Energiplan 2010 för Landstingets fastigheter

Landstinget Dalarna 2011-04-15 Landstingsfastigheter ½ Energiplan 2010 för Landstingets fastigheter Landstinget Dalarna har genom Landstingsfastigheter drivit ett framgångsrikt energiarbete under fyra decennier. Nu tar Landstinget ytterligare ett steg mot en hållbar energianvändning med Energiplan 2010. Landstinget Dalarnas har som målsättning att: Senast år 2050 ska fastighetsbeståndets genomsnittliga energianvändning vara högst 90 kwh/m 2 BRA och år inkl verksamhetsel. År 2020 ska energianvändningen vara högst 150 kwh/m 2 BRA och år eller 110 kwh/m 2 BRA och år exkl verksamhetsel. Ett fortsatt systematisk energiarbete med driftoptimering ska årligen motsvara en sänkning av den totala energianvändningen med minst 1,2 procent. Faktor 2 tillämpas vid renovering och ombyggnad, det innebär att energianvändningen ska halveras i de renoverade byggnaderna. Vid all nybyggnad ska till byggnaden tillförd energi från år 2011 högst motsvara 90 kwh/m 2 BRA och år. Vid all renovering och nybyggnad ska Riktlinjer för energianvändning baserad på Kyoto-pyramidens strategi tillämpas. Verksamhetsel inkl belysning ska effektiviseras via kraftfulla insatser. Demonstrationsprojekt med småskalig energiproduktion som t.ex. solceller vid nybyggnad och större ombyggnader ska prövas. Vid upphandling av el och värme ska 100 procent förnybar, ursprungsmärkt energiråvara efterfrågas. Egenproducerad vindkraft ska utredas. Vid upphandling av värme ska från värmeleverantörer efterfrågas energieffektiva taxor som enbart prissätter med rörlig del baserat på köpt energi. Sammantaget kommer dessa målsättningar att minska de energirelaterade koldioxidutsläppen i Landstingets fastigheter med ca 80 procent under perioden 2010-2050.

Innehållsförteckning 1 Historik 3 1.1 1970-talet 3 1.2 1980-talet 3 1.3 1990-talet 4 1.4 2000-talet 5 2 Nulägesbeskrivning 7 2.1 Energianvändning 7 2.2 Landstingets arbetssätt med energifrågor i förvaltningen - Lean Energi 8 2.3 Strategier vid ny-, om- och tillbyggnader 9 3 Omvärldsanalys 10 3.1 Nationella och Europeiska energi- och klimatmål 10 3.2 Svenska branschmål 12 3.3 STIL2 och andra referenser 12 4 Nya mål och visioner 17 4.1 Definitioner 17 4.2 Kyoto-pyramiden 18 4.3 Vision 2050 - Var ska ribban ligga? 18 4.4 Fortsatt ambitiös strävan för effektivare förvaltning 19 5 Strategier för energiförsörjning och hushållning 22 6 Sammanfattning av mål och strategier 23 7 Aktörer och deras drivkrafter 25 7.1 Byggherren Landstingsfastigheter 25 7.2 Hyresvärden 26 7.3 Driftoperatören 26 7.4 Hyresgäster 27 7.5 Upphandlare 27 7.6 Politiker och ledning 28 8 Mäta, verifiera och rapportera 29 Bilaga A 30 Bilaga B 31 Bilaga C (under omarbetning ) 33 2 (33)

1 Historik 1.1 1970-talet Landstinget Dalarna har arbetat på ett strukturerat sätt med energifrågorna sedan 1970-talet. Starten för landstingets energiarbete var: Oljekrisen 1973, oljepriset ökade med 300 procent under 3 år. Svensk Byggnorm 1975 (SBN 75) införde krav på energihushållning i byggnader och beredskapsåtgärder för oljeanvändning. Lag om kommunal energiplanering infördes 1977. Landstinget påbörjade sitt energiarbete med att genomföra en rad enskilda energiprojekt under 1970-talet. Målsättningen var att komma ifrån det då nära 90 procentiga oljeberoendet i landstingets anläggningar. Mora lasarett, en föregångare med fastbränsleeldning sedan 1957, var den enda anläggning som då hade annan uppvärmning än olja. Under 1970-talet hade Landstinget också stora elpannor för skattebefriad avkopplingsbar el på lasaretten. 1.2 1980-talet Landstinget Dalarna valde att ta fram en oljeersättningsplan som sin första energiplan. Detta skedde år 1982. Målen för 1980-talet sammanfattades i Energiplan 82 i fyra punkter: Reducera oljeberoendet med minst 50 procent till år 1990. Minska energianvändningen i befintliga lokaler med minst 30 procent till år 1990. Trygga försörjningen av alternativa bränslen till landstingets inrättningar. Trygga energiförsörjningen i kris- och beredskapstid. Målen var i överensstämmelse med nationella mål vid denna tid. Utgångsläget var 1979. 10 år senare, år 1989, hade Landstinget reducerat sitt oljeberoende från 88 till 20 procent! Målsättningen att halvera oljeberoendet överträffades således vida. Oljan byggdes bort och ersattes med flis och fjärrvärme och den verkliga oljereduktionen blev 80 procent. Målet om 30 procent energibesparing för uppvärmning nåddes redan år 1987. För genomförande av detta ambitiösa oljekonverteringsprogram, som krävde avsevärda investeringar, etablerade Landstinget år 1983 ett helägt energibolag kallat LandstingsEnergi Dalarna AB. Detta bolag verkade i 15 år innan det fusionerades med Landstingets helägda fastighetsbolag år 1999. 3 (33)

1.3 1990-talet Efter de lyckade insatserna under 1980-talet med oljekonvertering och omställning arbetades en ny energiplan fram i början av 1990-talet. Den nya planen kallades Energiplan 90 och antogs av landstingsstyrelsen år 1992. Energiplan 90 inriktades mot hushållning och effektivisering. Målen för 1990-talet var: 10 procent reduktion av behovet av både värme och el i förhållande till 1990 års värde. Uppvärmning av ska vara baserad på förnybar energiråvara. Beredskapskrav på säkerhet för utebliven värmeleverans ska vara uppfyllda. Strategierna i Energiplan 90 avsåg hushållning och effektivisering. Under 1980-talet hade datoriserade styrsystem installerats i Landstingets alla fastigheter, värmeåtervinningssystem tagits i bruk m.m. Under 1990-talet låg fokus på att stimulera driftpersonalen till effektiviseringsåtgärder genom bl.a: Individuell utbildning av all driftpersonal. Utbildningen skedde i fyra steg under ett års tid vid de egna anläggningarna. Driftchef adjungerades i energibolagsstyrelsen. Energistipendium om 15 000 kronor instiftades som årlig belöning av driftpersonalen för goda exempel. Energiincitament infördes med 50 procent belöning för uppnådd energibesparing. Omvänt förhållande med vite vid ökad användning infördes först år 2004. Ramavtal tecknades med NUTEK om utbildningsstöd. Följande strategier fastlades för att styra energibesparingar och fastighetsåtgärder: Förbud mot elvärme. Lokala treåriga energiplaner per lasarett upprättas av driftansvariga. Krav på lönsamhetskalkyler för energiinvesteringar. Omförhandling av energitaxor med leverantörer för energieffektiva taxor. Strategier för energieffektiva system vid ombyggnader. Resultaten blev anmärkningsvärda. Redan efter tre år hade värme- och elanvändningen sänkts med 10 procent utöver den 30 procentiga minskning av energianvändningen som Landstinget nådde under 1980-talet. För vissa anläggningar som t.ex. Falu lasarett (170 000 m 2 BTA) halverades värmeanvändningen och totala energianvändningen reducerades med 30 procent. Den främsta framgångsfaktorn i Landstingets energiarbete var driftoptimering, inte stora investeringar i ny teknik eller experiment. Övriga bidragande framgångsfaktorer var: Stort engagemang från ledningen baserat på ett strukturerat långsiktigt arbete med energiplanering kopplad till verksamhetsplan. Politisk fokus på frågorna genom ett särskilt energibolag med kompetent styrelse. Energiinvesteringar genomfördes på egna meriter utan att behöva konkurrera med andra verksamhetsinvesteringar. Nära samverkan med driftpersonal. Energiråd och energicontroller etablerade. Adjungering i styrelsen. Kompetensutveckling av driftpersonal. Incitament för energibesparingar. Energistatistik tillhandahålls kontinuerligt sedan 1970-talet för aktiv resultatmätning. Benchmarking och jämförelser med kollegor sedan 1980-talet. Krav på leverantörer om energieffektiva taxor med hög rörlig del och flödesfaktor. 4 (33)

