Utmaningar och en internationell utveckling

Relevanta dokument
Bioenergiklustret i Västnyland

Regeringens klimat- och energisatsningar

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Professor Peter Lund Tekniska Högskolan SIC 2009, den 6 februari 2009

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Regeringens insatser för vindkraft

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Energi- och klimatpolitiken i EU

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Att lära av Pisa-undersökningen

Receptet för framgångsrik livsmedelsexport. 15 Januari 2014

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Betänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Nordic Energy Perspectives

Vad handlar eurokrisen om?

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Bioenergi mer än bara biogas

SVCA:s årsrapport 2013

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Konkurrenskraft och Klimatmål

Bioenergi Sveriges största energislag!

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, KÖPING Tfn E-post

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Åsa Löfström docent em.

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Växjö

Marknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Erasmus+ Regelverk Jari Rusanen

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

Mötesplats Open Access april 2007

Transkript:

Utmaningar och en internationell utveckling Professor Peter Lund Tekniska Högskolan peter.lund@tkk.fi STV Energikonferens Vilja, vision och verklighet 15 oktober 2009, Hanaholmen

Innehållet Energi- och klimatutmaningen Svaga eller starka signaler Innovationernas och teknologins roll Vad kan Finland göra?

Är vi på väg mot en ny oljekris? milj.barr/dag 160 an g rfrå e t ef 120 underskott 80 4..6 %/å r Gammal produktionskapacitet Ref: Exxon Oil 1980 2005 2020

Den globala klimatutmaningen Stern (juni 2008): en utsläppsnivå på 2 tco2/capita år 2050 är max. för att begränsa temperaturökningen till 2 oc Emissionerna måste minskas globalt med 60%, i EU över 80% Notan av minskningen ligger på 30.000-50.000 miljarder

OECD/IEA scenariot upp till år 2050 Energieffektiviseringen och förnybara energin kunde stå för 70-80% av åtgärderna som behövs att sänka koldioxidutsläppen (2050)

Shell globala energiscenarion från 2008 Det behövs en energirevolution för att bemöta kommande utmaningar Primary energy Genombrott av nya och förnybara energiteknologier förväntas 60% av världens elproduktion år 2050 utan CO2 Electricity

President Barack Obama = Förhoppning och Förändring "The nation that leads the world in creating new sources of clean energy will be the nation that leads the 21st century global economy" US president Barack Obama on Earth Day April 22, 2009 in Iowa

USAs klimatpolitik: innovationer och billigare teknologi Under s.k. ARRA stimulsplanen har redan 80 mrd.$ satsats på ren energi; Totalt 97 mrd $ från staten + 100 mrd$ från privata sektorn förväntas Källa: Bruce J. Oreck, the U.S. Ambassador to Finland

Exempel från USA (vindkraft) I fjol 8500 MW ny vindkapacitet, 55 nya industrianläggningar, 35.000 nya arbetsplatser Upp till år 2030 : 250 000 anställda inom vindkraftsektorn.

Kinas betydelse växer Jiabao har tillkännagett ett stort energiprogram som skall skära 60% av energitillväxten upp till år 2020 Några hundra miljarder $ på energieffektiv teknologi; Kina vill bli värdlsledare inom EE branschen. Förnybar energi skall fördubblas till 15% av all energi år 2020 China är Nr 1 inom flera områden Energieffektiva vitvaror och hushållsapparater Energieffektiviseringsåtgärder i 1000 företag (1/3 av landets energi; målet 883 TWh) Världsledare i solenergi ($15 mrd) Växer inom vinden ($6 mrd --> 20 GW /år) Fordon med låga emissioner (21 milj. elcyklar, 1,6 milj. eneff bilar år 2007); hybrid och elbilar på kommande Världens 3:e största producent av etanol (12 Mtoe in 2020)

Marknadssignaler De globala investeringarna i ny energiteknologi låg på 85 mrd (42% in vindkraft, 32% i solel, 13% i biobränslen, 6% i bioenergi) Marknadsvärdet av företagen inom branschen 170 mrd (2008) All ny elproduktionskapasitet i EU år 2008:

Hur skall vi tolka EUs energi- och klimatmål ( 20% ) för år 2020? Member States Belgium Bulgaria Czech Republic Denmark Germany Estonia Ireland Greece Spain France Italy Cyprus Latvia Lithuania Luxembourg Hungary Malta Netherlands Austria Poland Portugal Romania Slovenia Slovak Republic Finland Sweden United Kingdom EU-27 RES 2005, % 2.2 9.4 6.1 17 5.8 18 3.1 6.9 8.7 10.3 5.2 2.9 34.9 15 0.9 4.3 0 2.4 23.3 7.2 20.5 17.8 16 6.7 28.5 39.8 1.3 8.5 RES 2020, % 13 16 13 30 18 20 16 18 20 23 17 13 42 23 11 13 10 14 34 15 31 24 25 14 38 49 15 20 Increase, % 491 70 113 76 210 11 416 161 130 123 227 348 20 53 1122 202 483 46 108 51 35 56 109 33 23 1054 135 RES 2020, Mtoe 3.93 0.63 1.78 1.99 26.58 0.06 1.60 2.30 10.97 20.08 15.82 0.17 0.28 0.36 0.44 1.57 0.05 5.99 2.92 4.46 1.96 1.52 0.44 0.77 2.39 3.10 20.77 132.95 De 5-6 största medlemsstaterna motsvarar 60-70% av EUs RES målsättning Målen betyder nya investeringar på 500-600 miljarder, 330 på förnybar el; vindkraften 100-160 miljarder Energieffekten från 20%s förordningarna motsvarar mera än gasimporten från Ryssland Strategiska Energiteknologiplanen (SETPlan): stora insatsingar på FoU och innovationer inom ny energiteknik Långsiktiga målen upp till år 2050 (19:e januari 2009): 60-80% minskning i utsläppen; 60% förnybar energi; 35% energieffektivisering

