Program. för översiktsplan Gävle stad. Samrådshandling



Relevanta dokument
Program. för översiktsplan Gävle stad. Antaget Handling av Kommunfullmäktige. Antaget program

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf


Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Hagforsstrategin den korta versionen

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

Statistik frågeställningar ÖP2030

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Parkeringsstrategi 1(5)

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Hållbar framtid i Nacka

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

LIVSKVALITET KARLSTAD

Gottsundaområdet Planprogram

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Landsbygdsutveckling i ÖP

Stora Höga med Spekeröd

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Regional, översiktlig och strategisk planering

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

Regionala och lokala mål och strategier

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Översiktsplan Gävle kommun år 2030

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Visionen- vad jag tycker är bra

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

DEN GODA GRÖNA STADEN

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa

En stad medarbetare. En vision.

Guide till HELSINGBORG

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Översiktsplan 2014 Populärversion

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Landvetter. 18 december 2018

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Miljökonsekvensbeskrivning

Program för parkeringar

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Transkript:

Program för översiktsplan Gävle stad Samrådshandling 30 augusti 30 september 2005

Foto - stora bilden t v: Ewa Salmi

Hur vill du att Gävle ska se ut om 20 år? En stad för alla, som ständigt utvecklas. Kan det bli möjligt? I detta Program för översiktsplan Gävle stad har vi samlat vision, inriktningsmål och förslag till prioritering för hur vår framtida stad kan växa fram. Allt det som behövs för att måla bilden av Gävles möjligheter i framtiden. Vi har utgått från det som är och det vi redan vet: Gävles historia och karaktär, dagens trender, vad gävleborna tycker om sin stad och sådant som händer i omvärlden. Så nu vill vi veta vad tycker du? Läs igenom programmet och fundera: Är detta rätt färdriktning för oss gävlebor och Gävle stad? Är vår vision också din? Tycker du att utbyggnaden av staden ska riktas inåt, mot havet och mot kollektivtrafikstråken? Finns det viktiga inriktningsmål vi har glömt? Vill du ändra något, eller lägga till? Välkommen med dina skriftliga synpunkter före den 30 september 2005. Tillsammans skapar vi utveckling för Gävle stad! Med vänlig hälsning Carina Blank Kommunalråd

Foto, stora bilden: Mia Larsson

Innehåll Inledning 6 Framtidsbild år 2025 7 Vision för Gävle stad år 2025 Förutsättningar 8 Hållbarhet Gävle igår och idag Trender Vad tycker gävleborna? Planeringsförutsättningar Inriktningsmål 12 En stad med identitet 13 Levande stadskärna 14 En attraktiv stad att bo i 15 En grön och blå stad 16 Mångsidigt näringsliv 18 Ett hållbart transportsystem 20 Centrum för regionen 22 Det framtida Gävle 24 Var ska vi bygga? Bygg inom den centrala staden Bygg längs kollektivtrafikstråk och infartsvägar Bygg ut staden med vattenkontakt Bygg på den tätortsnära landsbygden Bygg ut orter på kommunens landsbygd Vad händer sen? 31

6 Inledning Mark används för många olika ändamål och när förändringar sker påverkas ofta många människor under lång tid. Planeringens mål är att beslut i markanvändningsfrågor ska fattas med goda kunskaper om förutsättningar och konsekvenser. Då får vi en god livsmiljö. Översiktsplan Översiktsplanen är kommunens långsiktiga verktyg för att visa hur mark och vatten bör användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen behandlar frågor som; var ska vi bygga, var ska nya vägar dras fram, var och hur ska vi skydda och utveckla intressanta områden och hur ska staden på lång sikt utvecklas. Översiktsplanen ska fungera både som vision, handlingsprogram och beslutsunderlag för kommunen och andra myndigheter i frågor som rör planering, bygglov och resurshushållning. Program Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) säger att förutsättningarna och de bakomliggande motiven till en plan ska framgå. Det är därför vanligt att översiktsplanearbetet inleds med att inriktningen bestäms i ett program. Programmet anger alltså färdriktningen som översiktsplanen ska konkretisera. Programmet ska: redovisa den politiska viljan och ange mål som ska uppnås genom planeringen göra en första avvägning mellan olika intressen ge möjlighet att i ett tidigt skede få in kunskap och synpunkter från berörda och allmänhet innan kommunens ställningstaganden är allt för låsta ange förutsättningar för kommande planering Tidplan Den 26 januari 2004 tog kommunfullmäktige beslut om att inleda arbetet med en ny översiktsplan i två etapper. Först en för staden och en senare för hela kommunen. Under våren 2004 påbörjades arbetet. Underlag togs fram för näringsliv, trafik, kulturmiljö, naturvård/grönstruktur och boende. Under hösten 2004 inleddes arbetet med att ta fram program för översiktsplan Gävle stad. Ett tidigt samråd hölls under januari och februari 2005 med öppna frågor till gävleborna om vad de tycker om Gävle. Under hösten 2005 ska programmet ut på samråd för att få in synpunkter från alla berörda. Efter att alla synpunkter är behandlade kan programmet antas i kommunfullmäktige. När programmet är antaget inleds arbetet med att ta fram översiktsplanen för Gävle stad. Det arbetet beräknas pågå under 2006 och 2007. Därefter fortsätter arbetet med att ta fram en översiktsplan för övriga delar av kommunen. Här är vi nu! Arbete Dialog Arbete Dialog Arbete Dialog Förslag Program Programsamråd Beslut Förslag till översiktsplan Översiktsplan Samråd Översiktsplan Översiktsplan Utställning Beslut Godkänt program Antagen översiktsplan

