Stockholm vs New York Glastaket spricker! Nima Sanandaji 2011-09-09
Sammanfattning Kvinnorna har spräckt glastaken. Så är åtminstone fallet i amerikanska storstäder som New York, Los Angeles och Chicago, där unga heltidsarbetande singelkvinnor kommit ikapp och rentav gått om jämnåriga heltidsarbetande singelmän i inkomst. I denna rapport jämför vi utvecklingen i Stockholms län med den i delstaten New York. Är den trend där unga kvinnor alltmer tar sig fram påtaglig också i Sverige? I USA är det tydligt att kvinnors framsteg är fokuserad till storstäderna. Medianinkomsten för samtliga heltidsarbetande singelkvinnor mellan 20-64 år i landet är sex procent lägre än männens. I delstaten New York är gapet hälften så stor, bara tre procent. I åldrarna 20-29 år är inkomstgapet bara fyra procent nationellt. Unga singelkvinnor i delstaten New York som arbetar heltid har samma medianinkomst som motsvarande grupp av män. Andra studier har funnit att lönegapet är till kvinnornas fördel, om man bara studerar storstaden New York och inte hela delstaten med samma namn. Även i Sverige spelar åldern stor roll. Medianinkomsten för samtliga heltidsarbetande kvinnor är 15 procent lägre än männen. Bland 20-29 åringar är gapet enbart elva procent. I Stockholms län är lönegapet dock bara marginellt lägre än i resten av landet. Däremot minskar lönegapet bland framförallt de unga betydligt snabbare i Stockholms län. Om trenden sedan 1990 håller i sig kommer heltidsarbetande kvinnor mellan 20-29 år i Stockholms län att ha samma medianinkomst som männen år 2021. I resten av landet kommer glastaken att spräckas först år 2035 om trenden håller i sig. Anledningen till att unga kvinnor i amerikanska storstäder kunnat spräcka glastaken är att de i större utsträckning än män utbildar sig. Denna fördel gör att kvinnorna kan balansera ut faktorer som gynnar män, som exempelvis fler arbetade timmar. Även i Sverige utbildar sig kvinnor i större utsträckning än män. Däremot är utbildningspremien ovanligt låg i Sverige,
framförallt inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. En studie från OECD har funnit att utbildningspremien i genomsnitt är hela 15 gånger så hög för amerikanska kvinnor jämfört med svenska kvinnor. Anledningen till att utbildning lönar sig så lite för just kvinnor i Sverige beror på att många arbetar inom offentlig sektor, där det ibland kan vara så att den som utbildar sig faktiskt därmed får lägre förväntad livsinkomst än den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Ett konstruktivt sätt att skapa utvecklingskraft i dessa yrken, och möjliggöra för kvinnor att i större utsträckning få utdelning för sin utbildning, är att öppna upp traditionell offentlig sektor för företagande och konkurrens. Reformer som banar väg för unga kvinnor att utnyttja sitt försprång inom utbildning kommer leda till att glastaken snabbare kan spräckas i Sverige.
Glastaken har spräckts på andra sidan Atlanten Inte bara i tv-serien Sex and the City, utan också i verklighetens New York lyckas många unga kvinnor nå långt i sina karriärer. Nyligen rönte Andrew Beveridge stor uppmärksamhet kring hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor utvecklats i staden. Beveridge, som forskar i demografi vid Queens College i New York, jämförde medianlönen för heltidsarbetande män och kvinnor i åldrarna 21-30 år. År 1970 tjänade kvinnorna i snitt 19 procent mindre än männen. Hela lönegapet hade dock försvunnit år 2000. Fem år senare var lönegapet åter synligt, denna gång till kvinnornas fördel. Nu tjänade de unga kvinnorna 17 procent mer än de unga männen. I genomsnitt var kvinnornas medianinkomst 5 000 dollar högre per år än männens. 1 Trenden hade dessutom spridit upp sig i åldrarna. Heltidsarbetande kvinnor mellan 31-40 år tjänade inte mer än, men dock lika mycket, som männen. 2 Figur 1. Unga kvinnors inkomst som andel av mäns i New York Källa: Gotham Gazette. Medianinkomsten för heltidsarbetande singelkvinnor mellan 21-30 visas som andel av motsvarande grupp av män. 1 Gotham Gazette (2007). 2 New York Times (2007).