Svårigheten att förutse förändringar - Persondatorn år 2004 för 50 år sedan

Så här ser det redan nu ut... (decentraliserade energisystem)

Så här kommer det snart att se ut.. ( Plug and Play energisystem)

Så här ser det ut kanske efter 50 år... Nanoelmotor en effekt på 1000 MW/cm3 Ref. Int.J. of Energy Research

Vad kan vi förvänta oss från vetenskapen t.ex. nanoteknologin? Priset på sol- och bränslecellen kunde droppa ned till en bråkdel från dagens prisnivå (10-100 x) Batterierna kunde bli 10-100 gånger effektivare, t.ex. för elbilar och ellagring Väte kunde produceras från vatten och ljus med hjälp av nanokatalyter Tillverka bränslen från koldioxid

Example of large-scale integration of renewables into electricity production (>30% of EU electricity) Ref. Norwegian Research Council Norway s offshore wind potential is 4-5 x EU electricity Norwegian hydropower (100 TWh) = BIG BATTERY New innovations, floating wind power, aeroelastic materials, tower structures, etc. Technology limit 30-40 MW/unit, price could be halved

Utan att effektivisera energianvändningen klarar vi inte! Energieffektiviseringen är basen för kostnadseffektiviteten i bekämpningen av klimatförändringen ; energieffektiviseringen har negativa kostnader Peter Lund 2008

Ny och ren energiteknologi är en del av den gröna ekonomin Ny energi skapar nya konkurrenskraftiga arbetstillfällen 20 milj. år 2030 (FN/ILO); EUs förnybara direktiv 410.000 arbetsplatser I Finland vore upp till 30-40 tusen möjligt runt 2020 om energipolitiken starkt befordrar inhemskt kunnande och teknologi

Tyskland och förnybar energi 280.000 nya arbetsplatser har uppstått hittils; ytterligare 250.000 förväntas (2020)

Nya nokior från hållbar energi Markets for new and renewable energy grow by 20-40%/yr Market volume estimates -2016 200 billion -2030 1000 billion (UNEP: globally over 20 million new jobs!) -2050 30000-50000 billion (cumulative)

Finlands energiutmaningar Energiförbrukningen, elbehovet,utsläppen per capita i Finland är en av de högsta i EU Energianvändningen blivit effektivare,men trenden sämre än i flera andra EU länder Stora inbesparingsmöjligheter Finland jämfört med Sverige FIN SWE Sverige =2 x Finlands BNP 31939 (SE) vs 27514 (FI) $/cap Sveriges elbehov utmattar (1990), i Finland växer snabbt Industrins totala elanvändning i Sverige samma som i Finland

Ljus i ändan Finlands relativa konkurrenskraft i cleantech avtar Finland placerar sig dåligt i ny energiteknologi MEN Finland har en av de största resurser i förnyelsebar energi i Europa Finlands skolnings- och innovationssystem är ett av de bästa i världen Finland har betydande teknologiskt kunnande på nya områden men saknar hemmamarknader

Energivägval i Finland - ett modernt alternativ Modern insyn på energifrågorna i Finland: 1) effektivisera starkare energiförbrukningen ( mera med mindre ) 2) bredare bas för förnyelsebara energikällor = möjligheterna (1+2) motsvarar tre stora kraftverk år 2020 Olika former av bioenergi (skogsavfall, biogas, energiodlingar, samhällsavfall, jordbrukets avfall osv.) Nya förnybara (kust- och havsvindkraft, solvärme och el, jord/luftvärme, småskalig vattenkraft, vattenkraftverkens saneringar) Energibesparingens kostnader är ofta negativa, stor potential, i synnerhet på konsumentsidan; t.ex. glödlamporna-> energilampor= Vuotos+Kollaja

Sammanfattning Alternativet som baserar sig på starkt inhemskt kunnade och teknologi och global efterfrågan skapar arbetsplatser och export Kan alternativet förverkligas i Finland (år 2020)? Pengar finns tillräckligt ( statens budget har 500 milj. (2009) 1000 milj. (2020) för energi och klimatstöd Finskt kunnade finns tillhanda (t.ex. bio, vind, värmepumpar, vartalsomvandlare, elsystem, osv) Kan alternativet utvidgas (år 2050)? Förnybara energiråvaran motsvarar 3 x energibehovet Vindkraftspotentialen på Finlands havsområden är 3 x elbehovet; skogarnas tillväxt är hälften av all energi, paket/överskottsåkrarna är hälften av motorbränslet, osv Teknologiska genombrott förväntas på många områden Peter Lund 2008