1.4 2000-talet I arbetet med att ta fram en ny målsättning för 2000-talets första decennium gjordes en analys av ett antal typfastigheter inom Landstinget. Avsikten var att identifiera skillnader mellan olika byggnaders förutsättningar för energieffektivisering och driftoptimering. Modellen tog hänsyn till typfastigheternas: byggnad, teknik och system dokumentation och driftstrategier driftorganisationens förmåga resultat Dessa parametrar bedömdes på en skala 1-5 där poängen redovisades i Energirosen, se Figur 1. Byggnad 5 Resultat 4 Teknik 3 2 Rutiner 1 Dokumentation 0 Ledning Utbildning Driftstrategi Organisation Figur 1: Energirosen Trots de redan goda energieffektiviseringsresultaten visade analysen på en ytterligare potential på i genomsnitt 20 procent sänkning av energianvändningen i Landstingets fastigheter. De nya fastighetsspecifika målen utformades i samverkan med driftorganisationen. Landstingsfastigheter var ett av de 39 företag och kommuner som år 2003 tecknade avtal med regeringen om den s.k. Bygga Bo dialogen. Ambitionen med detta engagemang var att gå i spetsen för hållbar samhällsutveckling. Målen för Bygga Bo-företagen var: År 2025 ska all uppvärmning och varmvattenberedning ske utan fossil energiråvara. År 2015 ska uppvärmning och varmvattenberedning ske till minst 50 procent utan fossil energiråvara. Köpt energi ska reduceras med 30 procent till år 2025(150) i förhållande till 2000. Det innebär ca 1,5 procent årlig energieffektivisering inom befintliga lokaler. Landstingets mål för det första decenniet av 2000-talet sattes till: Den genomsnittliga energianvändningen i landstingets byggnadsbestånd ska år 2010 vara högst 170 kwh/m 2 BRA. Det innebär 2 procent årlig sänkning från år 2005 till år 2010. Det systematiska energiarbetet ska därefter fortsätta med ambitionen 1,5 procent sänkning av energianvändningen årligen till år 2025. Därmed uppfylls åtagandena i Bygga Bo-dialogen gott och väl. Landstingets framtida mål 110 kwh/m 2 kan då uppnås. 5 (33)

Samtliga byggnader ska vara energideklarerade senast år 2009. Landstingets energianvändning för uppvärmning under perioden 1979-2010 redovisas nedan. Figur 2: Landstingets totala energianvändning 1982-2010. 6 (33)

2 Nulägesbeskrivning 2.1 Energianvändning Landstingets fastigheter nådde följande värden för år 2010: 1 Graddagskorrigerad energianvändning för värme 87 kwh/m 2 BRA och år. Specifik elanvändning 90 kwh/m 2 BRA och år inkl verksamhetsel CO 2 -utsläpp exkl verksamhetsel är totalt ca 3 900 ton per år, och inklusive verksamhetsel totalt ca 8 300 ton per år. Specifikt CO 2 -utsläpp fastighetsel är 7,7 kg/m 2 BRA och år och för verksamhetsel ca 9,9 kg/m 2 BRA och år. Specifikt CO 2 -utsläpp värme och varmvatten är 1,2 kg/m 2 BRA och år. Det totala specifika CO 2 -utsläppet inkl verksamhetsel är således ca 18,8 kg/m 2 BRA och år. Figur 3: Årliga koldioxidutsläpp från Landstinget Dalarnas fastigheter. Energianvändningen i Landstingets fastigheter har sjunkit stadigt tack vare det strukturerade systematiska energiarbetet. Resultat redovisas i förhållande till mål för perioden 1982-2010 i 3. I Landstingens statistik över energianvändning avses till fastigheten levererad energi, dvs det som enligt Boverkets definition kallas köpt energi. Det för 10 år sedan satta målet för år 2010 om 170 kwh/m 2 BRA och år har nästan uppnåtts. Resultat för år 2010 är 177 kwh/m 2 BRA och år. I förbifarten passerade Landstinget redan år 2004 den av Sveriges riksdag fastlagda målsättningen om 20 procent energieffektivisering jämfört med år 1995. Denna målsättning motsvarade för Landstingets del 200 kwh/m 2. Landstingets mål att, som länets största fastighetsägare, ha energideklarerat samtliga byggnader vid 2009 års utgång har uppfyllts. 1 Samtliga beräkningar av koldioxidutsläpp bygger på ett livscykelanalysperspektiv. Emissionsfaktor 220 g/kwh har använts för el. Det motsvarar Svensk Energis beräkning av nordisk elmix. För fjärrvärme har emissionsfaktorn 9 g/kwh använts (värdet blir så lågt tack vare den biobränslebaserade kraftvärmen), för olja har 294 g/kwh använts och för biobränslen har 9 g/kwh använts. 7 (33)

Figur 4: Energianvändning och mål för Landstingets fastigheter från år 1982 och framåt. Landstinget Dalarna erhöll 2008 utmärkelsen Stora Energipriset med följande motivering: Landstingsfastigheter Dalarna har tilldelats Stora Energipriset 2008 för att under många år drivit ett långsiktigt och systematiskt energi- och miljöarbete som gett konkreta resultat och gjort dem till det energieffektivaste landstinget i Sverige. Landstingsfastigheter Dalarna har lyckats med detta genom att involvera såväl den egna fastighetspersonalen som de externa driftoperatörerna i detta arbete. Genom att använda en metodik med prestandaupphandlingar enligt LCC-modellen görs investeringar som långsiktigt är optimala och där god energieffektivitet värderas. Genom att erbjuda hyresgästerna miljökontrakt med incitament involveras även dessa i landstingsfastigheters energi- och miljöarbete." 2.2 Landstingets arbetssätt med energifrågor i förvaltningen - Lean Energi Landstinget arbetar strukturerat med energifrågorna. Arbetet kännetecknas av ett processorienterat Plan-Do-Check-Act enligt 4 nedan: Gemensamt mellan drift, förvaltare och energicontroller framtagen målsättning per fastighet. Kvartalsvisa energimöten för rapportering och uppföljning. Separat budget för genomförande av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Mätning av verkningsgrader på återvinningssystem. Energideklarerade byggnader. Hyresgäster erbjuds Miljökontrakt. Energiinformation sker vid hyresgästträffar 8 (33)

