INNEHÅLL. 2011 I SIFFROR Studenter i utbildningen 5 604 (hst) 1 ÅRSREDOVISNING 2011

1

ÅRSREDOVISNING 2011 INNEHÅLL REKTORS SAMMANFATTNING... 3 HÖGSKOLAN I HALMSTAD... 4 KVALITETSARBETE... 5 JÄMSTÄLLDHET... 8 STUDENTINFLYTANDE... 10 UTBILDNING PÅ GRUND OCH AVANCERAD NIVÅ... 11 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ... 20 OMVÄRLDSSAMVERKAN... 25 PERSONAL... 27 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET... 30 EKONOMISK RESULTATREDOVISNING... 31 Förvaltningsberättelse... 31 Resultaträkning... 35 Balansräkning... 36 Tilläggsupplysningar... 37 Anslagsredovisning... 45 Intäkter för grundläggande högskoleutbildning... 45 Redovisning av antal helårsstudenter, helårsprestationer samt intäkter på grundutbildningsanslaget... 46 Redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå... 47 Sammanställning av väsentliga uppgifter... 48 STYRELSEN FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD... 49 BILAGA: Studentkårens reflektioner 2011 I SIFFROR Studenter i utbildningen 5 604 (hst) 1 Prestationsgrad 83 procent Antal studenter 10 085 2 Antal sökanden 5 483 3 Antal examina, utbildning 1 281 Antal professorer 44 Antal doktorsexamina 7 (1)* Antal licentiatexamina 4 (0)* Antal anställda 603 månadsanställda Omsättning grundutbildning 394 miljoner kronor Omsättning forskning 114 miljoner kronor Omsättning totalt 508 miljoner kronor Antal doktorander 79 (12)* 1 Helårsstudenter. 2 I årsredovisningen 2011 har beräkningen av antalet studenter ändrats till att omfatta antalet unika individer från att tidigare inte tagit någon hänsyn till detta. 3 Antal behöriga förstahandssökande till program och kurser höstterminen 2011. Källa: SCB * Avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. Antalet inom parentes avser doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad. 2

ÅRSREDOVISNING 2011 REKTORS SAMMANFATTNING Efter flera år av framgångar, som kröntes av att Högskolan i Halmstad fick rätten att examinera på forskarnivå, var 2011 års höjdpunkt utnämningen till en så kallad KK-miljö. Det innebär att KK-stiftelsen långsiktigt kommer att satsa på Högskolan i Halmstads profilering och forskning med särskild inriktning på innovation. Högskolans KK-miljö benämns Forskning för innovation och syftar till att stärka och vidareutveckla den excellenta innovationsdrivande forskning som bedrivs inom de tre samverkande områdena: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Denna satsning från KK-stiftelsen skapar mycket goda ekonomiska förutsättningar för forskningssatsningar och innovationsarbete i samproduktion med näringslivet, vilket i sin tur möjliggör att vi kan möta de utmaningar och behov som samhället står inför och därigenom bidra till utveckling och ökad välfärd. Under året har Högskolan även erhållit sin andra KKprofil, CAISR (Centre for Applied Intelligent Systems Research), från KK-stiftelsen. Detta avser en sjuårig satsning på forskning om tillämpade intelligenta system som omfattar 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen och minst lika mycket i medfinansiering från företag och ytterligare insatser från Högskolan. Dessutom fick Högskolans tidigare profil, CERES, förlängt med två år. Mycket av arbetet under 2011 har inriktats på att konsolidera och stärka lärosätet och dess förmåga att förvalta dessa stora framgångar. Inom forsknings- och forskarutbildningsområdet ombildades de två tidigare forskningsnämnderna till en gemensam fakultetsnämnd för humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. Forskarutbildningar har startats inom båda examensrättsområdena och de 12 första doktoranderna är igång med sin utbildning. Likaså genomfördes den första disputationen inom examensrättsområdet informationsteknologi, och vid den akademiska högtiden promoverades Högskolans första egna doktor tillsammans med de två första hedersdoktorerna. Det har under 2011 varit ett fortsatt stort intresse för våra utbildningar, och inom utbildningsområdet har arbetet under året inriktas på att rusta lärosätet för de närmaste årens utmaningar. De extra medel, 26 miljoner kronor per år, som lärosätet har erhållit för 2010 och 2011 får inte någon fortsättning 2012. Dessutom är de årskullar som nu är på väg att påbörja sina högskolestudier mindre än på många år; en utmaning för hela det svenska högre utbildningssystemet. Mot bakgrund av dessa faktorer har lärosätet därför under året minskat utbildningsutbudet och planerat för en fortsatt minskning med de svåra överväganden som sådana prioriteringar medför. Högskolan i Halmstad fick bra resultat i utvärderingarna av lärarutbildningarna och erhöll även rätten att examinera ämneslärare i början av året, vilket innebär att Högskolan erhållit rättigheter att utfärda examen för lärare hela vägen från förskolan till gymnasienivå. Vi är också stolta över att vi fortsatt har presterar toppresultat i granskningar som görs av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället och med företag. 2011 utsågs Maskiningenjörs- och Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad till årets teknikutbildning av branschorganisationen Teknikföretagen. Miljöarbetet vid Högskolan i Halmstad fick bra betyg i Naturvårdsverkets årliga rankning. Högskolan i Halmstad hamnade på 14 av 15 möjliga poäng och en andraplats i granskningen. 1 oktober tillträdde professor Mikael Alexandersson som ny rektor vid Högskolan i Halmstad. Under de senaste åren har Mikael varit professor och dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs Universitet. CARINA IHLSTRÖM ERIKSSON vikarierande rektor 1 januari 2011 30 september 2011 2 3

HÖGSKOLAN I HALMSTAD HÖGSKOLAN I HALMSTAD för utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet Högskolan i Halmstad bedriver utbildning och forskning inom tre sammanflätade styrkeområden vilka vilar på Högskolans tradition och ämnesmässiga profil. De tre styrkeområdena är: utveckling och studier av verksamhet med fokus på innovationsvetenskap, produkter med fokus på informationsteknologi samt livskvalitet med särskild inriktning på hälsa och livsstil. Lärosätet har valt att fokusera sin utbildning och forskning inom dessa tre styrkeområden och har nu även rätten att forskarutbilda inom innovationsvetenskap och informationsteknologi. Dessutom har Högskolan tre ledord som är extra viktiga och som ska karakterisera vår utbildning och forskning samverkan, innovation och välbefinnande. De är drivkrafter i det dagliga arbetet och främjar samspelet mellan våra styrkeområden. Kunskaps- och kompetensmässig samverkan mellan de tre styrkeområdena utgör grunden för att Högskolan ska kunna vidareutveckla en unik profil. Denna profil speglas särskilt i den nyerhållna KK-miljön Forskning för innovation. KK-miljön är rektors verktyg att profilera lärosätet och kommer att ha stor betydelse framöver. I stort sett berörs all verksamhet vid lärosätet, om än i olika grad, av profileringsarbetet. Strategisk rekrytering, formering av forskningsmiljöer och infrastrukturella satsningar är exempel på verktyg som används för att främja profileringen. Profileringen stöds också av de avtal om samarbete inom forskning, forskarutbildning och utbildning på avancerad nivå som Högskolan har ingått med andra lärosäten samt intentionsavtal med till exempel Försvarsmakten. Högskolestyrelsens engagemang i frågan har stor betydelse för lärosätets förmåga att driva profileringsarbetet med kraft. Högskolans struktur och ledning Utbildning och forskning vid Högskolan i Halmstad är organiserad i fem sektioner: Sektionen för ekonomi och teknik, Sektionen för humaniora, Sektionen för hälsa och samhälle, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik samt Sektionen för lärarutbildning. Därutöver finns Enheten för kontakter och samverkan med ansvar för övergripande samverkansfrågor som inte innefattas i forskning och utbildning. Förvaltningen och högskolebiblioteket utgör egna enheter. Vid Högskolan finns Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, med dotterbolaget Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag, HHIAB. Tillsammans med Halmstads kommun äger HHUAB företagsinkubatorn och företagsparken Science Park Halmstad. Högskolans verksamhet leds av högskolestyrelsen och rektor. Styrelsens ansvar definieras genom högskolelagen och högskoleförordningen. Rektor svarar för den verkställande ledningen närmast styrelsen. Prorektor är rektors ställföreträdare. Utöver högskolestyrelsen finns tre övergripande kollegiala organ: Utbildningsnämnden, som ansvarar för och beslutar om frågor som rör grundläggande utbildning. Lärarutbildningsnämnden med övergripande ansvar för utbildning och forskning inom Sektionen för lärarutbildning. Fakultetsnämnden med övergripande ansvar för forskning och forskarutbildning inom humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik. 4

ÅRSREDOVISNING 2011 KVALITETSARBETE Kvalitetsarbetet på Högskolan i Halmstad är integrerat i all verksamhet vid lärosätet. Det utgörs av varje lärares, forskares, teknisk och administrativ personals samt studenternas dagliga arbete för att skapa förutsättningar för god utbildning, forskning och samverkan. Det utvecklade kvalitetssystemet systematiserar och tydliggör detta arbete. Kvalitetssystemet och dess olika delar ses årligen över och under 2011 har bland annat Högskolans kvalitetspolicy omarbetats. Sektioner, nämnder, råd, bibliotek och förvaltning samt Enheten för kontakter och samverkan arbetar systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Arbetet planeras och dokumenteras i form av kvalitetsrapporter och handlingsplaner samt rapporteras årligen i dialogform till kvalitetsrådet. I dialogerna görs även överenskommelser om vad som ska göras under påföljande år. Mycket av arbetet är kontinuerligt och långsiktigt. Prioriterade insatser i kvalitetsarbetet Nedan redovisas enbart de insatser som lärosätet har prioriterat i särskilda satsningar under 2011. Övergripande Under 2011 fokuserades mycket av kvalitetsarbetet i revidering av kvalitetspolicyn och genomförandet av en riskanalys vid lärosätet. Från att under ett antal år ha arbetat med kvalitetsutveckling som resulterat i ett mycket bra kvalitetssystem har Högskolan nu börjat fokusera på kvalitetssäkring och på mer likformlighet mellan avrapportering från förvaltning, sektioner och enheter. Ett stort arbete lades på att revidera kvalitetspolicyn och förtydliga processer och beslutsvägar samt riktlinjer för avrapportering till kvalitetsrådet. Hädanefter ska tre dokument finnas för alla som avrapporterar till kvalitetsrådet: kvalitetsprogram, kvalitetsrapport och handlingsplan. Kvalitetsprogrammet ska beskriva hur uppföljning och förbättringsarbete sker över tid och hur olika intressenter involveras, hur kvalitetsprogrammet knyter an till Högskolans övergripande kvalitetssystem, innehålla en tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för revidering av de relevanta dokumenten. Kvalitetsprogrammen ska dessutom innehålla uppföljningsbara mål. I kvalitetsrapporten redovisas verksamhetens och kvalitetsarbetets utveckling under det gångna året medan handlingsplanen fokuserar på kvalitetsarbetet under det kommande året. Under våren genomfördes en riskanalys som syftade till att identifiera de risker som Högskolan står inför under de närmaste åren och hur dessa risker ska hanteras. Riskanalysen ingår som en del av det arbete med Högskolans strategiska profil som har påbörjats. Arbetet inleddes med att identifiera risker genom att involvera så många personalgrupper som möjligt. Totalt genomfördes fem workshops för att samla in förslag på risker samt en bedömning av sannolikheten för att risken skulle förverkligas och vilka konsekvenser detta i så fall skulle få. I ett nästa steg bearbetades bruttolistan i syfte att begränsa antalet riskfaktorer genom att utesluta likartade riskfaktorer, faktorer som var svårtolkade och faktorer som fått mycket låg bedömning av sannolikhet och konsekvens. Därefter genomfördes i samband med terminsstart en riskbedömning där all personal vid Högskolan hade möjlighet att påverka resultatet. Sammanlagt bidrog drygt 60 procent av alla anställda med sina bedömningar av de 32 identifierade riskerna. Slutligen grupperades de identifierade riskerna i sex grupper av rektors ledningsråd och därefter diskuterades hanteringen av dessa risker. Resultatet har sammanställts i en rapport som ska presenteras för högskolestyrelsen i februari 2012. Grundläggande högskoleutbildning Under 2011 har de interna utvärderingarna av lärosätets examensgivande huvudområden inom utbildningsprogrammen fortsatt under ledning av utbildningsnämndens ordförande. De interna utvärderingarna genomförs i enlighet med en av utbildningsnämnden fastställd ordning och innebär bland annat en dialog kring kurs- och utbildningsplaner med all lärarpersonal inom respektive program. Fokus i utvärderingarna har varit att säkerställa att det finns god överensstämmelse mellan de nationella målen för respektive examen och lärandemålen i kurser och utbildningsprogram. I granskningen ingår att säkerställa att de uppställda lärandemålen är formulerade på ett sådant sätt att de är relevanta och examinerbara. En högt prioriterad fråga har varit att säkerställa att lärosätets utbildningar är tydligt forskningsförankrade. Därför har underlag för en sådan bedömning begärts 5

HÖGSKOLAN I HALMSTAD in. De interna utvärderingarna leder i de flesta fall till revideringar av kurs- och utbildningsplaner. Arbetet fortsätter under 2012 och anpassas efter Högskoleverkets utvärderingscykel. De på lärosätet inrättade huvudområdena utvärderas årligen med sikte på att de ska uppfylla de kriterier som finns uppställda för lärarkompetens på respektive examensnivå. Utbildningsnämnden tog under 2010 beslut om att skärpa kraven, vilket tillämpats under 2011. Under 2012 kommer utbildningsnämnden åter att revidera kriterierna för att uppnå ytterligare skärpning. I anslutning till Högskoleverkets (HSV) nya utvärderingssystem anordnar utbildningsnämnden seminarier med företrädarna för de aktuella huvudområdena. Detta för att åstadkomma samordning, lärande och erfarenhetsutbyte mellan dem som är engagerade i att skriva självvärderingar och att avge övrig rapportering till HSV. Ett viktigt syfte är också att ta tillvara de kvalitetsdrivande effekter som processen kan ge. Det lärosätesövergripande fleråriga projektet Före, under och efter utbildning fortsätter att genomförs av forskare vid lärosätet. Projektet samlar data från 17 av Högskolans program, vilket medger en rad analyser. Resultaten kommer bland annat att vara vägledande i rekryteringsarbetet, ge underlag för utbildningsutveckling, möjliggöra analyser av eventuell könsmässig snedrekrytering samt möjliggöra studier av hur utbildningen påverkar studenterna ur en rad aspekter. Arbetet med att definiera kriterier för pedagogisk skicklighet fortsätter under 2012 och integreras i arbetet med att ta fram en ny anställningsordning. Högskolepedagogisk utbildning Högskolans behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser omfattande sammanlagt tio veckor, erbjuds fortlöpande och målet är på sikt att alla lärare ska ha genomgått denna utbildning. Under 2011 har ett 40- tal lärare genomgått högskolepedagogiska kurser omfattande 7,5 hp eller 15 hp. De högskolepedagogiska kurserna bedrivs med ett dokumenterat syfte att uppfylla den kvalitativa målsättning som Sveriges universitets- och högskoleförbund har rekommenderat. Lärosätets enhet för lärande och utbildning (CLU) har även utbildat lärare i Adobe-connect, plagiatverktyget Urkund och under året har ett stort fort- och vidareutbildningsprojekt startats med inriktning på att implementera en ny lärplattform. En särskild satsning har under året gjorts på att främja användning av IKTverktyg för att åstadkomma ett pedagogiskt mervärde i undervisningen vid lärosätet. En inventering av högskolepedagogisk kompetens kopplad till lärosätets inrättade huvudområden har genomförts. För de huvudområden som uppvisar brister och svagheter har ansvarig sektion fått i uppdrag att upprätta åtgärdsplaner. Forskning och forskarutbildning För att hålla god kvalitet i forskning och forskarutbildning har Högskolan tydliga mål, en väl förankrad strategi för hur målen ska uppnås samt en plan för hur kompetensen hos den forskande personalen ska utvecklas. Fakultetsnämnden bedriver kvalitetsarbetet med utgångspunkt i följande målsättningar: Forskning som bedrivs vid Högskolan ska vara av hög kvalitet och följa Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi. Forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan ska vara av hög kvalitet och stå sig väl vid en jämförelse med forskarutbildning vid andra lärosäten. Den vetenskapliga kompetensen hos Högskolans lärarkår ska vara hög. Forskningens anknytning till grundutbildningen ska vara god. Fakultetsnämnden ska hålla hög kvalitet i sitt arbete. Utvärderingar och uppföljningar sker enligt det kvalitetsprogram som fakultetsnämnden har fastställt och som årligen utvärderas och revideras. För den forskning som Högskolan finansierar sker utvärderingen i följande former: Genom de analyser som görs i samband med fakultetsnämndens årliga fördelning av medel där forskningsmiljöerna redovisar forskningsplaner (med koppling till Högskolans forskningsstrategi), bemanning, internationella nätverk samt erhållna externa bidrag. Dessutom inhämtas uppgifter om publikationer och externa medel från Högskolans databaser. Genom forskningsmiljöernas självvärdering som genomförs var tredje år, innehållande en sammanställning av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Självvärderingen och miljöns utveckling under de senaste åren behandlas sedan i en kvalitetsdialog mellan forskningsmiljön och fakultetsnämnden, utmynnande i en uppföljningsbar utvecklingsplan för forskningsmiljön. Externa utvärderingar, minst en gång vart tionde år, där två till tre externa experter per forskningsmiljö bjuds in för att bedöma forskningsmiljöns verksamhet utifrån fem aspekter: vetenskaplig produktion, vetenskaplig kompetens, kvalitet i forskarutbildning, internationellt nätverk och samverkan med omgivande samhälle. Fakultetsnämnden hanterar därutöver kvalitetsgranskning och prövning av de särskilda satsningar vid Hög- 6

