Fuktsäkra träkonstruktioner

Fuktsäkra träkonstruktioner Vägledning för utformning av träbaserade väggar S. Olof Hägerstedt Rapport TVBH-352 Lund 212 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH

Fuktsäkra träkonstruktioner Vägledning för utformning av träbaserade väggar S. Olof Hägerstedt

Avdelningen för Byggnadsfysik Lunds universitet Box 118 221 Lund Sverige ISRN LUTVDG/TVBH--12/352--SE(75) ISSN 349-49 ISBN 978-91-88722-43- 212 S. Olof Hägerstedt

Abstract The aim of this report is to present general guidelines and examples of how moisture proof woodframed constructions in Sweden can be built. Factors affecting the risk of mould and moisture damages are presented. The report also aims to serve as a tool for Swedish timber manufacturers, the local building authority and specifications for new wooden constructions. The study only provides general solutions and does not describe detailed designs, which are also important to ensure moisture proof constructions. The report briefly summarizes essential and new knowledge in the field. The study is presented as a parametric study. A normal Swedish wood framed construction for new buildings is used as a base construction. Changes are made to the base construction and are further developed from a moisture proof perspective. The parametric study is carried out by using the coupled heat and moisture calculation tool, WUFI. A list of 25 factors that must be satisfied to avoid the risk of mould and moisture related damages are presented. The main conclusions of this study show that: The risk of mould and moisture damages depends on the climate. Generally, northern Swedish climate is less risky compared to southern Swedish climate conditions. The amount of driving rain, depending on façade direction, also affects the risk of mould and moisture damages. Well insulated constructions are more sensitive to mould and moisture damages compared to less insulted constructions. Generally, the critical position in regards to mould and moisture is on the outside of the wooden studs just behind the wind barrier. One dimensional calculations with Swedish climate show that walls with insulation thicknesses above 22 mm have to be further investigated in order to predict mould and moisture related damages in the outer part of the construction. The outside of the wooden studs can be protected from mould and moisture related damages by adding a non organic insulation material with high vapour diffusivity between the outside of the wooden studs and the wind barrier. The thickness of this insulation material depends on the total insulation thickness in the wall. An air flow above 3 air changes per hour in the air cavity behind the cladding layer has to be ensured in order to vent out moisture penetrations through the façade. A high air change rate becomes more important in well insulated constructions. It is also important to ensure a high air change rate in cavities behind brick façades with a woodframed construction behind. Comparisons of existing WUFI Swedish climate files and SMHI measured climate data shows that used climate during moisture calculations have a big influence on the risk of mould growth in the outer part of the construction. Extra marginal, extra moisture loads or other adjustments of climate files have to be done in order to ensure that damages in the studied design will not occur. Mould and moisture related risks in highly insulated timber constructions can be handled if they are considered during the full planning, design, construction and management process. 3

4

Sammanfattning Projektet Framtidens trähus avser att stödja trähusindustrins utveckling av kommande generations noll eller nära nollenergi hus beträffande energieffektivitet, fuktsäkerhet, god inomhusmiljö och låg miljöpåverkan. Sedan juli 26 ställer BBR krav på bland annat minskad energianvändning och fuktsäkerhet i byggprocessen (BBR 18). Innan denna studie startades rådde oklarheter i hur de nya kraven på fuktsäkerhet skulle uppfyllas i träkonstruktioner. Vidare finns tecken på kunskapsbrister inom fuktsäkerhetsområdet hos byggsektorns aktörer (Arfvidsson, J., 22) samt myndigheter. Rapporten avser att ge generella riktlinjer samt exempel på hur fuktsäkra träkonstruktioner kan byggas i Sverige. Faktorer som är avgörande för att byggnader inte ska drabbas av fukt eller mögelskador redovisas. Rapporten avser också att kunna fungera som verktyg och hjälpmedel för trähustillverkare, bygglovhandläggare samt kravspecifikation vid köp av nyproducerade hus. Studien berör inte genomföringar, anslutningar eller andra detaljutformningar, vilka också är av vikt för att säkerställa en fuktsäker konstruktion. Initialt sammanfattas nödvändig och aktuell kunskap inom området från andra angränsande studier. Denna studie genomförs som en parameterstudie. Initialt redovisas uppbyggnaden och förutsättningarna för ett referensfall, en konstruktion som benämns som utgångsfall i studien och avser att efterlikna en vanligt förekommande modern svensk träregelvägg. Därefter genomförs en rad förändringar i referensfallet, utgångsfallet, som utvärderas ur ett fukttekniskt perspektiv. Parameterstudien genomförs i fukt och värmeberäkningsprogrammet WUFI (WUFI). Avslutningsvis listas 25 faktorer som skall vara uppfyllda för att säkerställa att konstruktionen inte riskerar att drabbas av fuktskador. Huvudsakliga slutsatserna från studien visar att: Risken för fukt och mögelskador beror av omgivande klimat. Det torrare klimatet i norra Sverige medför generellt en lägre risk för skador jämfört med det fuktigare klimatet i södra Sverige. Mängden slagregn, vilken ofta varierar med fasadens vädersträck, är också av betydelse för risken att en konstruktion ska drabbas av fukt och mögelrelaterade skador. Generellt medför det att risken för skador är större i södra Sverige och på västkusten jämfört resten av landet. Välisolerade konstruktioner är mer känsliga för fukt och mögelskador jämfört med sämre isolerade konstruktioner. Ju mer välisolerad en konstruktion är, desto mindre byggfukt samt inträngande fukt och vatten kan tillåtas. Ökad isolertjocklek minskar således utrymmet för fel i såväl beräkningar, material och utförande, som leder till någon form av ökad fukthalt i väggen. Generellt är den mest fukt och mögelkritiska positionen i en vägg längst ut på träreglarna, precis innanför vindduken/ vindskyddet. Endimensionella beräkningar visar att redan vid isolertjocklekar över 22 mm kan fuktkritiska förhållanden i de yttre delarna av konstruktionen uppstå. För att säkerställa att så inte sker är det extra viktigt att konstruktioner med isolertjocklekar över 22 mm granskas ur ett fukttekniskt perspektiv för att säkerställa att inte fukt och mögelskador uppstår. Utsidan av träreglarna kan skyddas genom att en diffusionsöppen oorganisk isolerskiva placeras utanpå regelskiktet mellan reglarna och vinddukten/ vindskyddet, till exempel en 5

sten eller mineralullsisolerskiva. Vid ökad isolertjocklek måste den skyddande isolerskivans tjocklek ökas. Ett luftflöde om minst 3 oms/h i luftspalten bakom fasadskiktet krävs för att säkerställa att inträngande fukt skall ventileras ut och inte skada bakomliggande träregelstomme. Ett högt luftflöde i luftspalten blir mer viktigt desto mer välisolerad konstruktionen är. Det är extra viktigt med stort luftflöde i luftspalter bakom skalmursfasader av tegel där bakomliggande stomme utgörs av trä eller andra organiska material. Jämförelser mellan beräkningar med WUFIs befintliga klimatdatafiler och av SMHI uppmätt klimat visar att utomhusklimatet för respektive år har stor betydelse för hur stor risken är att konstruktionen riskera fukt och mögelskador. Jämförelse av klimatet mellan olika år indikerar också på en stor spridning mellan olika års klimat. Extra marginaler i form av till exempel extra fuktlaster eller justerat klimat ska därför användas vid WUFI beräkningar i dimensionerande syften som syftar till att studerad konstruktionen inte ska drabbas av fuktskador. Fukt och mögelrelaterade risker i högisolerade träkonstruktioner går att hantera under förutsättning att problematiken beaktas i byggprocessens alla skeden, såväl planering, projektering som produktion och förvaltning, till exempel genom fuktsäkerhetsprojektering. 6

