MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar!
VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE UPP FÖR? OM DU INJICERAR: Rödhe och svullnad av injekionssälle eller i närheen av de som kan forma varbildning. Feber, allmän sjukdomskänsla, svaghe med värk och smära, sam huvudvärk. OM DU RÖKER ELLER SNORTAR: Influensaliknande sjukdom (feber, huvudvärk, muskelvärk, hosa), vilke kan orsaka andfåddhe och brössmäror. REDUCERA RISKEN 1. De finns inge säker sä a använda heroin 2. Försök a slua använda heroin, eller redu cera mängden du använder 3. Om du använder heroin dela ine skedar, spruor, vaen eller filer VAR UPPMÄRKSAM PÅ TIDIGA TECKEN OCH SYMTOM! OM DU INJICERAR: Rödhe och svullnad run injekions yan OM DU RÖKER ELLER SNORTAR: Feber, huvudvärk och influensa liknande sympom Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar!
Bakgrund: Den 7 juni 2012 anlände en heroin injekions brukare ill e sjukhus i Berlin med sympom av kuan mjälbrand, dvs. infekion vid injekionssälle, sympomen var svara orra sårskorpor, massiv svullnad, rodnad och rombos. Diagnosen fassälldes på Rober Koch insiue och de bekräfades a dea var en mjälbrandsinfekion på grund av e förorena pari heroin. I juni och juli har yerligare personer i Danmark, Tyskland, Frankrike och Skoland avlidi i mjälbrand. Dessa fall följer ubroe i Skoland 2009-2010 där 47 personer var smiade av mjälbrand, varav 14 avled. Sporerna som fanns i heroine ansvarig för de senare fallen i Tyskland visade sig vara omöjlig a skilja från de som fanns i Skoland 2009-2010. Dea yder på a de kan vara frågan om samma pari heroin som är smikällan. Man ror a ursprunge ill ubroe ligger i konaminering av heroin eller dess illsaser under illverkningsprocessen i ursprungslande, eller möjligen under ransporen. På grund av avsaknaden av kvalieskonroller på gaan av heroin, som är e av resulaen av de globala förbud som råder, är de hel omöjlig a idenifiera och a bor de förorenade heroine från gaan. Ubro kommer sannolik a forsäa med sjukdom och död som följd av de förorenade heroine. Dessa ubro kommer a ske uan förvarning, på grund av brisen av idenifierbara egenskaper eller synliga markeringar på de smiade heroine. Vi vill illhandahålla denna grundläggande informaion ine bara ill de som injicerar eller röker heroin, men också ill personer som kan vara i konak med dem, och människor som kan praa med användarna run om i samhälle. VAD ÄR MJÄLTBRAND? Mjälbrand är en bakerie som skapar sporer som kan infekera kroppen, producerar dödliga gifer och som leder ill döden. BEHANDLING: Mjälbrand kan boas om man börjar med anibioika så for som möjlig. Kan du filrera mjälbrandssporer? Vi ve ine hur många sporer som finns i en injekion, men de finns bevis involverade djursudier a de ine krävs många sporer för a döda e får. Dea yder på a även små mängder av mjälbrandsbakerier kan orsaka infekion, sjukdom och död. Du kan prova a använda en.22 mikron hjul filer, men dea är ingen garani för a a bor mjälbrandssporer. De lilla anale sporer som finns kvar kommer forfarande a smia. VIKTIGT MEDDELANDE: Använd allid nya nålar/ spruor om de är möjlig och dela ingening! Om man använder e hjul filer, blö filre förs (seril, eller kok och kyld) dea soppar mycke av drogen a absorberas av filre. Risken av a smias försvinner ine, och de är möjlig a den ine heller reduceras. Serifi-filre räcker ine för a a bor mjälbrands sporer. A koka lösningen dödar ine mjälbrand. De är möjlig a mjälbrandssporer kan dödas om de kokas i fem minuer, men de är ine så rolig med anke på den lilla väskevolymen som används i en lösning. INFEKTION BLAND HERO- INBRUKARE ÄR MEST SAN- NOLIKT ATT FÖRVÄRVAS GENOM: INJEKTION: Sporer kommer in i blodomloppe, huden eller vävnader under huden (.ex. fe eller muskler) via injekion av förorena heroin. INANDNING RÖKNING: Inandning av sporer när man röker eller snorar förorena heroin. VILKA FICK MJÄLBRANDS- BAKTERIEN 2009-2010? Samliga bekräfade fall hade en hisorik av heroinmissbruk. Några hade medvee injicera i vener eller muskel - eller av missag injicera i muskel eller fevävnaden precis under huden. Några rapporerade endas rökning av heroin. Några var hemlösa, andra var i fas boende. Vissa - ine alla - var på meadonbehandling. Åldern varierade mellan 20-50. Fler män drabbades än kvinnor, men de beyder ine a män är mer moagliga för mjälbrand än kvinnor, eller a kvinnor är säkrare.