7 Framtidsbild år 2025 Målet med stadsplanering är att skapa en väl fungerande stad.staden ska vara en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad där människor har goda förutsättningar att leva och verka. För att förtydliga viljan med planeringen i Gävle har en vision och framtidsbild för Gävle stad år 2025 tagits fram. Vision för Gävle stad år 2025 Gävle är en attraktiv och hållbar stad som uppskattas av stolta gävlebor och nöjda besökare. Gävle är en stad för alla. Stadens liv kännetecknas av öppenhet, omtanke och rika sociala kontakter. Staden utvecklas resurssnålt och miljöanpassat. Gävles väl kända parker, alléer, åar och havskontakt ger staden dess identitet. Historien går att följa i byggnader och gatunät. Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna med kommersiell och kulturell mångfald. Gävle erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner sig hemma i de väl fungerande stadsdelarna. Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten. Gävles mångsidiga näringsliv blomstrar och utvecklas där universitetet, teknikparken och hamnen är viktiga motorer. Alla ser Gävle som en bra stad att leva och verka i. I Gävle är man inte beroende av bil. Det finns goda möjligheter att säkert ta sig fram kollektivt, till fots eller med cykel. Personer och gods transporteras miljövänligt och effektivt. Gävle är navet i regionen för kunskap, kultur, handel och service. Gävle är en knutpunkt för transporter med bil, tåg och båt. Arlanda ligger nära och Gävle hamn är en av de viktigaste hamnarna i Östersjöområdet. Det är lätt att pendla till eller från Gävle.