Utvecklingen är inte unik för New York. Det visade sig att unga kvinnor gått om männen i inkomst också i andra storstäder som Los Angeles, Chicago, Minneapolis och Boston. I Dallas fanns det största lönegapet till kvinnornas fördel, där de tjänade 20 procent mer än männen. 3 En studie av Reach Advisors, som forskar om konsumenttrender, har visat att trenden med framgång för unga kvinnor spridit sig också till medelstora städer. I denna analys jämfördes inkomsterna för ensamstående kvinnor utan barn i åldrarna 22-30 med motsvarande grupp av män. 4 Det framkom att unga kvinnor tjänade mer än unga män i 147 av USA:s 150 största städer. Den största skillnaden fanns i Atlanta, där kvinnornas inkomster var 21 procent högre än männens. 5 Är den trend där unga heltidsarbetande kvinnor kommit ikapp männen unik för de amerikanska storstäderna, eller är den också synlig i Sverige? För att undersöka den frågan studeras i denna rapport inkomsten för heltidsarbetande män och kvinnor i storstadsregionerna Stockholm respektive New York. 3 Ibid. 4 Att inkomsterna för singelpersoner jämförs beror på att familjeinkomster rapporteras in i offentliga amerikanska undersökningar. Därför är det svårare att jämföra den individuella inkomsten för män och kvinnor som bor tillsammans. 5 Time (2010) och Wall Street Journal (2010).
Stockholm vs New York Utifrån data från SCB är det möjligt att studera inkomsterna för heltidsarbetande unga i Stockholms län. Däremot saknas data för enbart Stockholms stad. Eftersom länet innehåller såväl tätbefolkade områden som mindre förorter är det mera rättvisande att jämföra med hela delstaten New York snarare än bara storstaden med samma namn. Som visas i tabell 1 hade heltidsarbetande kvinnor i snitt 15 procent lägre medianinkomst än heltidsarbetande män i Sverige. Bland personer i åldrarna 20-29 år är gapet något mindre, elva procent. Både män och kvinnor tjänar något mer i Stockholms län än i övriga landet, men könsgapet är bara marginellt lägre i länet. Tabell 1. Inkomster i Sverige (SEK/år) heltidsarbetande Kvinnor Män Kvinnors inkomst som andel av mäns Hela Sverige 20 64 år 270 500 318 000 85 Hela Sverige 20 29 år 240 700 271 200 89 Stockholms län 20 64 år 298 400 355 300 84 Stockholms län 20 29 år 258 600 286 900 90 Källa SCB. Arbetsinkomst för personer som arbetade heltid. Data baseras på genomsnitt för åren 2006-2008. Medianvärden anges. I tabell 2 visas inkomsten för heltidsarbetande singelhushåll i USA. I hela landet är kvinnornas medianinkomst sex procent lägre än männens, medan den bara är tre procent i delstaten New York. Unga heltidsarbetande kvinnor har en medianinkomst som är fyra procent lägre än männens i USA. I delstaten New York är däremot de unga kvinnornas medianinkomst lika hög som för män i samma ålder. De studier som tidigare refererats till visar att unga kvinnor i staden New York inte bara kommit ikapp, utan också under senare år gått om män i inkomst. När statistik för hela