ÅRSREDOVISNING 2011 skolan som finansieras med andra medel än de anslag för forskning som fakultetsnämnden förfogar över. Hit hör forskning och utbildning på forskarnivå samfinansierad av medel från KK-stiftelsen med omfattande inslag av samproduktion och samverkan med omgivande samhälle men även insatser med annan extern finansiering. Exempel på sådana insatser är industriforskarskolor, forskningsprofiler och vissa enskilda forskningsprojekt. Fakultetsnämnden arbetar aktivt vid översyn av Högskolans anställningsordning och de lokala riktlinjerna som gäller för antagning av oavlönad docent vid Högskolan. Fakultetsnämnden arbetar med information till och uppföljning av de doktorander som finns anställda vid Högskolan, utveckling av det utbud av forskarutbildningskurser som ges vid Högskolan, samt utveckling av handledarkompetens och relationer mellan handledare och doktorander. Alla handledare på forskarnivå ska erbjudas handledarutbildning och fakultetsnämnden bidrar med kostnader för att anordna handledarkurser för Högskolans lärare minst en gång vartannat år. Vid 2011 års utgång har sammanlagt 66 lärare genomgått handledarutbildning vid Högskolan. Därutöver finns lärare som har genomgått motsvarande utbildning vid andra lärosäten. Fakultetsnämndens och lärarutbildningsnämndens ordförande ingår i Högskolan i Halmstads kvalitetsråd som årligen genomför verksamhetsdialoger med sektionerna. Fakultetsnämnden rapporterar årligen kvalitetsutvecklingen inom sina områden till kvalitetsrådet. Organisation, administration och stödsystem för kvalitetsarbetet Förvaltningens uppgift är att ge såväl strategiskt som operativt stöd till utbildning och forskning, till Högskolans ledning, till sektioner och enheter, handlägga vissa uppgifter som är gemensamma för Högskolan samt att svara för att Högskolan uppfyller de krav som ställs på en statlig myndighet. Dialog kring förvaltningens kvalitetsarbete genomförs årligen. Kvalitetsarbetet inom förvaltningen består dels av att ta fram och uppdatera kvalitetsprogram och kvalitetsmål på avdelningsnivå, dels av specifika projekt som ett led i förvaltningens utvecklings- och kvalitetsansvar för Högskolans verksamhet. Arbetet med implementering och uppföljning av den administrativa översyn som genomfördes under 2008 2009 pågår. Bland annat resulterade utredningen i ett 31-punktsprogram med förslag på kvalitetsförbättringar. Utöver detta planeras ytterligare utredningar och processer att genomföras efter hand. Utredningens omfattande förbättringsförslag innebär att arbetet fortsatte under hela 2011 och kommer också att pågå under 2012. Förvaltningens kvalitetsarbete har utvecklats så att det inriktas på kvalitetsutveckling, som i sin tur är inriktat på lärande, utveckling och ständiga förbättringar av system och metoder. Dessa bidrar till att höja den nuvarande kvalitetsnivån, på kvalitetssäkring som sker med stöd av olika system och metoder som garanterar att verksamheten är av god kvalitet samt på kvalitetsutvärdering som genomförs för att bedöma i vilken utsträckning som uppställda mål uppfylls. Arbetet med att skapa en kultur inom förvaltningen där kvalitetsperspektivet är starkt har hög prioritet. 7

HÖGSKOLAN I HALMSTAD JÄMSTÄLLDHET Högskolans policy för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter betonar vikten av ett aktivt arbete för att säkerställa demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, liksom att mångfald är en kvalitetshöjande faktor som alltid ska beaktas. Arbetet för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter är en kontinuerlig process och involverar både personal och studenter. Jämställdhet och mångfald i undervisningen Högskolan har under de senaste åren satsat på ett långsiktigt utvecklingsprojekt för genus- och mångfaldsfrågor i undervisningen. Arbetet inleddes 2007 med uppdraget att alla ämnesgrupper skulle genomföra en självvärdering som omfattade undervisningens praktik, undervisningens innehåll och den akademiska miljön. Som stöd fanns en projektgrupp och en webbplats. Baserat på självvärderingen har samtliga ämnesgrupper haft seminarier med personer ur projektgruppen för att fastställa handlingsplaner för det fortsatta arbetet med genus och mångfald inom områdena kursinnehåll, lärmiljö och akademisk miljö. Arbetet har följts upp kontinuerligt, handlingsplaner har reviderats och seminarier har hållits. Under 2011 har en rapport tagits fram som utvärderar projektet hittills och ger förslag på fortsättning, där bland annat en stärkt struktur för arbetet prioriteras. Utbildningsnämnden finansierar satsningen och förväntas ta beslut om struktur och fortsatt arbete i december 2011. Jämställdhetsaspekter ingår också i Högskolans högskolepedagogiska kurser. Därtill kommer två seminarieserier som på olika sätt behandlar områdena jämställdhet och mångfald. En serie har utformats i samverkan mellan bland annat CLV (Centrum för lika villkor) och RUC (Regionalt utvecklingscentrum). Den andra seminarieserien har startats av nätverket Forum för genusforskning som formades under 2010. Åtgärder mot ojämn könsbalans på utbildningar Högskolans arbete för att nå jämnare könsfördelning inom grundutbildningarna fortsätter. Det gäller främst högskoleingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeprogrammen, men även de tekniska magisterutbildningarna där könsfördelningen traditionellt har varit och fortfarande är ojämn. Högskolans policy är att i tryckt och digitalt informationsmaterial, som utbildningskatalog och webbplats, framhäva det underrepresenterade könet på utbildningar med sned könsfördelning samt stötta med hjälp av exempelvis mentorsprogram eller nätverk. Forskningsmiljön EIS (Inbyggda intelligenta system) ingår med sitt projekt G-EIS (Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system) sedan tre år i Vinnovas TIGER-program. Projektet tar slut vid årsskiftet och slutrapporten kommer till våren 2012. Till resultaten kan räknas Hälsoteknikcentrum Hallands genomgående genusperspektiv, samt två verktyg ett för kartläggning och en enkätmall. Hela forskningsmiljön har haft seminarier kring frågorna vilket avspeglas i rekryteringsförfarandet av såväl personal som studenter. Jämställdhet och mångfald bland personalen Vid Högskolan finns ett rådgivande organ till rektor, RLV (Rådet för lika villkor), som bland annat har i uppgift att stimulera utveckling, sprida kunskap och information och vara ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och personal i frågor kring jämställdhet och lika villkor. Högskolans olika sektioner och avdelningar ska årligen rapportera till rådet hur man arbetar med jämställdhet och lika villkor utifrån policy och handlingsplaner. Detta arbete kommer framöver att kopplas ihop med satsningen Genus och mångfald i undervisningen. Rådet har ett nära samarbete med CLV (se vidare under rubriken Centrum för lika villkor) som via uppdrag från RLV genomför olika insatser och aktiviteter, bland annat seminarier för Högskolans personal och studenter med jämställdhets- och mångfaldsteman. CLV ger även en utbildning på temat Vad kan du egentligen om jämställdhet och mångfald för Högskolans personal. Rådet bevakade även och deltog i nationella konferenser för att öka kunskap och bygga nätverk. Högskolans handlingsplan för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter fungerar även som jämställdhetsplan och likabehandlingsplan. Handlingsplanen bearbetades och utformades på ett tydligare och mer lättöverskådligt sätt under 2010 och CLV har aktivt informerat ute på sektioner och enheter om handlingsplanen och respektive enhets ansvarsområden under 2011. Till årsskiftet ska policy för lika villkor revideras för en ny treårsperiod. 8

ÅRSREDOVISNING 2011 Jämställdhets- och mångfaldsaspekten ska alltid beaktas i Högskolans rekryteringsarbete och ses som viktiga kvalitetsaspekter.rekryteringsprocesser är viktiga redskap i arbetet med att berika Högskolan med en blandning av personal där alla oavsett kön, bakgrund, kultur, etnisk tillhörighet, religion, ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ska välkomnas. Våra annonser ska utformas på ett sådant sätt att personer av det underrepresenterade könet uppmuntras att söka anställning. Arbetsgivarparten ska, om möjligt, alltid representeras av båda könen vid anställningsintervjuer. Sakkunniga som ska utses till enskilda tillsättningsärendet ska också, om möjligt, representeras av båda könen. Nya anställningar utlyses ofta såväl nationellt som internationellt i syfte att fånga in rätt kompetens och samtidigt stimulera mångfald. Kataloger, broschyrer och annat informationsmaterial ska utformas utifrån ett lika- villkors-perspektiv. Högskolan ska aktivt sträva efter att skapa och bibehålla jämn könsfördelning och ökad mångfald bland alla anställda men framför allt verka för en jämnare könsfördelning vad gäller professorer och lektorer. Fakultetsnämnden genomför en kartläggning för att ta reda på vilka personer som kan komma ifråga för docentmeritering och vilket behov av stöd som finns för att öka antalet kvinnliga professorer. Prorektor har fått i uppdrag av rektor att ta fram ett docentmeriteringsprogram med start hösten 2012. Högskolan erhöll under 2010 projektmedel från Delegationen för jämställdhet i Högskolan, för projektet Ledarskap för en jämställd och hållbar högre utbildning, tillsammans med Karlstad universitet, Högskolan i Gävle, Försvarshögskolan, Örebro universitet och Mittuniversitetet. Fem av rektor strategiskt utvalda representanter för Högskolan deltog i en utbildning på 7,5 hp under våren 2011. I utbildningen ingick att skapa en handlingsplan som skulle kunna implementeras på det egna lärosätet. Deltagarna har hållit dragningar för rektor och prorektor som tagit med sig resultat och förslag för integrering i befintliga processer. Centrum för lika villkor Det finns verksamheter och aktiviteter som direkt eller indirekt påverkar lärosätets långsiktiga utveckling av jämställdhetsarbetet på Högskolan i allmänhet, och på utbildningarna i synnerhet. Sedan januari 2011 är CLV inte längre ett projekt, utan en egen verksamhet inom Högskolan. Viss uppdragsutbildning ges fortfarande i regionen, men huvuddelen av arbetet förläggs inom lärosätet. CLV har bland annat uppdrag från RLV, utbildningsnämnden och personalavdelningen. Sammanfattning Sammantaget innebär ovan beskrivna satsningar och åtgärder att jämställdhetsaspekter finns på dagordningen inom samtliga områden vid Högskolan. 9

HÖGSKOLAN I HALMSTAD STUDENTINFLYTANDE Högskolan och studentkåren har av tradition nära samarbete och samsyn när det gäller betydelsen av studentinflytande i lärosätets verksamhet. Högskolan har som ett led i kvalitetsarbetet tagit fram riktlinjer för studentinflytandet. Vid varje läsårs slut har Högskolan uppföljningssamtal med studentkårens ledning om studentrepresentationen i lärosätets olika organ. En rapport som innefattar statistik gällande antal möten utan studentrepresentation samt en kvalitativ utvärdering skrivs. Studenterna är via studentkåren representerade i alla Högskolans beslutande och rådgivande nämnder, styrelser och råd. Studentkåren är också representerad i rektors ledningsråd, Högskolans krisledningsgrupp samt i ett större antal beredande grupper. Dessutom finns studenterna representerade i stor utsträckning i olika grupperingar på sektionsnivå. Alla officiellt utsedda studentrepresentanter i Högskolans olika organ erhåller en ersättning om 500 kronor per halvdags mötestillfälle. Antalet studentrepresentanter har under 2011 varit 43 personer, då hänsyn har tagits till studentrepresentanter som innehar dubbla uppdrag. Andelen kvinnor har varit 49 procent och andelen män 51 procent. Trots kårobligatoriets avskaffande så har studentkåren lyckats med att ha representation i stort sett samtliga beslutande och rådgivande nämnder, styrelser och råd. Från och med 2011 väljs studentrepresentanterna av ett valmöte där alla studenter har rösträtt, inte bara studentkårens medlemmar. Under 2011 har representanter för lärosätet medverkat vid studentkårens gemensamma utbildningsdagar för studentrepresentanter. Studentkåren har även beretts möjlighet att möta personal från studenthälsan cirka en gång i månaden kring olika teman. Kursvärderingar genomförs genomgående efter avslutade kurser och delkurser. 10

ÅRSREDOVISNING 2011 UTBILDNING PÅ GRUND OCH AVANCERAD NIVÅ Högskolan i Halmstad bedriver i enlighet med sin forsknings- och utbildningsstrategi utbildningar på grund- och avancerad nivå inom lärosätets styrkeområden. Detta inkluderar masterutbildningar som ligger inom Högskolans profil och som svarar upp mot vunna forskarutbildningsrättigheter. Tillfälliga utbildningsplatser Under 2010 och 2011 har Högskolan i Halmstad haft medel för extra utbildningsplatser. Nya utbildningsplatser har skapats för att möta högt söktryck inom såväl program som fristående kurser inom lärosätets utbildningsområden. Ökningar av antalet utbildningsplatser har gjorts inom de flesta av Högskolans utbildningsområden, men inom vårdutbildningarna har lärosätet på grund av brist på tillgång till kliniska studieplatser hittills inte kunnat öka antalet utbildningsplatser på ett sätt som motsvarar den mycket höga efterfrågan. Lärosätet har därför intensifierat arbetet för att i samarbete med Region Halland och kommuner få fram fler kliniska studieplatser för att möjliggöra en utökning av utbildningsuppdraget. De tillfälliga medlen till extra utbildningsplatser upphör från och med 2012. För att möta detta och för att motverka ytterligare överprestationer har neddragning av utbildningsvolymen inletts 2011. Beslut om minskningar av utbildningsplatserna, som innebär en avveckling av alla extra medel från och med 2012, har fattats under 2011. Högskolan har antagit en ny strategi för utbildning på grund- och avancerad nivå för åren 2011 2014 där det anges att lärosätet ska arbeta för att skapa ett mer koncentrerat och profilerat utbildningsutbud. För att möta minskade anslag till utbildning pågår i enlighet med strategin ett arbete med att samordna antalet program och kurser vid lärosätet för att åstadkomma färre, men större utbildningsprogram. Under 2011 erbjöd Högskolan i Halmstad således betydligt färre fristående kurser än året innan och flera utbildningsprogram, främst inom samhällsvetenskap, är under avveckling eller revidering. Trots att antalet sökalternativ till utbildningar nu är väsentligt färre och att antalet utländska sökande har Intäkter 2011 2010 2009 Anslag 365 602 368 365 331 271 Avgifter 20 523 17 370 19 132 Bidrag 6 869 7 780 6 825 Finansiella intäkter 1 377 262 379 Summa intäkter 394 371 393 777 357 609 Kostnader Personal 236 921 233 728 231 223 Lokaler 66 598 66 804 66 833 Övrig drift 58 250 58 142 57 083 Avskrivningar 14 522 14 563 14 445 Finansiella kostnader 560 251 342 Summa kostnader 376 851 373 488 369 926 Resultatet 17 520 20 289-12 317 Transfereringar Erhållna 2 978 3 386 2 790 Lämnade 2 976-3 367 2 903 Saldo transfereringar 2 19-113 Resultatet 17 522 20 308-12 430 TABELL: 1: SAMMANSTÄLLNING GRUNDUTBILDNING 2009-2011 (TKR). minskat, har söktrycket till lärosätets utbildningar varit fortsatt högt under 2011. Lärosätet har, trots kraftfulla insatser för att motverka överprestationer, producerat något över takbeloppet även 2011. REDOVISNING AV PRESTATION Verksamhetsåret 2011 blev resultatet av produktionen inom verksamhetsgrenen grundläggande utbildning 376,7 miljoner kronor. Lärosätet avräknar därmed hela takbeloppet på 365,6 miljoner kronor. Överskjutande produktion tillförs redan tidigare sparade prestationer och uppgår, tillsammans med 0,7 miljoner kronor från decemberdifferensen (ej avräknade prestationer vid årsskiftet), till totalt 36,5 miljoner kronor. Dessa överprestationer redovisas utanför balansräkningen och resultaträkningen och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås. Lärosätet har därmed fullt utnyttjat denna möjlighet att spara maximalt tio procent av anslaget. 11

HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2011 2010 2009 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män Totalt Helårstudenter, hst, inom uppdraget 3 246 2 358 5 604 3 491 2 587 6 078 3 368 2 429 5 797 varav teknik/natur 1 050 1 443 2 493 1 080 1 582 2 662 1 021 1 391 2 412 Helårsprestationer 2 732 1 897 4 629 2 941 1 976 4 918 2 658 1 694 4 352 Prestationsgrad 84 % 80 % 83 % 84 % 76 % 81 % 79 % 70 % 75 % Andel kvinnor och män av hst 58 % 42 % 57 % 43 % 58 % 42 % TABELL 2: HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 2009-2011. Enligt 3 kap. 1 i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen har beslutat annat. En arbetsgrupp bestående av representanter för Högskolan i Halmstad och för landets samtliga universitet, bedriver sedan 2010 ett utvecklingsarbete för att utveckla en modell som svarar mot förordningen. Prestationer Helårsstudenter, hst, exl. uppdragsutbildning 2011 2010 2009 5 604 6 078 5 797 Helårsprestationer 4 629 4 918 4 352 Examina 1 280 1 173 989 Kostnader Totala kostnader (mnkr.) 356,0 346,1 342,7 TABELL 3: SAMMANSTÄLLNING AV GRUNDUTBILDNINGENS RESULTAT 2009-2011. Utvecklingsarbetet presenterades på en konferens med Högskolornas redovisningsråd (en del av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF). Dessförinnan hade en avstämning gjorts med företrädare för utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Arbetet resulterade i ett förslag att måttet kostnad per prestation bör användas för att redovisa hur verksamhetens prestationer utvecklas inom de två huvuduppgifterna grundutbildning respektive forskning. I årsredovisningen för 2011 redovisar Högskolan i Halmstad prestationer och volymer enligt rekommendationen från arbetsgruppen. Totalkostnaden beräknas för grundutbildning exklusive uppdragsutbildning och bidragsfinansierad verksamhet, i relation till antalet helårsprestationer (hpr) och antalet helårsstudenter (hst). En analys av redovisningen (se tabell Sammanställning av väsentliga uppgifter på sidan 48) påvisar en minskad kostnadseffektivitet vid Högskolan i Halmstad, både vad gäller kostnad per hst (11 procents ökning) och kostnad per hpr (8 procents ökning) jämfört med föregående år. En förklaring till kostnadsökningarna per prestation är att föregående år 2010 gjordes kraftig överproduktion med 10 procent över takbelopp, vilket påverkar kvaliteten då antal undervisningstimmar blir färre per student. Vid stora svängningar av utbildningsuppdraget på kort sikt riskerar mätning av kostnadseffektivitet att bli 2011 2010 2009 Totalt 83 % 81 % 75 % Program 1 88 % 88 % 84 % Basår 94 % 68 % 72 % Fristående kurser 2 75 % 74 % 67 % Distanskurser 49 % 51 % 40 % Sommarkurser 76 % 71 % 63 % Lärcentrumkurser 135 % 79 % 53 % 1 exklusive basår 2 exklusive sommar-, distans- och lärcentrumkurser TABELL 4: PRESTATIONSGRAD 2009-2011. missvisande om inte hänsyn tas till kvalitetsbegreppet. I en enkel mätning av relationen kostnad jämfört med antal prestationer blir resultatet svårt att tolka. Vid en längre tidsperiod om sex år blir den årliga medelförändringen 2,5 procent per hst och 2,1 procent per hpr. Med hänsyn till inflationsfaktorn kan effektiviteten uppskattas som i stort sett oförändrad under en längre tidsperiod. Lärosätet beslutade om och inledde en besparingsplan under 2010 för att förbättra kostnadseffektiviteten inom grundutbildningen vilket alltså direkt medförde såväl ökad kostnadseffektivitet som genomströmning. En anledning till besparingsplanen var den snabba kostnadsökningen under de två föregående budgetåren 2008 och 2009 samt även en förberedelse inför neddragningen av platser motsvarande 26 miljoner kronor, eller 400 500 helårsstudenter enligt regeringens planeringsramar för 2012 (prop. 2010/11:1). 12