8 Förutsättningar Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av vår stad. Nya idéer bör utgå från den stad vi redan har samt viljan att växa och de trender som märks i samhället idag. Programmet ligger till grund för arbetet med flera befintliga program och policys i kommunen, som lokala miljömål, folkhälsoprogram, tillväxtprogram, Vision 2010, etc. Utifrån dessa har vi sedan försökt formulera mål som är viktiga för översiktsplanearbetet. Hållbarhet Att sträva efter ett hållbart samhälle är en grundläggande förutsättning i allt planeringsarbete. I programmet hanteras hållbarhet integrerat med övriga frågor för att genomsyra hela programmet t ex i vision och inriktningsmål. Hållbarhet kan innebära olika saker för olika människor. En ofta använd beskrivning av hållbar utveckling är den som gjordes av Brundtland-kommissionen: att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Konkret i samhällsutvecklingen innebär det bl a att vi måste vara flexibla i våra strukturer och bättre utnyttja förnyelsebara resurser. Hållbarhet är att klara av att möta varierade behov, varaktighet över tiden, klara flitig användning och varierade påfrestningar. Delar ska vägas samman till en helhet som svarar mot en efterfrågad kvalitet. Utvecklingen är något vi själva kan påverka. En medveten utveckling leder till ett samhälle med önskade kvaliteter, inget bara blir. I programmet finns hållbarhet med i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gävle igår och idag Gävle har utvecklats under många hundra år av många människor till en stad där folk trivs. Det är den staden vi kan bygga vidare på och förbättra. Det är i den staden gävleborna känner igen sig. Gävle är Norrlands äldsta stad, belägen vid havet och Gavleån. Fisket, närheten till skogen, järnet och stålet skapade förutsättningar för en stadsbildning. Järnet blev efterhand allt mer eftertraktat runt Östersjön samtidigt som varuhandeln expanderade. Skeppsbyggandet utvecklades och den lilla medeltida fiskebyn blev en hamnstad. Omkring 1850 kom industrialiseringen av Gävle igång på allvar. Genom import av t ex kaffebönor och kryddor, samt export av järn- och skogsprodukter skapade handels- männen tillväxt i staden. Gävle blev en av Nordens ledande varvsstäder. Under 1900-talet fram till 1970-talet fortsatte tillväxten, varefter Gävle antar andra skepnader som Kulturstad, Idrottsstad och Samhällsbyggarstad. Lantmäteriverket och Statens Byggforskning lokaliseras hit, Ericsson satsar på mobiltelefoni, Högskolan flyttar in i f d I 14:s regemente med mera. Gävle utvecklas. Gävles geografiska läge med närhet till både storstad och fjäll är fördelaktigt för både arbete och fritid. Även vädermässigt ger läget fördelar med fyra tydliga årstider. Parkstaden - Rutnätsstaden Norrlands kuststäder var alla en gång trästäder med oregelbundna medeltida gatumönster. De brann ned och byggdes upp igen till stenstäder med raka kvarter. Gävles senaste stora stadsbrand 1869 ledde till flera förändringar i stadsbilden som är karaktäristiska för Gävle idag. Kvarteren norr om ån byggdes upp enligt renässansens geometriska rutnätsplan. De nya esplanaderna realiserdes efter förebilder från Paris med praktfulla byggnader. Förutom Rådhusesplanaden finns flera fina parkrum i Gävle som Stadsträdgården/Boulognerskogen, Skogskyrkogården, Fjärran Höjder och Holmsundsparken. Gävles senare bostadsområden I Gävle märks efterkrigstidens stadsbyggnadskvalitéer genom gruppering av flerfamiljshus med rymliga bostadsgårdar mot sydväst, parker och radhusbebyggelse samt trafikseparering med parkstråk för gående och cyklister m m märks främst i Bomhus, Olsbacka och Sörby med 1940-, och 50-talets byggande. Gröna parkstråk som skiljer kvartersgrupper och stadsdelar ifrån varandra. 1960-70-talens miljonprogram i Gävle exemplifieras bäst av Sätra där en central tanke är det gröna parkstråket, med skolor och service intill. Under 80-talet byggdes många småhus i ytterområdena och många flerfamiljshus inne i centrala Gävle, som uppmärksammades lite extra av bomässan Bo88. Under 90-talet minskade bostadsbyggandet och det byggdes mest friliggande småhus i privat regi. Gävles landmärken Gästrikland är platt och orienteringspunkter i landskapet består ofta av teknisk infrastruktur som silobyggnaden på Alderholmen och radio-/tv-masten i Ersbo. Gävles geografiska läge mellan Mälardalen och Norrland är fördelaktigt för både arbete och fritid. Landmärken i staden är i huvudsak byggnader med stark egen karaktär som Råd-

9 huset i esplanaden, Heliga Trefaldighetskyrkan vid Kvarnparken och Staffanskyrkan på Brynäs. I grönskan som kantar Gavleån finns ett antal intressanta byggnadsverk tillkomna under 1900-talet som Konserthuset (1998), Strömvallen (1923) och Högskolan, f d I 14 (1908). Gävle präglas även av barriärer av både positiv och problematisk karaktär; det vackra årummet, den livsviktiga järnvägen, det livligt trafikerade stråket Parkvägen Rv80 och E4:an. Befolkning och näringsstruktur Gävleborna blir långsamt fler och passerade under senhösten 2004 92 000 personer. Arbetslösheten ökar och ligger över riksgenomsnittet. Gävle har blivit en pendlarstad med 7 000 in- och 6 000 utpendlare varje dag. Näringsstrukturen är fördelad som riket i övrigt med en liten övervikt inom vård/omsorg, offentlig förvaltning och byggverksamhet. Trender Vad som händer i samhället påverkar planeringen. Det är viktigt att ta hänsyn till befolkningssammansättning och beteende. Hur dessa ser ut varierar från tid till tid. Hur det kommer att se ut i framtiden är ovisst, men vissa trender är möjliga att se. Vi får en allt äldre befolkning, den etniska mångfalden ökar liksom det materiella välståndet. Vi bor på allt större yta per person och antalet singelhushåll ökar. Många kan idag välja en livsmiljö med gott boende, god service och bra förutsättningar för uppväxt och utbildning. Närhet till släkt och vänner är också faktorer som blir allt viktigare. Efterfrågan på natur- och parkområden ökar. I och med att acceptansen för längre pendlingsavstånd ökar och kommunikationerna förbättras blir valet av boendemiljö viktigare. Mycket pekar på att företagen lägger stor vikt vid tillgången på rätt utbildad arbetskraft i sina lokaliseringsbeslut. Och när människor prioriterar sitt boende högt tvingas företagen flytta till de platser där arbetskraften vill bo. Resandet i samhället ökar. Både arbetspendling, fritidsresor, bilresor till handel samt godstransporter ökar. I och med att biltrafiken ökar så minskar inte utsläpp eller störningar från trafikbuller trots bättre teknik. Idag är det inte de stora industrierna som står för de stora utsläppen utan vår livsstil genom val av bostad, transporter och fritidssysslor. Läs mer om aktuella trender i Trender, diskussionsunderlag, daterat 2005-03-02, Gävle kommun. Esplanaden, ett av Gävles centrala parkområden.

