FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORRLIDEN STRAND OCH KALMAR KOMMUN

Relevanta dokument
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Antagandehandling

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

BILAGA 2 - SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING ENLIGT MILJÖBALKEN 6:16

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Miljöbedömningar av planer

Miljökonsekvensbeskrivning

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Särskild sammanställning enligt miljöbalken 6 kap 16 översiktsplan lidingö 2030

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen av fördjupning av översiktsplanen för Strömstads kommun, FÖP Södra kustområdet

Yttrande över Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Särskild sammanställning till Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Fördjupning av översiktsplanen, stadsutvecklingsplan för Haninge stad

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun

Yttrande över remiss om Lidingö stads förslag till Blåplan

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Svensk författningssamling

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar. Tillståndsprocessens nya utmaningar

Särskild sammanställning

Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Enådal 4 m.fl. (Hedmans kiosk) Plan- och genomförandebeskrivning

216 Antagande av förslag till översiktsplan för Örnsköldsviks kommun

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

Ang. kommunens samrådsförfarande för avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningar allmänt och för MKB för Hamnviken

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Detaljplan för del av Skutviken, del av Skutviken 16:5, Pumpstation GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum Sida 1 (6)

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. TÖP LIS-områden, Forshaga kommun

Särskild sammanställning, Köpings kommuns översiktsplan - Köping i framtiden

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Regional, översiktlig och strategisk planering

Vad Är En. Detaljplan? Samhällsbygnadskontoret Laholm


Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: Upprättad:

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

JIL Stockholms läns landsting i (4)

Bedömning av miljöpåverkan för

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

xtillväxt- och regionplaneförvaltningen

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Storumans kommun. Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl. Dnr: Upprättad:

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen av fördjupning av översiktsplanen för Strömstads kommun, FÖP Nordby-Svinesund

betydande miljöpåverkan

Detaljplan för Flässjum 2:52 ÄNGHEM. Samrådshandling. Upprättad SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande

Sektor samhälle och utveckling Enhet plan

Tidigare ställningstagande

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING ENLIGT MB 6 KAP 16

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 2 inledning

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

LAGA KRAFTHANDLING OMRÅDE FÖR TILLÄGGSPLANEN. Orienteringskarta

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Kunskapsstråket. En unik position

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

LAGA KRAFT. Grotorp 10:5 Vretstorp, Hallsbergs kommun, Örebro län. Ändring av detaljplan 18-VRE-50 för fastigheten /KS/31

Från berörda sakägare har inga skrivelser inkommit under granskningsskedet. Däremot kvarstår synpunkter från samrådsskedet.

Kommunledningskontoret Emma Tönnerfors Sidan 1 av 5 Planarkitekt

SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING

Gottsundaområdet Planprogram

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Underlag för planuppdrag

Stadsbyggnadskontoret hade ingett ett utlåtande: Härefter beslöt byggnadsnämnden med ändring av kontorets förslag:

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager)

Transkript:

Handläggare Datum Ärendebeteckning Elena Bäcklund 2011-12-12 KS 2007/00663 0480-450085 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORRLIDEN STRAND OCH KALMAR KOMMUN Särskild sammanställning enligt 6 kap 16 miljöbalken När planen har antagits skall kommunen i en särskild sammanställning redovisa, med stöd av vad som föreskrivs i miljöbalken 6:16, och punkterna 1-4 om miljöbedömning av planer och program, följande: hur miljöaspekterna har integrerats i planen hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats skälen till att planen antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför Underlag De inkomna yttrandena under samrådstiden 2009-06-25 till 2009-11-30 samt under utställningstiden 2011-04-15 till 2011-06-15 har bemötts och kommenterats i kommunens Samrådsredogörelse daterad 2011-04-05 respektive Utlåtandet daterat 2011-12-12. Samtliga inkomna synpunkter finns i sin helhet att tillgå på kommunledningskontoret. 1. Hur miljöaspekterna har integrerats i planen Den fördjupade översiktsplanen för Norrliden Strand är en del i Kalmars pågående förnyelse, med mål att staden ska växa och förstärka sin roll som regionstad. Utgångspunkten är att förädla en stadsdel som ligger vid Kalmarsund och där det finns ett etablerat centrum. Norrliden Strands identitet ska tydligt framgå med en stark stadsdelskärna där gammalt och nytt vävs samman till en bärkraftig helhet. Miljöaspekter har integrerats i hela planprocessen och genomsyrar översiktsplanen. Samtidigt är den fördjupade översiktsplanen ett strategiskt dokument för den framtida utvecklingen. Den presenterar fyra strategier för parker och rekreation, bebyggelse, kust och vatten samt trafik och tillgänglighet. Planen visar på vägar framåt, men inte på konkreta lösningar. Samtliga strategier är verktyg för att nå en hållbar utveckling. Omvandlingen av Norrliden Strand ska ske med ett långsiktigt perspektiv. Fokus ligger på kulturell hållbarhet med människan i centrum. Den fördjupade översiktsplanen syftar till att höja kvaliteten i befintlig bebyggelsemiljö. Tillkommande bebyggelse kan därigenom dra nytta av redan utbyggd infrastruktur vilket innebär en hushållning med material och gjorda investeringar. Förtätningen innebär ett ökat befolkningsunderlag, vilket förbättrar förutsättningarna för en god kollektivtrafikförsörjning och tillgång på offentlig och kommersiell service. Genom förtätning av befintlig stadsmiljö möjliggörs dessutom ny bebyggelse utan att tidigare oexploaterad mark utanför staden behöver tas i anspråk. Kommunledningskontoret Mark och planeringsenheten Adress, Box 611 39126 Kalmar Besök Rådhuset Tel 0480-45 00 00 vx 0480-450058 elena.backlund@kalmar.se