ÅRSREDOVISNING 2011 ÅTERRAPPORTERING AV UTBILDNINGSUPPDRAGET Budgetåret 2011 minskades antalet helårsstudenter med 474, från 6 078 år 2010 till 5 604, det vill säga med 8 procent. Minskningen är en konsekvens av ett minskat utbildningsutbud och en minskning av antalet antagna studenter. Fördelningen mellan män och kvinnor (mätt i helårsstudenter) har de senaste tre åren legat ganska konstant och är 58 procent kvinnor och 42 procent män. Helårsprestationerna har minskat med 289, från 4 918 till 4 629, det vill säga med 6 procent. Prestationsgraden ökar från 81 procent till 83 procent, se tabell 2. Det finns flera tänkbara förklaringar till att prestationsgraden fortsätter att öka. En av dem är att andelen programstudenter ökar även under 2011 och där är det högre prestationsgrad jämfört med fristående kurser, se tabell 4. 1,3 % 13,6 % 9,7 % 0,4 % 0,1 % 74, 8 % PROGRAM 74,8 % BASÅR 1,3 % FIGUR 1: FÖRDELNING AV HELÅRSSTUDENT PER DISTRIBUTIONSFORM 2011. *Fristående kurser är exklusive sommar-, distans- och lärcentrumkurser FRISTÅENDE KURSER* 13,6 % DISTANSKURSER 9,7 % SOMMARKURSER 0,4 % LÄRCENTRUMKURSER 0,1 % Distributionsformer och utbildningsområden Samtliga distributionsformer minskar i andel under 2011 jämfört med 2010, förutom andelen programstudenter. När det gäller fristående kurser och deras olika distributionsformer är minskningen en konsekvens av att utbudet minskats. Fristående kurser exklusive sommar-, distans- och lärcentrumkurser minskar från 16 till 13,6 procent. Distanskurser minskar från 10,9 till 9,7 procent, sommarkurser från 0,6 till 0,4 procent och lärcentrumkurser från 0,8 till 0,1 procent. Basårets minskning, från 2 till 1,3 procent, är en konsekvens av att det tekniska och naturvetenskapliga basåret lagts ner 2011, däremot finns basterminer kvar i utbudet. Andelen programstudenter ökar från 69,8 till 74,8 procent, se figur 1. För prestationsgrad för olika distributionsformer, se tabell 4. 28,5 % 7,3 % 6,4 % 0,7 % 24,7 % 11,4 % 0,9 % 2,2 % 16,0 % FIGUR 2: ANDEL HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2011. 1,9 % HUMANIORA 11,4 % IDROTT 0,9 % JURIDIK 2,2 % MEDICIN 1,9 % NATURVETENSKAP 16,0 % SAMHÄLLSVETENSKAP 24,7 % TEKNIK 28,5 % UNDERVISNING 7,3 % VÅRD 6,4 % ÖVRIGT 0,7 % Andelen helårsstudenter ökar inom utbildningsområdena idrott (från 0,8 till 0,9 procent), samhällsvetenskap (från 24,1 till 24,7 procent), teknik (från 27,6 till 28,5 procent), vård (från 6 till 6,4 procent) och övrigt (från 0,6 till 0,7 procent). Inom övriga utbildningsområden minskar andelen helårsstudenter, humaniora (från 11,6 till 11,4 procent), juridik (från 2,3 till 2,2 procent), undervisning (från 8,4 till 7,3 procent), medicin (från 2,3 till 1,9 procent) och naturvetenskap (från 16,2 till 16 procent). Se figur 2 för fördelning av andelen helårsstudenter per utbildningsområde. 9,0 % 2,0 % FÖRBEREDANDE NIVÅ 2,0 % GRUNDNIVÅ 89,0 % AVANCERAD NIVÅ 9,0 % Andelen helårsstudenter fördelat på utbildningsnivå framgår av figur 3. Siffrorna är oförändrade jämfört med 2010. 89,0 % FIGUR 3: FÖRDELNING AV HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSNIVÅ 2011. 13

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensmål 2011 är det tredje året i en uppdragsperiod på fyra år avseende examensmål (2009 2012). Under föregående period, 2005 2008 uppfyllde Högskolan i Halmstad samtliga examensmål. Se tabell 5 för utfallet hittills under perioden 2009 2012. Sjuksköterskeexamen Uppdraget för Högskolan i Halmstad under fyraårsperioden 2009 2012 är 460 sjuksköterskeexamina. Under 2011 blev utfallet 117 examina. Under de tre första åren under perioden är utfallet hittills 350 examina. Därmed har 76 procent av målet under perioden uppnåtts. Lärarexamen med inriktning tidigare år Uppdraget under perioden 2009 2012 är 230 examina. Under 2011 examinerades 78 studenter inom inriktningar mot tidigare år och Högskolan har med detta uppnått 80 procent av uppdraget. Under 2009 delades de tidigare gemensamma inriktningarna upp och blev inriktningar antingen på grundskola eller på förskole/förskoleklassnivå. Ytterligare en inriktning utvecklades, och följande inriktningar erbjöds för lärarutbildning riktad till förskola respektive grundskolans tidigare år: barn och matematik/naturorienterande ämnen; lek, rörelse, idrott och hälsa samt språk, kommunikation, lek och lärande. Den nya fokuseringen på förskolan har fått stor betydelse genom att studenterna redan vid sin ansökan till lärarutbildningen gavs möjlighet att välja inriktning som tydligare säkrar examensmålen för förskollärare. Lärarexamen med inriktning senare år Uppdraget under perioden 2009 2012 är 200 examina. Under 2011 har 105 studenter examinerats vilket innebär att målet för perioden redan har uppnåtts under 2011. De ingångsinriktningar som under 2011 erbjöds för undervisning i grundskolans senare år och gymnasiet omfattade engelska; matematik; samhällskunskap med medievetenskap; svenska: språk, kultur och litteratur samt naturvetenskap: naturvetenskap, människa och miljö. Från höstterminen 2011 antogs studenter på ingångsämnena samhällskunskap och engelska för gymnasiet respektive samhällskunskap, idrott och engelska för åk 7 9. Allmänt utbildningsområde (det vill säga avkortad lärarutbildning för dem som uppfyller ämnesbehörigheten) erbjöds enbart på helfart under 2010 och omfattade även en ingång för dem som läser allmänt utbildningsområde/yrkeslärare. Under 2011 erbjöds inget sådant alternativ. Sedan 2008 har Högskolan aktivt arbetat för att uppmärksamma fler studenter på möjligheten att bli yrkeslärare. Bland annat har lärosätet engagerats i utbildning av obehöriga yrkeslärare anställda inom Baggiumkoncernens friskolor. Denna utbildning avslutades höstterminen 2011 och 19 studenter examinerades. Lärarexamina med inriktning matematik, teknik och naturvetenskap Högskolans uppdrag är att minst 30 procent av antalet lärarexamina, exklusive lärarexamen med inriktning på förskollärare, bör ha en inriktning på matematik, teknik eller naturvetenskap. Av totalt 127 utfärdade lärarexamina 2010 hade 43 procent (54 examina) denna inriktning. De allra flesta hade matematik som huvudinriktning men ofta också en naturvetenskaplig inriktning. Under 2011 examinerades 43 studenter med inriktning matematik, teknik eller naturvetenskap, vilket innebär en minskning som framför allt kan förklaras med ett minskat antal sökande till dessa ämnesområden. För förskolan och grundskolans tidigare år kan minskningen antas ha sin förklaring i de nya och konkurrerande inriktningar som inrättades vid lärosätet under året. Perioden 2011-2009* Perioden 2008-2005 2011 2010 2009 Summa 2008 2007 2006 2005 Summa Sjuksköterskeexamen 117 120 113 350 138 113 151 147 549 Lärarexamen inriktning tidigare år 78 53 52 183 42 39 9 0 90 Lärarexamen inriktning senare år 105 71 71 247 83 108 114 94 399 Yrkeslärare 5 3 4 12 Lärarexamen inriktning matematik, naturvetenskap eller teknik 43 54 59 156 58 48 35 39 180 andel examina inriktning matematik/naturvetenskap/teknik av totala antalet examina 23 % 43 % 46 % *En ny fyraårsperiod inleddes 2009 och slutredovisas i årsredovisningen för 2012. TABELL 5: UTFALL EXAMEN: SJUKSKÖTERSKA OCH LÄRARE. 14

ÅRSREDOVISNING 2011 Ny lärarutbildning Under höstterminen 2011 startade den nya lärarutbildningen med följande antagning: 50 studenter till förskollärarutbildningen, 45 studenter till grundlärarutbildningen (åk F 3), 31 studenter till grundlärarutbildningen (åk 4 6), 30 studenter till ämneslärarutbildningen (åk 7 9) samt 26 studenter till ämneslärarutbildningen (gymnasieskolan). För åk 7 9 erbjöds olika kombinationer med några av ämnena fysik/kemi/biologi för vilka Högskolan har examenstillstånd. På grund av för få sökande ställdes dessa alternativ in. För gymnasieskolan har Högskolan även examenstillstånd i naturkunskap och avvaktar för närvarande beslut om sökta examenstillstånd i matematik och idrott, för att möjliggöra attraktiva ämneskombinationer för åk 7 9 respektive gymnasieskolan. Högskoleingenjörer Som mål för perioden 2009 2012 gäller att antalet helårsstudenter inom högskoleingenjörsutbildningarna ökar med minst tre procent per år i förhållande till föregående år. Under 2011 har antalet examina inom teknik ökat från 249 år 2010 till 295 år 2011. Den tekniska examen som ökar mest är teknologie kandidatexamen. Se tabell 6 för utfallet tekniska examina 2009-2011. 2011 2010 2009 Högskoleexamen med teknisk inriktning 16 10 3 Teknologie kandidatexamen 115 71 62 Högskoleingenjörsexamen 81 82 58 Teknologie magisterexamen 72 63 40 Magisterexamen med teknisk inriktning 2 14 2 Teknologie masterexamen 9 9 - Totalt 295 249 165 TABELL 6: UTFALL TEKNISKA EXAMINA 2009-2011. URVALSGRUNDER FÖR ANTAGNING Alternativt urval har varit beslutat för två program under höstterminerna 2009, 2010 och 2011: Entreprenörskap och förnyelse 60 hp och Professionellt idrottsutövande inriktning golf 120 hp. Urvalskriterierna för Entreprenörskap och förnyelse är sedan tidigare fastställda till entreprenöriella egenskaper: drivkraft och engagemang, kreativitet och nyfikenhet, självständighet samt ledarskap och samarbetsegenskaper. Antalet sökande blev under 2011 inte fler än att samtliga antogs i urval 2, vilket innebar att det inte blev aktuellt att tillämpa själva urvalsförfarandet. Utbildningen har en så specifik inriktning att lärosätet har velat försäkra sig om att en klar andel av studenterna (i en urvalssituation) har sökt utbildningen för att utveckla sin entreprenöriella förmåga och också att utveckla en affärsidé under studietiden. Urvalskriterierna för Professionellt idrottsutövande inriktning golf baseras på idrottsspecifika färdigheter genom visst resultat. Inte heller där användes det alternativa urvalet, då antalet sökande inte var tillräckligt stort. Professionellt idrottsutövande inriktning golf är en utbildning som ställer stora krav på förkunskaper och inställning, vilket Högskolan avsett att tillgodose genom mycket speciella förkunskapskrav. I en urvalssituation vill Högskolan försäkra sig om att en del av studenterna verkligen har de förutsättningar som krävs utöver förkunskapskraven för att uppnå såväl idrottsliga som studiemässiga prestationer. LÄRARUTBILDNINGENS DIMENSIONERING Högskolan i Halmstad har planerat för en jämn fördelning vad gäller dimensioneringen av de olika examina som Högskolan har tillstånd att utfärda. Inför 2011 och 2012 görs tillfälligt en ökad dimensionering av förskollärarutbildningen eftersom det i regionen finns ett stort behov av utbildade förskollärare. Högskolan erhöll dessutom en förstärkning av ytterligare 25 platser inför 2012. Denna dimensionering har anpassats för att svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Gällande grundlärarutbildningen är antalet utbildningsplatser dimensionerade för att ge grupper om cirka 30 studenter för F 3 respektive 4 6, vilket bedöms vara en dimensionering som fyller de krav som ställs från studenter och arbetsmarknad. Antal studenter som under höstterminen 2011 antogs till ämneslärarutbildningen var något lägre än planerat. Anledningen bedöms vara resultatet av att Högskolan inte kunde erbjuda tillräckligt antal ämnen eller ämneskombinationer. Med ytterligare ämnen inför höstterminen 2012 kommer Högskolan att kunna erbjuda ämneskombinationer med flera av gymnasieskolans stora ämnen (svenska, engelska, matematik, naturkunskap och samhällskunskap) vilket är målsättningen. Stor hänsyn har tagits till studenternas efterfrågan men också till den möjlighet som finns att erbjuda goda placeringar vid den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid valet av ämneskombinationer styr Högskolan möjliga ämneskombinationer så att dimensioneringen 15

HÖGSKOLAN I HALMSTAD anpassas efter det behov som lärosätet i samråd med regionen kommit fram till är mest lämplig. Via studievägledande samtal och genom samtal med regionens företrädare i det som kallas för samrådet försöker Högskolan vägleda studenterna i deras val av utbildning och ämne till examina eller kombinationer som bedöms vara efterfrågade på arbetsmarknaden. REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM Regionalt utvecklingscentrum, (RUC), är en del av sektionen för lärarutbildning och under 2011 har samverkansområdet utvidgats och omfattar nu fler kommuner än tidigare, liksom antalet icke kommunala skolor i regionen. RUC har även kommit att omfatta en större verksamhet än tidigare, vilket exemplifieras av nedanstående insatser: På initiativ av Skolverket fick RUC, i samarbete med Högskolan i Jönköping, i uppdrag att utveckla och genomföra det nationella ramkursprogrammet för förskolan. RUC har ansvarat för många av de insatser som omgivande kommuner önskat stöd med i samband med implementeringen av de nya styrdokumenten för förskola och grundskola. RUC har på uppdrag av lärarutbildningen genomfört omfattande utbildningsinsatser för lärarutbildningens studenter kring de nya styrdokumenten och om nya regler för behörighet och lärarlegitimation. Även samverkanskommunerna har bjudits in till dessa fortbildningsinsatser. På uppdrag av Skolverket har RUC genomfört nio kurser inom ramen för Lärarlyftet samt fyra kurser inom Förskolelyftet. RUC erhöll medel för att kunna stödja de matematikprojekt som finns inom samverkanskommunerna och under 2011 har RUC anordnat fem seminarier och ett antal nätverksträffar för lärare och matematikansvariga i kommunerna. RUC har dessutom i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademin genomfört en seminariedag med inriktning på matematik för gymnasielärare. RUC har under 2011 haft i uppdrag från Skolverket att genomföra två kurser som syftat till att utveckla begreppet entreprenörskap och erbjuda kompetensutveckling inom detta område. UPPDRAGSUTBILDNING Under budgetåret 2011 uppgick uppdragsutbildningen vid Högskolan i Halmstad till 9 952 tkr, inklusive KY/YH-utbildningar. Detta är en ökning med 14,7 procent jämfört med föregående år (8 676 tkr år 2010), se tabell 22 sidan 31. Antalet genomförda uppdragskurser ökade något, från 35 (år 2010) till 39 stycken under 2011. Några av dem var mycket omfattande och flera av dem var relativt små. Liksom under tidigare år har Högskolans samtliga fem sektioner bedrivit uppdragsutbildning, om än i varierande omfattning. Skolverket har varit den största uppdragsgivaren genom Lärarlyftet och Förskollärarlyftet. Arbetsförmedlingen har köpt den mest omfattande enskilda utbildningen Korta vägen, utbildning för arbetslösa invandrande akademiker. Specialistsjuksköterskeutbildning barn, på uppdrag av Region Halland och LING 11, på uppdrag av Försvarsmakten, är exempel på andra för lärosätet betydelsefulla uppdragskurser. INTERNATIONALISERING Högskolans övergripande målsättning för internationaliseringsverksamheten är dels att stärka utbildningens kvalitet genom internationella kontakter för studenter och lärare, dels att stärka Högskolans position vad gäller studentrekrytering, forskning och samhällskontakter. Internationalisering av högre utbildning har hög prioritet och Högskolan verkar för att skapa en attraktiv internationell miljö för såväl sina egna studenter och personal som utländska. Högskolan har under 2011 fortsatt att anpassa sitt utbud av kurser och program på engelska. Avsikten är att stimulera och utveckla internationell rörlighet och interkulturella kunskaper och förmågor. I samma syfte internationaliseras utbildnings- och kursplaner. En viktig aspekt av detta är att underlätta för Högskolans studenter att studera vid Högskolans partnerlärosäten, genom att se till att Högskolan i Halmstads utbildningar är kompatibla med utländska motsvarande utbildningar. Inte minst är detta viktigt med tanke på att flera av Högskolans utbildningar har obligatoriska inslag av utlandsvistelse i form av studier eller praktik. Den internationella dimensionen i utbildning och forskning vid Högskolan ska till största delen bygga på långsiktiga samarbeten med partneruniversitet, av vilka flera är samarbetspartner även inom forskning. 16