Figur 5: Schematisk bild över Landstingets processorienterade arbetssätt. Samtliga byggnaders mål för energianvändning fastställs gemensamt mellan driftoperatörerna och Landstingets energicontroller. Hur väl målen uppfylls upp följs kvartalsvis på energimöten och ny ambition fastställs årligen. För att snabbt kunna investera bort tekniska bromsklossar som hindrar den fortsatta driftoptimeringen har medel öronmärkts för processägaren (energicontroller Landstingsfastigheter). Hyresgästernas stimuleras till delaktighet genom att Landstingsfastigheter erbjuder dem gröna hyresavtal. De gröna hyresavtalen kallas Miljökontrakt. Utformningen av miljökontrakten visas i Bilaga C. De hyresgäster som uppfyller miljökontraktets villkor erhåller 2 procent i årlig hyresreduktion. Hittills är 55 procent av lokalarean kontrakterad på detta sätt. Landstingsfastigheters förvaltare uppmuntras att informera hyresgästerna om de aktuella byggnadernas energistatus i samband med återkommande hyresgästträffar. 2.3 Strategier vid ny-, om- och tillbyggnader Landstinget som byggherre tillämpar vid sina byggprojekt strategin att varje ombyggnad av större omfattning ska medföra att energianvändningen efter ombyggnad blir högst hälften så stor som före ombyggnad. Denna Faktor 2-princip ska tillämpas av alla konsulter och entreprenörer som anlitas av Landstinget. En energikalkyl ska tas fram och revideras flera gånger under ett projekt för att fokusera på den ovan angivna ambitionen och det satta målet. I samband med val av system eller åtgärdsalternativ ska LCC-kalkyler genomföras, och resultatet av dessa kalkyler ska ligga till grund för beslut. Riktlinjer för konsulter finns etablerade. 9 (33)

3 Omvärldsanalys 3.1 Nationella och Europeiska energi- och klimatmål Det finns en rad EU-gemensamma och svenska energi- och klimatmål. De i det här sammanhanget mest väsentliga målen är EUs 2020-mål, de svenska energi- och klimatmålen för år 2020, Nationellt miljömål 1 Begränsad klimatpåverkan samt Nationellt miljömål 15 God bebyggt miljö. En sammanställning av dessa mål återges i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Svenska och EU-gemensamma mål för energianvändning och minskade koldioxidutsläpp. Mål för år 2020 inom EU Sverige EU Effektivare energianvändning 20 % 2 20 % 3 Förnybar energi 50 % 20 % Förnybar energi i transportsektorn 10 % 10 % Minskade CO 2 -utsläpp 40 % 20 % Nationellt mål God bebyggd miljö 2020 Effektivare energianvändning i bebyggelsen God bebyggd miljö 2050 Effektivare energianvändning i bebyggelsen 20 % 50 % Det femtonde nationella miljömålet God bebyggd miljö innefattar ett delmål om effektivare energianvändning i bebyggelsen. Ett arbete att revidera detta miljömål pågår. Enligt den nu gällande skrivningen ska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler, i förhållande till år 1995, minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050. Till år 2020 ska dessutom beroendet av fossila bränslen vara brutet, och andelen förnybar energi ska samtidigt kontinuerligt öka. EG-direktivet om byggnaders energiprestanda (reviderat år 2010) ställer krav från och med år 2019 för den offentliga sektorn respektive att alla nya byggnader ska ha en mycket låg energianvändning. För övriga fastighetsägare gäller detta krav från och med år 2021. Direktivet ställer även energikrav i samband med större renoveringar. Energimyndigheten och Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till strategi för främjande av nära nollenergibyggnader. I förslaget redovisas målnivåer för nybyggnad och ombyggnad, se Tabell 2 och Tabell 3. Vidare föreslås bl.a. en översyn av antalet klimatzoner och antalet byggnadskategorier i Boverkets byggregler (BBR). Boverket har aviserat att en skärpning av byggreglernas energikrav kommer att ske från år 2011 med 20 kwh/m 2 och år och ytterligare skärpningar år 2015 respektive 2019, se Tabell 4. 2 Minskad energiintensitet (primär energi per BNP-enhet i fasta priser) jfr 2008 3 Effektivare primär energianvändning relativt prognos 10 (33)

Tabell 2: Byggnadskategori/ Geografisk zon Energimyndighetens förslag till högsta tillåtna energianvändning i nära nollenergibyggnader, nybyggnad exkl verksamhetsel. För Dalarna gäller klimatzon II: Icke elvärmda [kwh/m 2, år] Elvärmda [kwh/m 2, år] I II III I II III Bostäder 75 65 55 50 40 30 Lokaler, grundvärde 70 60 50 50 40 30 Lokaler, högsta tillägg för hygienflöde 35 30 25 25 20 15 Tabell 3: Byggnadskategori/ Geografisk zon Energimyndighetens förslag till högsta tillåtna energianvändning i nära nollenergibyggnader, ombyggnad exkl verksamhetsel. För Dalarna gäller klimatzon II: Icke elvärmda [kwh/m 2, år] Elvärmda [kwh/m 2, år] I II III I II III Bostäder 75 65 55 50 40 30 Lokaler, grundvärde 100 85 70 70 55 40 Lokaler, högsta tillägg för hygienflöde 50 40 30 30 25 20 Tabell 4: Klimatzon 2008 Boverkets aviserade förändringar av energikrav för nya byggnader exkl verksamhetsel. För Dalarna gäller klimatzon II: I kwh/m 2 A temp, år II kwh/m 2 A temp, år kwh/m 2 A temp, år Bostäder 150 130 110 Elvärmda bostäder 95 75 55 Lokaler 4 140 120 100 2011 Bostäder 130 110 90 Elvärmda bostäder 95 75 55 Lokaler 4) 120 100 80 2015 Bostäder 100 90 70 Lokaler 100 80 60 2019 Bostäder 90 70 50 Lokaler 4) 80 60 40 4 Exklusive tillägg för hygienflöde och verksamhetsel. 11 (33)