Förord Rapporten är del av projektet Framtidens trähus som finansierats av Vinnova och genomförts i samarbete mellan Myresjöhus, Götenehus, Willa Nordic, Hyresbostäder i Växjö, SP, IVL samt LTH. Rapportens resultat har diskuterats och utvärderats med Jesper Arfvidsson och Lars Erik Harderup båda på avdelningen för Byggnadsfysik vid Lunds Tekniska Högskola. Ytterligare kollegor och verksamma aktörer inom projektet, såsom Stephen Burke, Lars Olsson, Kristina Mjörnell, Nilla Olsson, Miklós Molnár, Sven Thelandersson, Eva Frühwald och Arne Elmroth har också bidragit med viktiga delanalyser, synpunkter och varit ett stöd i korrekturläsning. Ett varmt tack till Lilian Johansson som ritat figurerna. Lund mars 212 S. Olof Hägerstedt 7

8

Innehåll Abstract... 3 Sammanfattning... 5 Förord... 7 1 Inledning... 11 1.1 Bakgrund... 11 1.2 Syfte... 11 1.3 Målgrupp... 11 1.4 Metod... 12 1.5 Avgränsningar... 12 1.6 Felkällor... 13 2 Sammanställning av angränsande studier... 15 2.1 Enstegstätade fasader... 15 2.2 Produktionstekniska förutsättningar och förhållanden... 15 2.3 Våtrumsytterväggar... 16 3 Mögelpåväxt samt beskrivning och val av mögelmodell... 17 3.1 Orsaker till mögelpåväxt samt beskrivning av mögelmodell... 17 3.2 Val av mögelmodell... 19 4 Sammanställning av genomförda beräkningar och jämförelser... 21 4.1 Genomförda beräkningar och jämförelser... 21 4.2 Tabell över genomförda beräkningar och jämförelser... 23 5 Utgångsfall och grundläggande förutsättningar... 25 5.1 Utgångsfall... 25 5.2 Fuktkritiska positioner... 27 6 Parameterstudie Varierade randvillkor Varierat klimat... 31 6.1 Påverkan av slagregn från olika väderstreck... 31 6.2 Omgivande utomhusklimat och olika väderstreck... 32 6.3 Omgivande inomhusklimat... 36 6.4 Jämförelse mellan beräkning med SMHI uppmätt klimat och WUFI befintliga klimatfiler... 4 7 Parameterstudie Olika förhållanden i fasad... 43 7.1 Olika fasadmaterial och varierat luftflöde i luftspalt... 43 8 Parameterstudie Olika konstruktioner... 51 8.1 Ökad isolertjocklek och heltäckande mineralullsskiva... 51 8.2 Flöde i luftspalt vid ökad isolertjocklek... 56 9

8.3 Andra isoleringsmaterial... 58 8.4 Inläckage och uttorkning av fukt... 62 8.5 Indragen ångspärr... 65 9 Slutsatser... 69 9.1 Huvudsakliga slutsatser... 69 9.2 Förutsättningar för att bygga fuktsäkra ytterväggar i trä... Referenser... 73

1 Inledning 1.1 Bakgrund Genom Boverkets byggregler (BBR) 12, kapitel 6.5, fastställdes den 1 juli 26 regler och allmänna råd för hur frågor relaterat till fukt samt risk för fukt och mögelskador ska beaktas och hanteras i samband med nyproduktion av hus. BBR har därefter uppdaterats ett antal gånger. Endast mindre redaktionella justeringar har dock gjorts i kapitel 6.5 som berör frågorna rörande fukt och risker med fukt och mögelskador. (BBR 12 BBR 18) Av regelverket framgår att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som direkt eller indirekt kan påverka människors hälsa. Vidare framgår att den relativa fuktigheten, RF, i byggnadsdelar inte ska överskrida högsta tillåtna fukttillstånd, RF krit, och att fukttillståndet skall beräknas för de mest ogynnsamma förutsättningarna. Av de allmänna råden framgår att kraven bör verifieras i projekteringsskedet. (BBR 18) Efter att de nya reglerna fastställts upplever projektörer och skadeutredare att kunskap rörande fuktsäkerhet och fuktsäkerhetsprojektering är låg hos byggsektorns aktörer. Vidare saknas lämpliga, verifierade och användarvänliga fuktberäkningsprogram för svenska förhållanden (Hägerstedt, O., 2 B). Projektörer och trähusbyggnadsföretag upplever även att konkreta riktlinjer och hänvisningar till hur de nya kraven ska uppfyllas saknas. Delar av svensk trähusindustri vittnar också om bristande kunskap i frågan hos bygglovhandläggare runt om i Sveriges kommuner. Tidigare studier visar vidare att oklarheter i ansvarsfördelningen mellan byggprocessens olika aktörer rörande fuktsäkerhetsfrågorna förekommer samt att byggsektorns företag själva anser att det finns förbättringspotential inom området (Arfvidsson, J., 22). Rapporten är en del av det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Framtidens trähus som genomförts i samverkan med en rad aktörer och företag verksamma inom svensk trähusindustri. Ett av delmålen inom projektet var att ta fram riktlinjer för hur risken för fukt och mögelrelaterade skador kan minska samt förslag till utformningar av konstruktioner för att uppfylla de krav som ställs i gällande regelverk, BBR 18. Vidare avsågs att verifiera, utvärdera och leta efter begränsningar i potentiella fuktberäkningsprogram. (Framtidens trähus) 1.2 Syfte Denna rapport syftar till att ta fram riktlinjer och vägledning till hur kraven på fuktsäkerhet i träregelytterväggar kan uppfyllas i enlighet med BBR 18. Vidare avses att visa vilken inverkan en rad olika faktorer kan ha på fuktsäkerheten. Med detta avses såväl utvändig påverkan på grund av omgivande klimat som utformning av ytterväggar. 1.3 Målgrupp Rapporten kan användas som ett verktyg och som hjälpmedel tidigt i projekteringsfasen för nyproduktion, vid framtagande och utveckling av byggsystem samt som hjälp och stöd till bygglovhandläggare vid bedömning av fuktsäkra konstruktioner. Rapporten avser också att förmedla kunskap rörande riskerna för fukt och mögelrelaterade skador i träbaserade ytterväggar. Delar av rapportens innehåll kan även användas som underlag för byggherrar vid upprättandet av kravspecifikation vid köp av nyproducerat hus eller energieffektivisering av befintliga byggnader. 11