delstaten jämförs är dock inkomsten samma för de unga kvinnorna som de unga männen. Vad beror det på? Förklaringen kan ligga i att fenomenet med att kvinnor gått om män är fokuserat till storstäderna. Delstaten New York innehåller också många som bor i mindre orter, vilket förändrar utfallet något. En lika relevant fråga är vad man kan dra för slutsatser av jämförelsen mellan Sverige och USA? Det faktum att könsgapet är betydligt mindre i USA än i Sverige förklaras delvis av skillnad i urval av statistiken. Det är nödvändigt att studera singelhushåll i USA för att jämföra kvinnors och mäns inkomster på ett bra sätt, då makars inkomster tenderar att sammanblandas i amerikansk statistiken. I Sverige tas dock inte data fram på ett bra sätt för singelhushåll. En förklaring till att skillnaden är betydligt större i Sverige än USA kan vara att könsgapet generellt sett är lägre bland just singelhushållen. Tabell 2. Inkomster i USA (USD/år) heltidsarbetande singelhushåll Kvinnor Män Kvinnors inkomst som procent av mäns Hela USA 20 64 år 31 000 33 000 94 Hela USA 20 29 år 25 000 26 000 96 Delstaten New York 20 64 år 36 000 37 000 97 Delstaten New York 20 29 år 30 000 30 000 100 Källa: US Census. Data utgår ifrån ensamstående kvinnor och mäns inkomst, då inkomster i USA till skillnad mot Sverige räknas sammanlagd för hushållet och därmed annars inkluderar makens inkomst. Genomsnittlig arbetsinkomst under de senaste tolv månaderna anges för samtliga samt för heltidsarbetande (personer som arbetar minst 40 timmar per vecka). Data baseras på genomsnitt för åren 2006-2008. Medianvärden anges.
Även om statistiken för USA och Sverige inte är identisk visar den på intressanta trender. I såväl USA som i Sverige är inkomstskillnaden betydligt lägre bland de unga än bland hela befolkningen. En viktig förklaring är att många unga kvinnor inte har bildat familj och/eller skaffat barn. Effekten av att kvinnor i större utsträckning än män tenderar att fokusera på att ta hand om familj och barn, och därmed får mindre tid över för karriären, är därför svagare bland de unga. Att könsgapet är mindre bland de unga kan också reflektera en generationsskillnad, där skillnaden i karriärambitioner eller strukturella hinder i vägen för jämställdhet är mindre bland den nya generation som slår sig fram på arbetsmarknaden. En tydlig skillnad mellan USA och Sverige är att könsgapet bara marginellt är lägre i Stockholms län än övriga landet, medan den är klart lägre i delstaten New York jämfört med övriga USA. Utvecklingen i New York överraskar inte. Runtom världen är kvinnors framsteg relaterat till urbaniseringsvågen. Det är framförallt i storstäderna som alltfler kvinnor medvetet satsar på sina karriärer, i många fall samtidigt som de väljer att skaffa barn och familj först när de etablerat en god karriär. 6 Hur kommer det sig då att denna effekt inte är synlig i Stockholms län? Som visas i nästa avsnitt visar en mera noggrann analys att könsgapet de senaste tjugo åren faktiskt har minskat som snabbast bland unga kvinnor i Stockholms län. Om utvecklingen fortsätter kan glastaken i Stockholm spräckas på samma sätt som i New York. 6 Se exempelvis Hymowitz (2007).
Tidsfråga innan glastaken spräcks? Det generella könsgapet bland heltidsarbetande är bara marginellt lägre i Stockholms län än i resten av Sverige. Betyder det att Stockholm till skillnad mot New York och andra storstäder inte erbjuder ovanligt goda förutsättningar för karriärsugna kvinnor att komma ikapp männen i inkomst? En djupgående analys visar att könsgapet bland heltidsarbetande var marginellt större i Stockholms län än i resten av landet år 1990, för att sedan minska till samma nivå som i resten av landet. Utvecklingen illustreras i figur 2. Figur 2. Könsgapet bland heltidsarbetande 20-64 år Källa SCB. Arbetsinkomst för personer som arbetade heltid. Kvinnors medianinkomst anges som procentandel av mäns medianinkomst.
