Professor Peter Lund Tekniska Högskolan SIC 2009, den 6 februari 2009
|
|
- Gunnel Andreasson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sinande energitillgångar - En utmaning för EU We will commit ourselves to steady, focused, pragmatic pursuit of an America that is freed from our energy dependence, and empowered by a new energy economy that puts millions of our citizens to work President Barak Obama den 26 januari 2009 Professor Peter Lund Tekniska Högskolan peter.lund@tkk.fi SIC 2009, den 6 februari 2009
2 De globala energitrenderna (BAU) utan förändringar Energiförbrukningen och utsläppen växer ständigt De fossila bränslen dominerar; oljan närmare 40% av all energi U-länderna den största energiförbrukaren Energiråvarorna Oljeskiffer Stenkol Naturgas Olja Naturgasx energiförbrukningen år
3 milj.barr/dag 160 Tillgängligheten g g av olja och gas? 120 underskott 80 Gammal produktionskapacitet Ref: Exxon Oil
4 OECD/IEA: tillräckligt med oljereserver källa IEA (2005)
5 2 miljarder människor har ingen energi! 2007
6 EUs egenförsörjning av energi Energi import: uran 98%, olja 82%, gas 63%, stenkol 46% De förnybara energikjällorna och stenkolen är EUs egna energiresurser i framtiden
7 Den globala klimatutmaningen Utsläpptrenden måste brytas under de kommanden 10 åren (Köpenhamn 2009) De totala utsläppen bör förminskas med 60-80% upp till år 2050 (Klimatavatatelet) Enligt IPCC och EU finns det teknisk-ekonomiska förutsättningar att göra detta: energieffektivisering och ren enegiproduktion i fokus Globala CO 2 utsläppen Globala lösningar Pä äästöt, Gt tco globaali trendi torjuntatavoite % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % hiilinielut uusiutuvat ydinvoima IEA: World Energy Socolow&Pacala: Outlook Science 305: (2004) energiatehokkuus vähähiiliset polttoaineet
8 Climate change mitigation in focal point CO 2 needs to be reduced significantly after year 2020 The EU energy and climate policy (2007/2008) strives for a 20% CO 2 reduction by 2020 By 2050 stabilization of climate change (max 2 o C) requires over 60% reduction globally in greenhouse gas emissions Stern (June 2008): maximum allowed emission level in 2050 would be 2 tco 2 /capita emissions need to be reduced in Europe by 80% (see Table) Investment needs globally billion
9 Energieffektiviseringen har negativa kostnader! Energieffektiviseringen är basen för kostnadseffektiviteten i bekämpningen av klimatförändringen; 50% av lösningen
10 EU:s energibehov växer inte mera
11 Vindkraften stora MW turbiner till havs Nya innovationer, aeroelastiska materialer, flytande fundament, nya tornkonstruktioner, osv MW som teknologigräns? (nu 5-10 MW) Priset kan ännu halveras
12 Vindkraft är decentraliserad men storskalig elproduktion
13 Solenergin har en enorm potential källa: Science
14 Solenergiformerna
15 Bioenergin är ett viktigt lokalt bränsle Bioenergin motsvarar 4% av EUs energi Potentialen är 15% Miljö- och matfrågorna ställer randvillkor för användningen källa: EEA
16 Bränsleceller och väteteknologi
17 Urban förnybar energi ekoeffektiva städer Masdar City (UAE): världens första kol- och sopfria stad 22 mrd$ investeringar 7% av landets energi och 2% av BNP sysselsatta
18 EU-MENA supernätverk: ett exempel på hur Europa kunde få sin energi från förnybara källor Förnybara energikällor x energibehovet, om 0,1 % exploateras 10 x behovet)
19 OECD/IEA scenarios for 2050 Energy efficiency and renewables around 70-75% of the solution to reduce carbon emissions by 2050
20 Hur snabbt kan alternativa energikällor penetrera på marknanden? +1,5%/år +1%/år
21 The Obama Biden comprehensive New Energy for America Plan Provide short term relief to American families facing gpain at the pump Help create five million new jobs by strategically investing $150 billion over the next ten years to catalyze private efforts to build a clean energy future. Within 10 years save more oil than we currently import from the Middle East and Venezuela combined Put 1 million Plug In Hybrid cars cars that can get up to 150 miles per gallon on the road by 2015, cars that we will work to make sure are built here in America Ensure 10 percent of our electricity comes from renewable sources by 2012, and 25 percent by 2025 Implement an economy wide cap and trade program to reduce greenhouse gas emissions 80 percent by 2050
22 European energy and climate policy Market pull and technology push measures Short-term (European Emission Trading System) and long-term markets instruments ( 20% directives ) By 2020: CO 2 emissions to be reduced by 20%; 30% if international agreements RES use to be increased to 20% of ffinal energy gy( (11.5%-units); energy efficiency improvements 20% (-10% in the non-ets sectors); 10% bio-fuel share in gasoline. Strategic Energy Technology Plan (SET) for developing new energy technologies; Joint Technology Initiatives, Technology Platforms, European Institue on Innovation and Technology (EIT) Perceived impacts from the EU policy By 2020 : Mtoe; new capacity corresponds to all Russian NG imports (final energy use is now 1170 and primary energy 1880 Mtoe) By 2050: renewable energy 60% of EU energy; 35% improvement in energy efficiency, 60-80% less greenhouse gas emissions Peter Lund Lund