10 På frågan om vilka Gävles värdefullaste miljöer är hamnade Boulognerskogen högst upp på listan. Andra värdefulla miljöer är Gavleån, Hemlingby, Bönan, Gamla Gefle, Konserthuset, Centrum, Stortorget, Havet, Alderholmen, Högskolan, Esplanaden, Teatern, Valls Hage, Gavlerinken och Norrlandet. Planeringsförutsättningar Vissa antaganden om framtiden måste göras för att kunna fortsätta planeringen. Hur många invånare har staden om 20 år? Vad tror vi om utvecklingen av trafiken m m? Hur många bor i varje hushåll? Centralbron i Gävle Vad tycker gävleborna? Under våren 2005 frågade Gävle kommun gävleborna om vad de tycker om sin stad. En frågeutställning fanns på plats i Gallerian Nian och frågorna fanns också på kommunens hemsida. 1542 personer svarade och lämnade 9252 tankar om Gävle nu och i framtiden. De inkomna synpunkterna har påverkat materialet i programmet och kommer sätta sin prägel på fortsatt planeringsarbete. Nedan följer korta slutsatser. Läs mer i 9252 tankar om Gävle kommun eller i arbetsmaterialet Jag saknar havet. Enligt gävleborna så är det bästa med Gävle att det är nära till mycket och att staden är lagom. Parkerna, kulturlivet, affärerna och utbudet, naturen, cityfesten, idrottslivet och läget är andra saker många uppskattar. Det gävleborna saknar i Gävle är havet, busstrafik, handelsutbud i centrum och i stadsdelarna, ungdomsaktiviteter, stadsliv, bra utnyttjad Gavleå och arbetstillfällen. Vad gävleborna värdesätter i sitt boende är framför allt närhet, trygghet samt lugn och ro. Om 20 år vill och tror gävleborna att Gävle är en storstad, en sjöstad och har större centrum. Planeringsfolkmängd Kommunens ambition och vision är att Gävle kommun ska växa och ha 102 000 invånare år 2025. Framräkningen av befolkningen till 102 000 invånare är ett mellanalternativ av två planerade befolkningsökningar. Dels Vision 2010 där målet är 100 000 invånare år 2010. Och dels följden av de senaste årens utveckling som ger 95 000 invånare år 2025. Läs mer i Förslag till planeringsfolkmängd 2004-2015 med utblick mot 2025. Antaget i KS 2004-06-17 159. Antal bostäder I översiktsplaneringen för Gävle stad antas att befolkningen ökar med 10 000 invånare samt att vi får cirka 5 000 fler hushåll till år 2025. För att klara denna utveckling behöver det i översiktsplanen finnas beredskap för 7 000 8 000 nya bostäder. Detta ställer krav på tydliga strategier för var och hur dessa bostäder ska byggas. Både programmet och översiktsplanen ska svara upp med inriktningar för hur bebyggelsen ska lokaliseras och utformas. I programmet finns vägledning i Visionen på sidan 7 och i Inriktningsmålen på sidan 12-23. Trafik För att kunna planera framtidens gatunät måste vi känna till vad dagens gatunät tål. En uppskattning av hur stora trafikflödena kan bli i framtiden bör göras för att se var i trafiknätet det kan bli problem. En prognos för trafiken år 2015 och år 2025 har tagits fram Trafikuppräkning för Översiktsplan Staden, PM 05-03-18 Gävle kommun. Prognosen visar att dagens gatunät inte klarar av den ökning som kan förväntas. Problemen kan lösas med t ex trafikdämpande åtgärder och nya gator.