1.4 Metod Studien har genomförts och redovisas huvudsakligen i form av en parameterstudie. Initialt påvisas var i träkonstruktioner den mest fuktkritiska positionen finns. Detta görs för ett utgångsfall med en konstruktion som bedöms ha stora likheter med de väggar som den svenska trähusindustrin har som standardytterväggar idag. Därefter varieras en rad olika förutsättningar och parametrar samt konstruktionens uppbyggnad från utgångsfallet samtidigt som den fuktkritiska positionen analyseras. I flera fall jämförs också den fuktkritiska positionen för respektive fall, efter förändring, med utgångsfallet. För enskilda fall utvärderas också andra positioner än de som initialt bedöms som fuktkritiska. Respektive parameter som förändras jämfört med utgångsfallet beskrivs under respektive rubrik där förändringen behandlas. Valet av parametrar som förändras baseras på tidigare erfarenheter och beräkningar från beräkningsprogrammet WUFI 4.2 (Hägerstedt, O., 213 A) samt möjlighet till förändringar i produktions och byggsystem hos ett urval av företag verksamma inom Svensk trähusindustri. I parameterstudien används det endimensionella beräkningsprogrammet WUFI 5., vilket är en vidareutvecklad version av WUFI 4.2 (WUFI). Programmet är delvis verifierat för Svenska förhållanden med godtagbara resultat (Hägerstedt, O., 2 B) (Hägerstedt, O., 2 C) (Hägerstedt, O., 211 D) (Hägerstedt, O., 211 E). Ytterligare verifiering av programmet pågår för närvarande och beräknas vara färdigt hösten 212 (Mundt Petersen, S.O., 213). Samtliga randvillkor beskrivs i utgångsfallet för en vanligt förekommande träregelvägg. Om inget annat anges så gäller de randvillkor och förutsättningar som beskrivs i utgångsfallet. För att bedöma sannolikheten för mögelpåväxt refererar samtliga beräkningar av relativ fuktighet och temperatur till en tysk mögelmodell utformad av Sedlbauer (Sedlbauer, K., 23) samt en vidareutvecklad visualisering av denna modell där varaktigheten av för höga RF och RF över kritiska nivåer redovisas (Mundt Petersen, S.O., 213). Utöver parameterstudien sammanfattas initialt andra nyligen publicerade studier som är relevanta i sammanhanget samt nära angränsande för de områden som rapporten berör. 1.5 Avgränsningar Rapporten behandlar konstruktioner som bedöms vanligt förekommande i Sverige för svenska förhållanden även om stora delar av resultaten bedöms tillämpbara i andra nordeuropeiska länder. Konstruktionerna studeras i en dimension utan inverkan av detaljer, hörn, genomföringar eller liknande. Inom vissa specifika delar och angränsande områden har fördjupningsstudier genomförts tidigare eller parallellt inom projektet Framtidens trähus. Slutsatserna från dessa studier sammanfattas initialt samt sammanställs i slutsatserna, med hänvisning till aktuella rapporter, utan fördjupning eller ytterligare analys. Vidare fokuserar rapporten på ytterväggar med trästomme och tvåstegstätad fasadlösning, det vill säga ytterväggar som har regnskydd och vindskydd i två olika skikt. Huvudsakligen behandlas väggar med fasad av träpanel. Enstegstätade ytterväggar, det vill säga väggar som har regn och vindskydd i samma skikt samt i regel saknar bakomliggande luftspalt, behandlas inte närmare mer än att tidigare studier sammanfattas där funktion samt behov av luftspalt bakom fasadskiktet och luftflöde i spalten redovisas. Studerade väggar begränsas också till en vanligt förekommande träregelvägg i ett bostadshus som är lägre än m. 12

Beräkningar av studerade väggar utgörs av konstruktioner modellerade i en dimension utan inverkan och hänsyn till detaljer och detaljfel, utförandefel, bristfällig materialhantering, produktionsförfarande, våtrum eller liknande. Med detaljer avses bland annat anslutningar och genomföringar i studerad konstruktion, till exempel fönster, el dosor eller ventilationsdon. Med utförandefel avses felaktigt montage eller byggnation av väggen som till exempel kan ha uppstått på grund av bristfällig kunskap eller undermåliga handlingar. Med bristfällig materialhantering avses till exempel att alltför fuktigt material byggts in då det utsatts för nederbörd eller väta vid transport, mellanlagring eller på byggarbetsplatsen. Med produktionsutförande avses de förutsättningar och förhållanden som ges under produktionen, tillexempel att nederbörd skadar material som inte är möjligt att skyddas på grund av omgivande produktionstekniska faktorer. Inverkan av våtrumsyttervägg behandlas inte bortsett från att en kortare sammanfattning av tidigare studier i ämnet redovisas. Då studien genomförs i en dimension beaktas inte inverkan av detaljer, hörn, träreglar, anslutningar till andra byggnadsdelar och byggnader. Det är av stor vikt att beakta att alla byggnader och dess förutsättningar är unika. Omgivande topografi, terräng, vegetation och lokalt klimat har stor påverkan på konstruktionen ur ett fukttekniskt perspektiv. Detta i kombination med det stora antalet ingående parametrar samt komplexiteten i dess samverkan gör att en fullständig felanalys inte är möjlig att genomföra. Även mindre skillnader i materialegenskaper mellan olika tillverkare och fabrikat kan påverka de fukttekniska förutsättningarna i en konstruktion. Studien begränsas genom en parameterstudie där endast de vanligast förekommande materialen och dess mest relevanta materialparametrar används. Resultat i denna rapport får därför inte användas för att ersätta en dimensionering. Rapporten avser att ge riktlinjer och vägledning. En separat fuktsäkerhetsprojektering måste göras för varje enskilt fall. Trots begränsningarna är rapportens resultat och säkerheten i beräkningarna långt bättre jämfört med Glasermetoden som endast beaktar stationära förhållanden och fuktdiffusion vilket ger betydligt fler och allvarligare fel. 1.6 Felkällor Utöver exempel och konsekvenser av olika ansatta inomhus samt utomhusklimat redovisas ingen detaljerad beskrivning av felkällor i denna rapport. En fördjupad beskrivning av möjliga felkällor redovisas i manualen till använd programvara (WUFI) samt i Mundt Petersen, S.O., 213. 13