3.2 Svenska branschmål Sveriges kommuner och landsting, SKL, samlar årligen in energianvändningsstatistik från sina medlemmar. I Figur 5 nedan visas statistiken för landstingens fastigheter fördelad på värme- respektive elanvändning. Som framgår av figuren intar Landstinget Dalarna en tätposition med i genomsnitt ca 180 kwh per m 2 och år, inklusive verksamhetsel. Medelvärde för landstingen är 220 kwh per m 2 och år. k W h /k v m B R A 240 200 160 120 80 40 0 Energiförbrukning (värme korr och el) 2008 Landsting Dalarna Värmland Örebro Jämtland Figur 6: Energianvändning för landstingens fastigheter år 2008. Energibehovet för värme har normalårskorrigerats. Källa: SKL. Det finns ett antal intressanta demonstrationsprojekt från andra landsting. Bland dessa kan nämnas projekt vuxenpsykiatri vid Karlstad lasarett med energimålet 88 kwh/m 2 och år köpt energi och projekt Nya Karolinska i Solna med målet 110 kwh/m 2 och år köpt energi inkl verksamhetsel. Exklusive verksamhetsel är programmålet 40 kwh/m2 köpt energi. Detta baseras på värmepump och aktivt borrhålslager. Med denna teknik åstadkommer Akademiska hus nya projekt som endast behöver köpa 20 kwh/km2 exkl verksamhetsel. 3.3 STIL2 och andra referenser Västmanland Gävleborg Sörmland Västernorrland Kronoberg Halland Östergötland Blekinge Norrbotten Jönköpings län Region Skåne Uppsala Västerbotten Stockholm U1: Värmeförbrukning (graddagskorrigerad): kwh/kvm W: Elförbrukning: kwh/kvm 3.3.1 Energimyndighetens projekt för förbättrad energistatistik för bebyggelsen, STIL2 Energianvändningen på sjukhus skiljer sig väsentligt åt från energianvändningen i andra typer av lokaler. Verksamheten bedrivs ofta dygnet runt, vilket ger ett karaktäristiskt användningsmönster med höga laster även nattetid. Det ställs också speciella krav på inomhusklimatet i vårdbyggnader. Detta har lett till en satsning på installationstekniska system med bland annat stora ventilationsflöden. De interna lasterna är också stora, vilket bidrar till uppvärmningen av byggnadskomplexen. 12 (33)

Sjukhus är byggda för att brukas under lång tid. Det betyder att de kommer att renoveras och byggas om i perioder inom ramen för den ursprungliga konstruktionen. Den långa livslängden ger möjlighet att satsa på energieffektiva system med något högre investeringskostnad men med lägre driftskostnader och därmed lägre livscykelkostnad i jämförelse med vad som i allmänhet installeras i kommersiella lokaler. Energianvändningen i svenska sjukhus är i genomsnitt ca 222 kwh/m 2 och år, det visar Energimyndighetens STIL2-rapport från år 2008. Fördelningen mellan olika energislag redovisas i Figur 7 nedan. 96,0 114,4 Fjärrvärme Olja Pellets Fjärrkyla El 6,0 4,9 0,8 Figur 7: Specifik energianvändning per area i svenska sjukhus [kwh/m 2 ]. 4,1 kwh/m 2 av elanvändningen är elvärme. Källa: Energimyndigheten, 2008. Pumpdrifter 6% Diskdesinfektion 2% Motorvärmare 1% Sterilen 0% Köket 4% Värmepump 4% Adminstrativ utrustning 5% Övrigt 11% Kylmasin 4% Belysning 25% Ventilation 38% Figur 8: Elanvändning vid sjukhus och storläkarmottagningar enligt Energimyndighetens statistik. Källa: Energimyndigheten, 2008. I genomsnitt kan cirka 38 procent av elanvändningen hänföras till fläktel. Den andra stora elanvändaren är belysning som står för cirka 25 procent av elbehovet. Övrig fastighetsel (hissar, pumpar, cirkulationsfläktar) står för knappt 8 procent, kyla för drygt 4 procent, medicinsk verksamhet för cirka 5 procent och kontorsutrustning samt tryckluft och motorvärmare m.m. står för knappt 11 procent av den totalt tillförda elen vid sjukhus och större vårdcentraler. 13 (33)

De största energianvändarna på sjukhus är således uppvärmning (värme), ventilation (el) och belysning (el). Ventilationen påverkar även uppvärmningen eftersom varm inomhusluft ersätts med kall utomhusluft som måste värmas upp. I STIL2-rapporten redovisar Energimyndigheten verksamhetselen separat. I denna kategori ingår för vårdlokaler: Belysning Medicinsk verksamhetsel inkl röntgen, sterilcentral m.m. PC-användning och serverrum Tvätt och köksutrustning Motorvärmare Den genomsnittliga verksamhetselen för sjukhus är enligt STIL2-rapporten 41 kwh/m 2 och år. Energimyndigheten bedömer i sin rapport att verksamhetselen den lönsamma potentialen för effektivisering av verksamhetselen är 12 kwh/m 2 och år. Det ger ca 30 kwh/m 2 och år, vilket överensstämmer med Landstinget Dalarnas skattning, se Figur 9 nedan. Pumpdrifter Diskdesinfektion 2% 1% Motorvärmare Sterilen 3% 4% Köket 3% Övrigt 9% Ventilation 37% Värmepump 4% Kylmasin 5% Belysning 32% Figur 9: Elanvändning vid Falu lasarett 1997. 3.3.2 Underlag från Landstinget Dalarnas Energiplan 2000 I Tabell 5 nedan redovisas de nyckeltal för energianvändning inkl verksamhetsel som Landstinget Dalarna använde i samband med framtagandet av Energiplan 2000. DGD står för Den goda driftnivån där systematisk driftoptimering sker, BAT innebär att bästa tillgängliga teknik används i anläggningen och FET anger vad användningen uppskattas till med framtida möjlig teknik. De energianvändningsvärden som låg till grund för Landstinget Dalarnas mål 2000 presenteras i Tabell 6. 14 (33)

Tabell 5: Nyckeltal för energianvändning i Energiplan 2010. Reduktion Basnivå 1980-tal -15 % 320 (210+110) Nivå 2000, genomsnitt SKL 270 (160+110) Den goda driften DGD (Bygga Bo-dialogen, bas 2000) -30 % 190 (100+90) Bästa möjliga system och drift BAT -40 % 170 (80+90) Sannolikt mål med FoU FET -60 % 110 (40+70) Energianvändning (värme + el) [kwh/m 2 BRA] 1980-tal 2001 DGD BAT Framtid Figur 10: Energieffektivisering sjukhus Var ska ribban ligga? Källa: Energiplan 2000, Landstinget Dalarna. 15 (33)

Tabell 6: Underlag för Landstinget Dalarnas Energiplan Prognos 2000. Värme 2000 2025 Ventilation Värme Varmvatten Värmepumpar 58 51 7-16 Summa 100 40 El Ventilation Belysning Kyla Verksamhetsel Övrigt Summa 111 70 inkl verks. 40 35 10 14 12 Totalt 210 110 inkl verks (bel. & verks.) 80 exkl verks. 10 20 10-20 20 10 9 11 3.3.3 Miljöklassad byggnad och nära nollenergibyggnader För att nå guldnivå i miljöklassningssystemet Miljöklassad byggnad får energianvändningen inte överstiga 65 procent av Boverkets Byggreglers (BBR) krav. Det innebär (med den aviserade skärpningen för år 2011) högst 97 kwh/m 2 och år inkl verksamhetsel. 5 Med Energimyndighetens förslag till strategi för NNE-byggnader är ambitionen 90 kwh/m 2 och år till senast år 2019. 6 5 65 procent av (120+30) kwh/m 2, år. 6 Grundvärde 60 + 30 kwh/m 2 och år. 16 (33)