11 Gävle Teater

12 Inriktningsmål Hela programmet anger färdriktningen för hur Gävle stad ska utvecklas. Inriktningsmålen är ett sätt att beskriva framgångsfaktorer som behövs för att få en positiv och efterfrågad utveckling. Målen gäller dels kommunens utveckling i stort och dels mer konkreta mål som översiktsplanen ska behandla. Inriktningsmålen ska styra planeringen mot en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad där människor har goda förutsättningar att leva och verka. Inriktningsmålen börjar med ett kort utdrag från visionen. Sedan följer de inriktningsmål som stödjer visionen. Under varje inriktningsmål redovisas aktiviteter eller åtgärder som krävs för att målet ska uppfyllas. Berggrenska gården vid Gavleån.

13 En stad med identitet Gävles väl kända parker, alléer, åar och havskontakten ger staden dess identitet. Historien går att följa i byggnader och gatunät. Bakgrund Det är ett mänskligt behov att känna igen sig. Kopplingen till kända platser och detaljer i staden är betydelsefull för stadens identitet. Kulturmiljöer och identitetsskapande värden stärker en stads attraktionskraft och karaktär. De hjälper till att marknadsföra staden och gör att människor som bor i eller besöker staden trivs. Människor behöver mötas. Mötesplatser förbättrar det sociala livet, gör staden mer attraktiv, stärker stadens identitet och skapar trygghet. Ett varierat utbud av aktiviteter i staden för alla intressen och åldrar är också viktigt. Inriktningsmål Stadens karaktär och kulturmiljövärden stärker Gävles identitet och attraktionskraft Att stadens karaktärsdrag tydliggörs. I ÖP: Identifiera och säkerställ viktiga karaktärsdrag. Att viktiga befintliga kulturmiljöer förvaltas samt att ny stadsbyggnad och arkitektur utformas modernt och med god gestaltning genom medveten planering. I ÖP: Identifiera och säkerställ stadens viktiga kulturmiljöer. Ökad kunskap och samarbete om kulturmiljö och karaktärer inom kommunen samt med fastighetsägare och allmänhet. Att längs kusten skapa och ta tillvara möjligheter till kulturupplevelser och turism. I ÖP: Förstärk sambandet mellan staden och havet. Att de vägrum som utgör entréer till staden ges en omsorgsfull utformning och bidrar till en positiv och välkomnande bild av staden. Gävle har fina större anläggningar och byggnader för kultur, idrott och fritid Att det finns en medveten planering för byggnader och anläggningar till kultur- och idrottsaktiviteter. I ÖP: Reservera områden för framtida anläggningar, nya och kompletteringar. Att nya och kompletterande anläggningar och byggnader lokaliseras så att både nya och redan etablerade verksamheter stärks. Att anläggningarna är tillgängliga och lokaliserade med bra kommunikationer. Stadens offentliga rum ger förutsättningar för spännande möten och evenemang En utveckling av området kring Gavleån, från Valls Hage och ut till havet, till att bli ett sammanhängande stråk för rekreation, möten och aktiviteter. I ÖP: Reservera område längs ån. Mötesplatser som stöder stadens sociala liv. En tydlig utveckling och underhåll av stadens torg, parker och å-rum för rekreation, handel, evenemang, kultur och restauranger som är attraktiva året om. Alla offentliga rum är tillgängliga för alla.

14 Levande stadskärna Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna med kommersiell och kulturell mångfald. Bakgrund Stadskärnan är gävlebornas vardagsrum. Här vistas många gävlebor dagligen och det är ofta hit besökare kommer. Det är därför viktigt att Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna. Det behövs utrymme för ett varierat utbud av boende, arbetsplatser, kultur, nöje, handel och aktiviteter. Inriktningsmål Gävle har en trygg stadskärna med ett varierat utbud som lever dygnet runt, året om Att förutsättningar finns för ett varierat utbud av kul tur, nöjen, aktiviteter och handel i stadskärnan. Att kommunen och centrums övriga aktörer arbetar aktivt för att ständigt förbättra utbudet. Attraktivt boende i centrum. I ÖP: Möjliggör fler bostäder i stadskärnan Aktivt arbete med att försköna och förbättra stadskär nans offentliga rum och öka känslan av trygghet. I ÖP: Peka ut och säkerställ områden En fortsatt utveckling av torghandeln. Stadskärnans stråk och större mötesplatser är attraktiva och sammanbundna; Stortorget, Drottninggatan, Esplanaden, Årummet och Södra Kungsgatan Medveten planering av stadskärnans utbredning och funktion (stråk som är kommersiella, gröna eller för kommunikation.) I ÖP: Definiera och stärk stadskärnan. Samverkan mellan stadskärnans olika aktörer. Stadskärnan är tillgänglig för gods- och persontransporter med bil, men framkomligheten prioriteras för kollektivtrafik, fotgängare och cyklister Framkomlighet med bil i centrum men på gåendes och cyklisters villkor. En välplacerad centrumhållplats med god framkomlig het för buss. I ÖP: Reservera område God tillgänglighet till välplacerade centrala parke ringar. En effektiv varudistribution genom t ex tydliga lastga tor för den tunga varutrafiken eller samordnad distribution med samlad omlastning till mindre for don. I ÖP: Reservera område för omlastningscentral.

