Landstinget DALARNA Datum

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget DALARNA Datum"

Berit Jakobsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Näringsdepartementet STOCKHOLM Förslaget avseende genomförande av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda m.m. Promemoria II: förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader (N2011/7477/E) Näringsdepartementet ger Landstinget Dalarna möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag. Sammanfattning För att kunna uppfylla antagna mål om halvering av energianvändningen i bebyggelsen är det nödvändigt med styrrnedel i form av kraftigt skärpta bygg regler som långsiktigt utpekar en tydlig färdriktning. En definition av nära- nollenergibyggnader enligt promemorians förslag kommer att missrikta branschens nu pågående process mot energieffektivt byggande. Inte ens en benämning som lågenergibyggnad torde vara relevant med angiven kravnivå. Vi föreslår för nya byggnader och omfattande renoveringar att: En definition på nära nollenergibyggnader som innebär en använd energimängd av max 50 procent av kravnivåerna i BBR16 (som gäller t.o.m. 2011) och som ska tillämpas på alla nya byggnader fr.o.m (i byggnader med offentlig verksamhet fr.o.m.2019). BBR19, som gäller fr.o.m. 2012, revideras så snart som möjligt - dock senast varvid kravnivåerna skärps med en sänkning till nivåerna enligt ovan. Boverket ska ges uppdrag att likrikta sektorns agerande med krav på tillämpning av branschens gemensamt framtagna godhetstal för byggnaders komponenter och system. Mål baserad på dagens systemgräns med krav på köpt energi måste kombineras med dessa villkor. En samlad kraftfull insats behövs för att lyfta kompetens på alla nivåer inom byggsektorn. En bred branschrelevant satsning liknande Bygga Bo Dialogens behöver återskapas med hög prioritet. Forskningsinsatser ska prioritera helhetssyn och tvärvetenskap avseende energieffektiviseringens konsekvenser för övriga tekniska egenskaper samt kalkylmetoder för långsiktiga investeringar. Ett samhällsprogram upprättas som anger visioner och färdriktning där många högskolor engageras baserat på bred demonstration.

2 Kravnivå nära- noll byggnad NNE För att nå beslutade må l om 20 procent energieffektivisering i bebyggelsen till 2020 respektive 50 procent till 2050 är det nödvändigt at! regelverk och styrmedel omprövas och anpassas ti ll reell effekt. Sverige bör ta till vara möjlig heten att vara föregångsland och ti llhöra de mest proaktiva med lemsländerna i EU avseende energieffektivt byggande, varför nödvändigheten av vår måluppfyllelse är stor. Landstinget Dalarna har drivit ett framgångsrikt energiarbete inom sina fastigheter sedan fyra decennier tillbaka. Vi har helt och hållit övergått till användande av förnyelsebar energiråvara samt sedan 80- talet halverat energianvändningen i våra byggnader. Dalaiandstinget har bland landets lägsta energ iförbrukningar, bekräftad via årlig statistik bland landstingen. Ar 2008 ti lldelades vi Stora Energipriset för vårt systematiska energiarbete. Före 2009 genomfördes och rapporterades energideklarationer för samtliga byggnader. Seda n 80- talet har vi haft mätning och god kontroll med statistik av energiförbrukning av varje fastighet. Vår nu gällande Energiplan 2010' stipulerar en ambition om ytterligare halvering av det samlade fastighetsbeståndets energianvändning. Målet är 90 kwh/kvm inkl verksamhetsel, som är begränsad ti ll 35 kwh/kvm. Delmål är 150 kwh/kvm senast Energiåtgång för 2011 är 172 kwh/kvm inkl verksamhetsel var energiåtgången 350 kwh/kvm aoo Energianvlndnln&lmAltallandslirCet Dalarna [ li.iljd"ltni """I J fllr ir 2020: 'Gr ir 202 _ ör år _2050 f6r ;;:, o : 207i ) [ ' ;Md ". m;1 J [ lfo mi.1 J [ UO'smål J R.ffl.nI :1 so , Fig 1 Landstinget Dalarna. Målbild och statistik energianviindning inkl verksamhetsel 1 Energiplan 2010 för Landstingsfastigheter