4 Nya mål och visioner 4.1 Definitioner Primärenergianvändning Med en byggnads primärenergianvändning avses den användning av primärenergi som går åt för att uppfylla byggnadens tekniska egenskapskrav. Det innebär att ett helhetsperspektiv används för energiresursbehovet. Det inkluderar hela energiresursbehovet från utvinning vid energikällorna till och med användningen av energin. Primärenergianvändning Slutlig energianvändning Nettoenergi, nettovärme Gratisenergi Utvinning Förädling Transport Kraftproduktion Kraftvärme Värmeverk Hushållsel, driftel, fastighetsel Varmvatten Radiatorsystem (motsv) Figur 11: Schematisk skiss över en byggnads primärenergianvändning, slutliga energianvändning (köpt energi) och nettoenergianvändning. Källa: Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:25). Köpt energi, slutlig energi En byggnads energianvändning definieras i Boverkets byggregler (BBR) som energi som levereras till byggnaden under ett normalår. Detta kallas oftast köpt energi eller slutlig energi. I den köpta energin ingår omvandlingsförluster för de uppvärmningsanordningar som finns inuti byggnaderna, t.ex. omvandlingsförluster i en individuell oljepanna. Däremot ingår inte omvandlingsförlusterna i fjärrvärmevärmda byggnader, eftersom dessa förluster uppstår utanför fastighetsgränsen. BBRs energikrav omfattar inte hushållsel eller verksamhetsel. Hushållselen respektive verksamhetselen påverkar dock kraven indirekt eftersom förlusterna i form av värme påverkar hur mycket levererad energi som behövs för byggnadens uppvärmning, ventilation och kyla. Vid bestämning av en byggnads energiprestanda (specifik energianvändning) i enlighet med Boverkets regelverk får den till byggnaden levererade energin reduceras med den energi som fås från solfångare och solceller som placerats på byggnaden. Det innebär att denna typ av installationer främjas eftersom energi från solfångare och solceller, liksom solinstrålning genom fönster, då inte ingår i till byggnaden levererad energi eller köpt energi. Denna energi kan också levereras till elnätet, då krediteras den levererade solenergin övrig köpt energi. 17 (33)

4.2 Kyoto-pyramiden Landstinget Dalarnas Energiplan 2010 utgår från Kyoto-pyramiden. Den visar det mest effektiva sättet att minska energianvändningen i byggnader. 1. Grunden i pyramiden är att minimera värmebehovet. Det betyder att man ska bygga och renovera hus så att det krävs så lite energi som möjligt för uppvärmning. Det första steget är således att se över klimatskalet. 2. Det andra steget är att minska behovet av elenergi. Det betyder att byggnadens installationer ska vara så energieffektiva som möjligt. 3. Steg tre i Kyoto-pyramiden innebär att en så stor andel som möjligt av den energi som behövs ska vara förnybar. Det innebär till exempel att man ska pröva möjlighet att använda solenergi och vind. 4. Det fjärde steget innebär att förbereda för att kunna mäta och visa användningen och därmed optimera drift. 5. Till sist ska den energiresurs som behövs väljas. Förutsättningar för värmepumpar, fjärrvärme, fjärrkyla och grön el prövas. Figur 12: Kyoto-pyramiden. 4.3 Vision 2050 - Var ska ribban ligga? Landstinget Dalarna avser fortsätta på en ambitiös väg med sitt energiarbete. Energiplan 2010 tar sin utgångspunkt i de aviserade målsättningarna för nära nollenergibyggnader (NNE) och miljöklassad byggnads guldnivå. Arbetet bygger också vidare på de tidigare nämnda åtagandena i Bygga Bo-överenskommelsen. År 2025 ska all uppvärmning och varmvattenberedning ske utan fossil energiråvara, och år 2015 ska minst hälften av detta mål ha nåtts. Tillika ska den köpta energin minskas med 30 procent till år 2025 jämfört med år 2000. 4.3.1 Nybyggnad Ambitionen för energianvändning vid nybyggnad sätts med beaktande av miljöklassad byggnads guldnivå, Energimyndighetens och Boverkets förslag för nära nollbyggnader (NNE), STIL2-rapportens effektiviseringspotential för verksamhetsel och Landstingets egna analyser för Falu lasarett. Då bedöms en högsta energianvändning på 90 kwh/m 2 och år kunna nås inkl verksamhetsel. Fördelningen mellan olika ändamål presenteras i Tabell 7. 18 (33)

Tabell 7: Målsättning för nybyggnad Energiplan 2010. Nybyggnad Värme - varav till värmesystem - varav till varmvatten - varav till ventilation El - varav till ventilation - varav till egen kyla - varav övrig fastighetsel kw/m 2 A temp, år 25 30 Verksamhetsel inkl belysning 35 Totalt 90 20 5 0 15 10 5 Kraven i Tabell 7 avser till byggnaden köpt eller levererad energi. Egenproducerad energi kan här ha tillgodogjorts fastigheten. Denna nivå ska tillämpas generellt redan från år 2011 vid all nybyggnad för att vara praxis i hela fastighetsbeståndet senast år 2050. 4.3.2 Ombyggnad Vid ombyggnad ska en anpassning av kraven ske till byggnadens installationstekniska förutsättningar och klimatskal. Här ska som princip gälla Faktor 2, dvs en halvering av energianvändningen för köpt fastighetsel och värme vid varje mer omfattande ombyggnadsprojekt. Målet för energianvändning vid ombyggnad baseras på driftoptimerade anläggningar, dvs dagens 180 kwh/m 2 och år inkl verksamhetsel 40 kwh/m 2 och år. En halvering av fastigheternas energianvändning och effektivisering av verksamhetselen ger en högsta energianvändning på 100 kwh/m 2 och år, fördelat enligt Tabell 8. Tabell 8: Målsättning för ombyggnad i Energiplan 2010. Ombyggnad kwh/m 2 A temp, år Värme 30 El 35 Verks.el inkl belysning 35 Totalt 100 Under den kommande 40-årsperioden fram till år 2050 kommer ett antal ombyggnader att ske, för vissa byggnader sannolikt i flera omgångar. Med faktor 2-principen kommer en successiv anpassning att ske mot det övergripande målet om högst 90 kwh/m 2 år 2050. 4.4 Fortsatt ambitiös strävan för effektivare förvaltning Landstinget Dalarnas fortsatta arbete med energihushållning kan illustreras med Figur 12 och 13 nedan där NNE avser strävan mot nära noll energibyggnader. 19 (33)