15 En attraktiv stad att bo i Gävle erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner sig hemma i de väl fungerande stadsdelarna. Bakgrund Ett attraktivt boende är viktigt för utvecklingen av Gävle. Många söker en livsmiljö med ökade krav på service- och utbildningsmöjligheter. Arbete styr allt mindre valet av bostadsort. Valet av bostad blir ofta valet av identitet och social position. Detta gör att efterfrågan på speciella boendemiljöer och kategoriboende ökar. Inriktningsmål Gävle erbjuder boende med olika karaktärer och kvaliteter som passar människor i alla åldrar och med olika behov och intressen Planklar mark för bostäder i: centrala lägen vattennära lägen lantliga lägen kulturmiljöer goda kommunikationslägen för särskilda behov Att centralt belägna hamn- och verksamhetsområden omvandlas till moderna och spännande bostadsområ den där så är möjligt t ex Gävle Strand, Alderholmen. I ÖP: Definiera omvandlingsområden och klara ut inriktning. Att tätortsnära landsbygd med närhet till vatten ut vecklas där så är möjligt I ÖP: Identifiera och säkerställ intressanta områden. Att bostadsområden har närhet till natur- eller park områden Gävles nya och gamla bostadsområden utvecklas och kompletteras till attraktiva väl fungerande stadsdelar Ny kompletterande bebyggelse med olika upplåtelse former i alla stadsdelar. I ÖP: Reservera mark Integrerade stadsdelar gällande boende, struktur och befolkningssammansättning. Att stadsdelarna har identitet att vara stolt över. Att ny bebyggelse anpassas till befintlig omgivning så att attraktivitet och kvalitet bibehålls eller ökar. Närhet till den dagliga servicen. När service finns på längre avstånd kompenseras det genom bra kollektiv trafik och goda gång- och cykelförbindelser. Skapandet av nya bostäder sker genom resurssnålt och miljöanpassat byggande Att möjlighet till byggande på tidigare använd mark eller att omvandling av befintliga byggnader utnyttjas I ÖP: Definiera omvandlingsområden Nyttjande av befintliga tekniska försörjningssystem. Närhet till kollektivtrafik. Utveckling och förtätning av stadskärnan. Att husen placeras och utformas efter omgivningen. Att de naturliga förutsättningarna tas till vara t ex genom sol- och jordvärme samt läförhållanden för att minska energianvändningen. Att hållbara och flexibla energisystem nyttjas och energieffektivisering eftersträvas. Kretsloppsanpassade VA-lösningar som är lämpliga för de lokala förhållandena. Miljöanpassade dagvattenlösningar som upplevs som en tillgång i närområdet.

