.3 Osäkerheter Risker är alltid förenade med osäkerheter. Därför är det i en riskanalys viktigt att, förutom beräkna eller bedöma konsekvens och sannolikhet, även beakta de osäkerheter som finns i analysen. Osäkerheter vid bestämning av sannolikhet beror bland annat på tillförlitlighet på olycksfrekvenser. Osäkerheter vid konsekvensberäkning beror till stor del på att verkligheten måste förenklas för att passa in i en beräkningsmodell. En förenkling innebär att information utelämnas för att göra en beräkning möjlig. Det är viktigt att i största möjliga utsträckning genomföra nödvändiga förenklingar så att konservativa resultat erhålls. 3.2 Riskvärdering En riskvärdering utförs efter att en risk har identifierats och analyserats. Beslut fattas sedan beträffande om risken kan anses vara acceptabel eller inte. Begreppet acceptabel risk leder till svåra avvägningar. Exempel på problem kan vara vem som avgör vad som är acceptabelt och vilken nytta som krävs av ett risktagande för att det ska anses acceptabelt. I Räddningsverkets rapport Värdering av risk, Davidsson (2002), beskrivs följande fyra principer som kan användas som underlag för värdering av risk: Rimlighetsprincipen: Det bör inte i en organisation finnas risker som med rimliga medel kan undvikas. Principen leder till att risker som med ekonomiskt och tekniskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras ska åtgärdas, oavsett hur stor risken är. Proportionalitetsprincipen: Det totala antalet risker som en organisation medför bör vara proportionerliga med de fördelar som organisationen skapar.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 24(79) Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara fördelade så att vissa personer eller grupper inte utsätts för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar risken innebär för samma person eller grupp. Principen om undvikande av katastrofer. Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser, som kan hanteras av de beredskapsresurser som finns tillgängliga, än i katastrofer. 3.3 Riskreduktion/kontroll Denna del av riskhanteringsprocessen innebär genomförande av riskreducerande åtgärder och kontroll av att risken minskat. Beslutsfattande är en viktig del av detta moment i riskhanteringsprocessen. Det finns flera olika beslutskriterier som kan användas, enligt Mattsson (2000) kan beslutskriterierna delas in i fyra huvudkategorier: Teknologibaserade kriterier: Kriteriet innebär att bästa möjliga teknik som finns för att minska risker ska användas. Rättighetsbaserade kriterier: Detta kriterie innebär att alla personer har rätt att inte utsättas för en risk överstigande ett visst värde. Nyttobaserade kriterier: Beslutskriteriet innebär att en åtgärd väljs efter en avvägning mellan dess kostnad och nytta. Hybridkriterier: Detta innebär en kombination av flera av de ovanstående kriterierna. Exempelvis kan en maximal risknivå sättas (rättighetsbaserad) varefter de åtgärder som leder till en risknivå under den maximala utvärderas med nyttobaserade kriterier.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 25(79) 4 Acceptabel risk Det finns inga nationella krav på vilken samhällsrisknivå som maximalt ska accepteras. Därför är det upp till beslutsfattarna att avgöra vilka risker som ska anses acceptabla. DNV (Det Norske Veritas) har gett förslag på risknivåer som kan användas för att avgöra om en risk är acceptabel eller inte, Davidsson (2002). Kriterierna baseras på att samhällsrisken redovisas i form av en F/Nkurva, och individrisken redovisas som risken för dödsfall per år på ett visst avstånd från riskkällan. Kalmar kommun har tagit beslut på att acceptabel risk skall värderas utifrån kriterier enligt nedan, Riskhanteringsmodell för nybyggnationer och etableringar i Kalmar kommun, Kalmar Brandkår. För att kunna relatera ett riskmått till vad det innebär i praktiken kan en jämförelse med andra risker göras. Nedan följer en jämförelse med den normala risken att dö för personer i Sverige. Risk att dö per år varierar under en persons livstid. Enligt IPS (2001) är risken att dö som lägst i åldern sju till åtta år. Då är dödsrisken cirka 10-4 per år. För yngre och äldre personer är risken högre. Dödlighet genom olyckshändelser är cirka 10-4 per år (en gång på 10 000 år). Som exempel kan nämnas att risk att omkomma till följd av naturolycka är 10-6 per år (en gång på 1 000 000 år). Risk att träffas av blixten och omkomma är 10-7 per år (en gång på 10 000 000 år). Risk att omkomma i trafiken 10-5 per år (en gång på 100 000 år), (SRV 1997). 