Som visas i figur 2 var könsskillnaden också bland de unga större i Stockholms län än övriga landet 1990. Sedan dess har den minskat till samma eller lägre nivå. 7 Ifall de senaste 20 årens trender håller i sig kan de unga kvinnornas inkomster i Stockholms län förväntas komma ikapp de unga männens till år 2021. I resten av landet kan de unga kvinnorna förväntas komma ikapp först 2035 ifall de senaste 20 årens trend fortsätter. Figur 2. Könsgapet bland heltidsarbetande 20-29 år Källa SCB. Arbetsinkomst för personer som arbetade heltid. Kvinnors medianinkomst anges som procentandel av mäns medianinkomst. I samhällsdebatten framförs ofta bilden att det är omöjligt för kvinnor i Sverige att spräcka glastaken. Mycket riktigt är det sant att kvinnor, bland annat på grund av diskriminering och 7 För år 2009 var könsgapet bara fem procent i Stockholms län. Eftersom data för unga kvinnor i Stockholm bygger på relativt litet urval är det dock viktigt att vara försiktigt med för stark betoning av enskilda datapunkter. Statistiken för kvinnor i åldrarna 20-64 år bygger på ett urval av ca 5 000 kvinnor i riket för varje år och ca 1 300 kvinnor i Stockholms län. Bland 20-29 åringar är urvalet mindre, ca 500 i hela riket och 150-200 i Stockholms län för varje år.
kanske framförallt på grund av färre arbetade timmar på grund av större ansvar för familjen och annorlunda val av yrken, i genomsnitt inte når lika långt i sina karriärer. Däremot visar statistiken att kvinnor i Stockholms region faktiskt har högre inkomster än män i flertal yrken. SCB anger kvinnors löner som andel av mäns för 175 olika yrken i Stockholms region. 8 Bland 29 av dessa yrken är kvinnors löner något högre eller lika högt som mäns. Bland ytterligare 54 av yrkena är lönegapet maximalt fem procent bland könen. Som visas i tabell 3 finns den största löneskillnaden till kvinnors fördel bland skol- och utbildningskonsulenter, där kvinnorna tjänar nio procent av männen. Därefter följer speciallärare, butikskassörer och biljettförsäljare samt chefer för mindre enheter inom vård och omsorg. Det är samtidigt fel att tro att alla faktorer talar till mäns fördel. Även om kvinnor fortfarande arbetar färre timmar i snitt än män, och oftare arbetar inom offentlig sektor där karriärmöjligheterna är mer begränsade, har nämligen unga kvinnor börjat utbilda sig mer än unga män. 8 Källa SCB:s databas.
Tabell 3. Yrken där kvinnor tjänar mer än män i Stockholms region Yrke Kvinnors lön som andel av mäns Lärare i estetiska och praktiska ämnen 101 Socialsekreterare och kuratorer 101 Platsförmedlare och arbetsvägledare 101 Bokförings och redovisningsassistenter 101 Vaktmästare m.fl. 101 Grundskollärare 101 Idrottstränare, professionella idrottsutövare 101 m.fl. Akutsjuksköterskor m.fl. 101 Psykologer m.fl. 101 Säkerhetsinspektörer m.fl. 102 Flygvärdinnor m.fl. 102 Övrig vård och omsorgspersonal 102 Biblioteksassistenter m.fl. 103 Behandlingsassistenter m.fl. 103 Barnskötare m.fl. 103 Frisörer, hudterapeuter m.fl. 103 Förskollärare och fritidspedagoger 104 Fritidsledare m.fl. 104 Demonstratörer, uthyrare m.fl. 104 Chefer för mindre enheter inom vård och 105 omsorg Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 106 Speciallärare 108 Skol och utbildningskonsulenter m.fl. 109