3 Energieffektivisering sjukhus c: 200,,- :l " (il E _ Värme O DGD BAr NNE Fig 2 Må/bild energiåtgång sjukhus ink/ verksamhelse/ All nybyggnation sker idag med denna målsättning. Vid renovering och nybyggnad ska fastställda godhetstal för klimatskal och system baserade på den sk Kyotopyramiden tillämpas. Dessa värden är i samklang med de som redovisas via det sk Sveby projektet, Bebo eller Kretsloppsrådet. Avgörande för målsättningen har varit att nå de aviserade skärpningarna i bygg reglerna med 50 procent för nybyggnader intill EU direktivets krav om nära-nollbyggnader från 2019 inom offentlig sektor har varit styrande. Sammantaget kommer dessa målsättningar att minska de energirelaterade koldioxidutsläppen i Landstinget Dalarnas fastigheter med 80 procent under perioden Motsvarande scenarier pågår bland flertalet landsting i Sverige "",;' il! /',-,,"! :: U;2t2 v: 208 VQ; "' T tii ; q;,q;.. _QJ.CbCb... q,cb Cb.-f.»""" "l".o::!j; f'l".'<:::;.<:::::>'f>o. r(;><;:' <::!P rfr&- o:!/> "'l.,.<:::'... q. ","" I va u T 'N s vi

4 I Landstinget Fig 3 Exempel utveckling sex landsting avseende det samlade fast beståndet. Pågående tillbyggnad av nytt vårdblock vid Falu lasarett omfattande kvm har som mål att nå 90 kwh/kvm köpt energi. Detta synes vara såväl tekniskt som ekonomiskt möjligt att uppfylla. Förutsättning för detta är tydlig riktningsvisning från byggherren om mål och krav på klimatskal och tekniksystem. I avvaktan på nationell NNE definition har dessa egna målangivelser utgjort krav samt kvalitetskriterier i enlighet med "Guldnivå" enligt Miljöklassad byggnad. Landstinget Dalarna delar således inte alls departementets förslag att krav enligt BBR19 (2012) ska vara tillräckligt för att kallas nära-nollbyggnad. Vi anser att en successiv skärpning enligt tidigare förslag måste ske intill som lägst 50 procent sänkning jämfört BBR 16 (2008). Den nu initierade processen inom branschen med innovationer för ny teknik och metoder för successivenergikalkylering i projekt får inte bromsas upp. Kompetens Det råder en påtaglig brist idag inom branschen på nödvändig kompetens om byggnaden som del av ett energisystem. Såväl byggnaden med dess klimatskal och installationer som ett system men också byggnaden som del i ett externt produktionssystem behöver helhetsperspektiv som idag saknas bland branschens nischade kompetenser. Detta ger också konsekvenser när vissa specialistföretag erbjuder energieffektivisering utan beaktande av konsekvenser på övriga tekniska egenskaper hos byggnaden t.ex. fukt, inneklimat, tillgänglighet mm. I detta avseende behöver såväl högskolors utbildningsprogram som forskningen samordnas och kompletteras. Regeringen behöver ta beslut om en bred kraftfull kompetenshöjning av branschens aktörer inom energieffektivt byggande. Bygga Bo Dialogens breda program mot olika aktörsgrupper i sektorn måste återinföras om de gällande miljörnålen ska kunna uppfyllas. Denna goda satsning hann knappt introduceras innan nuvarande regering beslöt lägga ned denna. Staten torde ha ett ansvar att lösa upp de juridiska knutar som blockerar dess fortsättning. Energimyndighetens nätverk bland beställare kallad Belok har förtjänstfullt tagit fram metodik för att paketera och kalkylera energieffektivseringsåtgärder med avkastningskrav anpassade till byggnaders långa brukstid. Gängse kunskap hos dagens tekniker är för begränsat för att redovisa tillförlitligt beslutsunderlag med riskanalys baserat på osäkerhet om framtida prisutveckling och ny teknik. Detta är ett annat område där det behövs riktlinjer och verktyg för småhusägare, bostadsrättsägare och andra mindre fastighetsägare inkl kommuner. Då de nationella bygg reglerna är det avgörande styrmedlet för branschens tillit till nationella mål förutsätts en tydlig riktningsvisning via dessa. Promemorians förslag 4

5 kommer att bromsa upp den process som initierats under senare år som branschen tagit till sig genom at! nu tävla om hur långt under gällande norm man kan bygga. En samlad utvärdering av de många exempel som nu verkställs kan behövas liksom tvärvetenskaplig forskning av konsekvenser för byggnaders övriga tekniska egenskaper. Därför behövs sannolikt en kontrollstation var! femte år med översyn av gällande regelverk baserat på teknisk utveckling och vunna erfarenheter. Della bör uppdras till landets högskolor som därmed kan ges tillfälle till vidare utveckling och bred implementering inom även grundutbildningen. Falun januari 2012 Landstinget Dalarna Fastighetsnämnden r - Jan Sjöberg Fastighetschef

Relevanta dokument

Ila Landstinget l; DALARNA Landstingsfastigheter Anmälan angående av Fastighetschef avgjorda ärenden 2012 enligt delegation 114/09, inhyrning av externa lokaler Beslutsdat Dnr Löpnr Avtalstid Arshyra Ärende