2 (5) Särskilt viktigt för den hållbara utvecklingen av stadsdelen är utformningen av gemensamma miljöer för aktiviteter kring kultur, idrott och lek samt mötesplatser. Planen har därför ett stort fokus på att vidareutveckla och höja kvaliteterna i stadsdelens centrummiljö och i grönområdena. Samtidigt innebär förtätningen att en viss andel grönområden kommer att tas i anspråk. De ekologiska förutsättningarna i området utgör en viktig utgångspunkt för omvandlingen. Det kustnära läget innebär både möjligheter och utmaningar att hantera som förväntade klimatförändringar, vattenkvalitet och biologisk mångfald. Med ett ekologiskt tänkande skapas en mer robust stadsdel med bra mikroklimat och ett rikt biologiskt system. Målsättningen är att förbättra den ekologiska situationen genom ett ökat inslag av vatten och en utveckling av en mer sammanhängande grönstruktur. Dagvattnet ska renas genom öppna vattenstråk och fördröjas i befintliga och nyanlagda dammar. Dessa åtgärder förväntas förbättra vattenkvaliteten i kustvattnet. Vidare föreslås vattengenomströmningen vid Svartö förbättras genom att öppna upp sundet. Kommunens inriktning är att Kalmar ska bli en cykelstad och att betydligt fler ska åka kollektivt. En sådan satsning får positiva miljökonsekvenser såväl för luft och vatten som för miljön i dess helhet. Den fördjupade översiktsplanen för Norrliden innebär fler bostäder i bra kollektivtrafikläge. Med ökat befolkningsunderlag finns underlag för en högre turtäthet och lättillgängliga hållplatser med högre komfort vid till exempel Norrliden centrum. Möjligheten till flexibuss och en framtida spårväg lyfts, men studeras vidare i nästkommande skeden. Planen förbättrar tillgängligheten genom ett utbyggt gång- och cykelvägnät. Detta gör det mer attraktivt att välja cykeln till kusten, till omgivande rekreationsområden samt till Kalmar centrum och andra närliggande stadsdelar. Cykelns framkomlighet prioriteras framför bilens, genom sänkta hastigheter och säkra trafikkorsningar 2. Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats Sammantaget har den fördjupade översiktsplanen tagits emot väl hos myndigheter och politiker och till stor del även av allmänheten. Detta stärker dess vikt att vara ett drivande dokument för utvecklingen av stadsdelen. Genom hela planprocessen har en bred dialog förts med olika aktörer i vilken många röster har kommit till tals och många känslor angående föreslagen omvandling har ventilerats. Den fördjupade dialogen inleddes tidigt i projektet, augusti 2008, med den s.k. designdialogen. Designdialogen är en form av tidigt samråd i workshopsform, där olika aktörer gemensamt formulerar vision och önskad utveckling av området. Designdialogen pågick under hösten och vintern 2008-2009. Med utgångspunkt av designdialogens resultat fortsatte det formella översiktsplanearbetet i arbets-, referens-, och styrgrupper inom kommunen och ledde fram till ett samrådsförslag. Utifrån inkomna synpunkter i samrådet reviderades planen. Ambitionen var att förtydliga planens helhetsgrepp och samtidigt göra en avvägning inom olika delområden med mål att få en bättre balans mellan byggda och gröna ytor. Detta arbete gjordes med hjälp av ytterligare dialogmöten tillsammans med referensgrupper med boende och intressenter i området. Arbetet pågick under 2010. Planen har även diskuterats med kommunens invånare i samband med den s.k. översiktsplaneturnén runt om i kommunen under utställningstiden april juni 2011. Som framgår av de särskilda handlingarna Samrådsredogörelse, daterad 2011-04-05, respektive Utlåtande, daterat 2011-12-12, har kommunen i dessa sammanfattat alla inkomna synpunkter och kommenterat dessa. Kommunen har också angett hur synpunkterna beaktats och hur planen ändrats till följd av inkomna synpunkter. Hur samrådet praktiskt och konkret bedrivits med inbjudningar, annonser, möten, hemsidor och mottagande av inklusive vidare spridning av synpunkter