4.1 Samhällsrisk Samhällsrisken redovisas ofta i form av ett F/N-diagram. I ett sådant diagram visas sambandet mellan den ackumulerade frekvensen av händelser och antal omkomna personer. Det innebär att frekvensen för N eller fler omkomna redovisas. Figur 4.1. Figuren visar exempel på ett F/N-diagram där frekvensen per år för ett visst antal omkomna redovisas. Den röda linjen ligger på frekvensen (F) 10-5 för 10 omkomna (N). Det ska tolkas så att frekvensen för 10 eller fler omkomna är 10-5. Frekvensen 10-5 innebär att det sker en gång på 100 000 år. I detta fallet innebär det således 10 eller fler dödsfall på 100 000 år. Ovanför den röda linjen är riskerna oacceptabelt stora. Det innebär exempelvis att frekvensen för 10 eller fler omkomna inte får vara större än 10-5 (en på 100 000 år). Mellan den gröna och röda linjen är det så kallade ALARPområdet. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable vilket ska tolkas som att om riskerna ligger inom detta område bör skäliga åtgärder vidtas
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 26(79) för att sänka riskerna. Om riskerna befinner sig under den gröna linjen kan de anses vara små och acceptabla. 4.2 Individrisk Individrisk definieras som risken att dö för en person som står på en given plats under ett års tid. Individrisken minskar med avståndet från riskkällan. I Davidsson (2002) föreslås följande kriterier för individrisk: en övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 (en på 100 000 år) per år och en övre gräns för område där risker kan anses små är 10-7 (en på 10 000 000 år). Risker mellan dessa två frekvenser ligger inom ALARPområdet (se ovan). Gränsen för där risken anses låg, d.v.s. dödsfallsrisk 10-7 per år är satt så att acceptabel risknivå skall vara lägre än den risknivå som motsvaras av naturolyckor. Detta innebär att en individs totala risknivå inte påverkas signifikant. Gräns för där risken anses vara hög är satt till 10-5 per år, vilket är en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de personer i samhället som har lägst risk att dö per år. Figur 4.2. Figuren visar hur individrisken presenteras. Y-axeln visar den årliga frekvensen att omkomma på ett visst avstånd från riskkällan, som visas på x- axeln.
Riskanalys Upprättad 2013-02-14 27(79) 5 Riskidentifiering De risker som beaktas i denna analys är transport av farligt gods på Södra vägen samt hantering av farliga ämnen på Tjärhovet. 5.1 Farligt gods Farligt gods innefattar en stor mängd olika ämnen som klassificeras som farliga av olika anledningar. Det kan exempelvis vara brandfarligt, giftigt, frätande, explosivt m.m. Aktuell riskanalys inriktar sig på att undersöka ämnen som kan medföra konsekvenser på personer som befinner sig på minst ett tiotal meter från vägen. Därför analyseras endast händelser som kan ge konsekvenser på längre avstånd från vägen. En parameter som är mycket viktig för beräkning av frekvens av farligtgodsolycka är antalet transporter med farligt gods. En inventering av antalet farligtgodstransporter har genomförts för att erhålla en uppfattning om hur stor mängd som transporteras på den aktuella vägsträckan. Inventering har skett genom kontakt med samtliga aktörer på Tjärhovet som transporterar gods på vägsträckan. De transporter av farligt gods som identifierats i genomförd inventering redovisas i Bilaga 5. I Bilaga 5 redovisas även en grovanalys som resulterar i att följande ämnen ingår i den mer detaljerade kvantitativa analysen: 1. Gasol 2. Ammoniaklösning 3. Brandfarlig vätska 4. Ammoniumnitrat 5.2 Verksamhet på Tjärhovet De verksamhetsutövare på Tjärhovet som hanterar brandfarliga vätskor i cisterner är Nynas, Statoil, Stena/Reci, Bo Alvarsson och FH Tank Storage. Figur 5.1 Översiktsbild av Tjärhovet med de olika verksamheterna markerade. Copyright Samhällsbyggnadskontoret Kalmar Kommun.