Hur väl belönas kvinnors akademiska framsteg? Två förklaringar brukar lyftas fram till varför ambitiösa kvinnor i amerikanska storstäder har lyckats komma ikapp och gå om männen i inkomst. En förklaring är att de unga kvinnorna i många fall ännu inte skaffat barn och familj, och därför kan satsa medvetet på karriären. En annan förklaring är att kvinnor i alltstörre utsträckning kommit att utbilda sig i relation till män, vilket som ger dem en fördel på arbetsmarknaden. År 1970 var det fortfarande något vanligare att män i 20-31 års ålder hade examen från högre utbildning än kvinnor i samma ålder. Tio år senare hade kvinnorna marginellt gått om. År 2005 hade 36 procent av de unga kvinnorna och bara 23 procent av de unga männen tagit ut examen från högre utbildning. 9 I Sverige har en liknande trend skett, där kvinnor kommit att dominera bland studentkåren. En majoritet på sex av tio som påbörjar högskolestudier är kvinnor i Sverige. 10 I Stockholms Universitet, KTH och Handelshögskolan i Stockholm är exempelvis nära 35 000 kvinnliga studenter registrerade jämfört med bara drygt 29 000 manliga. 11 Dessutom är det betydligt vanligare att kvinnor klarar av de utbildningar som de påbörjar. Den så kallade examensfrekvensen bland kvinnor uppskattas till 72 procent av Högskoleverket, jämfört med bara 53 procent hos män. Kvinnors examensfrekvens är också något högre inom enskilda utbildningar. Medan 68 procent av de kvinnor som läser till civilingenjör tar ut examen gäller det bara för 62 procent av de män som påbörjar samma utbildningar. 12 9 Gotham Gazette (2007). 10 SCB (2008). 11 Egen beräkning baserat på enkel summering av antalet registrerade. I praktiken bör siffran vara något överskattat då vissa är registrerade på fler än ett lärosäte. Källa: SCB (2010). 12 Högskoleverket (2009).
Den kvinnliga dominansen är huvudsakligen framträdande på korta och medellånga utbildningar. 13 Män söker sig i större utsträckning till utbildningar som leder till välbetalda karriärer inom exempelvis teknik och naturvetenskap. Kvinnor söker sig till utbildningar inom humaniora, media, vård och skola, som i regel leder till mindre välbetalda karriärer. 14 Att kvinnor tjänar mindre på sina utbildningar har samtidigt en tydlig koppling till svensk politik. Sverige präglas överlag av en relativt låg utbildningspremie, vilket innebär att enskilda individer inte ökar sin inkomst lika märkbart som i andra industriländer genom valet att utbilda sig. Denna utbildningspremie är anmärkningsvärt låg för kvinnor. OECD genomför årligen beräkningar på hur mycket individer kan öka sin livsinkomst genom valet att läsa på universitet. Beräkningarna inkluderar inkomstbortfallet från de år som individen studerar, höjd livsinkomst tack vare studier samt studieavgift och studielån. Trots att utbildningar är skattefinansierade i Sverige är incitamenten för utbildning ovanligt låga i Sverige. I den rapport som släpptes 2009 estimerades den genomsnittliga mannen i Sverige som klarade en universitetsutbildning därmed öka sin livsinkomst med 18 800 amerikanska dollar, mindre än en fjärdedel av genomsnittet för de 21 jämförda OECD-snittet på 82 000 amerikanska dollar. 15 13 Högskoleverket (2008). 14 Skolverket (2006). 15 Köpkraftsjusterade dollar anges. För år 2010 beräknades utbildningspremien för kvinnor och män till ca 31 000 respektive 52 000 dollar i Sverige. Det motsvarade 34 respektive 36 procent av snittet för de länder som inkluderades i studien. Anledningen till att siffrorna skiljer sig såpass är att en annan diskonteringsränta har använts i beräkningarna. I 2010 års beräkningar antas att 100 kronor idag är lika mycket värda som 103 kronor nästa år, medan det i 2009 års rapport antas att de är värda 105 kronor nästa år. Utbildning innebär att individen frångår inkomster idag och tar på sig lån för att öka sin frmatida inkomst. Ju lägre diskonteringsränta som antas, desto lägre kommer därför incitamenten till utbildning att vara. Källa: OECD (2009) och OECD (2010).