KAN DU IDENTIFIERA FÖRORENAT HEROIN? Nej! Mjälbrandssporer är för små för a ses med de mänskliga öga. Blandningen på spisen eller skeden/ folien kommer a se exak likadan u som en oförorenad mix. TECKEN OCH SYMPTOM: Tidig idenifiering av mjälbrand kan vara svår, särskil bland heroinmissbrukare vars allmänna hälsa ine sällan ändå är dålig. Hur någon reagerar beror också på om sporerna förs in genom blodomloppe (via injekion eller snorning) eller genom lungorna (via rökning). Så håll ukik efer alla som använder heroin och mår dålig - särskil om de har e sår, rodnad eller svullnad vid eller nära en injicerad plas. Men andra idiga sympom kan likna andra sjukdomar som influensa, illamående och/ eller ha svår a andas. VAD DU SKA HÅLLA UTKIK EFTER: Någon kan vara smiad med mjälbrand om han eller hon visar någo av följande: Rödhe och svullnad av injekionssälle eller i närheen av de. Ömhe/ smära/ usläpp av väska eller var från sår. Feber, allmän sjukdomskänsla, svaghe med värk och smära, sam huvudvärk. Infekion vid injekionssälle var de vanligase symome under ubroe 2009-2010. NORMALA UPPVISNINGAR AV MJÄLTBRAND KAN OCKSÅ INNEHÅLLA FÖL- JANDE SYMPTOM: Sympom uppäcks ofa 2-12 dagar efer exponering. Vanligvis börjar de som en upphöjd/ svullnande kliande röd bula, liknande e inseksbe. Inom 1-2 dagar, uvecklas de ill en genomskinlig böld och sedan e sår som kan vara smärfri, kan också vara svar i mien av bölden. Influensaliknande feber, huvudvärk och illamående. Spridning av mjälbrand person-ill-person är exrem sällsyn. Foo: hp://www.nja.com.au MJÄLTBRANDS SMITTA VIA INHALATION: Influensaliknande sjukdom (feber, huvudvärk, muskelvärk, hosa), vilke kan orsaka andfåddhe och brössmäror. Snabb försämring av medveande kan hamna i koma. Dea kan förväxlas med en överdos, men ill skillnad från en överdos, kommer den ine hejdas genom naloxon. VAD JAG GÖR OM NÅGON HAR DESSA SYMPTOM: Om en heroinbrukare visar upp någon av dessa sympom, bör du genas hjälpa dem ill närmase sjukhus, akumoagning eller vårdcenral. SAKER DU KAN GÖRA IN- KLUDERAR: Hjälpa dem hia vägen ill närmase akumoagning eller sjukhus. Följa med dem ill närmase akumoagning eller sjukhus. Ordna för någon annan - familj eller vän - a vara där med dem. FINNS DET RISKER FÖR ATT FAMILJ, VÄNNER ELLER VÅRDPERSONAL? Risken för a icke-heroin användare smias ses som minimal. De finns inga dokumenerade fall av smispridning på grund av någon form av inim fysisk eller sexuell konak mellan person ill person. De finns en poeniell risk a vidröra hudskador, särskil när huden är skadad. Vänd er ill sjukvårdsrådgivning för bäsa säe a läka såren på. Små sår kan äckas med e vaenä förband. Sår ska vara äcka av e förband och ine läcka igenom. Försikighe bör vidas för a undvika konak med såre eller varigheer genom a bära engångshandskar, dea bör också användas när man klär sår eller för säda undan maerial som använs. Eferå, a av dig och släng handskar, väa sedan händerna med vål och vaen. Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar!
KOLLA EFTER TIDIGA SYMPTOM 1. Rödhe och svullnad run sälle du injicera, om du injicerar heroin 2. Feber och influensa liknande sympom, om du röker heroin Om någon du känner har dessa sympom kan du också vara infekerad om heroine är från samma säljare VAD KAN MAN GÖRA 1. Gå ill närmase akumoagning eller vårdcenral 2. A idig börja med anibioika kan rädda di liv, och människorna run omkring dig Beräa dea för alla du känner, ansike mo ansike, via elefon eller sms, sociala näverk, eller på alla sä du kan om den här varningen. FÖR MER INFO. KONTAKTA SVENSKA BRUKARFÖRENINGEN PÅ TEL 08-20 80 70 ELLER GÅ IN PÅ VÅR HEMSIDA SVENSKABRUKARFORENINGEN.SE