14

2 Sammanställning av angränsande studier Nedan sammanfattas nyligen presenterade studier som är relevanta i sammanhanget samt nära angränsande och av betydelse för de områden rapporten berör. 2.1 Enstegstätade fasader Resultatet från SPs studie Putsade regelväggar (Samuelsson, I., 29) visar på en hög andel skador på utsidan av träregelstommen i konstruktioner med enstegstätade fasader. Skadorna är vanligast och allvarligast i anslutning till detaljer, genomföringar och anslutningar. Skador kan även ha orsakats av läckage genom stumfogar, inträngande vatten direkt genom väggen eller genom kondensation under byggtiden. Studien behandlar tre typkonstruktioner under utveckling. Två av dessa, en enstegstätad fasad och en tvåstegstätad utan ventilerad spalt, saknar organiska material i resterande delar av väggen. I dessa är också detaljer utformade med tvåstegstätande lösningar. Vid byggnation av enstegstätade fasader påtalas vikten av ett perfekt fackmannamässigt utförande där inga som helst fel eller brister får förekomma. Den tredje typkonstruktionen som presenteras har en bakomliggande träregelstomme och är försedd med en ventilerad tvåstegstätad fasad. (Samuelsson, I., 29) Studien visar att en konstruktion med organiska material, i detta fall en träregelstomme, måste utformas med en tvåstegstätad fasad, med dränerande, tryckutjämnande och ventilerad luftspalt bakom fasadskiktet för att förhindra att vatten tränger in och skadar träreglar och gipsskivor. I typkonstruktionerna utan ventilerad luftspalt har träreglarna bytts ut mot stålreglar. Betydelsen och behovet av ventilation i luftspalten har studerats separat i denna rapport och redovisas under i kapitel 7.1 Olika fasadmaterial och varierat luftflöde i luftspalten samt kapitel 8.2 Flöde i luftspalt vid ökad isolertjocklek. Notera att korrekt utformning av detaljer, anslutningar och genomföringar är av största vikt för att erhålla en fuktsäker konstruktion. Studier rörande detaljer, anslutningar och genomföringar måste genomföras i flera dimensioner och innefattas därför inte i nedan presenterad studie och resultat. 2.1.1 Slutsats enstegstätade fasader Med hänvisning till studien dras slutsatsen att konstruktionen måste ha en tvåstegstätad fasad för att säkerställa att fuktskador inte uppstår om det förekommer organiska material, som tillexempel träeller träbaserade material, i kritiska positioner. Vidare krävs förutsättningar för tillräckligt hög ventilation i luftspalten. Väl utförda detaljer, genomföringar och anslutningar berörs inte i denna studie men är också en förutsättning för fuktsäkra konstruktioner. 2.2 Produktionstekniska förutsättningar och förhållanden De förhållanden som råder under produktionstiden kan ha stor påverkan för byggnadens fuktsäkerhet och risken för mögelpåväxt. Resultatet från SP;s rapport Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande (Olsson, L., 2) visar att byggnadsdelar av trä som utsatts för fritt vatten har drabbats av mögelpåväxt. Det räcker med att trä i konstruktionerna utsätts för fritt vatten en gång under produktionsskedet för att mögelpåväxt ska uppstå. För att undvika mögelskador får därför trä inte utsättas för fritt vatten i form av regn eller på annat sätt. (Olsson, L., 2) Resultaten stämmer även väl överens med de studier som visar att mögelpåväxt sker på blöta material även i en miljö med lågt omgivande RF, under 75 %, vid normal temperatur (Johansson, P., 25). 15

För att undvika att träkonstruktionerna utsätts för fritt vatten så kan till exempel heltäckande väderskydd användas. Husmontage och husresning av prefabricerade element eller moduler kan också anpassas till dagar utan nederbörd samt att tätt hus måste erhållas innan dagens slut. Transport av material, byggelement eller moduler måste ske väl väderskyddat. (Olsson, L., 2) 2.2.1 Slutsats produktionstekniska förutsättningar och förhållanden Med hänvisning till studien dras slutsatsen att träkonstruktioner inte får utsättas för fritt vatten under produktionsskedet. Detta kan lösas genom att montage av prefabricerade huselement monteras till tätt hus under en och samma dag då nederbörd inte förekommer. Alternativt måste huset byggas under heltäckande väderskydd. Lösvirkeshus kan inte byggas utan heltäckande väderskydd då de riskerar att utsättas för regn eller dagg som i sin tur ger upphov till mögelpåväxt. 2.3 Våtrumsytterväggar I våtrum mot yttervägg i trähuskonstruktioner förekommer ofta två lager av ångtäta skikt. Det innersta utgörs av tätskiktet i våtrummet, vilket ofta är ett badrum i bostäder. Detta är antingen ett rollat eller ett folietätskikt bakom kakel eller klinker i badrummet. Det kan också utgöras av någon form av synlig plastmatta direkt på väggen. Det andra ångtäta skiktet utgörs vanligtvis av ångspärren som ligger placerad lite längre in i väggen. I vissa sammanhang benämns ångspärren även plastfolie. Studier vid SP Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor (Jansson, A., 25) samt Tätskikt bakom kakel i våtrumsväggar (Jansson, A., 26), visar att skador kan uppstå mellan dessa två ångtäta skikt, det vill säga mellan tätskiktet i våtrummet och ångspärren lite längre ut i väggen. Risken för skador uppkommer om tätskiktet närmast innemiljön i badrummet, ofta ett rollat eller foliebaserat tätskikt alternativ plastmatta, har ett lågt ånggenomgångsmotstånd. Denna risk finns oavsett om bakomliggande ångspärr saknas eller inte. Skillnaden är att med bakomliggande ångspärr sker skadan vanligtvis mellan tätskiktet och ångspärren, men utan bakomliggande ångspärr sker skadan när diffunderande fukt träffar vindskyddet eller annat tätare material i konstruktionens yttre delar. (Jansson, A., 25) (Jansson, A., 26) Resultaten från studierna visar att det innersta tätskiktet i ytterväggen bör ha en täthet om minst 1 s/m och över 2 s/m för att säkert kunna fastställas att inga fuktskador uppstår. Studierna visar även att många rollade tätskikt har svårt att nå den täthet som krävs för att undvika skador varför det idag är vanligt med foliebaserade tätskikt. Vidare visas att det finns foliebaserade tätskikt som uppnår täthet men att det istället kan uppstå problem med otätheter och läckage kring anslutningar. Studier rörande detaljer, anslutningar och genomföringar innefattas inte i sammanfattning enligt nedan då de måste genomföras i flera dimensioner. Vidare visar studierna vikten av att det innersta tätskiktet är tätare än bakomliggande ångspärr/ plastfolie samt att material med högre ångtäthet inte ska förekomma i konstruktionens yttre delar. Detta då ett tätare material längre ut i konstruktionen hindrar uttorkning och att fukt riskerar att kondensera mot tätare material och på så vis ge upphov till höga RF som i sin tur orsakar fukt och mögelskador. (Jansson, A., 25) (Jansson, A., 26) (Jansson, A., 211) 2.3.1 Slutsats våtrumsytterväggar Med hänvisning till studierna dras slutsatsen att tätskikt närmast innerytan på träväggar i våtrum måste vara det tätaste och ha en täthet om minst 1 s/m. För att säkert undvika fuktskador i våtrumsytterväggar bör det innersta tätskiktet ha en högre ångtäthet än 2 s/m. Extra noggrannhet vid anslutningar och genomföringar krävs också för att säkerställa att inga skador sker. 16