Belöningen för kvinnor att utbilda sig var något lägre i det genomsnittliga landet, ca 52 000 dollar under livstiden. I Sverige var den ovanligt låga 5 100 dollar, alltså bara en tiondel så högt som genomsnittet. I USA var utbildningspremien som jämförelse nära 170 000 dollar för män (nio gånger högre än i Sverige) och drygt 75 000 dollar för kvinnor (15 gånger högre än i Sverige). 16 I sammanhanget är det inte så märkligt att unga heltidsarbetande kvinnor i New York kan komma ikapp män tack vare sitt försprång i utbildning, medan unga heltidsarbetande kvinnor i Stockholm fortfarande inte kommit ikapp trots sitt övertag i utbildning. Hur kommer det sig då att många kvinnor i Sverige inte får dra full nytta av sina utbildningar på arbetsmarknaden? 16 OECD (2009).
Den låga utbildningspremien i Sverige Som bland annat en offentlig utredning har framhållit sammanhör den låga utbildningspremien för kvinnor med att en stor del av gruppen arbetar inom den offentliga sektorn. Till skillnad mot den privata sektorn är utbildningspremien i offentlig sektor liten, och har faktiskt periodvis minskat. 17 Kvinnor som arbetar inom offentlig sektor upplever, beroende på utbildningsnivå och val av utbildning, antingen en liten eller rentav en negativ utbildningspremie. Premien är däremot positiv för de kvinnor som arbetar inom privat sektor. 18 Dessutom är lönespridningen i offentlig sektor begränsad, framförallt för kvinnor. Den lägsta lönespridningen i Sverige finns för kvinnor som arbetar i kommunal sektor. 19 Eftersom kvinnor i kommunal sektor har begränsade möjligheter att genom egen prestation påverka den egna lönen minskar incitamenten till karriärutveckling. Svaret på varför unga kvinnor i Stockholm ännu inte spräckt glastaken kan alltså ligga i den låga utbildningspremien för kvinnliga akademiker i Sverige, som i sin tur relaterar till att många av de yrken som kvinnor utbildar sig till omfattas av offentliga monopol som minskar individens nytta med utbildning. 17 le Grand, Szulkin och Tåhlin (2001). 18 Gidehag m.fl. (2003). Beräkningar av livstidsinkomster på http://www.hogskolekvalitet.se/ visar också att de som läser högre utbildningar för yrken som exempelvis sjuksköterska och bibliotekarie, vilka är kvinnodominerade utbildningar, tjänar mindre än flera grupper som istället för universitetsstudier arbeta efter gymnasiet. Utbildningspremien är däremot positiv för utbildningar till exempelvis arkitekt, som också har hög andel kvinnliga studenter men riktar sig mot privata arbetsgivare. 19 Medlingsinstitutet (2010).
En annan förklaring kan vara att de kvinnor som arbetar i offentlig sektor har svårt att påverka sina löner, som är mycket sammanpressade. Därmed minskar incitamenten till karriärutveckling. För att bana väg för kvinnors framsteg kan det därför vara konstruktivt att krossa det fullt synliga politiska glastaket, genom att öppna upp kvinnodominerade utbildningar för ökad konkurrens. Tidigare erfarenheter pekar på att löneutvecklingen för offentligt anställda mycket riktigt kan ökat genom övergång till privat drift. 20 En rapport från IFAU har slagit fast att "[d]et är troligt att särskilt sjuksköterskelönerna i Sverige tidigare i hög grad hölls tillbaka av den centraliserade lönebildningen, som innebar att lönekonkurrensen begränsades. Den decentralisering som ägt rum med allt större inflytande för lokala förvaltningar (och bolag) samt flera vårdaktörer har brutit upp den tidigare strukturen och ökat konkurrensen på arbetsmarknaden för sjuksköterskorna. En rimlig hypotes är att denna utveckling i hög grad bidragit till den snabba löneutvecklingen för sjuksköterskor i förhållande till andra grupper." 21 Ökade inslag av privata aktörer har, genom att bryta upp offentliga monopol och skapa en mera decentraliserad lönesättning, lett till snabbare löneutveckling för kvinnodominerade grupper i offentlig sektor. De kvinnor som utbildar sig till exempelvis sjuksköterskor kan tack vare den ökade konkurrensen på sitt arbete få större nytta av sin utbildning. Rapporten från IFAU avslutas konstaterandet att: "Man kan också se det som att den decentralisering av lönebildningen som ägt rum i landstingssektorn inneburit en jämställdhetsvinst som går utöver de faktorer som diskuterats ovan. Vi tror att sådana förändringar av marknadsstrukturen som ägt rum inom vårdsektorn är 20 Kreicbergs och Oreland (2009). 21 Calmfors och Richardson (2004).