ÅRSREDOVISNING 2011 Årets viktigaste förändringar och åtgärder De huvudsakliga förändringarna och åtgärderna under 2011 kan sammanfattas i följande punkter: Lärosätet har reviderat mål och planer för internationalisering inför den förändrade situationen med studieavgiftsfinansierad verksamhet. Detta arbete har föregåtts av en strategisk analys och riskbedömning. Högskolan har arbetat med övergripande strategier för långsiktig internationell rekrytering och internationellt samarbete i enlighet med lärosätets profil. Lärosätet har initierat arbetet med att utveckla en internationell policy för utbildning på grundläggande och avancerad nivå. Rekryteringsarbete har genomförts i enlighet med fastställd plan och en balanserad budget. Sektionernas interna organisation för det operativa arbetet har stärkts ytterligare. Ytterligare steg har tagits i avsikt att förbättra mottagning och integration av internationella studenter. Rutiner för kvalitetsuppföljning och rapportering av kvalitetssäkring av studenterna inom mobilitetssystemet har utvecklats ytterligare. En genomgång av alla avtal med utländska lärosäten avseende studentmobilitet har genomförts för att göra avtalen mer specifika och mer akademiskt kopplade. Såväl utresande student- som lärarmobiliteten har ökat under året. Studieavgiftsfinansierad verksamhet och rekrytering För att få studenter att betala för utbildningar som tidigare har varit gratis ställs nya krav på bland annat marknadsföring, service och mottagande av studenter. Högskolan i Halmstad har under 2011 arbetat intensivt med att anpassa sin organisation och sina arbetsrutiner för att möta den nya situationen. Detta har gjorts genom att satsa på offensiva rekryteringsåtgärder och aktiviteter i syfte att rekrytera betalande studenter från länder utanför EU och EES. Högskolan har också fortsatt att fokusera på att förstärka den strategiska profilen med avseende på internationella partneruniversitet i syfte att identifiera viktiga strategiska allianser för lärosätet. Under året har sådana partneruniversitet besökts med avsikt att förstärka utbytet och diskutera hur man gemensamt kan utveckla utbildning och forskning. Högskolan har också satsat på att medverka på internationella mässor och på att rekrytera studenter vid partneruniversitet. Därtill har lärosätet aktivt deltagit i arrangemang i samarbete med Svenska Institutet. En hel del av rekryteringsverksamheten har skett i samverkan med andra svenska lärosäten. Utöver dessa åtgärder har Högskolan börjat bygga upp samarbete med utbildningsagenter i länder utanför EU/ESS. Det är företag med lokalkännedom i respektive land, som förmedlar information om Högskolan i Halmstad. De hjälper också till med ansökningsdokument och visumfrågor. Verksamheten har genererat 24 betalande studenter till i huvudsak fyra magisterprogram. Knappt hälften av dessa studenter har erbjudits stipendium som kommer från regeringens allmänna satsning på stöd till betalande studenter (se tabell 7). Totalt erhöll lärosätet 598 tkr per termin under två år. Den totala omslutningen av verksamheten är 1 476 000 kronor. 2011 Fullbetalande studenter 11 Beviljade stipendier från Högskolan 11 Beviljade stipendier från Svenska Institutets stipendieprogram 2 Totalt antal betalande studenter 24 TABELL 7: ANTAL BETALANDE STUDENTER UNDER 2011. Samarbete med Migrationsverket I samband med rekryteringen av studieavgiftsfinansierade studenter har följande erfarenheter i samarbetet med Migrationsverket gjorts Kontakten har blivit bättre, men Högskolan saknar en särskild kontaktperson. UT-korten (visumhandläggningen) fördröjer och försvårar ankomsten inför terminsstart. Migrationsverkets hemsida har blivit bättre för studenterna. Påverkan på lärosätets övriga verksamhet Högskolan har förlorat cirka 150 internationella studenter i jämförelse med 2010. Av 250 så kallade freemoverstudenter kvarstår 78 studenter som ska avsluta sitt tvååriga program, samt tillkommande 24 betalande studenter under året. Detta har fått följande konsekvenser för lärosätet: Två av Högskolans magisterprogram har stängts ner. Den internationella dimensionen i kurser och program blir inte lika framträdande. Nedskärningarna påverkar också möjligheterna för svenska studenter att erbjudas studier utomlands och därmed värdefull internationell erfarenhet. 17

HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2011 2010 2009 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män Totalt Inkommande utbytesstudenter 220 204 424 234 246 480 177 196 373 Skillnad föregående år -12 % +29 % +20 % vårtermin 69 67 136 51 63 114 39 44 83 hösttermin 151 137 288 183 183 366 138 152 290 Utresande utbytesstudenter 131 86 217 82 77 159 61 57 118 varav lärarstudenter 0 0 1 1 3 0 3 skillnad föregående år +36 % +35 % -19 % vårterminen 59 44 103 59 51 110 38 35 73 varav lärarstudenter 0-2 0 2 höstterminen 72 42 114 23 26 49 23 22 45 varav lärarstudenter 0 0 1 1 1 0 1 TABELL 8: INTERNATIONELL STUDENTMOBILITET 2011-2009. Inkommande utbytesstudenter Antalet inkommande utbytesstudenter har under året minskat med 12 procent. Detta som ett led i enlighet med Högskolans uppdrag 2011 att minska antalet studenter och att förbättra balansen mellan in- och utresande studenter. Flertalet studenter väljer att studera under höstterminen (67 procent). Andelen kvinnor bland de inkommande studenterna är 52 procent och andelen män 48 procent. Utresande utbytesstudenter Antalet utresande utbytesstudenter har ökat med 36 procent, bland kvinnor är ökningen 60 procent och bland männen är ökningen 11 procent jämfört med 2010. Det finns ingen tydlig förklaring till varför andelen kvinnor har ökat så mycket. Aktiva åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter har vidtagits. Exempelvis har ett stort antal informationsträffar genomförts. Material som beskriver såväl möjligheterna med utlandsstudier, som hur man går tillväga för att söka, har tagits fram. En del av ökningen kan också tillskrivas ett projekt under 2011 för ökade möjligheter till studier utomlands inom Högskolans olika utbildningsprogram. Programansvariga har getts centralt stöd för att akademisera utbytesstudierna genom att bereda och föreslå viktiga och kvalitativa utbytesalternativ för programmen. Detta för att studenterna ska uppleva att studier utomlands bidrar till att öka de så kallade lärandemålen (learning outcome). Lärar- och personalmobilitet Högskolan i Halmstad redovisar en ökning av antalet utresande lärare till länder utanför EU och EES. Detta beror på att den mobilitetssatsning som regeringen utlyste för 2010 och 2011 har gett ett gott resultat. Under perioden har 19 lärare undervisat vid och i nära samverkan med partneruniversitet över hela världen. De erhållna stipendiemedlen (393 000 kr) har förbrukats och resultaten av dessa aktiviteter har rapporterats som mycket lyckade. Syftet med satsningen är att stimulera fler lärare till att delta i internationellt samarbete och undervisningsuppdrag. När det gäller personalmobilitet inom Europa så styrs den av tillgängliga stipendiemedel. Antalet stipendier för utresande lärare inom EU-stipendieprogrammen är fortsatt få. Lärarutbyte sker i regel på veckobasis med viss undervisningsskyldighet vid partneruniversitetet medan annat personalutbyte oftast omfattar en eller flera veckor. Lärare och övrig personal upplever dock att det är svårt att få tid för en längre utlandsvistelse och har efterlyst ett mer flexibelt system med möjlighet till kortare besök. I de flesta fall sker ett återbesök från partneruniversitetet. Syftet med satsningen är att stimulera fler lärare till att delta i internationellt samarbete och undervisningsuppdrag och att lärare tar med sig goda idéer om hur möjligheter till studier utomlands för studenterna kan arrangeras. När det gäller personalmobilitet inom Europa så styrs den av tillgängliga stipendiemedel För andra personalkategorier underlättar möten och tillfällen att utbyta erfarenheter med personer med likartade arbetsuppgifter, fortsatt kontakt och samverkan med partneruniversiteten. Vidare syftar mobiliteten naturligtvis till vidareutveckling av såväl språkliga färdigheter som allmän kompetensutveckling. 18

ÅRSREDOVISNING 2011 Uppföljning av internationell verksamhet Högskolans internationaliseringsarbete omfattas av en kontinuerlig uppföljnings- och revideringsprocess, som ingår i det reguljära kvalitetsarbetet. Uppföljningarna som omfattar sektionernas mål och planer samt studenter och lärare i mobilitetssystemen med mera. genomförs av internationella avdelningen och rapporteras till utbildningsnämnden, där internationalisering ingår i nämndens kvalitetsrapport till kvalitetsrådet. 2011 2010 kvinnor män totalt kvinnor män totalt Mobilitet bland lärare/personal 5 3 8 2 4 6 varav lärare 3 2 5 1 3 4 varav administrativ personal 2 1 3 1 1 2 TABELL 9: EUROPEISK PERSONALMOBILITET 2011-2010. 19

HÖGSKOLAN I HALMSTAD FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ ALLMÄNNA MÅL OCH STRATEGI Högskolan i Halmstad har under 2011 fortsatt sitt strategiska profileringsarbete inom forskning och forskarutbildning. Profileringen innebär att Högskolan ska bedriva forskning inom tre styrkeområden: utveckling av produkter (processer och tjänster), utveckling och studier av verksamhet (organisation, region och samhälle) och om livskvalitet (välfärd och kultur). Inom vart och ett av områdena ska Högskolan ha konkurrenskraftig och framstående forskning. Högskolan har formulerat tre huvudmål för forskningen under de närmaste åren: Högskolan ska bedriva kvalitets- och produktivitetsmässigt konkurrenskraftig och framstående forskning inom sina tre styrkeområden. Högskolan ska öka andelen externa forskningsmedel. Högskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för doktorander, forskare och lärare med intressen inom Högskolans styrkeområden. Högskolan har även målet att stärka forskarnas förmåga att samproducera forskning med externa parter, eftersom forskningen vid Högskolan i hög grad utförs i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. FORSKNINGENS ORGANISATION Forskningen vid Högskolan i Halmstad samordnas av en fakultetsnämnd och en lärarutbildningsnämnd. Lärarutbildningsnämnden samordnar den utbildningsvetenskapliga forskningen samt lärarutbildningen. I nämndernas uppgifter ingår att följa upp forskningens kvalitet, fördela forskningsmedel som tilldelats dem av högskolestyrelsen, bereda anställnings- och befordringsärenden vid professors- och lektorstillsättningar samt utnämning av docenter. Respektive nämnd har kvalitetsprogram för systematisk uppföljning av forskningens kvalitet och för kvalitetsförbättringsarbetet. Högskolan har idag nio forskningsmiljöer (i alfabetisk ordning): 1. Bio- och miljösystemforskning (BLESS). Forskar om: biologi och kemi med inriktning på ekologimiljövetenskap och biomedicin-biomekanik. 2. Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL). Utvecklar forskning och kunskaper om innovation, entreprenörskap och regionalt lärande. 3. Centrum för studier av politik, kommunikation och medier (CPKM). Forskar inom politisk kommunikation, medier, dokumentär framställning, identitets- och integrationsfrågor, globalisering och demokrati. 4. Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Forskning inom: folkhälsovetenskap, handikappvetenskap, hälsovetenskap, kulturgeografi, omvårdnad, pedagogik med inriktning hälsa, psykologi, psykologi med inriktning idrott, samhällsodontologi, socialt arbete, sociologi och språkvetenskap. 5. Inbyggda och intelligenta system (EIS). Forskning om: inbyggda dator-, sensor- och kommunikationssystem baserade på ny möjliggörande teknik; hur de utvecklas för intelligenta produkter, processer och tjänster som kan ge nytta och värde i samhället. 6. Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL). Forskning om: kulturanalys och estetik; naturvetenskapernas didaktik samt om kultur och meningsskapande. 7. Kontext och kulturgränser (KK). Forum för Högskolans forskning inom humaniora. 8. Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). Bedriver forskning om: produkters funktionella ytor; tidiga produktutvecklingsfaser, design och digitala produktmodeller; industriell fotonik; lättviktsstrukturer; samt vindkraftsteknik. 9. Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR). Forskning om: genusrelationernas betydelse för ökad förståelse av förändrings- och lärprocesser i samhället; globalisering, nya arbets- och livsmönster; ökad datoranvändning och den snabba utvecklingen av kommunikationsteknologi. 20

ÅRSREDOVISNING 2011 Samverkan i forskningen Högskolans forskare är mycket aktiva med forskning i samverkan med externa aktörer från näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten. En viktig händelse under 2011 och som starkt kommer att påverka Högskolans samverkan är att Högskolan blivit utsedd till KK-miljö av KK-stiftelsen. Det är resultatet av att KK-stiftelsen under 2011 (och delvis 2010) granskat och prövat Högskolans förmåga att med hög kvalitet initiera och bedriva samproduktionsforskningsprojekt. Som KK-miljö har Högskolan förbättrade förutsättningar att med KK-stiftelsens stöd stärka profileringen och samproduktionsforskningen. Inom ramen för KK-miljö drivs och påbörjas ett flertal projekt i nära samarbete med näringslivet. Exempel på dessa är CERES+, CAISR, strategiska rekryteringar av biträdande lektorer och ett flertal så kallade. KK-HÖG projekt. CERES+ är en påbyggnadsprofil inriktat på inbyggda system, CAISR är en KK-profil inriktad på intelligenta system och KK-HÖG-projekten är i stort sett alla inom innovationsvetenskap med inriktningar på industriell organisation och företagsekonomi. Deltagande företagsparter är bland annat. Getinge AB, AB Volvo, Saab AB, Ericsson Research, HMS Industrial Networks, Kollmorgen Särö, Toyota Material Handling Europe, Free2Move AB, Höganäs AB och Camp Scandinavia AB. Högskolan har omfattande samverkan med Region Halland, särskilt inom området hälsoteknik och hälsooch sjukvård. Vid Hälsoteknikcentrum samlas Högskolan, Region Halland, de halländska kommunerna och företag runt det gemensamma behovet av forskning och utveckling inom hälsoteknik. I området informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samarbetar Högskolan med Linköpings Universitet, Lunds Universitet och Blekinge Tekniska Högskola inom elliit. Det är en av två nationella strategiska satsningarna inom ICT. Utöver ovan nämnda, mer centrala, samverkansaktiviteter finns det ett stort antal andra samarbetsprojekt med såväl andra universitet och högskolor som näringsliv. Inom energiområdet finns till exempel omfattande forskningsnätverk med bland annat Chalmers, Lunds och Uppsala universitet, energibolag, vindkraftföretag och kommunala aktörer. Internationell dimension i forskningen Flera forskare i Högskolans forskningsmiljöer har utländsk bakgrund och/eller erfarenheter från utländska forskningsmiljöer. Vid rekryteringar av forskande lärare och doktorander till Högskolans forskningsmiljöer strävar Högskolan efter att även attrahera personer internationellt. Av de lärare med forskarexamen och doktorander som anställdes vid Högskolan 2011 var ungefär en tredjedel, 32 procent, rekryterade från lärosäten utomlands (motsvarande siffra år 2010 var 35 procent). Det är framför allt forskningsmiljön EIS som står för den internationella rekryteringen. Det finns ett rikt samarbete mellan forskare vid Högskolan och forskare vid universitet och organisationer utomlands. Detta manifesteras bland annat genom medförfattarskap av vetenskapliga arbeten, handledning av doktorander, besök av internationella forskare, besök till internationella forskningsorganisationer, deltagande i internationella organisationer och organiserande av konferenser. Högskolan deltar i flera EU-finansierade projekt och är Hallandsregionens mesta deltagare i EU:s ramprogram. Från 2009 till 2010 skedde en stark ökning av forskningsprojekt finansierade inom EU:s ramprogram. En fortsatt positiv utveckling på det området är trolig och Högskolan bör kunna vara en motor i regionen för att öka EU-finansieringen. Utbildningsvetenskaplig forskning Forskningen inom området utbildningsvetenskap är knuten till lärarutbildningen och innefattar två spår om en kategorisering görs med avseende på forskningens karaktär. Dels rör det sig om ämnesdidaktisk forskning, dels om forskning som behandlar problematik som är mera generell genom att den inte nödvändigtvis måste vara kopplad till ett specifikt ämne. I det senare fallet kan det vara relationer mellan aktörerna i skolan, maktaspekter, identitets- och genusfrågor, bedömning, ledarskap, lärarprofession, skolkulturer och frågor inom skolan relaterade till global migration. Forskningens kontextuella fokus är både skola och lärarutbildning och den kan också betraktas som praxisnära eftersom ambitionen är att penetrera frågor som kan relateras till den konkreta verksamheten. Forskningen är organiserad som en forskningsmiljö (FULL) och omsatte 2011 5,7 miljoner kronor, under 2010 5,5 miljoner, under 2009 5,5 miljoner. 21

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Under 2011 har en ny forskningsstrategi utarbetats som bland annat innebär att FULL delas upp i tre undergrupper. Kulturanalys och estetik: Inom detta tema lyfts frågor som relaterar till hur ungdomligt estetiskt uttryck omsätts i en skolkontext. Naturvetenskapernas didaktik: Inom detta tema studeras lärandets kommunikativa processer. Hur kan naturvetenskaplig kunskap inramas och kommuniceras för att bli mera lättillgänglig och elevers lärande utvecklas? Kultur och meningsskapande: Fokus inom detta tema är språkutveckling och frågor kring migration, likvärdighet, demokrati, värdegrund och interkulturellt lärande. RESURSER OCH RESULTAT Utbildning på forskarnivå Högskolans styrelse har utsett tre basforskningsmiljöer, en inom varje styrkeområde, för den forskarutbildning som ska ske i Högskolans egen regi (i ekonomisk storleksordning): EIS, CIEL och CVHI. För den sistnämnda har Högskolan ännu inte erhållit egen rätt att utbilda på forskarnivå men ambitionen är att söka och erhålla sådan rätt inom de närmaste åren. Under 2011 startade Högskolan egen forskarutbildning inom de områden där Högskolan 2010 erhöll rätt att utbilda på forskarnivå: innovationsvetenskap samt informationsteknologi. Under 2011 antogs 14 personer till forskarutbildning inom något av dessa områden (5 inom innovationsvetenskap, 9 inom informationsteknologi). Några av dessa var doktorander som valt att ansöka om överflyttning från forskarutbildning vid annat lärosäte. Under 2011 hade Högskolan även sin första disputation, inom området informationsteknologi och ämnet datateknik. Vid utgången av 2011 hade 12 personer antagits vid Högskolan i Halmstad och varit aktiva i forskarutbildning. De två som antagits men inte varit aktiva under 2011 antogs sent på året och hann inte bli aktiva, se tabell 10. Utbildning på forskarnivå 2011 2010 2009 Totalt antal nyantagna doktorander 14 - - varav antal kvinnor 3 - - varav antal män 11 - - Totalt antal doktorander med någon aktivitet 12 - - varav antal kvinnor 3 - - varav antal män 9 - - Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag 0 - - (årsarbetskraft) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (år) - - - Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (år) 3,7 - - Totalt antal doktorsexamina 1 - - Totalt antal licentiatexamina 0 - - TABELL 10: SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2009-2011. Jämförelser med tidigare år saknas då Högskolan påbörjade utbildning på forskarnivå 2011. Den genomsnittliga studietiden baseras på endast en person och räknas från den tidpunkt personen blev antagen vid ett annat lärosäte. Utbildning på forskarnivå 2011 2010 2009 Totalt antal nyantagna doktorander 3 5 11 varav antal kvinnor 2 2 5 varav antal män 1 3 6 Totalt antal doktorander med någon aktivitet 67 82 87 varav antal kvinnor 37 43 49 varav antal män 30 39 38 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag 0 0 0 (årsarbetskraft) Totalt antal doktorsexamina 6 12 14 Totalt antal licentiatexamina 4 5 9 TABELL 11: SAMMANSTÄLLNING UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ, ANTAL DOKTORANDER ANTAGNA VID ANDRA LÄROSÄTEN MEN SOM INGÅR I HÖGSKOLAN I HALMSTADS VERKSAMHET 2009-2011. Utöver de personer som antagits till utbildning på forskarnivå vid Högskolan fanns ett stort antal doktorander vid Högskolan som var antagna vid andra lärosäten, se tabell 11. Inom teknik och naturvetenskap är doktoranderna oftast antagna vid Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet och Örebro universitet, där professorer vid Högskolan i Halmstad ofta är examinatorer eller huvudhandledare. Inom humaniora och samhällsvetenskap är doktoranderna bland annat inskrivna vid Högskolan i Jönköping, universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Örebro, samt vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet och Malmö högskola. Totalt fanns 79 aktiva doktorander vid Högskolan i Halmstad under 2011, se tabellen Sammanställning av väsentliga uppgifter, sidan 48. Av dessa var 40 kvinnor (29 inom humaniora och samhällsvetenskap; 11 inom teknik och naturvetenskap) och 39 män (20 inom humaniora och samhällsvetenskap; 19 inom teknik och naturvetenskap). 22