3 (5) från allmänheten finns utförligt beskrivet i utlåtandet sid 2. Resultatet av den utökade dialogen med workshop finns sammanfattat i text och bild. Detta material är tillgängligt hos kommunen. I samrådsskedet redovisade konsekvensbeskrivningen framförallt en avgränsning av viktiga miljöfrågor. Dessa utvecklades till utställningsskedet då planförslagets konsekvenser beskrevs mer utförligt. De ändringar som konkret har gjorts i översiktsplanen till följd av bl. a. miljökonsekvensbeskrivning och inkomna synpunkter är framförallt följande: Minskad andel bebyggelseytor för att ge en bättre balans mellan det byggda och det gröna. En vidare bearbetning av Norrlidsvägens karaktär och bebyggelse. En grön koppling till Ljusstaden. Enighetens väg har flyttats till ett nordligare läge. Koppling mellan Norrlidsvägen och Fasanvägen har utgått. Dessutom har planen förtydligats vad gäller: Grönområdenas kvalitet. Kommunen tydliggjorde sin prioritering av fem attraktiva parkoch rekreationsområden i stadsdelen. Planens konsekvenser för naturvärdena. Motionsslingans bevarande och utveckling. Dagvattenfrågor och vattenkvalitet samt åtgärder för att förbättra denna. Trafikalstring till följd av planerad utbyggnad. Föreslagna strukturer för olika trafikslag. Stadsdelen ska ha ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät och kollektivtrafik som är lättillgänglig och har god turtäthet Strandskyddsregler och vad dessa innebär för planens genomförande. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll allmänt och procedur Det är i huvudsak endast länsstyrelsen som haft synpunkter på själva miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Även andra har dock haft synpunkter på sakfrågor som berör miljökonsekvensbeskrivningen, t.ex. ianspråktagandet av grönytor. Innehållet i en MKB till en översiktsplan regleras i miljöbalkens 6 kap 11-18 och 22 Miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program på så sätt att MKB ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till bland annat bedömningsgrunder och aktuell kunskap, planen eller programmets innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse samt att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter och åtgärder. Eftersom planen är strategisk och inte ger färdiga lösningar så kan miljökonsekvensbeskrivningen i detta planeringsskede mer upplysa om risker och vilka överväganden och utredningar som måste göras för att undvika betydande miljöpåverkan i de kommande stegen t ex vid detaljplaneringen. 3. Skälen till att planen antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden Nollalernativet - Nollalternativet innebär en framskrivning av tillståndet i miljön och speglar en trolig utveckling om planförslaget inte antas eller genomförs. I ett sådant läge finns ingen översiktsplan som ger vägledning, inga visioner eller strategier för Norrliden Strands utveckling. Då antalet invånare i Kalmar förväntas fortsätta att öka finns ett fortsatt behov av bostadsutbyggnad. Utan en utbyggnadsstrategi kommer denna utbyggnad att ske oplanerat. I översiktsplanen görs ett antagande om vilka konsekvenser en sådan utbyggnad kan innebära.