3 Mögelpåväxt samt beskrivning och val av mögelmodell 3.1 Orsaker till mögelpåväxt samt beskrivning av mögelmodell Studier visar att risken för mögelpåväxt beror av flera olika faktorer (Johansson, P., 25) (Nielsen, K. F., 24). Idag finns en rad olika mögelmodeller som värderar och beaktar sannolikheten för mögelpåväxt. (Viitanen, H., 2) (Sedlbauer, K., 21) (Isaksson, T., 2) (Pietrzyk, K., 211) (Togerö, Å., 211). Dagens kända modeller överensstämmer i många avseenden rörande de faktorer för vilka mögelpåväxt sker. Däremot finns skillnader mellan modellerna i hur eventuell mögelpåväxt fortskrider, stannar eller avtar när de faktorer som styr påväxten förändras. Rörande det sistnämnda finns behov av ytterligare studier och verifiering. Gränsvärden för att undvika skador av fukt i träkonstruktioner är ännu inte helt fastställda för alla klimat, material och träslag, konstruktioner och specifika fall (Esping, B., 25). BBR 18 föreskriver att den relativa fuktigheten, RF, skall vara under den högsta tillåtna kritiska relativa fuktigheten, RF krit, för att tillse att material inte skadas av fukt. RF krit definieras som den gräns där mikrobiell påväxt, mögel, riskerar att ske. Om RF krit inte är känd skall 75 % användas som RF krit. (BBR 18) De faktorer som huvudsakligen påverkar risken för påväxt av mögel, förutom vilket material det växer på, är RF och temperatur vid ett specifikt tillfälle i kombination med varaktigheten, det vill säga under hur lång period RF och temperatur gör påväxt möjlig. Hög RF ökar risken för påväxt. En låg temperatur tillåter en högre RF utan att mögelpåväxt sker. RF krit varierar således med temperatur. (Johansson, P., 25) (Zedlbauer, K., 23) Ett exempel på hur RF krit (röd) kan variera beroende på temperatur (x axel) och RF (y axel) då risk för mögelpåväxt föreligger bortsett från inverkan av varaktighet, inklusive exempel på timvärden i en specifik position, visas i diagram 1. 95 85 Risk för mögelpåväxt Relativ fuktghet [%] 75 65 Ingen risk för mögelpåväxt RF krit (Zedlbauer, K., 21) 55-5 5 15 2 25 3 35 4 45 RF i studerad position för respektive timme vid aktuell T RF kritisk Diagram 1. Sambandet mellan temperatur och RF för RF krit. Turkosa punkter avser temperatur och RF vid ett specifikt tillfälle/ en specifik timme. Punkter över röd linje visar på tillfällen då risk för mögelpåväxt föreligger, bortsett inverkan av varaktighet. Turkosa punkter under röd linje anses som riskfria. (Sedlbauer, K., 21). 17

Med varaktighet avses under hur lång period RF krit överskrids. Anledningen till att påväxt av mögel ibland inte sker trots att RF krit överskrids är att det krävs en viss varaktighet, tid, då RF (turkos) är högre än RF krit (röd) för att påväxt av mögel ska ske. Är varaktigheten, tiden, kort hinner inte mögelsporer gro och påväxt ske. Längden på varaktighet för att påväxt ska ske varierar beroende på hur mycket RF överskrider RF krit. Detta gör att enstaka korta perioder med höga RF över RF krit inte behöver leda till påväxt, vilket tillexempel sker inomhus vid vissa tillfällen. Varaktighetens inverkan är inte helt fastställd och ytterligare forskning samt verifiering är nödvändig. Diagram 2 visar ett exempel på hur RF krit (röd) varierar över ett år beroende av temperatur. RF krit (röd) är framräknad från aktuell temperatur (mörkblå) vid respektive tidpunkt (x axel) baserat på sambandet som redovisas i diagram 1. Genom att i samma diagram jämföra beräknad RF (turkos) mot RF krit (röd) i en specifik position samt när och hur mycket RF (turkos) överskrider RF krit (röd) visas hur under lång tid och hur mycket RF (turkos) överskrider RF krit (röd). I diagrammet framgår samt ges möjlighet till jämförelse av hur mycket RF (turkos) ligger över RF krit (röd). Detta redovisas längst ner i diagram 2 genom linjen RF över RF krit (lila). Notera att RF krit i detta sammanhang visar varaktigheten utan att ta ställning till dess påverkan på risken för mögelpåväxt. För att helt säkert undvika risk för mögel skall RF (turkos) aldrig överskrida RF krit (röd) vilket också innebär att linjen RF över RF krit (lila) inte ska synas. Relativ fuktighet [%] 4 3 2 1 1 1 14 13 12 1 4 3 2 - -2-3 RF RF över RF kritisk RF kritisk pga T T Diagram 2. Förhållandet mellan RF och RF krit över tiden, inklusive varaktighet. Röd linje avser RF krit beroende av temperatur enligt förhållande redovisat i figur 1. Turkos linje avser RF. Mörkblå linje avser temperatur och lila linje visar hur mycket samt under vilka perioder RF överskrider RF krit. Samtliga värden avser en specifik position i studerad vägg. (Mundt Petersen, S.O., 213). Utöver temperatur, RF och varaktigheten över RF krit så finns det ytterligare faktorer som styr risken för påväxt av mögel. En sådan faktor är om smuts förekommer på materialet, vilket ökar risken för påväxt och även påtalas i BBR 18. Vidare kan ett blött material drabbas av mögelpåväxt på ytan trots att omgivande klimat har en låg RF (Horner, E., 21). För att undvika risk för mögelpåväxt skall 18