en mer effektiv metod att utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män med likvärdiga arbeten än lagstiftning." 22 En annan studie har jämfört löneutvecklingen bland anställda inom vård, omsorg och skola där verksamheten har övergått från offentlig till privat drift. Analysen indikerar att övergången leder till en förbättrad löneutveckling för de anställda, jämfört med anställda i verksamheter som förblir i offentlig regi. En viktig förklaring kan vara effektivare drift till följd av privatisering och konkurrens, vilket möjliggör ökat löneutrymme. 23 Ifall utbildningspremien för kvinnor inom traditionella offentliga yrken inte höjs, eller om mönstret att kvinnor oftare söker sig till vårdande yrken inom offentlig sektor inte ändras, kan inkomstgapet mellan karriärsugna kvinnor och män bestå också i Stockholms län. En anledning till varför Sverige överlag har en låg utbildningspremie är att statsskatten och värnskatten leder till att de högsta marginalskatterna blir ovanligt höga. Den generella utbildningspremien kan höjas genom att dessa skatter reformeras eller avskaffas. För kvinnor kan framförallt en förändring av den första brytpunkten för statlig skatt vara relevant, då många kvinnor med högre inkomster når upp till statsskatten men inte till den andra nivån värnskatten. Om offentlig sektor öppnas upp för företagande och konkurrens kan däremot en utveckling ske där heltidsarbetande unga kvinnor i Stockholm inte bara kommer ikapp männen i inkomst, utan rentav utnyttjar sitt föresprång i utbildning och går om dem. Sverige har mycket att tjäna på en sådan "jämställdhetsvinst". I Stockholm liksom i New York är unga kvinnor i karriären en resurs som bör tas tillvara. 22 Oreland (2010). 23 Ibid.
Referenser Calmfors L och K Richardson (2004). "Marknadskrafterna och lönebildningen i landsting och regioner", rapport 2004:9, IFAU. Gidehag R, E Hernell, H Olsson och M Söderqvist (2003). "Den offentliga lönefällan", Svenskt Näringsliv. Gotham Gazette (2007). No Quick Riches for New York s Twentysomethings, juni. Högskoleverket (2008). Universitet & Högskolor Högskoleverkets årsrapport 2008, le Grand, C, R Szulkin och M Tåhlin (2001). "Lönestrukturens förändring i Sverige", i "Välfärd och Arbete i Arbetslöshetens Årtionde", SOU 2001:53. Hymowitz, K.S. (2007). "The New Girl Order", City Journal. Högskoleverket (2009). "Mått för genomströmning i utbildning på grund- och avancerad nivå", Rapport 2009:29. Kreichbergs J och Oreland C (2009). "Nyföretagande inom den offentliga sektorn - ett lyft för kvinnor", Svenskt Näringsliv. Medlingsinstitutet (2010). "Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?". New York Times (2007). For Young Earners in Big City, a Gap in Women s Favor, 2007-08-03. OECD (2009). "Education at a glance 2009: OECD indicators". OECD (2010). "Education at a glance 2010: OECD indicators".
Oreland, C (2010). Övergång till privat drift inom offentlig sektor Högre lön för den anställde, Ekonomisk Debatt nr 5. SCB (2008). Utbildningsstatistisk årsbok 2008. SCB (2010). "Utbildningsstatistisk årsbok 2011". Skolverket (2006). "Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval", rapport nr 287. Time (2010). "Workplace Salaries: At Last, Women on Top", 2010-09-01. Wall Street Journal (2010). "Young Women's Pay Exceeds Male Peers", 2010-09-01.