16 En grön och blå stad Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten. Bakgrund I Gävle finns en grönstruktur som förser stadens invånare med flera sorters parker och naturområden. Staden har idag en stark parkkaraktär med områden som Rådhusesplanaden och Boulognerskogen. Åarna, Gavleån och Testeboån, går som blå band genom staden och förstärker skönheten och upplevelsevärdet i våra natur-, park- och stadsmiljöer. Motionsspår och skidanläggningar ligger i gränsen mellan stad och natur. Gävleborna har även närhet till vild natur på cykelavstånd. Det finns ett behov av grönska och vatten i närheten av våra hem, vilket är bra för folkhälsan. I Gävle strävar vi efter friska och sunda människor och miljöer. Därför är det viktigt att värdera parker, grönområden och vattenkontakt högt i utvecklingen av staden. Inriktningsmål Gävle har en karaktär av grön stad vid vatten. Invånare och besökare uppskattar de vackra parkmiljöerna året om Att havet blir tydligare i stadsmiljön. Att vattennära verksamhetsområden omvandlas, om möjligt, till sådan användning som ökar allmänhetens tillgänglighet till vattnet och gör staden mer attraktiv. I ÖP: Identifiera möjliga omvandlingsområden. Att stadens parker, grönytor och vattendrag planeras utifrån ett samband dem emellan. I ÖP: Definiera sambanden. Att stora sammanhängande grönområden bevaras i stadens närhet. I ÖP: Definiera och säkerställ värdefulla områden. Att stadens värdefulla gröna områden inte betraktas som reservmark I ÖP: Definiera och säkerställ värdefulla områden Att Gavleån är och förblir stadens pulsåder och området kring ån utvecklas I ÖP: Reservera område längs Gavleån. Att Testeboåns natur- och friluftsliv utvecklas. I ÖP: Säkerställ värdefulla områden. Utveckling av friluftsliv vid sjöar, vattendrag och kust. I ÖP: Identifiera och reservera värdefulla områden. Gävles stadsnära natur är uppskattad och biologiskt rik Att värdefulla tätortsnära mark- och vattenområden samt områden för biologisk mångfald skyddas långsiktigt. I ÖP: Definiera och säkerställ värdefulla områden. Vård och återställning av stadens viktiga vattendrag. I ÖP: Reservera områden. Allmänhetens tillgänglighet till stränder, parker och natur är god Att kopplingen mellan staden och havet förstärks. Kring Inre och Yttre fjärden samt längs Gavleån och Testeboån förbättras allmänhetens tillgång till kajer och stränder. I ÖP: Reservera områden. Utveckling av det grön-blå bandet Valls Hage- Högskolan- Boulognern-Stadsparken-Centrum- Alderholmen-Gasklockorna. I ÖP: Reservera område längs Gavleån. Gröna rörelsestråk som förbinder de centrala delarna med stadens rekreationsområden. I ÖP: Reservera områden. Natur- eller parkområden skall finnas i anslutning till skolor, daghem och äldreboenden. I ÖP: Identifiera och reservera områden. Att den fysiska miljön i stadens parker och grönområden förbättras för att öka känslan av trygghet. Det finns ett varierat utbud av platser för aktiviteter, rekreation och sport som passar alla årstider Att stadens grönytor och vattendrag kan användas för det spontana friluftslivet med fiske, skidåkning, bränn boll, bad, skridskoåkning m m. Parker och fritidsområden för sport och rekreation i varje stadsdel. I ÖP: Reservera områden. Möjligheter till rekreation, naturupplevelser och turism längs kusten Att befintliga idrottsområden tillåts växa och utveck las. Utveckling av det rörliga friluftslivet i skog, mark och på vatten som ridsport, skidor, skridskor, vandring m m.

17 Gävle kännetecknas av natur och vatten. Övre bilden t h visar Konserthuset sett från Stadsträdgården, Boulongern. Nedre bilden är från Testeboån.

18 Mångsidigt näringsliv Gävles mångsidiga näringsliv blomstrar och utvecklas där universitetet, teknikparken och hamnen är viktiga motorer. Alla ser Gävle som en bra stad att leva och verka i. Bakgrund Personalen blir viktigare för företagen. Tillgången på rätt utbildad arbetskraft får större betydelse. Framtidens framgångsrika företag kommer inte enbart konkurrera med en attraktiv arbetsplats. Personalen kräver, förutom en bra tjänst, en helhetslösning med attraktivt boende, bra skolor och meningsfull fritidssysselsättning till alla i familjen. Gävle har av tradition haft många arbetstillfällen inom industrin men har under senare tid fått en allt större andel jobb inom service- och tjänstesektorn. Regionen har jämfört med riket hög arbetslöshet och det finns färre långa utbildningar i vår region än i landet i stort. Genom att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft kan Gävle locka nya företag att etablera sig och få gamla att stanna kvar. Inriktningsmål I Gävle har det mångsidiga näringslivet goda förutsättningar att etableras, verka och utvecklas Hög beredskap med avseende på planklar mark som passar olika företags och branschers behov. Markreserver för ytkrävande verksamheter som tex industri-, transport-, magasinerings- och parkeringstät verksamhet. Att klusterbildning underlättas och utvecklas med olika inriktningar vid tex universitet, teknikpark, Gävle hamn mm Ytor för kontor i attraktiva lägen. I ÖP: Reservera mark och underlätta omvandling Samverkan mellan kommun, universitet, näringsliv, andra kommuner och regioner. Gävle har goda kommunikationer för personer, gods och information, som tillfredställer både traditionell basnäring och övrig verksamhet Effektiv infrastruktur lokalt och globalt, såväl fysiskt som digitalt. Utveckling av den fysiska infrastrukturen till huvudstadsregionen. Områden för effektiv omlastning av gods ex. Hamnen och Tolvforsskogen. Utveckling av Gävle hamn. Utveckling av järnvägen norr-, och västerut. Lokalisering av arbetsplatser görs utifrån expansionsmöjlighet och tillgänglighet för gods, personal och information samt hållbart stadsbyggande Attraktiva områden för olika typer av företag och utveckling av befintliga verksamhetsområden utifrån de förutsättningar de har: Ersbo Störande, trafikalstrande och större verksamheter. Gävle Hamn Verksamheter knutna till hamnen (yt- och lagerkrävande). Teknikparken Kunskapsintensiva företag och så kallade humanföre tag med verksamheter som knyts ihop med Teknik park och Universitet. Extern handel I Valbo köpcentrum och handelsområdet i Södra Hemlingby. Västra Kungsbäck I första hand sådan verksamhet som drar nytta av och ger nytta till Universitet och Teknikpark samt annon serar Gävle på ett bra sätt. Att transportkrävande verksamheter lokaliseras främst till områden med god anslutning till hamn, E4 och järnväg.