ÅRSREDOVISNING 2011 I siffrorna för humaniora och samhällsvetenskap ingår fyra doktorander (två kvinnor och två män) inom utbildningsvetenskap. Fördelningen mellan kvinnor och män bland doktoranderna är jämn (49 procent män och 51 procent kvinnor 2011). Inom humaniora och samhällsvetenskap är det fler kvinnor än män (41 procent män och 59 procent kvinnor). Inom teknik och naturvetenskap är det fler män än kvinnor (63 procent män och 37 procent kvinnor). Sett över lite längre tid har könsfördelningen stadigt blivit jämnare bland doktoranderna. För fem år sedan, 2006, var 33 procent män och 67 procent kvinnor bland doktorander inom humaniora och samhällsvetenskap och 69 procent män och 31 procent kvinnor bland doktorander inom teknik och naturvetenskap. Går man längre tillbaka var könsfördelningen ännu mer ojämn inom teknik och naturvetenskap. Under 2011 har sju personer vid Högskolan (tre kvinnor, fyra män) avlagt doktorsexamen och fyra personer (tre kvinnor, en man) har avlagt licentiatexamen. Antalet doktorsexamina är mycket lägre än något av de senaste åren (12 doktorsexamina 2010; 14 doktorsexamina 2009). Antalet licentiatexamina har minskat något (5 licentiatexamina 2010; 9 licentiatexamina 2009). Antalet forskarexamina fluktuerar mellan åren eftersom siffrorna är ganska låga totalt sett. Antalet styrs dels av tillgång till externfinansiering och dels av miljöernas prioriteringar mellan att finansiera yngre forskare och doktorander. Dessutom blir examina inte alltid registrerade under det år som doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen de facto presenteras. Högskolan har fem företagsdoktorander (alla är män). Forskningens finansiering Intäkterna för forskningen uppgick 2011 till 113,2 miljoner kronor exklusive finansiella poster, vilket är en ökning jämfört med tidigare år (97,6 miljoner kronor 2010; 88,4 miljoner kronor 2009), se tabell 12. Ökningen från 2010 till 2011 är den största relativa ökningen av forskningsmedel till Högskolan sedan 2003. Högskolan har i dag nästan dubbelt så mycket forskningsmedel som för tio år sedan (94 procent mer än 2001). Av den externa forskningsfinansieringen stod statliga myndigheter, Region Halland och kommuner för 39 procent. Stiftelser, näringsliv och övriga privata organisationer stod för 34 procent. Största finansiärer var KKstiftelsen med knappt 11 miljoner kronor, Vinnova med 6 miljoner kronor, Vetenskapsrådet med knappt 6 Totalt forskning 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter Anslag 51 706 50 693 43 996 Avgifter 9 270 5 768 9 616 Bidrag 52 232 41 197 34 844 Finansiella intäkter 577 262 286 Summa intäkter 113 785 97 920 88 742 Verksamhetens kostnader Personal 90 406 80 721 74 947 Lokaler 7 165 6 495 6 610 Övrig drift 15 736 10 465 9 288 Avskrivningar 1 828 1 792 1 891 Finansiella kostnader 295 84 156 Summa kostnader 115 430 99 557 92 892 Resultat -1 644-1 637-4 150 Transfereringar Erhållna 3 687 4 849 2 126 Lämnade 3 687-5 153 2 126 Saldo transfereringar 0-304 0 Resultat -1 644-1 941-4 150 TABELL 12: SAMMANSTÄLLNING FORSKNING 2009-2011 (TKR). miljoner kronor och Volvo med knappt 5 miljoner kronor. De externa intäkterna för forskning har stigit till 54 procent (48 procent år 2010; 50 procent år 2009). Ökade externa forskningsintäkter är ett viktigt mål för att utveckla forskningen vid Högskolan. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2008 2012 satte Högskolan som mål att den externa finansieringsgraden skulle vara minst 50 procent vid var och en av Högskolans forskningsmiljöer. Vetenskapliga publikationer Den vetenskapliga produktionen i form av artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter uppgick under 2011 till 104 artiklar. Det stämmer väl med produktionen tidigare år (95 artiklar 2010; 97 artiklar 2009). Antalet artiklar som presenterades vid vetenskapliga konferenser 2011 var 109, vilket är en minskning från tidigare år (138 artiklar 2010; 151 artiklar 2009). Av dessa 109 var 84 stycken refereegranskade. När det gäller refereegranskade konferensbidrag är minskningen gentemot tidigare år något mindre (104 artiklar 2010; 95 artiklar 2009). Uppgifterna för 2011, liksom för 2010, är hämtade från Högskolans publiceringsdatabas (DiVA) där Högskolans forskare själva registrerar sina publikationer, vilket tyvärr ibland sker långt efter publikation och där det görs korrigeringar i efterhand. 23

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Det finns icke försumbara fel i statistiken, framför allt för konferensbidrag. I Högskolans årsredovisning för 2010 angavs t.ex. 99 tidskriftsartiklar och 122 konferensartiklar för 2010, vilket var de arbeten som fanns registrerade i januari 2011. Det har nu blivit 95 tidskriftsartiklar respektive 138 konferensartiklar. Samma problem kan observeras för monografier. I Högskolans årsredovisning 2010 angavs tre kvalitetsgranskade monografier publicerade under 2010, vilket ett år senare har blivit åtta kvalitetsgranskade monografier. Det är alltså troligt att fler arbeten publicerats under 2011 än vad som i dag finns i Högskolans publikationsdatabas. Även med antagande om att fler publikationer kommer att registreras för 2011 tycks det som att Högskolans vetenskapliga produktion vid konferenser har gått ned för tredje året i rad. Framför allt gäller det konferensbidrag som inte refereegranskats. Publiceringen i vetenskapliga tidskrifter har ökat något under 2011. En positiv tolkning av detta är att Högskolans forskare i allt större grad prioriterar bort publiceringskanaler utan refereegranskning. Utöver vetenskapliga tidskriftsartiklar och konferensartiklar har drygt 60 vetenskapliga rapporter, böcker, industri rapporter, populärvetenskapliga skrifter etc. publicerats under 2011. I Högskolans årsredovisning för 2010 finns en redogörelse för osäkerheter och problem med att relatera forskningens resurser till forskningens produktion (Högskolan i Halmstad, Årsredovisning 2010, s. 27, avsnittet Vetenskaplig produktion). Vi hänvisar till den, i stället att återge den igen, men betonar att det finns problem med detta i en verksamhet av Högskolan i Halmstads storlek. 2011 2010 2009 Artiklar i tidskrifter 104 95 97 Artiklar presenterade vid konferenser 109 138 151 Refereegranskade artiklar presenterade vid konferenser 84 104 95 Doktorsavhandlingar 7 12 15 Licentiatuppsatser 4 4 8 Monografier som har kvalitetsgranskats 4 8 6 Total kostnad (mnkr.) 115,4 99,5 93,0 TABELL 13: SAMMANSTÄLLNING AV FORSKNINGENS RESULTAT 2009-2011. Säkrast siffror får man om man gör jämförelser över lång tid. Högskolans bruttointäkter för forskning har under de senaste fyra åren varit ungefär 387 miljoner kronor och under samma period har Högskolans forskare publicerat 767 refereegranskade artiklar i internationella erkända vetenskapliga tidskrifter och vid internationella konferenser. Man kan därmed säga att kostnaden vid Högskolan i Halmstad för en granskad vetenskaplig publikation är cirka 505 000 kronor i snitt under de senaste fyra åren (om man menar att alla forskningsmedel användes för att producera refereegranskade artiklar). För 2011 var kostnaden för en refereegranskad publikation cirka 614 000 kronor (en siffra som troligtvis kommer att minska). De två tidigare åren har den varit 500 000 kronor (2010) respektive 484 000 kronor (2009). Antal publikationer och kostnader de senaste tre åren redovisas i tabell 13. 24

ÅRSREDOVISNING 2011 OMVÄRLDSSAMVERKAN En högskola är mer än en plats för utbildning och forskning. Högskolan är också en mötesplats för människor, organisationer och kulturer. Högskolan är en kunskapsbank för näringsliv och samhälle. Å ena sidan, har Högskolan ett stort ansvar för att den kunskap som finns och tas fram kommer samhället till godo och kan göra nytta på olika sätt. Å andra sidan är och ska Högskolan vara mottagare och samtalspart, och ta del av det som är aktuellt och viktigt för andra samhällsaktörer. Sådana inspel berikar och utvecklar utbildning, forskning och arbetssätt. För Högskolan i Halmstad är det en övertygelse att den nyttigaste kunskapen och också den nödvändiga för att kunna möta alltmer komplexa samhällsproblem, är den som sker över ämnes- och organisationsgränser. Lokalt, regionalt, nationellt och globalt. För att kunna nyttiggöra forskning måste Högskolan vara öppen mot omvärlden och delta i och bjuda in till det offentliga samtalet med örat mot marken och lyssna in vad som är aktuellt och angeläget. Högskolan i Halmstad arbetar aktivet och strategiskt för att skapa en dynamisk och adekvat omvärldssamverkan. Med det menas samverkan som anpassas till olika ämnesområdens förutsättningar och möjligheter, och som utgör en aktiv del i samhällsutvecklingen. Högskolan i Halmstad har i nära anslutning till utbildnings- och forskningsmiljöerna byggt upp en organisation som stödjer samverkan. Framgångsrik studentsamverkan På Högskolan i Halmstad har de flesta av programmen på grundutbildningsnivå någon form av samverkansaktiviteter. Ett kvitto på det arbete som bedrivs på lärosätet är bland annat de många stipendier och utmärkelser som företag och organisationer delar ut till Högskolans studenter för projekt som har skett i samarbete med företag och andra organisationer. Några exempel är Venture cup, Swedish Embedded Award, Halmstads kommun, Sparbanksstiftelsen Kronan, Energi- och miljötekniska föreningen samt Lektor Sten Fåhrés minnesfond. 2011 utsåg dessutom branschorganisationen Teknikföretagen Högskolans maskiningenjörs- och utvecklingsingenjörsprogram till årets teknikutbildningar, vilket belönades med 1,5 miljoner kronor. Avtal med Försvarsmakten Försvarsmakten och Högskolan i Halmstad har samverkat i mer än 15 år, både i Halmstad och på nationell nivå. Närheten i samarbetet lokalt har gjort att kulturbarriärer mellan akademi och försvar har minskat väsentligt. Samarbetet har bland annat bestått i att Högskolan och garnisonen har bedrivit utbildningar tillsammans, både för personal inom försvaret och inom Högskolans ordinarie utbud. Under 2011 tecknades en avsiktsförklaring mellan Högskolan och Halmstads garnison för fördjupat samarbete inom områden som exempelvis kompetensutveckling och karriärväxling för soldater, meritvärdering och bostäder. Tillväxt Halland Det treåriga regionalfondsprojektet Tillväxt Halland avslutades i augusti. Projektet syftade till att främja ett långsiktigt och kvalificerat samarbete mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Konkret finansierade projektet brobyggare i form av företagsutvecklare i respektive kommun i Halland och högskolesamordnare på fyra av sektionerna inom Högskolan. En mängd utvecklingsprocesser genomfördes i olika företag, ofta i form av studentarbeten. För många av företagen var detta första kontakten med akademin. Tack var projektet och dess resultat finns goda förutsättningar för nya och fördjupade kontakter och relationer mellan Högskolan och det halländska näringslivet, inte minst i forskningssammanhang. Karriärcentrum För att stödja studenternas förutsättningar att få relevanta anställningar eller pröva möjligheterna till egen verksamhet efter studierna, har Högskolan under året bedrivit ett projekt för skapa ett karriärcentrum. Benchmarking med andra lärosäten och tät dialog med studenter och arbetsliv har lett fram till att ett första steg för Högskolans karriärcentrum realiseras under våren 2012. Forskning för innovation KK-miljö vid Högskolan i Halmstad Strax före jul fick Högskolan det glädjande beskedet att lärosätet har utsetts till en så kallad KK-miljö av KKstiftelsen. 25

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Under två års tid har Högskolan arbetat för att kvalificera sig till KK-miljö. KK-miljöprogrammet är KKstiftelsens satsning på att utveckla forskningsprofilering och samproduktion vid Sveriges nya universitet och högskolor. En certifiering som KK-miljö innebär en tioårig satsning från stiftelsen, som totalt har avsatt 1,5 miljarder kronor för programmet. En vision för Högskolan är att genom KK-miljön bidra till utveckling av spetskompetens med en global attraktionskraft. Starka forskningsmiljöer är viktigt för att få såväl utländska forskare som företag att välja Halmstad, Halland eller Sverige för sin verksamhet. En annan förutsättning är att forskningen är profilerad, att den har en tydlig riktning och är unik till innehåll och utformning. Högskolan i Halmstads KK-miljö benämns Forskning för innovation. Inriktningen har sin bakgrund dels i hur utvecklingen av profilerad forskning och utbildning har skett vid lärosätet, dels i den aktuella samhällsutvecklingen och vilken roll Högskolan och dess forskning kan spela i denna. Högskolan har valt att inrikta sin profilering och KK-miljösatsning på tre starka forskningsområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Forskning för innovation genomsyrar genom sin struktur och sammansättning av samverkande forskningsmiljöer lärosätets forskningsverksamhet och utgör en motor i Högskolans utveckling. KK-miljön är systempåverkande och ett kvalitetsdrivande strategiskt verktyg för Högskolans ledning och bidrar till att lärosätets resurser används mer effektivt. Den strategiska betydelsen av forskningssamverkan mellan högskola, företag och andra delar av samhället blir än mer angelägen i en oviss framtid. Det är genom samproduktion vi kan utveckla innovationer som är kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. Genom Forskning för innovation kommer Högskolan att kunna bidra till nya handlingsvägar inför morgondagens välfärdsfrågor, såväl lokala som globala. Hälsoteknikcentrum Halland Hälsoteknikcentrum Halland, (HCH), är ett treårigt utvecklingsprojekt som startade 2009, och som är placerat på Högskolan i Halmstad. Det finansieras av EU:s regionalfonder och Region Halland. Utgångspunkten för HCH är att genom innovationer (ny teknik och nya tjänster) möta behov i samhället, framför allt inom vård-, hälso- och omsorgssektorn. Efterfrågan på såväl tjänster som produkter inom detta område ökar stadigt, inte minst som ett resultat av Sveriges ökande äldre befolkning. 26 På HCH samlas forskare, lärare, doktorander, studenter från Högskolan och företagare, användare, projektkoordinatorer från de halländska kommunerna och Region Halland för att gemensamt driva utvecklingen inom hälsoteknikområdet. Genom samverkansprojekt och arbete i innovativa miljöer som leder till nya produkter och tjänster, ska projektet bidra till att öka innovationstakten och konkurrenskraften hos företag. HCH:s behovsstyrda verksamhet är mycket framgångsrik och röner alltmer uppmärksamhet, såväl regionalt som nationellt och internationellt. HCH initierar och deltar aktivt i flera olika sammanhang för att informera om verksamheten. Många organisationer vill också göra studiebesök på HCH för att få veta mer om framgångskonceptet. Inte minst från politiskt håll är intresset stort. I september 2011 besökte till exempel utbildningsminister Jan Björklund HCH i samband med sitt besök på Högskolan i Halmstad, och HCH:s projektledare var inbjuden till Almedalsveckan på Gotland. Sedan starten 2009 har ett 90-tal HCH-projekt och 8 nya företag startats; konkreta samarbeten sker med 60- talet företag och cirka 30 examensarbeten inom skilda områden har genomförts i samarbete med HCH. Under 2011 har HCH deltagit i och arrangerat åtskilliga möten, konferensen, mässor och seminarier med fokus på innovationer inom hälsoteknikområdet. Därtill sker kontinuerliga samarbeten kring utvecklingsfrågor med de halländska kommunerna och Region Halland. En särskild satsning har gjorts på grundskolan för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. HCH har ett tydligt genusperspektiv och alla förstudier och projekt genomsyras av en integrerad genusaspekt. Samarbeten sker också utanför länets gränser, till exempel i Västra Götaland, Östergötland, Skåne och Dalarna samt i Danmark och Storbritannien. Prestationer av samverkan Enligt 3 kap. 1 i förordningen (SFS 2000: 605) ska myndigheterna redovisa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Prestationer för samverkan kan vara av helt olika karaktärer och ekonomiska mått är svåra att mäta och ställa i relation till prestationer. Ett sätt att åskådliggöra detta kan vara att redovisa andelen av extern finansierad verksamhet i ekonomiska termer som omsättning i relation till total omsättning för grundutbildning och forskning. Detta mått kan påvisa förändringen av samverkan med ekonomiska mått som bas (se tabell 14). 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Grundutbildning 6,9 % 6,6 % 7,2 % 7,3 % 8,8 % 7,4 % Forskning 54,1 % 48,0 % 50,0 % 51,0 % 52,0 % 51,0 % TABELL 14: PRESTATIONSMÅTT FÖR SAMVERKAN 2011-2006.

