Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Relevanta dokument
Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiläget för Södermanland 2016

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Förnybarenergiproduktion

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

1 Sammanfattning Syfte Metod Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Förklaring till sankey-diagrammen...

Varifrån kommer elen?

Energi. energibalanserna.

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Indikatornamn/-rubrik

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Miljöinformation Skara Energi 2014

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Energi och koldioxid i Växjö 2012

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energigas en klimatsmart story

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans Kronobergs län

Miljöledning i staten 2016

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Strategi för energieffektivisering

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Energiläget i Dals-Ed

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Skånes energiläge Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Ökad takt behövs för att nå målen

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Energibalanser för Örebro län och kommuner år 2013

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Forum för hållbara bränslen

Transkript:

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8

Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen bygger i huvudsak på data från SCB men är delvis kompletterade med uppgifter från andra källor samt egna beräkningar och uppskattningar. På energiluppen.se finns en metodbeskrivning för framtagandet av uppgifterna. För mer information kontakta gärna Energikontor Norr. Vi friskriver oss från eventuella fel i beräkningarna.

Energiöversikt för Arvidsjaurs kommun Energianvändning i Arvidsjaur 2016 Energianvändningen i Arvidsjaur var 314 949 MWh år 2016, enligt statistik från SCB. Det är 6% mer än medelanvändningen av energi de fem föregående åren. Energianvändningen sen år 1990 fram till och med 2016 ser ut enligt nedan. 400 000 350 000 300 000 250 000 Total energianvändning MWh 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Arvidsjaur är en av få kommuner där energianvändningen i stora drag varit statisk över en längre period. Inga större förändringar har skett, transporter har tagit över en lite större andel av den totala energianvändningen, samtidigt som offentlig verksamhet använder lite mindre. Fördelningen mellan energislag och sektorer (förbrukarkategorier) ser ut enligt nedan. De två största energislagen i Arvidsjaur är "Flytande, icke förnybara" (diesel, bensin, eldningsolja m.m.) och "El" och tillsammans svarar de för 70 % av energianvändningen. De två sektorerna som använder mest energi är "Transporter" och "Småhus", tillsammans svarar de för 66 % av energianvändningen.

Sektorer Arvidsjaur 2016 14 038 MWh 4 690 MWh 6 132 MWh 26 492 MWh 60 395 MWh 18 059 MWh 37 964 MWh 147 179 MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Småhus Flerbostadshus Fritidshus

Utsläpp av koldioxid (CO2) Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Arvidsjaur kan uppskattas på flera sätt. Nedan redovisas två sätt där utsläpp dels är beräknade utifrån energianvändning baserad på data från SCB, dels utsläppsdata från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). De senare inkluderar även andra utsläppskällor än de från energianvändningen och bygger på mer komplicerade uppskattningar och beräkningar. RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det övriga regionala arbetet i miljömålssystemet. 70 000 Utsläpp av koldioxid i Arvidsjaur 60 000 50 000 ton CO2 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Beräknad från energianvändning RUS utsläppsdata Det råder relativt stor skillnad mellan de två olika metoderna, vilket kan ses i grafen ovan. Huvudorsak till detta tros vara hur modellerna är uppbyggda, där det i vissa fall kan slå väldigt mycket åt något håll p.g.a. andra lokala förutsättningar än de som antas i modellen. Nyckeltal Andel förnybart I Arvidsjaur var 39 % av energianvändningen förnybar år 2016 enligt den beräkningsmodell som används i Energiluppen. För hela Norrbotten var 50 % av energianvändningen förnybar och för hela Sverige var energianvändningen 56 % förnybar. Avsaknaden av egen elproduktion, nyttjandet av fossila bränslen i fjärrvärmeproduktionen samt stort bidrag från en transportsektor beroende av fossila drivmedel gör att Arvidsjaur kommuns andel förnybar energianvändning inte blir högre än just 39 %.

Av figuren nedan framgår hur stor del av energianvändningen som var förnybar för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Utsläpp av CO2 Totala utsläppet av fossilt CO2 per invånare för Arvidsjaur år 2016, baserat på energianvändningen var 7 399 kg. Samma siffra för Norrbotten var 23 382 kg, för Västerbottens del låg utsläppet på 4 287 kg och för Sverige som helhet 4 087 kg. Räknar vi bort bidraget från industrin hamnar CO2-utsläppet på 7 101 kg per invånare för Arvidsjaurs kommun. För Norrbotten hamnar denna siffra på 4 370 kg per invånare och på 3 315 kg per invånare för Västerbotten. Det genomsnittliga CO2-utsläppet för varje invånare i Sverige exklusive bidraget från industrin blir 2 056 kg. I princip alla fossila utsläpp som sker i Arvidsjaurs kommun är inom transportsektor (ca 69 %). Detta i kombination med ett lågt invånarantal gör att Arvidsjaur hamnar högt upp i utsläppsligan per invånare. Andra källor till utsläpp är fjärrvärmen, där en använder sig av bl.a. torv och eldningsolja som bidrar till fossila CO2-utsläpp. Körsträckor per invånare År 2016 var körsträckan i Arvidsjaur 826 mil per invånare, vilket var 1 % mer än medelvärdet för de senaste fem åren (se figur nedan). Det är 7 % mer än medelinvånaren i Norrbotten och 20% mer än medelinvånaren i Västerbotten.

Körsträckan per invånare för alla kommunerna i båda länen framgår av figuren nedan. Medelsvensken körde 673 mil samma år. Sett till körsträcka per invånare ligger Arvidsjaur kommun i mitten bland Norrbottens kommuner. Liksom för flera andra kommuner går det att se en svagt uppåtgående trend när det kommer till körsträcka per invånare, d.v.s. att norrbottningarna i genomsnitt kör lite längre för varje år.

Andel miljöbilar År 2016 var 445 av bilarna i Arvidsjaur miljöbilar, vilket motsvarar 12 % av bilparken och är 39 % mer än medelvärdet för de senaste fem åren. För Norrbotten och Västerbotten var andelen miljöbilar 12 % respektive 15 % och för Sverige som helhet var 22 % av bilparken miljöbilar. Energianvändning per m² och invånare Energianvändningen i bostäder i Arvidsjaur var 261 kwh använd energi per m² bostadsyta och 12 282 kwh använd energi per invånare. Även här ligger Arvidsjaur i mitten av fållan för kommunerna i Norrbotten, där snittvärdet ligger på 257 kwh använd energi per m² bostadsyta. Motsvarande värden för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten framgår av figurerna nedan. För Sverige är motsvarande värden 181 kwh använd energi per m² bostadsyta och 7 611 kwh använd energi per invånare.