19 Johannes Biovärmeanläggning Gävle hamn Korsnäs Koncentration av personaltäta verksamheter till lägen med attraktiva pendlingsmöjligheter och effektiva bytespunkter eller som kan kollektivtrafikförsörjas. I ÖP: Identifiera områden och nya hållplatslägen. Blanda icke-störande verksamheter med boende. I ÖP: Definiera icke störande verksamheter. Att verksamhetsområden med dåliga trafikförutsätt ningar eller som är störande för omkringliggande bostäder omvandlas eller omlokaliseras. I ÖP: Reservera mark för omlokalisering. Alternativ användning av industrilokaler i centrala lägen. Resurssnålt stadsbyggande genom att tidigare nyttjade markområden omvandlas I ÖP: Identifiera möjliga omvandlingsområden. Att hållbara och flexibla energisystem nyttjas och energieffektivisering eftersträvas. Att befintliga tekniska försörjningssystem utnyttjas i så hög grad som möjligt. Miljöanpassade dagvattenlösningar som upplevs som en tillgång i närområdet. Gävle har god balans mellan handel i stadskärna, bostadsområden samt externa och halvexterna lägen Tydliga och välkända riktlinjer för etablering av handel i Gävle. Att stadskärnan är kommunens viktigaste och mest allsidiga mötes- och handelsplats. I ÖP: Definiera stadskärnans utbredning och funktion. Dagligvarubutiker lokaliseras i första hand till stads delscentra och i andra hand i lägen där det finns ett närområde som utgör ett lokalt underlag. Att kommunen med sitt agerande gör det möjligt att driva handel som kan bidra till att pressa priser för de boende i kommunen och regionen.

20 Ett hållbart transportsystem I Gävle är bilberoendet litet och det finns goda möjligheter att säkert ta sig fram kollektivt, till fots eller med cykel. Personer och gods transporteras miljövänligt och effektivt. Bakgrund Vi reser allt mer och längre och det transporteras mer varor. Regionerna växer och vårt långväga resande till arbete, studier och fritid ökar. Detta leder till att trafiken ökar, vilket i sin tur leder till ökade utsläpp, ökat buller och försämrad trafiksäkerhet. På senare år har begrepp som hållbart transportsystem och mobility management lanserats. Detta innebär planering, marknadsföring och samordning för att dämpa transportarbetet med bil utan att för den skull försämra möjligheterna att resa/transportera på ett effektivt och säkert sätt. Framförallt kan detta göras genom att flytta över biltransporter till andra transportmedel. Inriktningsmål Gävle har en samhällsstruktur som ger bra förutsättningar för ett hållbart transportsystem Foto: Ewa Salmi Att verksamheter och bostäder lokaliseras så att det medför ett minskat transportarbete och ger underlag för kollektiv trafik och gång- och cykeltrafik. Transportintensiva verksamheter placeras vid huvud vägnätet eller med närhet till järnväg eller hamn Personaltäta arbetsplatser placeras med närhet till kollektivtrafik Bostäder placeras med närhet till kollektivtrafik Externhandel lokaliseras till lägen med kollektivtrafik I ÖP: Redovisa stadens trafiknät. Att det erbjuds effektiv, miljövänlig och resurssnål infrastruktur för personer och gods. Bra ljudmiljö utomhus och låga bullernivåer inomhus. Att kommunens gator, torg och vägar underhålls och vårdas.