ÅRSREDOVISNING 2011 PERSONAL Ett mål för kompetensförsörjningen under 2011 var att fortsätta tillgodose Högskolans behov av kärnkompetens inom vissa strategiska ämnesområden. Rekryteringen har följt Högskolans strategiska satsning på profilering för att stärka kompetensen inför Högskolans ansökan om, och beslutade, forskarutbildningsrättigheter. Arbetet med att förstärka kärnkompetensen inom vissa ämnesområden för att tillgodose behoven inom profilens tre styrkeområden: organisation, produkter och livskvalitet har fortsatt. Se tabell Sammanställning av väsentliga uppgifter sidan 48 för kompletterande sifferunderlag gällande personal. Under 2011 var medeltalet månadsanställda vid Högskolan 603,17 (600,42 år 2010) medan antalet årsarbetskrafter var 506,73. Antalet månadsanställda har under 2011 ökat marginellt liksom antalet årsarbetskrafter. För år 2010 redovisades 557 årsarbetskrafter vilket var ett redovisningsfel till följd av felaktig inställning i statistiksystemet. Antalet årsarbetskrafter skulle ha varit 503,94. Ej utlysta anställningar, det vill säga gästprofessorer, ansökningar om befordran samt så kallade inlasningar (anställningar som övergår i en tillsvidareanställning med stöd av lagen om anställningsskydd), var 39 under 2011 vilket är en ökning från år 2010 då antalet var 29. Av dessa var 21 så kallade inlasningar mot 5 år 2010, varav 14 inom kärnkompetensen och 7 inom stödkompetens. Antalet utlysta anställningar har ökat från 51 under år 2010 till 74 år 2011. Av dessa tillsattes 32 medan 33 tillsättningar inte hann bli klara under året. 9 stängdes, det vill säga tillsättningsförfarandet avbröts. Av dessa 9 var 8 inom kärnkompetensen. Av de 74 anställningar som utlysts har 56 varit inom kärnkompetensen. Under 2011 har antalet professorer ökat från 41 till 44, andelen kvinnor bland professorerna har minskat från 24 procent till 18 procent. Av totala antalet professorer var 12 gästprofessorer (11 år 2010). Antalet universitetslektorer fortsätter att öka från 160 föregående år till 176 liksom universitetsadjunkterna som ökade från 161 till 183 (se tabell 15). Bland universitetslektorerna och universitetsadjunkterna är det en jämnare fördelning mellan män och kvinnor än bland professorerna. Nettotillskottet av kärnkompetens blev 41 anställningar. Målet har varit att andelen tillsvidareanställd forskarutbildad lärarpersonal ska fortsätta att öka. Antalet tillsvidareanställda lärare var 254 och av dessa var 58 procent disputerade vilket är samma procentandel som för år 2010. Totala antalet lärare med doktorsexamen minskade något till 182 personer (184 år 2010) vilket betyder att drygt 45 procent av alla lärare har en doktorsexamen (50,8 procent år 2010). Antalet med docentkompetens fortsatte att öka från 35 till 40 personer. Doktorander med doktorandanställning minskade från 25,40 årsarbetskrafter 2010 till 24,74 år 2011. För år 2010 redovisades 28 årsarbetskrafter vilket var ett redovisningsfel till följd av felaktig inställning i statistiksystemet. Personalomsättningen under kalenderåret 2011 var i jämförelse med 2010 något högre, 15,9 procent 2011 mot 15 procent år 2010. Omsättningen inom kärnkompetensen var 15 procent (14 år 2010), inom ledningskompetensen 0 procent (0 år 2010) och inom stödkompetensen 18,3 procent (17 år 2010). Den största rörligheten fanns liksom år 2010 i åldersgruppen upp till 29 år (se tabell 16). 2011 2010 2009 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män Totalt Professorer 8 36 44 8 33 41 8 35 43 Lektorer 87 89 176 79 81 160 66 71 137 Adjunkter 97 86 183 82 79 161 83 72 155 Totalt 192 211 403 169 193 362 157 178 335 TABELL 15: PERSONAL INOM KÄRNKOMPETENSEN FÖRDELAD PÅ BEFATTNINGAR OCH KÖN 2009-2011 27

HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2011 2010 2009 Kärnkompetens 15 14 12 Ledningskompetens 0 0 5 Stödkompetens 18,3 17 15 Personalomsättning, totalt 15,9 15 13 TABELL 16: OMSÄTTNING AV PERSONAL I PROCENT 2009-2011. 2011 2010 2009 Kärnkompetens 48,2 48,5 48,9 Ledningskompetens 55,2 53,9 53,6 Stödkompetens 44,2 44,1 44,2 Genomsnittsålder, totalt 47,1 47,2 47,4 TABELL 17: PERSONALENS GENOMSNITTSÅLDER 2009-2011. Kompetensförsörjning avseende åldersstruktur Pensionsavgångarna under året var totalt 19 personer varav 14 inom kärnkompetensen och 5 inom stödkompetensen. Pensionsavgångarna fortsätter att påverka verksamheten och kräver nya rekryteringsmål. Under åren 2012 2016 uppnår 57 anställda pensionsåldern (65 år) varav 36 inom kärnkompetensen. Åldersstrukturen för 2011 visar på en viss sänkning av medelåldern när det gäller kärnkompetensen, genomsnittsåldern för stödkompetensen är ungefär densamma medan det fortsatt sker en höjning inom ledningskompetensen (se tabell 17). Under året tecknades sex nya delpensionsavtal (tre år 2010) och totalt hade 16 medarbetare delpension (26 år 2010) Förstärkt kompetens Högskolan har uppmuntrat lärare att inhämta sådan kompetens att en befordran kan ske. Detta tillsammans med den externa rekryteringen av vetenskapligt kompetenta lärare är ett led i arbetet med att höja forskningskompetensen på Högskolan. Den behörighetsgivande högskolepedagogiska kursen omfattande 15 hp erbjuds fortlöpande med målet att alla lärare ska ha en högskolepedagogisk utbildning. I de kurser som gavs under 2011 godkändes 37 personer, varav sex personer gick utbildningen som en uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen påbörjades av nio personer varav sex blev godkända. En person tog 5,0 hp och ytterligare en 2,5 hp. Uppdragsutbildningen var en satsning som gjordes under 2011 med omställningsmedel för att möjliggöra för fler lärare att inhämta kompetensen. 2011 hade 50 procent (53 år 2010) av Högskolans lärare någon form av högskolepedagogisk utbildning. För lärare är målet att var och en ska ha en egen treårig kompetensutvecklingsplan. Planen ska arbetas fram i samråd med respektive chef vid planerings- och utvecklingssamtal. Arbetstidsavtalet för lärare är en mycket strategisk fråga som fick stort utrymme i den förra centrala avtalsrörelsen. Arbetet med att se över det lokala arbetstidsavtalet fortsätter. Det nya introduktionsprogram för Högskolans nyanställda som infördes under 2009 har ytterligare förbättrats och genomförs två gånger per år. Under året infördes också en central introduktion i grupp för internationella medarbetare. Detta skedde tidigare på individbasis. Under året slutfördes första omgången av chefsutvecklingsprogrammet, DUCO, i samverkan med Högskolan i Borås, Karlstad universitet och Högskolan i Halmstad. Sju av Högskolan i Halmstads chefer deltog i programmet. Under året har det även genomförts ett antal utbildningar inom områdena informationssäkerhet, arbetsmiljö, lönesamtal, regelverk och myndighetsansvar för chefer. Personalavdelningen inventerar kontinuerligt personalens utbildningsbehov genom intervjuer av chefer och personal, vilket resulterar i högskoleövergripande internutbildningar som berör både administrativ och akademisk personal vid flera sektioner och avdelningar. Sjukfrånvaro Tabell 18 redovisar de anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den totala ordinarie arbetstiden fördelat på män och kvinnor i åldersgrupperna 29 år eller yngre, 30-49 år samt 50 år eller äldre för perioden 2009 2011. 2011 2010 2009 kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män Totalt 29 år och yngre 1,1 0,6 0,9 4,2 0,2 2,4 5,5 0,3 3,1 30 49 år 1,7 0,8 1,3 2,2 0,8 1,6 2,5 2,1 2,3 50 år och äldre 2,1 0,7 1,4 2,7 1,2 2,0 2,4 3,0 2,7 Totalt 1,8 0,8 1,3 2,5 0,9 1,8 2,6 2,4 2,5 TABELL 18: SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV SAMMANLAGD ARBETSTID PER ÅLDERSKATEGORI 2009-2011. 28

ÅRSREDOVISNING 2011 Sjukfrånvarons totala omfattning under 2011 var 1,3 procent av alla anställdas sammanlagda arbetstid, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med 2010. Sjuktalet har minskat för alla åldersgrupper utom för män i åldersgruppen 30 49 år, där sjuktalet är oförändrad. Några förklaringar till det minskade sjuktalet 2011 är att de som tidigare år erhållit tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan, helt eller delvis har återgått i arbete och ingen uppbär längre tidsbegränsad sjukersättning. Därtill har några långtidssjukskrivna återgått i ordinarie arbete eller gått i pension. Antalet anställda som har varit sjukskrivna har även minskat jämfört med föregående år. Tabell 19 redovisar antalet långtidssjukskrivna personer de senaste tre åren samt andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 kalenderdagar eller mer (långtidssjukskrivna). 2011 står de långtidssjukskrivna för 50 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en minskning med 10 procentenheter jämfört med 2010. Antalet långtidssjukskrivna uppgår till 18 personer 2011 vilket är en minskning med två personer sedan föregående år. Sammansättningen av antalet långtidssjukskrivna män och kvinnor har förändrats mellan åren. 2009 var 11 kvinnor och 9 män långtidssjukskrivna och 2010 var 15 kvinnor och 5 män långtidssjukskrivna. 2011 uppgår antalet långtidssjukskrivna till 11 kvinnor och 7 män. God personalpolitik Arbetet med att kunna genomföra en medarbetarundersökning, personalbarometer, under 2012 påbörjades under hösten 2011. Långtidssjukskrivna 2011 2010 2009 Antal personer 18 20 20 Andel av totala sjukfrånvaron 50 % 60 % 65 % TABELL 19: ANTAL LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA (60 KALEN- DERDAGAR ELLER MER) SAMT LÅNGTIDSSJUKFRÅNVA- RONS ANDEL AV DEN TOTALA SJUKFRÅNVARO 2009-2011. Resultatet av en medarbetarundersökning är ett viktigt instrument för Högskolan för att säkerställa framgångsfaktorer och för att få underlag till ytterligare förbättringar i den gemensamma arbetsmiljön. Stora satsningar görs, och har gjorts, på ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter. Personalen kan erhålla friskvårdsersättning med upp till 1 000 kronor/år för olika egna aktiviteter. Under 2011 gjordes en större utvärdering av Högskolans friskvårdsaktiviteter. Satsningarna är mycket uppskattade och efterfrågan gör att aktiviteterna kommer att fortsätta med några förändringar i utbudet. Målet är att erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter så att så många som möjligt kan delta. Högskolan ser detta som ett sätt att öka välbefinnandet och förebygga sjukskrivningar. Satsningar på olika former av personalutveckling genom centrala utbildningsinsatser har genom strategisk planering ökat och efterfrågan på platserna har varit stor. Högskolan i Halmstad ska vara en attraktiv arbetsplats och attrahera lärare, forskare, teknisk och administrativ personal att söka sig till lärosätet. 29

HÖGSKOLAN I HALMSTAD HÖGSKOLEBIBLIOTEKET I Högskolebibliotekets utmaningar ligger bland annat att vara i den tekniska utvecklingens framkant med kunskap om användarnas nya sätt att söka och ta till sig information, samtidigt som boken (i tryckt eller elektroniskt format) och uppbyggnaden av samlingar för långsiktig tillgänglighet och bevarande förblir en viktig uppgift. Användarnas krav på bibliotekets service förändras och utvecklas i takt med informationssamhället samt med hur utbildning och forskning förändras inom Högskolan. Bibliotekets roll i olika kvalitetsprocesser inom Högskolan har stärkts under året. Utvärdering av utbildningar utifrån examensarbeten sätter fokus på den vetenskapliga litteraturen och på hur studenterna söker och använder information. Här arbetar biblioteket med undervisning i litteratursökning, referensskrivning och källkritisk granskning. Kvalitetsgranskning och medelstilldelning utifrån forskningens resultat i form av publikationer skapar behov av att utveckla processer och mått i form av bibliometri. Forskningsfinansiärernas krav på publicering i open access innebär att publiceringsformer för framtida forskning måste diskuteras och kunskap om dessa utvecklas inom Högskolan. Biblioteket arbetar fortlöpande med att bygga kompetens och kunskap på dessa områden. Arbetet med att bibliografiskt kvalitetssäkra Högskolans publicering som den redovisas i publiceringssystemet DiVA har under året krävt särskilda insatser. Detta i samband med att DiVA nu är ett system som används för att synliggöra och tillgängliggöra forskningsresultat i större utsträckning än tidigare. Även intern avrapportering av publicering sker genom DiVA. Stort arbete har lagts ned från bibliotekets sida på att få en bra och tillförlitlig rapportering. Som ett led i att stödja studenternas uppsatsskrivande har biblioteket tagit initiativ till och genomfört en aktivitet kring att skriva uppsats. I detta projekt ingick representanter för olika verksamheter inom Högskolan med föreläsningar, praktisk hjälp kring litteratur, stöd i form av studenthälsa och tips på ämnen för examensarbeten med mera. Särskilt stöd ger biblioteket till studenter med läs- och skrivsvårigheter för att underlätta deras möjligheter att genomföra sina studier. Studiemiljön i biblioteket ger plats och stöd för enskilda och grupper. I år har miljön setts över och justeringar har gjorts för att få fler studieplatser i biblioteket. I samband med detta har delar av samlingarna flyttats i syfte att ge bättre möjligheter för studenterna till självservice samtidigt som en förändrad servicedisk ger nya möjligheter att organisera mötet mellan användare och bibliotek. Statistik Antal utlån har minskat till följd av andra lånerutiner, studenterna lånar inte längre referensexemplaret av kurslitteraturen utan det är direkt tillgängligt för användning i bibliotekslokalen. Utlån till andra bibliotek har ökat något samtidigt som inlån har minskat. Antal förvärvade tryckta böcker minskar som följd av minskade anslag samtidigt ökar antalet e-böcker tillgängliga via bibliotekets prenumererade informationsresurser. Antalet studenter som deltog i bibliotekets undervisning i informationssökning var 1 141 (811 år 2010) fördelat på 214 lektionstimmar (161 år 2010). 2011 2010 2009 Utlån, totalt antal 84 647 98 594 varav utlån till andra bibliotek Inlån och kopior från andra bibliotek (antal) Förvärv av tryckta böcker (antal) Elektroniskt tillgängliga böcker (antal) 107 534 2 450 2 045 2 153 1 720 2 144 2 482 2 112 2 403 3 804 75 257 54 363 47 498 TABELL 20: IN- OCH UTLÅNING SAMT FÖRVÄRV, HÖGSKOLEBIBLIOTEKET 2009-2011. 2011 2010 2009 Totalkostnad (mnkr, exklusive lokalhyra) 16,0 15,7 14,0 Lokalhyra (mnkr.) 3,0 3,0 3,0 Procent av omsättning (exkl. lokalhyra) Procent av omsättning (inkl. lokalhyra) Driftskostnad i kronor per hst (exkl. lokalhyra) 3,1 % 3,2 % 3,1 % 3,7 % 3,8 % 3,8 % 2 807 2 583 2 415 TABELL 21: HÖGSKOLEBIBLIOTEKETS KOSTNADER I RELATION TILL HÖGSKOLANS TOTALA OMSÄTTNING 2009-2011. 30

ÅRSREDOVISNING 2011 EKONOMISK RESULTATREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTAT Resultatet för verksamhetsåret 2011 blev ett överskott på 15,3 miljoner kronor (18,3 miljoner kronor år 2010) inklusive dotterbolag (-0,5 miljoner kronor). En orsak till det positiva resultatet är att en besparingsplan infördes och påbörjades 2010, dels för att komma till rätta med en ekonomisk obalans som uppstod under 2008 och 2009, och dels för att förbereda avtrappningen av takbeloppet med 26 miljoner inför 2012 då regeringens tillfälliga utökning av studieplatser upphör. Med det positiva resultatet under 2011 har lärosätet kommit i ekonomisk balans inför 2012 och återställt myndighetskapitalet för framtida utvecklingsplaner. Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget för 2011 och avräknat hela anslaget 365,6 miljoner kronor (368,3 miljoner kronor år 2010). Utfallet blev 376,7 miljoner kronor av uppdraget, överprestationerna uppgår därmed till 11,1 miljoner plus 0,7 miljoner från decemberdifferensen. Totalt kan maximalt 10 procent sparas vilket motsvarar 36,5 miljoner kronor. Sedan tidigare fanns 36,8 miljoner sparade vilket medför att årets överprestationer inte kan sparas. Totalt finns därmed 36,5 miljoner sparade vilket är maximala 10 procent av takbeloppet som kan sparas. Dotterbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag (HHUAB) genererade ett underskott på 0,5 miljoner kronor (-0,1 miljoner kronor år 2010). VERKSAMHET Över-/ underskott t.o.m år -2 Över-/ underskott t.o.m år -1 Intäkter år 0 Kostnader år 0 Över-/ underskott år 0 Ack. över-/ underskott utgående år 0 Beställd utbildning 647 102 1 370 1 295 75 177 Yrkeshögskolan, KY, m.m. not 1 00 24 344 352-8 16 Uppdragsutbildning -223-460 9 606 7 695 1 911 1 451 Utbildning av studieavgiftsskyldiga not 2-318 1 477 1 841-364 -682 studenter Summering 424-652 12 797 11 183 1 614 962 Uppdragsforskning 1 544 1 122 8 682 8 136 546 1 668 Summering 1 544 1 122 8 682 8 136 546 1 668 Högskoleprovet -384-381 489 490-1 -382 Upplåtande av bostadslägenhet -utbytesprogram och gästforskare Övrigt enligt bilaga 41 Summering -384-381 489 490-1 -382 TOTAL 1 584 89 21 968 19 809 2 159 2 248 Not 1: särredovisat fr.o.m. 2010 Not 2: Verksamhet enligt regeringsbeslut avser kostnader för förberedelser avseende ny förordning (2010:543) för studieavgifter för utländska studenter. Kommentarer: Med år 0 menas det avslutade räkenskapsåret. Intäkterna enligt 4 avgiftsförordningen uppgick till 7,8 mkr (5,9 mkr år 2010). Övriga intäkter för avgifter uppgick till 0 mkr (0,4 mkr år 2010). TABELL 22: BERÄKNAT UTFALL FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET FÖR 2011 DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS (BELOPP I TKR.) 31

HÖGSKOLAN I HALMSTAD INTÄKTER De totala intäkterna år 2011 var 508,2 miljoner kronor (491,7 miljoner kronor år 2010), en ökning med 3 procent jämfört med budgetåret 2010. Anslaget för grundutbildning var 365,6 miljoner kronor jämfört med 2010 då anslaget var 368,3 miljoner kronor. Regeringen beslutade inför 2010 att öka lärosätets takbelopp med 26 miljoner kronor som en temporär ökning kopplat till regeringens nationella satsning på 10 000 nya platser under vardera åren 2010 och 2011. Avgifter och ersättningar uppgick till 29,8 miljoner kronor (23,1 miljoner kronor år 2010). Uppdragsutbildningen uppgick till 9,6 miljoner kronor (8,7 miljoner kronor 2010). Uppdragsforskning uppgick till 8,7 miljoner kronor (6,1 miljoner kronor 2010), se tabell 22. Bidragsfinansierad verksamhet ökade i omfattning, utfallet blev 59,1 miljoner kronor jämfört med 49 miljoner kronor år 2010. Grundutbildningen omsatte totalt 394 miljoner kronor jämfört med 2010 då omsättningen var oförändrad med 394 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter har minskat med 8 procent under 2011 jämfört med 2010. Totalt har 5 604 helårsstudenter (hst) avräknats (6 078 hst år 2010) för ordinarie grundutbildningsuppdrag, som var 365,6 miljoner kronor (368,3 miljoner kronor år 2010). Forskningsverksamheten omsatte totalt 114 miljoner kronor jämfört med 2010 då omsättningen var 98 miljoner kronor. KOSTNADER Kostnaderna har ökat till 492,3 miljoner kronor (473 miljoner kronor år 2010) eller med 4 procent jämfört med budgetåret 2010. Personalkostnaderna var 327,3 miljoner (314,4 miljoner år 2010) och en ökning med 4,1 procent. Inom personalkostnader ingår 2,7 miljoner av tillfällig karaktär såsom avgångsvederlag och ökad semesterskuld med 0,8 miljoner. Ökningen av personalkostnad exklusive nämnda kostnader blev 3 procent. Antal årsarbetskraft var 506,7 (503,9 år 2010). Personalkostnad per årsarbetskraft var 646 tkr jämfört med 624 tkr för 2010 och en ökning med 3,5 procent. Medelantalet månadsanställda har ökat till 603,2 jämfört med 2010 då antalet var 600,4. Lokalkostnaderna är i stort sett oförändrade och övriga driftskostnader ökade med 7,9 procent. Andelen lokalkostnader är 15,0 procent jämfört med 15,5 procent för 2010. Avskrivningar uppgick till 16,3 miljoner kronor (16,3 miljoner kronor år 2010). Antalet helårsstudenter minskade med cirka 500 till 5604 för verksamhetsåret, föregående år 2010 ökade volymen helårsstudenter med cirka 400 jämfört med 2009. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2011 får kostnaderna för personskadeförsäkringar för studenter högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent. År 2011 uppgick kostnaderna till 6,39 kronor per helårsstudent (år 2010 uppgick kostnaderna till 5,58 kronor per helårstudent). Lärosätet har medvetet minskat volymen inom grundutbildningen för att bättre anpassa sig till det minskade uppdraget från regeringen. Föregående år 2011 gjordes överprestationer med 11 miljoner (36 miljoner år 2010) vilket inte kan intäktsföras i resultatet då takbeloppet redan är uppnått. INVESTERINGAR Nya investeringar för maskiner, inventarier och installationer har gjorts med totalt 6,4 miljoner vilket är en minskning med 2,4 miljoner kronor jämfört med föregående verksamhetsår (8,8 miljoner kronor år 2010). Investering i annans fastighet har minskat till 0,8 miljoner kronor (2,2 miljoner kronor år 2010). Det totala bokförda värdet var vid utgången av året för materiella anläggningstillgångar 37,3 miljoner kronor (46,4 miljoner kronor år 2010), varav investering i annans fastighet 10,2 miljoner kronor (14,2 miljoner kronor år 2010) och immateriella tillgångar (främst dataprogram) 1,3 miljoner kronor (1,4 miljoner kronor år 2010). 32