Figur 13: Landstinget Dalarnas mål och nyckeltal. Figur 13: Landstinget Dalarna strävar mot nära nollenergianvändning i bebyggelsen. I förvaltningen måste fortsatta insatser ske för att systematiskt driftoptimera anläggningarna. Den goda driftnivån måste kunna verifieras och till år 2050 ska en halvering av energianvändningen ske. Under basåret 1995 var energianvändningen 250 kwh/m 2. Således ska energianvändningen år 2050 vara högst 125 kwh/m 2 inkl verksamhetsel. Landstingsfastigheter bedömer att man kommer att nå 90 kwh/m 2 och år efter ombyggnad och driftoptimering i hela beståndet. Detta innebär från dagens nivå 180 kwh/m 2 och år inkl 20 (33)

verksamhetsel, att energianvändningen ska reduceras med 90 kwh/m 2 och år under en period av 40 år. Det betyder en effektivisering på 1,2 procent årligen inklusive åtgärder för verksamhetsel och belysning. Med hjälp av halvering av energianvändningen i samband med ombyggnad och den ovan angivna strategin för nybyggnad kan visionen om 90 kwh/m 2 BRA och år som genomsnitt i landstingets fastighetsbestånd sannolikt nås långt före år 2050. Ny teknik, energilagring och processtyrning kommer att bidra till detta. Tabell 9: Delmål för Landstinget Dalarnas energiarbete. År Delmål inkl verksamhetsel [kwh/m 2 BRA och år] 2020 150 2030 130 2040 110 2050 90 21 (33)

5 Strategier för energiförsörjning och hushållning Landstingets energiförsörjning ska ske med förnybar energiråvara. Landstingets aktiva energiomställning har medfört att det idag inte sker någon egen oljeeldning annat än som reserv och för spets vid fastbränsleanläggningar. Eftersom samtliga landstingets fjärrvärmeleverantörer därtill är helt baserade på förnybar energiråvara är Landstingets värmeförsörjning från och med 2011 baserad på förnybar energiråvara. Som jämförelse kan nämnas att oljeberoendet för uppvärmning var 90 procent år 1980. Omställningen har tagit 30 år. Landstingets anlitade elhandelsbolag, Bixia, anger i sin kraftmix 16 procent, fossilt bränsle, 70 procent förnybart och 14 procent kärnkraft. Koldioxidutsläpp från Landstingets totala energianvändning exklusive verksamhetsel är ca 11 kg/m 2 och år. En möjlig strategi är att vid elupphandling kräva 100 procent förnybar el. Kostnaden för detta uppskattas vara ca 1 öre per kwh eller ca 400 000 kronor per år vid nuvarande elanvändning. En sannolikt större positivt opinionsbildande effekt för hållbar utveckling är att Landstinget blir självförsörjande på el. Detta innebär att köpt elenergi ersätts av egenproducerad el via sol och vind. Lönsamhetskalkyl för detta ska prövas mot alternativpris vid köp av förnybar el. Kalkylränta för lönsamhetsberäkning av egen energiproduktion skall anpassas till regeringens ambition om den offentliga sektorns ansvar för demonstration av ny teknik. I nuläget föreslås att statslåneräntan används som kalkylränta används som kalkylränta vid beräkning av lönsamhet med egen energiproduktion. En ytterligare strategi kan vara egen värme och kylproduktion genom användande av värmepumpar. Detta är en fråga om teknikval där en LCC-kalkyl ska ske med jämförelse mot de vid respektive tillfälle tillgängliga tekniska alternativen. Förutsättningarna blir här olika beroende om fastigheten finns inom verksamhetsområde för fjärrvärme, kraftvärme respektive fjärrkyla. Kalkylränta motsvarande Landstinget vid varje tillfälle angivna alternativränta för kapitalförsörjning ska användas. Dessa strategier förutsätter enligt Kyoto-pyramidens synsätt ovan att byggnaders klimatskal och installationer har effektiviserats minst enligt de antagna tekniska riktlinjer som redovisas i Bilaga A. 22 (33)

6 Sammanfattning av mål och strategier Landstinget Dalarnas målsättning är att nå nivån 90 kwh/m 2 BRA och år för köpt eller levererad energi till Landstinget samlade fastighetsbestånd senast år 2050. I detta ingår då också verksamhetsel med högst 30 kwh/m 2 BRA och år. Till år 2020 ska energianvändningen i Landstingets fastighetsbestånd minskas till högst 150 kwh/m 2 BRA och år eller 110 kwh/m 2 BRA och år exkl verksamhetsel. Landstingets delmål är att senast år 2015 nå 160 kwh/ m 2 BRA och år. Landstinget Dalarnas systematiska energiarbete med driftoptimering ska årligen motsvara en sänkning av den totala energianvändningen med minst 1,2 procent. Vid all renovering som omfattar mer än 25 procent av en byggnads installationer och/eller klimatskal ska energianvändningen för den renoverade byggnaden halveras. Således ska Faktor 2-principen tillämpas vid renovering och ombyggnad. Åtgärder för energieffektivisering ska paketeras så att åtgärderna sammantaget uppfyller över tiden ansatta avkastningskrav. Den s.k. Totalprojektmodellen enligt Belok ska tillämpas. Vid all nybyggnad ska till byggnaden tillförd energi från år 2011 högst motsvara 90 kwh/m 2 BRA och år. Härav ska elanvändningen vara högst 30 och värmeanvändningen högst 25 kwh/m 2 BRA och år. Detta innebär att värmetillskott via ventilationssystemet ska undvikas. Vidare gäller förbud mot eluppvärmning. Värmesystem kan användas för uppvärmning och motverkande av temperaturdifferenser vid fönster och skiftande värmegenomgångstal (U-värden) i klimatskalet. Fastighetsel till pumpar, aggregat m.m. ska effektiviseras. Egenproducerad kyla och varmvatten kan användas. Verksamhetsel inkl belysning måste för att högst motsvara 35 kwh/kvm2, effektiviseras via kraftfulla insatser genom val av energieffektiva armaturer och styrning liksom krav vid upphandling på eleffektiv utrustning, ljuskällor och apparater. Närvarostyrning av belysning förutsätts. Riktlinjer för energieffektivitet enligt bilaga A ska uppfyllas i alla projekt. Dessa är baserade på strategier enligt den s.k. Kyotopyramiden. Tillämpning av de ovan angivna strategierna medför uppfyllande av de krav som Energimyndigheten har föreslagit för Nära noll energibyggnader att tillämpas för offentliga byggnader från 2019. Landstinget Dalarna antar sin roll som gott exempel inom energiområdet. Utöver uppfyllandet av målen ovan sker detta genom att pröva möjligheterna i demonstrationsprojekt med småskalig energiproduktion som t.ex. solceller vid nybyggnad och större ombyggnader. Detta sker bl.a. med stöd av artikel 13.5 i EG-direktivet om förnybar energi som säger att nya offentliga byggnader och befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar ska 23 (33)

spela en exemplarisk roll i att utnyttja förnybara energikällor från och med den 1 januari 2012. Vid upphandling av el ska 100 procent förnybar, ursprungsmärkt energiråvara efterfrågas. Vid upphandling av värme ska efterfrågas energieffektiva taxor som enbart prissätter med rörlig del baserat på köpt energi. Vidare ska ursprungsmärkt förnyelsebar energiråvara efterfrågas. Målsättningen att nå 90 kwh/m 2 som högsta energianvändning och den ökade andel förnybar energi som beskrivs ovan kommer att innebära att de energirelaterade koldioxidutsläppen från Landstingets samlade fastighetsbestånd kommer att minska med 80 procent under perioden 2010-2050. Vid en jämförelse mellan åren 1980 och 2050 beräknas de energirelaterade koldioxidutsläppen att minska med 96 procent. 24 (33)