således byggnadsmaterial hållas fria från smuts samt vara torra. (BBR 18) (Johansson, P., 25). Vidare påverkar omgivande mikrobiella förhållanden risken för påväxt av mögel men detta är inget som berörs närmare i denna rapport (Johansson, P., 25). 3.1.1 Slutsats orsaker till mögelpåväxt i träkonstruktioner För att minska risken för mögelpåväxt i träkonstruktioner skall materialet vara torrt samt helt fritt från smuts. Vidare fastställs att risken för mögelpåväxt och således även RF krit i praktiken huvudsakligen beror av faktorerna temperatur, RF och varaktighet. För att undvika mögelpåväxt skall material förvaras och byggas in i konstruktioner så att RF krit inte överskrids. Mögelkänsliga material bör förvaras och byggas in så att höga RF undviks, speciellt i samband med temperaturer över 15 C. Lägre temperaturer i kombination med en hög ånghalt kan också göra att RF överskrider RF krit. 3.2 Val av mögelmodell Redovisningen av resultat och gränsvärden av risk för mögelpåväxt i denna studie baseras på samma modell som används i WUFI och som redovisas i diagram 1 (Zedlbauer, K., 23) (WUFI). För att redovisa förloppen över året samt att redovisa varaktigheten har modellen visualiserats i diagram 2 (Mundt Petersen, S.O., 213). Modellen och dess värde för RF krit avser organiska material som är känsliga för mögelpåväxt och börjar skadas vid 76 % RF. RF krit i vald mögelmodell baseras på RF och T enligt diagram 1 utan inverkan av varaktighet. Varaktigheten redovisas dock i flera studerade fall genom diagram 2. Valet av mögelmodell baseras också på att BBR 18 föreskriver att kritiskt fukttillstånd ska beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna som råder samt att RF ska vara under detta (BBR 18). Det vill säga att RF < RF krit där RF krit är definierat efter de mest ogynnsamma förutsättningarna. Diagram för visualisering och val av mögelmodell baseras på att resultatet från beräknad temperatur, RF och RF krit samt att varaktighet redovisas i samma diagram. Diagrammet redovisar när, hur och vilka av faktorerna temperatur, RF och varaktighet som påverkar risken för mögelpåväxt vid olika tillfällen och i olika sammanhang (Mundt Petersen, S.O., 213). Diagrammen ger också utrymme att jämföra två olika positioner med varandra. Mögelmodellen enligt diagram 1 visar sambandet mellan temperatur och RF samt har RF krit nivå 76 % vid temperatur över 28 C (Zedlbauer, K., 23) (WUFI). RF krit 76 % ligger nära det svenska regelverket som anger RF krit till 75 % om materialets fuktegenskaper/ fuktkänslighet inte är kända (BBR 18). WUFI är det program som använts för beräkningar i redovisad parameterstudie. Modeller med endast ett mögelindex samt när och hur mycket mögelindex överskrids har medvetet undvikits då de huvudsakliga faktorerna temperatur och RF inte redovisas i dessa. Dessa mögelmodeller visar inte heller nivåer för RF krit och hur de bakomliggande faktorerna påverkar denna samt hur nära RF ligger RF krit under vissa perioder. Diagrammet som används för visualisering, diagram 2, visar inte bara när risk för mögelpåväxt föreligger utan också hur olika faktorer, som tillexempel temperaturen, påverkar risken. Goda kunskaper i byggnadsfysik samt visualisering enligt diagram 2 gör det möjligt att utvärdera vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika att RF krit överskrids. 19

2

4 Sammanställning av genomförda beräkningar och jämförelser Undersökningen har genomförts som en parameterstudie. Alla angivna värden och resultat baseras på beräkningar utförda i WUFI 5.. Initialt modelleras ett utgångsfall som avser att motsvara en i Sverige vanligt förekommande träregelvägg för bostäder. I utgångsfallet redovisas konstruktion, material och randvillkor för yttre och inre klimat. För utgångsfallet genomförs initialt beräkningar för att påvisa var i konstruktionen RF krit överskrids som mest. Därefter genomförs förändringar av utgångsfallet rörande randvillkor, fasad samt konstruktion varefter förhållandena i det området med högst RF och RF krit överskrids som mest studeras. I enstaka sammanhang studeras även andra positioner vilka bedöms som intressanta vid förändrade randvillkor för inneklimatet. 4.1 Genomförda beräkningar och jämförelser Nedan redovisas uppställningen för parameterstudien samt respektive förändringar. Varje förändring benämns fall och beskrivs närmare under respektive rubrik. 5 Utgångsfall och grundläggande förutsättningar 5.1 Utgångsfall Modell av utgångsfall Ett tvärsnitt av en vägg som avser att motsvara en i Sverige vanligt förekommande träregelvägg modellerad i en dimension. Redovisning beträffande konstruktion, material, randvillkor för yttre och inre klimat samt övriga randvillkor och förutsättningar. 5.2 Fuktkritiska positioner Beräkningar för att fastställa positioner i konstruktionen där RF överskrider RF krit. Med detta avses olika djup i konstruktionen då studien genomförs i en dimension. 6 Parameterstudie Varierade randvillkor Varierat Klimat Val av förändringar i randvillkor och klimat jämfört med utgångsfallet baseras på tidigare erfarenheter och beräkningar med WUFI (Hägerstedt, O., 213 A). RF i fuktkritiska positioner för respektive förändring/ fall beräknas och jämförs mot RF krit samt med utgångsfallet. 6.1 Påverkan av slagregn från olika väderstreck RF beräknas och jämförs mot RF krit med och utan inverkan av inträngande slagregn för två olika väderstreck. I detta fall har norr och söder valts även om största slagregnsmängden kan komma från olika väderstreck beroende av omgivande klimat och lokal topografi. 6.2 Omgivande utomhusklimat och olika väderstreck Påverkan av omgivande utomhusklimat samt skillnader mellan fasaders olika väderstreck för samma klimat. RF beräknas och jämförs mot RF krit för några olika representativa orter med olika klimat i Sverige. RF beräknas och jämförs mot RF krit för fasader med två olika väderstreck. 21