ÅRSREDOVISNING 2011 MYNDIGHETSKAPITALET PER 31 DECEMBER 2011 Det samlade myndighetskapitalet uppgick per den 31 december 2011 till 74,2 miljoner kronor (58,9 miljoner kronor år 2010). Fördelat per verksamhetsområde svarar grundutbildningen för 68,4 miljoner kronor (51,4 miljoner kronor år 2010) och forskningen för - 0,1 miljoner kronor (1,5 miljoner kronor år 2010). Myndighetskapitalet för holdingbolaget Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHUAB, uppgick till 5,9 miljoner kronor (5,9 miljoner kronor år 2010). Myndighetskapitalet (exklusive HHUAB koncern) uppgår per den 31 december 2011 till 13,9 procent av totala kostnader för verksamheten vilka uppgår till 492,3 miljoner kronor. Föregående år, 2010, uppgick andelen myndighetskapital till 11,2 procent. Enligt tidigare besparingsplan förstärktes myndighetskapitalet för att kunna matcha neddragning av takbeloppet för grundutbildningen, som var beslutad från regeringen med 26 miljoner inför 2012, och att därmed kunna förstärka samverkan mellan grundutbildning och forskning, bland annat med anledning av att lärosätet erhöll rättigheter för forskarutbildning med start under 2011. HÖGSKOLAN I HALMSTADS UTVECKLINGSBOLAG Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHU- AB, är ett av staten helägt aktiebolag företrätt av Högskolan i Halmstad. HHUAB har lämnat sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2011. Bolagets verksamhet består i att genom hel- eller delägda bolag bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagna eller uppkomna inom ramen för Högskolan i Halmstads verksamhet. Gränsdragning mellan Högskola och holdingbolag är tydlig då holdingbolaget ägnar sig enbart åt investering i olika projekt och bolag. Det är dels investeringar i nya kunskapsintensiva bolag som har koppling till Högskolan i Halmstad, dels strategiska investeringar som har koppling till det lokala och regionala innovationssystemet, exempelvis Science Park Halmstad AB. Något utvecklat operativt samarbete finns för närvarande inte med andra holdingbolag, däremot finns ett saminvesteringsavtal med Innovationsbron Väst. Staten har sedan 1998 varit företrädd av Högskolan i Halmstad i HHUAB. Under 2008 nybildades ett dotterbolag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag HHIAB. Finansiella anläggningstillgångar andelar i dotterföretag Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag, HHU- AB, är ett företag som ägs av staten och som företräds av Högskolan i Halmstad. Under verksamhetsåret 2008 bildade HHUAB ett dotterföretag, Högskolan i Halmstads investeringsaktiebolag, HHIAB. Då flyttades projektverksamheten från moderbolaget HHUAB till HHIAB. Redovisningen i resultat- och balansräkning gäller hela koncernen. Det nya dotterföretaget HHIAB majoritet sägs av HHUAB som innehar 66,7 procent av kapitalet och 95,2 procent av rösterna. Övrig ägare är Länsförsäkringar Halland. Bolaget har under året gjort investeringar med 588 tkr i befintliga portföljbolag. Bland annat som en följd av rådande konjunkturläge har några av portföljbolagen haft en ogynnsam utveckling under året. Nedskrivningar har därför gjorts med 736 tkr. Ett bolag har avyttrats med en förlust på 59 tkr. Bolagets inriktning av verksamheten med att stödja nystartade företag med ägarkapital kommer att fortsätta. Trots att nyföretagandet och entreprenörskapet vid Högskolan i Halmstad och i regionen påverkas av den finansiella krisen, beräknas verksamheten komma att bedrivas på samma nivå som föregående år. Resultatet för koncernen för 2011 blev -784 796 kronor (-112 177 kronor), varav minoriteten belastas med 241 963 kronor(24 801 kronor) och kvarvarande del, en förlust på -542 833 kronor(-87 376 kronor) belastar Högskolan i Halmstad. Styrelsen har haft följande sammansättning under året: Carina Ihlström (ordförande), Lennart Andrén, Gerda Böcklinger, Bengt Sjöholm, Bertil Svensson och Anders Åhlund. Vd i bolaget har varit Lars-Göran Persson. 33

HÖGSKOLAN I HALMSTAD MYNDIGHETSKAPITAL 2011-12-31 (belopp i tkr.) Verksamhetsgren Balanserad kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt uppdrag i regleringsbrev 52 398 15 451 1 67 849 Uppdragsverksamhet -1 037 1 614 577 Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskarutbildning respektive utbildning på forskarnivå och forskning 368-2 190-1 822 Uppdragsverksamhet 1 122 546 1 668 Summa myndighetskapital 52 851 15 421 68 272 Myndighetskapital holdingbolag Statskapital 4 000 0 4 000 Resultatandelar i dotter- och intresseföretag 2 032-87 2 1 945 1 Inom årets kapitalförändring ingår 2011 års resultat för dotterbolag. 2 Från balanserad kapitalförändring har 2010 års resultat, -87 tkr., omförts till resultatandelar i dotterföretag. SAMFINANSIERING (belopp i tkr.) Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2011 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Nedan redovisas bidragsfinansierad verksamhet uppdelad per verksamhetsområde samt andel från externa finansiärer respektive samfinansiering av anslag. 2011 2010 Forskningsbidrag 52 232 95,6 % 41 197 99,2 % Anslagsdel 2 250 4,4 % 314 0,8 % Totalt 54 482 100,0 % 41 511 100,0 % Grundutbildningsbidrag 6 869 90,2 % 7 780 89,6 % Anslagsdel 676 9,8 % 808 10,4 % Totalt 7 545 100,0 % 8 588 100,0 % 34

ÅRSREDOVISNING 2011 RESULTATRÄKNING (belopp i tkr.) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2011 2010 Intäkter av anslag not 1 417 308 419 058 Intäkter av avgifter och ersättningar not 2 29 793 23 138 Intäkter av bidrag not 3 59 102 48 977 Finansiella intäkter not 4 1 954 524 Summa verksamhetens intäkter 508 157 491 696 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal not 5 327 328 314 449 Kostnader för lokaler 73 762 73 299 Övriga driftskostnader 73 986 68 607 Finansiella kostnader not 6 855 335 Avskrivningar not 10, not 11 16 351 16 355 Summa verksamhetens kostnader 492 281 473 045 VERKSAMHETSUTFALL 15 876 18 651 RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG -543-87 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten 0 0 Medel som tillförts statsbudgeten 0 0 Saldo 0 0 TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag 3 139 4 594 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag samt transferering 3 526 3 641 Lämnade transfereringar -6 663-8 520 Saldo transfereringar 2-285 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING not 7, not 9 15 334 18 279 35

HÖGSKOLAN I HALMSTAD BALANSRÄKNING (belopp i tkr.) TILLGÅNGAR 2011 2010 Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 1276 1 443 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar not 10 1 276 1 443 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom 18 63 Förbättringsutgifter på annans fastighet 10 201 14 220 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 27 109 32 127 Summa materiella anläggningstillgångar not 11 37 328 46 410 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag not 12 5 402 5 945 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 402 5 945 Fordringar Kundfordringar not 13 3 203 3 315 Fordringar hos andra myndigheter 9 135 8 564 Övriga fordringar 183 80 Summa fordringar 12 521 11 959 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader not 14 18 529 18 958 Upplupna bidragsintäkter not 15 13 039 10 541 Övriga upplupna intäkter 149 233 Summa periodavgränsningsposter 31 716 29 732 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 0 0 Summa avräkning med statsverket not 16 0 0 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret not 17 109 181 93 174 Kassa, postgiro och bank 13 14 Summa kassa och bank 109 194 93 187 SUMMA TILLGÅNGAR 197 437 188 676 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital 4 000 4 000 Resultatandelar i dotterföretag 1 945 2 032 Balanserad kapitalförändring not 18 52 938 34 572 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 15 334 18 279 Summa myndighetskapital 74 217 58 883 Avsättningar Avsättning för pensioner m.m. not 19 2 137 3 386 Övriga avsättningar not 20 5 074 4 804 Summa avsättningar 7 211 8 190 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret not 21 37 640 44 014 Skulder till andra myndigheter not 22 9 015 8 857 Leverantörsskulder not 23 11 158 8 920 Övriga skulder not 24 5 383 4 474 Summa skulder m.m. 63 196 66 264 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader not 25 28 738 28 742 Oförbrukade bidrag not 26 20 129 23 029 Övriga förutbetalda intäkter not 27 3 948 3 568 Summa periodavgränsningsposter 52 815 55 339 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 197 437 188 676 36

ÅRSREDOVISNING 2011 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och Förordning (2000:653) om redovisning av studier mm vid universitet och högskolor. Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt 6 i Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Belopp i tusen kronor där inget annat anges. Brytdag Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2011-01-05, beloppsgräns för periodiseringar efter detta datum är 25 000 kr. Anslagsberäkning för grundutbildning Studiedokumentationssystemet Ladok används som redovisningsprogram, och utgör underlag till anslagsredovisningen. I Ladok registreras antal helårsprestationer (hpr) och antal helårsstudenter (hst), vilka genererar anslagsintäkter. Uttag av verksamhetsberättelse (VB) i Ladok för helår 2011 har gjorts per 2011-12-31 med uttagsdatum 2010-01-11 REDOVISNINGSPRINCIPER Värdering av anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 10 000 kronor och som bedöms ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd på lägst fem år har aktiverats. ESV:s anvisningar (ESV 2002:3) har följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av datorprogram. Materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde på minst 10 000 kronor och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgång. Högskolan tillämpar månadsvis linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden. Materiella anläggningstillgångar: Markanläggningar Förbättringsutgift på annans fastighet Maskiner och teknisk utrustning Datorer och kringutrustning Finansiell leasing Nätverksutrustning Möbler och inredning Konst Finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotterföretag och resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna Andelar i dotterföretag, Statskapital samt Resultatandelar i dotterföretag. Påverkan på Högskolans kapitalförändring framgår av resultaträkningsposten Resultat andelar i dotterföretag. Pågående investeringar Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separata konton. Avskrivningen börjar först efter det att hela investeringen är slutförd. Pågående investering avser främst ombyggnader gjorda i annans fastighet. 37

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Finansiering av anläggningstillgångar ar Anläggningstillgångar införskaffade med anslag belånas hos Riksgälden. Lånet är ett avistalån som justeras varje delår och helår avseende nyinvesteringar respektive amortering. Avskrivning av anläggningstillgångar, avskrivningsprinciper Högskolans avskrivningsprinciper följer Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 5 kap 4 i Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Anläggningstillgångar Dataprogram Förbättringsutgift annans fastighet (även avskrivningstid på tio år används i tillämpliga fall) Maskiner och tekniska anläggningar Datorer och kringutrustning Nätverksutrustning och ADB-system Möbler och inredning i lärosalar Möbler och inredning Konst Avskrivningstid 5 år 5 år 5 år 3 år 5 år 8 år 10 år ingen avskrivning Värdering av anläggningstillgångar Fordringar Fordringar har upptagits med ett belopp varmed de beräknas inflyta. Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet Högskolan redovisar tidsbestämd externfinansierad verksamhet i projektform. Projekten redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade. Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs under balansposten Avsättningar, och avräknas vid hel- och halvår efter avstämning med SPV. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avräknas per helår, den avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Värderingsprincip för utländska fordringar och skulder Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid fakturans upprättande respektive mottagande (bokföringstillfället) istället för balansdagens kurs då valutaskillnaden bedöms vara oväsentlig. Transfereringar Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller någon egentlig motprestation från bidragsmottagaren, redovisas som transfereringar. Bidragstagaren eller mottagaren ska vara statlig myndighet. Bidrag från icke-statlig givare som Högskolan sänder vidare till icke-statlig mottagare redovisas under balansposten Övriga skulder. Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar Bidrag intäktsförs genom periodisering i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter som ska täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår, periodiseras som oförbrukade bidrag under rubriken Periodavgränsningsposter i balansräkningen. 38

ÅRSREDOVISNING 2011 Redovisning av lönekostnader Enligt Högskolans tjänsteplanering avseende lärarpersonal inom undervisning och gällande arbetstidsavtal har övertid som uppstått per 2011-12-31 periodiserats. Redovisning sker under balansräkningen inom Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader och under resultaträkningen inom kostnader för personal. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med årsredovisning 2011 redovisas avsättningarna för omställningsmedel under balansposten Avsättningar, Övriga avsättningar. Medlen har tidigare redovisats under balansposten Periodavgränsningsposter, Upplupna kostnader. Bytet har gjorts för att anpassa redovisningen till Ekonomistyrningsverkets utgivna föreskrifter. Beloppen inom parantes är från årsredovisning 2010. Avsättningar 2011 2010 2010 2009 2009 Avsättning för pensioner mm 2 137 3 386 (3 386) 3 529 (3 529) Övriga avsättningar 5 074 4 804 (0) 3 732 (0) Summa avsättningar 7 211 8 190 (3 386) 7 261 (3 529) Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 28 738 28 742 (33 547) 24 796 (28 528) Oförbrukade bidrag 20 129 23 029 (23 029) 20 264 (20 264) Övriga förutbetalda intäkter 3 948 3 568 (3 568) 1 811 (1 811) Summa periodavgränsningsposter 52 815 55 339 (60 144) 46 871 (50 603) NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING (belopp redovisas i tkr där inget annat anges). Not 1. Intäkter av anslag 2011 2010 Grundutbildning takbelopp 365 602 368 365 Forskningsanslag 51 706 50 693 Summa intäkter av anslag 417 308 419 058 Not 2. Intäkter av avgifter och ersättningar 2011 2010 Beställd utbildning 1 714 1 633 Uppdragsutbildning 9 606 8 677 Uppdragsforskning 8 682 6 069 Högskoleprov 489 467 4 avgiftsförordningen 7 824 5 938 Studieavgifter utländska studenter 1 477 - Övrigt 0 354 Summa intäkter av avgifter och ersättningar 29 793 23 138 4 avgiftsförordningen Konferenser 2 054 1 668 Dagskassor 3 124 2 332 Lokaluthyrning 117 108 Konsultuppdrag 2 529 1 829 Summa 4 avgiftsförordningen 7 824 5 938 Del av Högskolans totala intäkter 1,5 % 1,3 % 39

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Not 3. Intäkter av bidrag 2011 2010 Statliga myndigheter 22 350 20 789 Övriga 36 752 28 187 Summa intäkter av bidrag 59 102 48 977 Not 4. Finansiella intäkter 2011 2010 Ränteintäkter på räntekonto i RGK 1 895 452 Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter 0 0 Övriga finansiella intäkter 59 72 Summa finansiella intäkter 1 954 524 Not 5. Kostnader för personal 2011 2010 Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 214 565 206 009 Övriga personalkostnader 112 763 108 440 Summa kostnader för personal 327 328 314 449 Not 6. Finansiella kostnader 2011 2010 Räntekostnader avseende lån i RGK 761 239 Finansiella kostnader statliga myndigheter 8 10 Övriga finansiella kostnader 86 86 Summa finansiella kostnader 855 335 Not 7. Årets kapitalförändring 2011 2010 Anslag 12 614 19 959 Avgifter 2 162-1 498 Finansiell verksamhet 1 099 189 Andelar i dotterföretag -543-87 Transfereringar 2-285 Summa kapitalförändring 15 334 18 279 Not 8. Finansiella intäkter och kostnader 2011 2010 Ränteintäkter på räntekonto i RGK 1 895 452 Valutakursvinster 59 72 Finansiella intäkter 1 954 524 Räntekostnader avseende lån i RGK 761 239 Dröjesmålsräntor 19 31 Valutakursförluster 42 20 Övriga finansiella kostnader 33 46 Finansiella kostnader 855 335 Summa finansiell verksamhet 1 099 189 40

ÅRSREDOVISNING 2011 Not 9. Upplysning för jämförelseändamål Avgångsvederlag Under år 2011 har ett avgångsvederlag på 629 tkr inkl LKP avtalats och betalats ut. Under år 2011 har ytterligare ett avtal ingåtts om att Högskolan under år 2012 och 2013 ska betala ut ett avgångsvederlag på totalt 2 092 tkr inkl LKP. Kostnaden för detta har bokförts på år 2011. Nedskrivning av anläggning År 2008 köptes en virtuell server in som lades med 5 års avskrivning enligt avskrivningsreglerna för Nätverksutrustning och ADB-system. Under 2011 behövdes servern bytas ut. Restvärdet på anläggningen var då 403 tkr. Detta kostnadsfördes under 2011. Not 10. Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2011 2010 IB anskaffningsvärde 3 576 2 633 Årets anskaffningar 297 942 Årets försäljning/utrangering 0 0 Årets slutförda pågående nyanläggningar 0 0 UB anskaffningsvärde 3 873 3 576 IB ackumulerade avskrivningar -2 133-1 873 Årets avskrivningar -464-260 Årets försäljning/utrangering 0 0 UB ackumulerade avskrivningar -2 597-2 133 Bokfört värde 1 276 1 443 Not 11. Materiella anläggningstillgångar Markanläggning 2011 2010 IB anskaffningsvärde 420 420 Årets anskaffningar 0 0 Årets försäljning/utrangering 0 0 Årets slutförda pågående nyanläggningar 0 0 UB anskaffningsvärde 420 420 IB ackumulerade avskrivningar -357-313 Årets avskrivningar -44-44 Årets försäljning/utrangering 0 0 UB ackumulerade avskrivningar -402-357 Bokfört värde 18 63 Förbättringsutgift på annans fastighet 2011 2010 IB anskaffningsvärde 54 848 52 644 Årets anskaffningar 806 2 204 Årets försäljning/utrangering 0 0 Årets slutförda pågående nyanläggningar 0 0 UB anskaffningsvärde 55 654 54 848 IB ackumulerade avskrivningar -40 628-35 118 Årets avskrivningar -4 825-5 510 Årets försäljning/utrangering 0 0 UB ackumulerade avskrivningar -45 453-40 628 Bokfört värde 10 201 14 220 41