7 Aktörer och deras drivkrafter Om Landstinget ska nå den ovan angivna målsättningen att halvera den köpta energin ännu en gång, och därmed reducera klimatpåverkan, krävs att flera aktörer samverkar och att incitament och drivkrafter tydliggörs för alla involverade parter. De aktörer som har ett primärt ansvar är följande: Byggherren Landstingsfastigheter vid byggprojekt Hyresvärden Landstingsfastigheter vid fastighetsförvaltningen Driftoperatörer egna och upphandlade Hyresgäster vid lokalanvändning Upphandlare i landstinget vid anskaffning av utrustning och apparater, Politiker och ledning vid strategier för kalkylering, investeringar och opinionsbildning 7.1 Byggherren Landstingsfastigheter Projektledare och installationsstrateger inom el respektive VVS har som beställare och coach i byggprocessens projekt stor möjlighet att bevaka och verkställa att målen i nybyggnad och ombyggnad uppfylls. Detta ska ske genom verkställande av Byggprocessens skeden med uppfyllande av de ovan beskrivna angivna strategierna. Projektmålen enligt ovan ska uppfyllas, dvs nybyggnad högst 90 kwh/m 2 BRA och år (köpt energi) inkl 30 kwh/m 2 BRA verksamhetsel och belysning. Vid ombyggnad tillämpas Faktor 2 principen. Paketering av energisparåtgärder, typ Belok, ska ske vid prövning mot lönsamhetskrav. Angivna strategier verkställs vid upphandlingar. Genomtänkta systemlösningar och helhetsperspektiv baserade på lokala försörjningsalternativ ska tillämpas och redovisas i förslagshandlingar. Riktlinjer i projekt enligt Bilaga A ska tillämpas av konsulter och leverantörer. Kvalitetssäkring av detta ska göras vid upphandling och kontrollplaner. LCC-kalkylering eller annan aktiv metod ska tillämpas för val för såväl anbud som bygg- som installationssystem. Energikalkylering med helhetssimulering för att verifiera energimålen ska ske vid signifikanta projektskeden under program och projektering (systemhandling, programhandling, upphandling och idrifttagning). I samtliga projekt ska energimålen ingå. Måluppfyllelse och funktionskrav verifieras vid projektmätning och som grund för godkänd leverans vid besiktning. Systematisk överlämnande under garantitiden av projekt till förvaltning ska etableras, viket förutsätter driftorganisationens deltagande i projektet och funktionsbesiktning under garantitid. Uppföljning av riktlinjer och erfarenhetsåterföring ska ske regelbundet inom vår Byggherregrupp. 25 (33)

7.2 Hyresvärden Landstingsfastigheter har som stor hyresvärd för såväl interna som externa hyresgäster ett ansvar att med nöjda kunder förverkliga energimålen i förvaltningen av lokalerna. För att nå energimålen för nära nollenergibyggnader med låg andel verksamhetsel erfordras medverkan från hyresgästerna/verksamheterna i lokalerna. Denna delaktighet uppnås genom att konsekvent via förvaltare erbjuda våra s.k. Gröna hyresavtal eller Miljökontrakt. Regelbundna hyresgästträffar anordnas via förvaltare där energifrågan är en stående punkt på dagordningen. Vid hyresgästträffar redovisas den senaste energistatistiken för aktuell byggnad/fastighet. Samråd ska ske kring lokalernas komfort och inneklimat. Vår ambition är att dimensionerande innetemperaturen ska vara högst 21 grader i lokalerna. Hyresgästernas komfort är överordnat avgörande. Analys och verifiering av innemiljön ska kunna erbjudas vid motstridiga scenarier. Härvid kan Företagshälsan eller yrkesmedicin i Uppsala eller Örebro behöva anlitas speciellt vid fall av s.k. sjuka hus. Verksamhetsstyrd, behovsbaserad ventilation ska tillämpas varvid kunddialog är av strategisk betydelse. Möjlighet för hyresgäst att mäta elanvändning ska erbjudas. System för övervakning av byggnadernas energiförbrukning ska anskaffas hos hyresvärden. I de fall Landstinget är extern hyresgäst ska krav ställas på att de förhyrda lokalerna är energieffektiva. De hyrda lokalerna ska uppfylla samma krav som Landstingets egna lokaler. Det innebär att komfortkrav och projektmål enligt ovan ska efterfrågas, dvs nybyggnad högst 90 kwh/m 2 och år (köpt energi) och halverad energianvändning ska nås vid renovering av befintliga lokaler. Krav ska också ställas på att de förhyrda byggnaderna är energideklarerade och att de lönsamma åtgärder som framkommit vid energideklarationen genomförs. Landstinget ska vid förhyrning efterlysa Gröna hyresavtal för använda lokaler. 7.3 Driftoperatören Kontinuitet i verksamheten är viktig oavsett om egen personal eller entreprenörer sköter fastighetsdriften. Detta kräver fastlagda rutiner. Upphandling och kontrakt med driftoperatörer ska utformas så att dessa följer ovan angivna gängse rutiner och skapar delaktighet för uppfyllande av energimålen. Det årliga energimålet om minst 1,2 procent sänkning av köpt energi ska tillämpas. Systematisk driftoptimering ska ske av installationssystem. Detta innefattar kontinuerlig trimning av återvinnings- och värmesystem. Operatör ska vid driftmöten kunna redovisa resultat av sin driftoptimering. Behovsbaserad ventilation ska tillämpas. Tidsstyrning optimeras tillsammans med hyresgäst. Högst 21 grader ska gälla som riktlinje för inomhustemperatur i lokaler, dock är komfortkrav överordnat. 26 (33)