6.3 Omgivande inomhusklimat Påverkan på väggen av rådande inomhusklimat RF beräknas och jämförs med RF krit för samtliga studerade positioner i väggen efter det att inomhusklimatet förändrats med avseende på temperatur och ånghalt. 6.4 Jämförelse mellan beräkning med SMHI uppmätt klimat och WUFI befintliga klimatfiler RF beräknas med klimatfiler baserat på SMHI verkligt klimat och jämförs sedan med motsvarande beräkningar med befintliga klimatfiler. 7 Parameterstudie Olika förhållanden i fasad Förändringar av fasad och fasadmaterial. Valet av förändringar baseras på tidigare erfarenheter och beräkningar med WUFI (Hägerstedt, O., 213 A). RF i fuktkritiska positioner för respektive förändring/ fall beräknas och jämförs mot RF krit samt utgångsfallet. 7.1 Olika fasadmaterial och varierat luftflöde i luftspalt. Olika fasadmaterial i kombination med olika flöden/ antal omsättningar i luftspalten bakom fasaden samt dess inverkan på RF i RF kritisk position studeras. 8 Parameterstudie Olika konstruktioner Förändringar i konstruktionen. Valet av förändringar baseras på tidigare erfarenheter och beräkningar med WUFI (Hägerstedt, O., 213 A). RF i fuktkritiska positioner för respektive förändring/ fall beräknas och jämförs mot RF krit samt utgångsfallet. 8.1 Ökad isolertjocklek och förbättring med heltäckande mineralullsskiva. Klimatet studeras för isolertjocklekar med 22, 2, 32, 3, 42, 4 och 52 mm. Nödvändig tjocklek på en utanpåliggande heltäckande mineralullsskiva studeras för att säkerställa att RF krit inte överskrids i RF kritisk position. 8.2 Flödet i luftspalten vid ökad isolertjocklek. Påverkan av olika flöden i luftspalten vid ökad isolering i konstruktionen studeras. 8.3 Andra isolermaterial. Möjligheten att använda andra isolermaterial, cellulosafiber och EPS isolering, studeras. 8.4 Inläckage och uttorkning av fukt. Påverkan på RF vid inläckage och inträngande vatten genom fasadskikt för fall med olika isolertjocklekar och olika material på heltäckande isolerskiva studeras. 8.5 Indragen ångspärr. Möjligheterna att placera ångspärren längre in i konstruktionen studeras. 22

Studien är genomförd i en dimension. Konstruktionen behandlas endast i helhet och beaktar inte detalj, utförandefel eller fuktskadat material. Eventuella skador i ångspärr, läckage vid anslutningar och byggfukt är exempel på faktorer som inte studeras. 4.2 Tabell över genomförda beräkningar och jämförelser Nummer i tabell 1 enligt nedan visar i vilket diagram aktuell beräkning kan återfinnas. Fall/ rutor utan nummer visar beräkningar som inte är genomförda. Tabell 1. Sammanställning av genomförda beräkningar och jämförelser. Numrerade rutor anger att det finns en beräkning för aktuellt fall och i vilket diagram beräkningen redovisas. Gulmarkeringar motsvarar utgångsfallet. Utgångsfall Stad Position Pos A Lund Pos B Pos C Pos D Växjö Pos A Nord Syd Nord Nord Nord Nord Syd Nord Syd Nord Syd Nord Syd Nord Syd 3/4 3 3 3 Stockholm Pos A Göteborg Pos A Borlänge Pos A Luleå Pos A Varierade randvillkor Olika förhåll. i fasad Påverkan av slagregn Med slagregn 5 6 Utan slagregn 7 8 Omgivande utomhusklimat och vädersträck Omgivande inomhusklimat SMHI klimat 1994 jmf. WUFI klimat Träfasad Diffusionsöppen färg på träfasad Fasad av cementfiberskiva Fasad av skalmurstegel 9 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Utgångsfall 21 21 21 21 Ökad fuktlast 22 22 22 22 Ökad fuktlast & sänkt T 23 23 23/2423/25 WUFI 26 28 SMHI 27 29 3 oms/h 3 31 1 oms/h 3 31 3 oms/h 32 1 oms/h 32 3 oms/h 33 1 oms/h 33 Samtliga fall avser isolertjocklek 22 mm 3 oms/h 34/35 35 1 oms/h 34 Isolertjocklek [mm] Position Ökad isolertjocklek och massiv minullskiva Pos A 22 mm 2 mm 32 mm 3 mm 42 mm 4 mm 52 mm Pos Q Pos S Pos W Pos A Pos Q Pos A Pos Q Pos A 36 36 37 37 38 38 39 39 4 4 41 41 42 42 Pos Q Pos A Pos Q Pos S Pos W Pos A Pos Q Pos A Pos Q Olika konstruktioner Flöde i luftspalt vid ökad isolering Andra isoleringsmaterial Inläckage och uttorkning av fukt 3 oms/h 43 43 45 45 1 oms/h 44 44 46 46 Bara cellulosa 47 47 Minullskiva + cellulosa 48 48 Cellplastskiva + minull 49 49 51 51 Minullskiva + minull 52 52 53 53 Cellplastskiva + minull 54 54 55 55 Inget inläckage 56 56 57 57 Indragen ångspärr Minullskiva och minull 58 58 58 58 59 59 59 59 Samtliga fall är riktade mot norr Samtliga fall avser klimat för Lund 23

24

5 Utgångsfall och grundläggande förutsättningar 5.1 Utgångsfall Nedan beskrivs förutsättningar för beräkning avseende utgångsfallet. Beskrivningen avser såväl konstruktion som material och randvillkor för inne och utomhusklimat. Om inget annat anges under respektive förändring så gäller de förutsättningar som beskrivs enligt nedan. 5.1.1 Konstruktion Konstruktionen för utgångsfallet avser att efterlikna en vanligt förekommande träregelvägg för bostäder i Sverige. I och med att beräkningarna genomförs i en dimension har skikt med blandade material förenklats. I beräkningsmodellen innebär det att skiktet med 22 mm mineralullsisolering och reglar endast utgörs av mineralullsisolering samt att luftspalten med vertikala läkt endast utgörs av en luftspalt. Vidare har eventuell förekomst av lockpanel i fasadskiktet förenklats så att den endast utgörs av ett skikt om 22 mm. Träregeln i sektionsritning enligt figur 1 är i verkligheten vertikal, men är utritad för att påvisa skillnaden jämfört den endimensionella beräkningsmodellen där regeln inte kan beaktas. 1 1 22 3 22 13 1 1 22 3 22 13 Vägg från utsidan: 22 mm panel av gran Spruce radial 1. Inklusive alkydmålarfärg 2 Sd = 1 m 3 mm luftspalt 1, (inklusive läkt) 3 oms/h 3, 1 % slagregn baksida panel i luftspalten 4 1 mm vindduk 1, Sd =,2 m 22 mm mineralull 5,6 / (inklusive 22x45 mm väggreglar i verklig vägg) 1 mm ångspärr 1, Sd = m 13 mm gipsskiva 7 Figur 1. Utgångsfall. Sektionsritning av en vanligt förekommande träregelvägg i Sverige och en beräkningsmodell av den samma samt materialval för utgångsfallet. (1. IBP) (2. Nevander, L E., 1994) (3. Hägerstedt, O., 211 E) (4. BSR/ ASHRAE 1P) (5. IEA Annex 24, 1996) (6. Paroc, 22) (7. Krus, M., 1996) 5.1.2 Utomhusklimat Utomhusklimat för utgångsfallet avser klimat för Lund och är hämtat från WUFIs standardklimatfiler för svenska orter. Valet av Lund för utgångsfallet baseras på att det erfarenhetsmässigt är svårast att klara kraven för RF krit i Skåne och västkusten samt tillgången på klimatdata för tester med annat klimat än WUFIs standardklimat (Hägerstedt, O., 213 A). WUFIs befintliga klimatfiler baseras på svenskt klimat som justerats i syfte att skapa ett normalår utan perioder som varit extremt varma, kalla, fuktiga eller torra för perioden 1995 25. Under verkliga år kan olika former av extrema perioder förekomma, vilket också måste beaktas vid dimensionerande beräkningar. 25