4 (5) Alternativt utvecklingsförslag - Samrådsförslaget till översiktsplan samt den slutliga översiktsplanen utgör två olika utbyggnadsstrategier. Samrådsförslaget innebar en större förtätning med en större bostadsutbyggnad. Detta skulle innebära fler invånare och därmed bättre underlag till service och kollektivtrafik. Samtidigt innebar förslaget ett större ianspråktagande av grönområden och därmed mindre andel grönmark per invånare. Det aktuella utvecklingsförslaget - För att nå en så hållbar utveckling som möjligt har kommunen därför valt att gå vidare med det slutliga utformningsalternativet, som bedöms ge en balanserad utbyggnad av stadsdelen som bibehåller befintliga värden och utvecklar nya. Den andel grönmark som tas i anspråk för ny bebyggelse bedöms uppvägas av den samhällsnytta som den föreslagna utvecklingen av området innebär. 4. Åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. I planens konsekvensbeskrivning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) anges översiktliga miljökonsekvenser. Dessa blir ett underlag för vilka tänkbara konsekvenser som behöver tas upp i kommande detaljplaner och tillståndsprojekt. Allmänt om uppföljning I bl. a. Boverkets handbok Miljöbedömning för planer och program en vägledning (Boverket mars 2006) sägs att det kan vara svårt att i detta skede exakt ange hur uppföljning och övervakning ska ske. Uppföljning av översiktsplanen kan ske genom integrering och samordning av den miljöövervakning som förekommer av andra orsaker och med fördel kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem, vilket är lämpligt inte minst av ekonomiska skäl. Uppföljning kan även ske i efterföljande detaljplaner eftersom det i alla detaljplaner ska göras en s k behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan. Detta kan gälla t ex utbyggnad av bostäder och verksamhetsområden eller omläggning av trafiksystem och vägar. För de projekt eller ärenden som kräver MKB finns möjlighet att tydligare beskriva vilken uppföljning som bör ske och hur den kan genomföras. Befintliga miljöövervakningssystem kan behöva ses över eller kompletteras med ytterligare aspekter, t ex mätpunkter, tidpunkter, mer frekvent mätning, fotografering av staden från vissa frekventerade eller trafikerade platser etc. I miljöbalken finns också regler för verksamhetsutövarens ansvar för kontroll och tillsyn. Uppföljningen bör ske i återkommande perioder och i synnerhet varje gång översiktsplanen ska aktualiseras, d v s varje mandatperiod. Det som ska följas upp är enbart den negativa och betydande miljöpåverkan som genomförandet avser. Specifika uppföljningsåtgärder i varje särskilt fall kan också tas med och anges vid konkrettillståndsprövning och genomförande eftersom det med ett mer detaljerat underlagsmaterial är möjligt att bättre och tydligare bedöma miljökonsekvenserna och därför också ange relevanta åtgärder för uppföljning. Detta kan gälla t ex förekomst och/eller förändring av viss fauna eller flora samt påverkan på de hydrologiska systemen. Den långsiktiga uppföljningen bör garantera en återkommande rapportering eftersom det kan dröja flera år efter genomförande innan betydande miljöpåverkan uppstår. Exempel är klimatef-

5 (5) fekter av de stigande havsnivåhöjningarna samt sådana kumulativa effekter som kan resultera i att ett tröskelvärde passeras varvid ytterligare utbyggnad kan ge så stor negativ miljöeffekt att betydande miljöpåverkan uppstår. Uppföljning av Norrliden Strand Sammanfattningsvis har kommunen bedömt att planen med sin utformning kommer att minimera tänkt negativ miljöpåverkan och att uppföljningen därför borde kunna begränsas till det följande: 1. Hur mycket grönmark som tas i anspråk. Detta följs upp i samband med detaljplanläggning. 2. Huruvida kvalitetshöjande åtgärder i kvarvarande grönområden genomförs. Detta följs upp i samband med detaljplanläggning. 3. Modulering och beräkning av dagvattenmängder för detaljutformning av lokalt omhändertagande av dagvatten. Detta följs upp i samband med detaljplanläggning. Kommunen har även för avsikt att ta fram skötselplaner för Krafslösadämmet och ytterligare planerade dämmen. Dessa bör innehålla en provtagningsplan, som visar om reningseffekten är tillräcklig. 4. Vattenkvalitet. Samtliga vattenfrågor i anslutning till Norrliden Strand kommer att tas upp i kommande och pågående arbete med tematiskt tillägg för vatten i översiktsplanen. Vattenfrågorna styrs av Vattendirektivet och miljökvalitetsnormerna och bevakas sedan i kommande detaljplaner. I detta arbete genomförs återkommande kontroller och uppföljning av vattenkvaliteten. I samband med aktualitetsprövningen av översiktsplanen, d.v.s. en gång per mandatperiod, görs en sammanställning och utvärdering av de frågor som följts upp vid detaljplanläggningen. Vid utvärderingen dras slutsatser och lärdomar om föreslagna åtgärder genomförts, om de var tillräckliga för att minimera miljöpåverkan och vad som skulle kunna ha gjorts bättre. Om det behövs och är möjligt vidtas ytterligare åtgärder för att minimera negativ miljöpåverkan. Enligt miljöbalken ska den Särskilda sammanställningen offentliggöras genom anslag av protokollet och hållas tillgänglig exempelvis på kommunens hemsida samt i stadshuset och på stadsbiblioteket under 2 månader efter att protokollet anslagits. Samtidigt ska de informeras med vilka samråd skett enligt miljöbalken 6:16 pkt 4, 2 st jämfört med 6:14 samma lag. Med ledning av ovanstående föreslås kommunstyrelsen besluta att godkänna den Särskilda sammanställningen som sin egen och informera om denna enligt reglerna i miljöbalken. Kalmar 12 december 2011 Elena Bäcklund projektledare