Driftoperatör ska kunna tillhandahålla kompetens inom styr- och reglerteknik Detta är ett krav vid upphandling. Bonus/vite avseende energibesparing ska erbjudas operatörer. Detta ska kunna verifieras i årsstatistiken. Sparförslag uppmuntras. Operatör ska namnge ansvarig energijägare per anläggning. Detta fokuseras vid upphandling av operatör. Hyresvärden anordnar årligen gemensamma workshops med samtliga operatörer för att visa goda exempel och skapa engagemang. 7.4 Hyresgäster Verksamhetselen ska minska från 50 till 30 kwh/m 2 och år. Detta kommer att kräva delaktighet från intresserade hyresgäster/verksamheterna i lokalerna. Till verksamhetsel räknas även el för belysning. Hyresgäster erbjuds att teckna miljökontrakt, vilket skapar delaktighet och förpliktar förvaltare att erbjuda information om respektive byggnads energianvändning. Hyresgäster uppmuntras att ställa energikrav vid all upphandling av apparater och utrustning. Hyresgäster informeras om komfortförutsättningar i sin lokal. Detta innefattar bl.a. information om vilka temperaturnivåer som eftersträvas och behovsstyrd ventilation. Energieffektiva belysningsarmaturer och ljuskällor ska användas. Belysningseffekter ska optimeras enligt riktlinjer Bilaga A. Möjlighet till individuell energimätning ska prövas för intresserad hyresgäst. Visualiserad energistatistik och jämförelser med andra likartade hyresgästers energianvändning ska kunna erbjudas hyresgästerna. 7.5 Upphandlare Den aktör som torde ha den största möjligheten att sänka verksamhetselen från 50 till 30 kwh/m 2 och år torde vara landstingets centrala inköpare tillsammans med intendenter, MTF och IT-enheten. Alla centrala inköp som påverkar Landstingets energianvändning ska uppfylla följande: Fastställda tekniska minimikrav enligt t.ex. Miljöstyrningsrådets kriterier för energieffektiv (och miljöanpassad) upphandling 7 ska följas. Tillämpa LCC-kalkylering vid större upphandlingar av apparater och verksamhetsutrustning. LCC-kalkylerna får dock inte leda till att de fastställda tekniska minimikraven underskrids. LCC-kalkylering ska även tillämpas för produktgrupper där Miljöstyrningsrådet inte har tagit fram riktlinjer. I det fall upphandling av ny teknik kan ha betydelse för andra offentliga aktörer ska samordnad upphandling och teknikupphandling eftersträvas för att driva fram ett större utbud och fler leverantörer av effektiva produkter. 7 Kallades tidigare EKU-verktyget. Miljöstyrningsrådet (MSR) finansieras av staten, SKL och Svenskt Näringsliv. Kriterierna omfattar viktig energikrävande utrustning samt vissa delar av transportområdet (färdtjänst, skolresor, sjukresor och godstransporter). Se www.msr.se. 27 (33)

Utbildning av samtliga inköpare/upphandlare i LCC-kalkylering och energieffektivitet baserat på Miljöstyrningsrådets kriterier ska ske. 7.6 Politiker och ledning En engagerad ledning med tydlig strategi och ambition är en viktig förutsättning för att nå en effektiv energianvändning och för att kunna bibehålla höga ambitioner och mål. De offentliga fastighetsägarna har också krav på sig att föregå med goda exempel för att nå såväl de nationella som regionala målen om minskad energianvändning och klimatpåverkan. Våra mål är anpassade efter dessa krav som bl.a. innebär att nära nollenergibyggande ska vara regel för landstinget senast år 2019, dvs två år före detta krav gäller för privatägda byggnader. Landstingets politiker, i första hand Fastighetsnämnden, och ledning ska engageras i en årlig diskussion om de energi- och miljöpolitiska ambitionerna och målen. Vid dessa möten kommer utfallet av vår strategi, energiplan, policy och riktlinjer att diskuteras och beslut om eventuellt nödvändiga konsekvenser att kunna fattas. Återkoppling sker då av utfallet av energiplanen och beslutade energiåtgärder och vår klimatpåverkan. Vidare ska en kurs i LCC-kalkylering och analyser erbjudas Landstingsfastigheters personal. Återkopplingen ska ske både avseende energianvändning och energikostnader samt visualiseras i andra termer som t.ex. den årliga energibesparingen i Landstingets lokaler motsvarar X höftledsoperationer. Nyttan med den hittills genomförda halveringen av landstingets energianvändning har ett värde med dagens energipriser till 60 MSEK årligen förutom den minskade klimatpåverkan som åstadkommits med eliminering av all fossilt bränsle. Vårt årliga mål om 1,2 procent lägre energianvändning har ett värde idag av ca 0,6 MSEK per år i lägre kostnader. Det innebär att besparingen skapar utrymme för anställning av ytterligare minst en person till i vården årligen. 28 (33)

8 Mäta, verifiera och rapportera Figur 14: Schematisk skiss över energieffektiviseringsprocessen. En viktig del i Landstingets energieffektiviseringsprocess är att utvärdera och analysera utfallet av arbetet. Utvärderingen och analyserna ligger till grund för det systematiska energiarbetet. De uppsatta målen för förvaltningen ska årsvis rapporteras och redovisas i årlig rapportskrift. Detta blir en mätning på byggnads/fastighetsnivå. En annan form av mätning är vid byggprojekt då våra mål ska fungera som utmaning och krav för anlitade konsulter och entreprenörer. Dessa mål styr teknikval och systemlösningar och ska ingå som del av de samlade projektmålen. Målen följs via projektmätningsverktyg under byggprocessen och via fastighets/byggnadsmätning efter avslutat projekt. Att mäta är att veta och det är grunden både till hur vi kan jämföra oss med historiska mätetal internt och gentemot övriga fastighetsförvaltare. Det är också grunden för att stämma av hur väl målen uppfylls. Mätning av mediaanvändningen kan också behövas för vissa specifika verksamheter där självkostnadsdebitering ska kunna ske. T.ex. ska mätning ske i kök, laboratorier med specifikt hög användning. För sådana verksamheter kan incitament till besparing finnas med egen mediadebitering. Som fastighetsägare bör Landstinget i ett och samma datasystem kunna relatera uppsatta energimål mot utfall samt att betygsätta utfallet av målen. Detta ska ske från fastighetsnivå ner till byggnads/plannivå och i vissa fall ända ner på verksamhetsnivå. På sikt ska all mediaanvändning, värme, kyla, el och vatten, mätas kontinuerligt och via standardgränssnitt överföras till det överordnade presentationssystemet. Systemet ska förvaltas av Landstingsfastigheter. Vid ombyggnad, tillbyggnad eller nybyggnad ska separata mediamätare för uppföljning av energiresultat och verksamhetsstatistik alltid installeras. Projektmålen enligt ovan ska mätas och verifieras dels via systematisk energikalkylering under byggprocessens skeden och dels som funktionskrav vid besiktning och övertagande. 29 (33)

Bilaga A Januari 2011 Riktlinjer Benämning Beskrivning Typ Nyckeltal, riktvärden Elanvändning Värme och varmvatten Fönster Luftläckage Elanvändning inkl hyresgästel. För övriga lokaltyper ansätts riktvärden i anslutning till projekteringens förstudieskede. Elmotorer Sjukhus 24 timmars drift Adm. lokaler Vårdcentraler, dagdrift Se standard för elmotorer 65 kwh/m 2 BRA 30 kwh/m 2 BRA 40 kwh/m 2 BRA EFF1 alt. IE2 eller högre Belysning Maxvärde 9 W/m 2 BRA Specifik Fläkteffekt SFP vid FTX-system. Räknat på det största av till-och frånluftsflödet. Värme Varmvatten Värmeåtervinning temperaturverkningsgrad på tilluften Klimatskal Klimatskal Nybyggnad Ombyggnad/underhåll Roterande värmeväxlare Batteriåtervinning med glykol-vatten Plattvärmeväxlare < 1,3 kw/m 3 s < 2,0 kw/m 3 s 20 kwh/m 2 BRA 5 kwh/m 2 BRA > 83 % > 65 % > 70 % G/ TWI/ u 0,38/ 0,48/ 0,9 <0,3 l/m 2 s U-värden Klimatskal Total U m < 0,4 W/m 2 K 30 (33)