5.1.3 Inomhusklimat Inomhusklimatet för utgångsfallet är baserat på standard EN 13788 (EN 13788, 21). Inomhustemperaturen är satt till 2 C enligt WUFI standardvärde. Fuktklass 2 är använd med avseende på fukttillskott. Detta motsvarar en fuktlast om 4 g/m 3 vid utomhustemperaturer under C. Notera att fukttillskottet varierar beroende av brukaren. I flerbostadshus är fukttillskottet normalt lägre än 4 g/m 3 men betydligt högre kan förekomma i enskilda fall (Bagge, H., 211). 5.1.4 Övriga randvillkor och förutsättningar för beräkningsmodell Nedan redogörs för förutsättningar och värden som används som indata i beräkningsmodellen, WUFI 5., utöver det som redovisats i föregående rubrik. Förutsättningarna redovisas i punktform med eventuell efterföljande kommentar. Se även ytterligare information i WUFI 5. manual (WUFI). Väderstreck Norr. Om inverkan från slagregn bortses så är normalt norrfasader dimensionerande väderstreck då dessa utsätts för minst solstrålning och därför också blir kallast. Andra förutsättningar kan råda för till exempel skalmurstegelfasader. Lutningen på vägg grader. Byggnadens höjd Låg byggnad upp till m. Max m hög byggnad antas vara vanligast förekommande för trähus. Regnbelastning R1 =, R2 =,7 s/m. Visar hur mycket regn som träffar fasaden. Standardvärden WUFI (WUFI). Värmeövergångsmotstånd yttre yta,588 m 2 K/W. Standardvärde WUFI och ligger också nära svenska standardvärde Rse =,4 m 2 K/W (WUFI) (EN 13789, 27). Värmeövergånsgmotståndet anses vara vindberoende. Sd värde för utvändig yta m. Motståndet (Sd värdet) beroende av färg är ansatt som ett tunt skikt i fasadpanelen. Sd värde anger hur ångtätt ett material är och anges i enheten meter. Andra enheter på ångtäthet förekommer, bland annat, μ [ ], Z [s/m] och δ [m 2 /s]. Absorptionstal för kortvågig strålning mot utvändig yta,67. Avses motsvara röd färg Emissionstal för långvågig strålning,9. Standardvärde WUFI (WUFI). Explicit strålningsbalans på, WUFI standardvärden. Terräng, kortvågig reflektionsgrad,2, Terräng långvågig emissivitet,9, Terräng långvågig reflektion,1, Molnindex,66 (WUFI). Absorptionstal för regnvatten,7. Konstruktionens lutning. Standardvärde WUFI (WUFI). Värmemotstånd inre yta,125 m 2 K/W. Standardvärde WUFI och ligger dessutom nära svenska standardvärdet Rse =,13 m 2 K/W (WUFI) (EN 13789, 27). Sd värde invändig yta m. Inverkan av invändigt ytskikt, tapet eller målarfärg, bedöms försumbar då badrum eller andra våtrum inte studeras. Begynnelsetemperatur i byggnadsdelar Startvärde satt till 17 C. Resultaten avser år fem från start vilket gör att inverkan av begynnelsevillkor har upphört. Begynnelseförhållanden för vatteninnehåll i respektive skikt är satt till: kg/m 3 fasadpanel, 8 kg/m 3 gipsskiva samt kg/m 3 övriga material. Resultaten avser år fem från start vilket gör att inverkan av begynnelsevillkor har upphört. Numeriska parametrar enligt WUFI standardinställningar (WUFI). Beräkningen genomförs för en period om fem år med beräkningsstart i januari. För WUFIs befintliga klimatfiler upprepas klimatet således fem gånger. Det femte året används sedan i studien för vidare analys. Syftet är att konstruktionen inte ska påverkas av begynnelsevillkor samt ge en möjlighet att upptäcka eventuell fuktlagring på årsbasis. För det enstaka fallet med SMHI uppmätt klimatdata är varje år unikt. 26

5.2 Fuktkritiska positioner För att verifiera vilken eller vilka positioner, djup, som är mest fuktkritiska, det vill säga närmast att överskrida RF krit genomförs en beräkning för flera olika positioner i utgångsfallet. För att begränsa studiens omfattning fokuseras därefter på de positioner som är närmast att överskrida RF krit. Positionerna benämns fortsättningsvis RF kritisk position. Fyra positioner för utgångsfallet studeras. Positioner utanför vindduken studeras inte närmare eftersom RF krit får överskridas i dessa områden. Detta innebär att mögelpåväxt accepteras i utanför vindduken. (BBR 18) Studerade positioner specificeras enligt nedan och redovisas i figur 2. Observera att inverkan av träreglar inte beaktas i beräkningsmodellen. A. I mineralull/ utsida träregel, innanför vindskyddet långt ut i konstruktionen. B. Mitt i mineralull/ mitt på träreglar. C. Långt in i mineralull/ insida träregel, direkt på utsidan av ångspärren. D. I gipsskivan direkt innanför ångspärren. A B C A B C D D 1 1 1 1 22 3 22 13 22 3 22 13 Figur 2. Position A, B, C och D utgör studerade platser/ djup i avseende för att se vilka av dessa som är eller kan anses vara fuktkritiska. 5.2.1 Resultat fuktkritiska positioner Diagram 3 redovisar beräknad RF för utgångsfallet i position A, B, C och D samt RF krit. Diagram 4 redovisar beräknad RF i utgångsfallet för position A och hur mycket RF överskrider RF krit vid respektive tidpunkt. I diagram 4 redovisas också temperatur i position A samt varaktighet. 27

RF i positionerna A, B, C och D 95 85 Relativ fuktghet [%] 75 65 55-5 5 15 2 25 3 35 4 45 Position A Position B Position C Position D RF kritisk Diagram 3. RF jämfört med RF krit för position A, B, C och D. RF för position A (turkos), position B (brun), position C (lila), position D (grön) samt RF krit (röd). RF position A Relativ fuktighet [%] 4 3 2 1 1 1 14 13 12 1 4 3 2 - -2-3 RF RF över RF kritisk RF kritisk pga T T Diagram 4. RF jämfört med RF krit i position A. Beräknad RF (turkos), RF krit (röd), temperatur (mörkblå), RF över RF krit (lila). 28