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Forts. not 11. Maskiner, inventarier, installationer m.m. 2011 2010 IB anskaffningsvärde 140 948 146 683 Årets anskaffningar 6 465 8 839 Årets försäljning/utrangering -4 646-14 574 Årets slutförda pågående nyanläggningar 0 0 UB anskaffningsvärde 142 767 140 948 IB ackumulerade avskrivningar -108 822-112 843 Årets avskrivningar -11 018-10 541 Årets försäljning/utrangering 4 181 14 562 UB ackumulerade avskrivningar -115 659-108 822 Bokfört värde 27 109 32 127 Not 12. Finansiella anläggningstillgångar andelar i dotterföretag 2011 2010 Statskapital 4 000 4 000 Resultatandelar i dotterföretag 1 945 2 032 Årets resultat -543-87 Summa finansiella tillgångar i dotterföretag 5 402 5 945 Högskolan innehar 100 % av aktiekapitalet i dotterföretaget HHUAB, totalt 3000 aktier. Det nominella värdet är 300 tkr och det bokförda värdet 300 tkr. Företaget är inte börsnoterat. HHUAB:s organisationsnummer är 556502-5888. Not 13. Fordringar kundfordringar 2011 2010 Kundfordringar svenska kunder 2 777 3 089 Kundfordringar utländska kunder 393 199 Kundfordringar osäkra 33 27 Summa kundfordringar 3 203 3 315 Not 14. Periodavgränsningsposter förutbetalda kostnader 2011 2010 Förutbetalda hyror 16 343 16 074 Förutbetalda kostnader statliga myndigheter 0 0 Förutbetalda kostnader övrigt 2 186 2 884 Summa förutbetalda kostnader 18 529 18 958 Not 15. Periodavgränsningsposter upplupna bidragsintäkter 2011 2010 Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter 6 326 4 390 Upplupna bidragsintäkter övriga 6 712 6 151 Summa upplupna bidragsintäkter 13 039 10 541 42

ÅRSREDOVISNING 2011 Not 16. Avräkning med statsverket 2011 2010 Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel 0 0 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Anslag i icke-räntebärande flöde 0 0 Anslag i räntebärande flöde avräknat mot Statsverket Redovisats mot anslag 417 308 419 058 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -417 308-419 058 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken 0 0 Summa avräkning Statsverket 0 0 Not 17. Kassa och Bank Behållning räntekontot i Riksgälden 2011 2010 Räntekontokredit i Riksgälden 35 351 35 351 Not 18. Myndighetskapital balanserad kapitalförändring 2011 2010 Balanserad kapitalförändring, IB 34 572 51 153 Kapitalförändring föregående år 18 279-16 949 Resultat i dotterbolag HHUAB föregående år 87 367 Balanserad kapitalförändring, UB 52 938 34 572 Not 19. Avsättningar avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2011 2010 Ingående avsättning 3 386 3 528 Årets avsättning till delpensioner 501 1 563 Årets delpensionsutbetalning -1 750-1 705 Utgående avsättning 2 137 3 386 Not 20. Avsättningar övriga avsättningar 2011 2010 Ingående avsättning 4 804 4 181 Årets avsättning till omställningsmedel 645 623 Årets utbetalning av omställningsmedel -376 0 Utgående avsättning 5 074 4 804 Not 21. Skulder m.m. lån i Riksgäldskontoret 2011 2010 Ingående låneskuld 44 014 48 667 Lån upptagna under året 8 677 10 099 Årets amorteringar -15 052-14 752 Summa lån i Riksgäldskontoret 37 640 44 014 Beviljad låneram Riksgäldskontoret för år 2011 är 60 mkr. Not 22. Skulder m.m. skulder till andra statliga myndigheter 2011 2010 Leverantörsskulder andra statliga myndigheter 2 291 3 233 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 5 495 4 727 Utgående mervärdesskatt 1 228 897 Summa skulder till andra statliga myndigheter 9 015 8 857 43

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Not 23. Skulder m.m. leverantörsskulder 2011 2010 Leverantörsskulder icke-statliga 11 151 8 755 Leverantörsskulder utländska 6 165 Summa leverantörsskulder 11 158 8 920 Not 24. Skulder m.m. övriga skulder 2011 2010 Personalens källskatt 4 828 4 935 Bidragsförmedling 681-348 Övriga skulder -127-113 Summa övriga skulder 5 383 4 474 Not 25. Periodavgränsningsposter upplupna kostnader 2011 2010 Upplupna löner 4 568 4 119 Semesterlöneskuld 14 316 13 756 Upplupna kostnader sociala avgifter 9 419 8 596 Övriga upplupna kostnader 435 2 271 Summa upplupna kostnader 28 738 28 742 Not 26. Periodavgränsningsposter oförbrukade bidrag 2011 2010 Oförbrukade bidrag statliga myndigheter 12 219 10 543 Oförbrukade bidrag övriga 7 911 12 486 Summa oförbrukade bidrag 20 129 23 029 Not 27. Periodavgränsningsposter övriga förutbetalda intäkter 2011 2010 Förutbetalda intäkter statlig 1 658 1 204 Förutbetalda intäkter icke statlig 2 290 2 364 Summa övriga förutbetalda intäkter 3 948 3 568 44

ÅRSREDOVISNING 2011 ANSLAGSREDOVISNING (belopp i tkr). Anslag Utgiftsområde 16 Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Fördelat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Grundutbildning (ramanslag) 16:02:042.001 Takbelopp 365 602 365 602-365 602 0 Forskning 16:02:054.007 51 706 51 706-51 706 0 TOTALT 0 417 308 0 0 417 308-417 308 0 INTÄKTER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING (belopp i tkr.) Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a. Under 2010 genomförda helårsstudenter och helårsprestationer inom 2010 års takbelopp enligt tabellen ovan 1b. Eventuella decemberprestationer från 2010 som ryms inom takbeloppet 2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 2b. Eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer 365 602 Summa 365 602 Årets anslagsbelastning avseende särskilda åtaganden Summa intäkter för grundutbildning 365 602 Ersättning för helårsprestationer för december 2010 (totalt belopp oberoende av om det ryms inom ordinarie takbelopp eller ej) som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 705 tkr. 45

HÖGSKOLAN I HALMSTAD REDOVISNING AV ANTAL HELÅRSSTUDENTER, HELÅRSPRESTATIONER SAMT INTÄKTER PÅ GRUNDUTBILDNINGSANSLAGET Utfall avseende perioden 2011-01-01-2011-12-31 A B C D E HPR ERSÄTTNING (tkr.) UTFALL TOTAL ERSÄTTNING C+D UTFALL UTFALL HST UTBILDNINGS-OMRÅDE hst 1 hpr 1 ERSÄTTNING (tkr.) Humaniora 640 410 13 824 7 769 21 593 Juridik 123 98 2 669 1 867 4 536 Samhällsvetenskap 1 385 1 118 29 929 21 207 51 136 Naturvetenskap 897 749 44 551 31 360 75 911 Teknik 1 596 1 338 79 217 56 021 135 238 Vård 357 340 18 843 15 522 34 365 Medicin 106 105 6 262 7 501 13 763 Undervisning 410 395 14 123 16 025 30 149 Övrigt 37 34 1 485 1 091 2 576 Idrott 52 43 5 367 2 037 7 404 SUMMA 5 604 4 629 216 270 160 400 376 669 Takbelopp (tkr) 365 602 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 11 067 Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0 Kommentarer till tabellen 1 Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesämnen, övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade akademiker. 46

ÅRSREDOVISNING 2011 REDOVISNING AV HÖGSKOLEUTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ A Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr.) 365 602 + ev. ingående anslagssparande (tkr.) 0 Summa (A) 365 602 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för hpr från december föregående budgetår 705 Utfall total ersättning enligt tabell 1 376 669 + ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) 377 374 Summa (A-B)1-11 772 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0 Tabell Överproduktion Ingående överproduktion 36 837 Årets överproduktion 11 772 Summa 48 609 - ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2-12 049 Utgående överproduktion 36 560 2 Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 47

HÖGSKOLAN I HALMSTAD SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER Utbildning och forskning 2011 2010 2009 2008 2007 Totalt antal helårsstudenter 1 5 604 6 078 5 797 5 088 4 979 Kostnad per helårsstudent (kr.) 63 530 56 944 59 117 63 778 58 666 Totalt antal helårsprestationer 1 4 629 4 918 4 352 3 783 4 068 Kostnad per helårsprestation (kr.) 76 911 70 376 78 745 85 778 71 807 Totalt antal nyantagna doktorander* 17 5 11 9 9 andel kvinnor 29 % 40 % 45 % 78 % 44 % andel män 71 % 60 % 55 % 22 % 56 % Totalt antal doktorander med någon aktivitet* 79 82 87 87 91 andel kvinnor 51 % 52 % 56 % 53 % 51 % andel män 49 % 48 % 44 % 47 % 49 % Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)* 2 26,6 25,4 25,4 21,0 23,8 Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)* 0 0 0 0 0 Totalt antal doktorsexamina* 7 12 14 9 9 Totalt antal licentiatexamina* 4 5 9 2 5 Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 3 188 199 192 - - Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr.) 3 614 500 484 - - Personal 4 Totalt antal årsarbetskrafter 506,7 503,9 519,6 485,9 465,5 Medelantal anställda 603,2 600,4 556,2 559,3 536,0 Totalt antal lärare (årsarbetskraft) 280,5 275,3 274,7 256,8 238,2 andel kvinnor 46 % 45 % 45 % 43 % 39,0 % andel män 54 % 55 % 55 % 57 % 61,0 % Antal disputerade lärare (årsarbetskraft) 134,4 136,8 131,1 111,9 107,1 andel kvinnor 43 % 43 % 42,7 % 37,7 % 35,2 % andel män 57 % 57 % 57,3 % 62,3 % 64,8 % Antal professorer (årsarbetskraft) 28,0 27,9 34,4 23,8 21,5 andel kvinnor 14 % 17 % 19,1 % 20,3 % 23,1 % andel män 86 % 83 % 80,9 % 79,7 % 76,9 % Ekonomi Intäkter totalt (mnkr.) varav: 508,2 491,7 446,4 422,1 415,3 utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr.) 365,6 393,8 357,6 333,7 331,3 andel anslag (%) 92,7 % 93,4 % 92,8 % 92,7 % 91,2 % andel externa intäkter (%) 7,3 % 6,6 % 7,2 % 7,3 % 8,8 % forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr.) 113,8 97,9 88,7 88,4 83,9 andel anslag (%) 45 % 52 % 50 % 49 % 48 % andel externa intäkter (%) 55 % 48 % 50 % 51 % 52 % Kostnader totalt (mnkr.) 492,3 473,0 462,8 438,3 404,3 andel personal 66,5 66,5 % 66,2 % 65,6 % 64,0 % andel lokaler 15,0 % 15,5 % 15,9 % 15,7 % 16,9 % Lokalkostnader per kvm (kr.) 5 1 460 1 475 1 475 1 387 1 306 Balansomslutning (mnkr.) varav: 197,4 188,7 188,7 176,0 198,9 oförbrukade bidrag 20,1 23,0 20,3 17,6 20,7 årets kapitalförändring 15,3 18,3-16,9-13,5 11,2 myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 74,2 58,9 40,6 57,0 71,0 1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Uppgifterna varierar över åren beroende på när under året doktoranden anställs respektive disputerar. 3 I tidigare årsredovisningar är endast artiklar i tidskrifter redovisade. Här redovisas både artiklar i tidskrifter och konferensartiklar som är refereegranskade. 4Ändrade redovisningsprinciper från och med 2010. 5 Enligt resultaträkningen. * 2011 avser såväl doktorander antagna vid Högskolan i Halmstad som doktorander antagna vid andra lärosäten men som ingår i Högskolan i Halmstads verksamhet. 48

ÅRSREDOVISNING 2011 STYRELSEN FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD ORDFÖRANDE Karin Starrin Tidigare Generaltulldirektör, Tullverket Tidigare landshövding i Halland Ordförande från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 50 000 kronor Ordförande Länsförsäkringar Halland Ordförande i SVEDAB Ordförande i Arlandabanan Infrastructure AB Vice ordförande i Öresundskonsortiet FÖRETRÄDARE FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN Göran Bexell Professor, tidigare universitetsrektor Lunds universitet Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Bill Brox Vd, Imego Adjungerad professor Chalmers Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Catarina Dahlöf Regiondirektör, Region Halland Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Annica Fornäs Ledamot från den 1 maj 2007 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ledamot: EU-kommissionen/MIRE inriktning omstrukturering/förändringsarbete inom industrin i Europa; IVA, Framgångsrika Friska Företag (3F) Fredrik Geijer Kommunchef, Halmstads kommun Ledamot från den 1 maj 2010 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ordförande i Science Park Halmstad Karin Röding Rektor Mälardalens högskola från 1 april 2011 Universitetsdirektör, Karolinska Institutet tom 31 mars 2011 Ledamot från den 1 maj 2007 Styrelsearvode: 22 000 kronor Ledamot: Danska ackrediteringsrådet tom 30 juni 2011; Västerås Science Park ledamot sedan 1 juni 2011, Etablering Västerås ledamot sedan 15 september 2011;Vetenskapsrådets referensgrupp för ERC, Södertörns högskolestyrelse; Styrelsen för NTNU:s (Norges Tekniska Naturvetenskapliga universitet), Trondheim, Norge, Insynsrådet länsstyrelsen Västmanland, Ordf i VHS styrelse Eva Svensson Företagare Ledamot från den 1 maj 2007, vice ordförande Styrelsearvode: 22 000 kronor Ordförande i IBC International Handling AB Ledamot: ALMI Företagspartner i Halland AB; Svensson Engineering AB; Svensson Wire and Cable Packaging AB; Kabeltrumman Fastighets AB; FMR Bemanning AB 49

HÖGSKOLAN I HALMSTAD FÖRETRÄDARE FÖR VERKSAMHETEN Mikael Alexandersson Professor Rektor, myndighetschef från 1 oktober 2011 Ledamot från 1 oktober 2011 Styrelsearvode: 0 kronor, lön: 252 000 kronor Ledamot av Norska Forskningsrådet Utdanning2020 Carina Ihlström Eriksson Vik. rektor, myndighetschef, 1 jan 2011 30 sep 2011 Ledamot 1 januari 2011 30 september 2011 Styrelsearvode: 0 kronor, lön: 554 350 kronor Ordförande i Högskolan i Halmstads utvecklingsaktiebolag HHUAB, styrelsearvode 0 kr Vice ordförande i Science Park Halmstad Svante Andersson Professor Ledamot från den 1 november 2011 Sofia Brorsson Universitetslektor Ledamot 1 maj 2010 31 oktober 2011 Jörgen Carlsson Universitetslektor Ledamot från den 1 maj 2010 FÖRETRÄDARE FÖR STUDENTERNA Håkan Fasth Ledamot 1 juli 2010 30 juni 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Madeleine Holgersson Ledamot 1 juli 2010 30 juni 2011 Kårordförande 1 juli 2010 30 juni 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Erik Karlsson Ledamot från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Patrik Mattisson Ledamot från 1 juli 2011 Kårordförande från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Marika Ström Ledamot från 1 juli 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Hermann Sanne Ledamot 1 juli 2010 30 juni 2011 Styrelsearvode: 11 000 kronor Malin Hallén Universitetslektor Ledamot från den 1 november 2011 Anders Nelson Universitetslektor Ledamot 1 maj 2010 31 oktober 2011 50

ÅRSREDOVISNING 2011 ÅRSREDOVISNING FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2011 51

HÖGSKOLAN I HALMSTAD BILAGA STUDENTKÅRENS REFLEKTIONER Halmstad studentkår vill inleda denna text med att säga att vi är mycket glada över att Högskolan i Halmstad fortsätter att aktivt arbeta med det som alltid varit lärosätets styrkor. Det är en innovativ och framåtblickande organisation som även när man ställts inför neddragningar och en osäker framtid på grund av regeringens förda politik, agerar kraftfullt och framtidsinriktat. Arbetet med att hitta en ny rektor har tagit mycket av Högskolans tid under det gångna året. Studentkåren vill med kraft klarlägga att vi anser att såväl process som resultat gällande rektorsrekryteringen har fallit väl ut. Vi vill välkomna Mikael Alexandersson till Högskolan och hoppas på ett samarbete i samma positiva anda som präglade våra kontakter med hans företrädare. Året har innehållit ett mycket nära och positivt samarbete mellan Kåren och Högskolan, representerat av studenthälsan gällande stärkandet av studentrepresentanter. Ett samarrangemang mellan Studenthälsan och Kåren i form av studentrepresentantgruppen (STURE), inleddes under våren och har fortsatt och utvecklats under hösten. Detta projekt har redan gjort mycket för att stärka självförtroendet hos studentrepresentanterna och vi är övertygade om att det på sikt kommer att garantera att studentrepresentation även framgent kommer att innebära reellt studentinflytande. Högskolan har under året antagit sina första egna doktorander och även genomfört sin första doktorspromovering. Vi ser det som mycket positivt att arbetet med Högskolans forskarutbildningar fortlöper och utvecklas. Vi känner oss trygga i förvissningen om att detta inte enbart kommer att stärka Högskolans renommé på forskningsområdet utan även användas för att stärka och utveckla utbildningen på grundläggande och avancerad nivå. Kåren har under året fortsatt sitt arbete med att anpassa sig till den nya verklighet som det fallna kårobligatoriet innebär, samtidigt som oerhört mycket tid har gått åt till att arbeta för en ny lösning för våra offentliga lokaler. Vi har också likt många andra studentkårer lärt oss läxan att det är oerhört svårt att planera sin verksamhet när stora delar av ens intäkter ligger utanför ens egen kontroll. Avslutningsvis både hoppas och tror vi att nästa år ska innebära ett fortsatt gott samarbete mellan Studentkåren och Högskolan gällande alla områden, men inte minst frågan om ett fortsatt och stärkt studentinflytande. Just den frågan är ett av HH:s adelsmärken och vi är övertygade om att det kommer att vara en viktig del i att såväl säkra och utveckla kvalitén som att göra Högskolan till ett attraktivt lärosäte även i framtiden. Halmstads studentkår genom Patrik Mattisson kårordförande verksamhetsåret 2011/2012 52

ÅRSREDOVISNING 2011

HÖGSKOLAN I HALMSTAD