23 Strategic interpretation of EU renewable targets for 2020 Member States RES 2005, % RES 2020, % Increase, % RES 2020, Mtoe Belgium Bulgaria largest member Czech Republic Denmark states 60-70% of the Germany Estonia EU RES targets Ireland Greece Spain France Italy Cyprus Latvia Lithuania Luxembourg Hungary Malta Netherlands Austria Poland Portugal New investments in RES billion New investments in RES electricity 330 billion Wind power billion (+400 TWh) Romania The cost of new technology will drop Slovenia Slovak Republic Finland Sweden United Kingdom EU
24 China an awakening giant Energy intensity to be dropped by 20% by 2010 Doubling of renewables by 2020 (8% 15%) Investment in RES $12 billion $ 2007 $33 bill China Nr 1 in many clean energy areas Energy efficient appliances Energy efficiency campaign in 1000 companies (1/3 of all energy, goal 883 TWh)) World leader in solar ($15 bill) Growing in wind ($6 bill) Low emission vechicles (21 million elec. Bicycels, 1.6 million energy eff cars in 2007), hybrids, el cars 3 largest producer of etanol (12 Mtoe in 2020)
25 Nya nokior från hållbar energi Markets for new and renewable energy grow by 20-40%/yr Investments in solar, wind and biofuels in 2007 over 170 billion $ Market volume estimates billion billion billion (UNEP: globally over 20 million new jobs!) billion (cumulative)
26 Tyskland som ett exempel... Tysklands tyngd i EU 15-20% av energin Krävande klimatprogramm CO 2-35% år 2020 förnybara 14% av all energi; 25-30% år 2020; 45% år 2030 starka åtgärder Stor inverkan på sysselsättning och industri 3mrd /år till inmatningstariffer sparar 1,8 mrd /år ny omsättning 25 mrd /år; export arbetsplatser i vindkraft, i solenergi, i bioenergi, ¼ milj. i bärkraftig energi
27 Finlands energieffektivitet i jämförelse Energiförbrukningen, elbehovet,utsläppen l per capita är en av de högsta i EU Energianvändningen blivit effektivare,men trenden sämre än i flera andra EU länder Energian käytön tehokkuuden kehittyminen EU:ssa Energian käytön te ehokkuus(1990=10 00) Källa: Eus Odyssee databas 2003 Austria Belgium Denmark Finland France Germany Greece Ireland Italy Luxembourg Netherlands Norway Portugal Spain Sweden United Kingdom EU15 Stora inbesparingsmöjligheter i synnerhet på konsumentsektorn (1/2 av energin)
28 En modern insyn på energifrågorna i Finland Bredare bas för förnyelsebara energikällor Olika former av bioenergin (skogsavfall, biogas, energiodlingar, g samhällsavfall, jordbrukets avfall. osv.) Nya förnybara (kust- och havsvindkraft, solvärme och el, jord/luftvärme, småskalig vattenkraft, vattenkraftverkens saneringar) Att effektiviseria energiförbrukningen är vättigt och minskar inte välfärden ( mera med mindre ) Kostnaderna ofta negativa, stor potential, i synnerhet på konsumentsidan T.ex. glödlamporna-> energilampor= Vuotos+Kollaja
29 Finlands förnybara energiråvaror är betydliga Mycket bioenergi (max) Träd 30, jordbruket 7, avfall 5 Mtoe/år; Goda vindförhållanden (max) 0,0303 TWh/km 2, max 300 TWh/år; motsvarar 90 Mtoe träd Reservkapaciteten via elmarknaden; kostar 2 /MWh vind (max.20% vindel)
30 Tilläggsmöjligheter g på el-sektorn upp till 2020 Sektor El Pris Extra förnybar (TWh/v) ( /MWh) energi+effektivisering =- Industrins motorer och % i utsläppen varvtalsomvandlare El totalt = 33 TWh/år Energieffektivisering: hushåll, 3 15 Genomsnittligt pris 28 belysning, /MWh Offentliga upphandlingar 1 15 Hemmamarknaden är en Värmepumpar (elvärme) 5 28 förutsättning för teknologiexport. Om finska BioCHP energibeslut förankras med Småvattenkraft & renoveringar ngar 0,5 40 eget kunnande och lokala energikällor Vindkraft nya arbetsplatser /P.D. Lund:: The link between political decision-making and energy options: Assessing future role of renewable energy and energy efficiency in Finland. Energy Journal, 32, , 2007; WWF-Virtaa Tulevaisuuteen/
31 Vetenskapen erbjuder ofantliga möjligheter i framtiden Nya radikala innovationer inom energin att förväntas Nanoteknologi, biovetenskap, funktionella materialer, IKT osv.
32 Forskning på TKK kring nanosolceller TiO 2 -nanoparticle solar cells on glass with a 7% electric efficiency Flexible substrates (polymers, StS) using easy manufacturing methods (η~4%); ALD deposited non-porous protective TiO 2 layer Device physics and optimization, charge transfer, stability
33 Dye-sensitized nanostructured mesoporous TiO 2 solar cells organic hole conductor currently used is 2; 20;7; 70-tetrakis-(N;N-di-p-ethoxyphenyl-amine)-9,90- spirobifluorene (spiro-meotad). ruthenium complex cis-rul2ðncsþ2 (L-2,20- bipyridine-4,40-dicarboxylic dicarboxylic acid) known as N3dye or N-719 for the ditetrabutylammonium salt of N3Þ has been the sensitizer in mesoporous TiO
Utmaningar och en internationell utveckling
Utmaningar och en internationell utveckling Professor Peter Lund Tekniska Högskolan peter.lund@tkk.fi STV Energikonferens Vilja, vision och verklighet 15 oktober 2009, Hanaholmen Innehållet Energi- och
Kjell Jansson VD, Svensk Energi
Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2
Energi- och klimatpolitiken i EU
Insikter om Energi- och klimatpolitiken i EU Bo Rydén, Profu 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy
Bioenergiklustret i Västnyland
Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform för information och skolning Rainer Backman överlärare, bioenergi och energiteknik Yrkeshögskolan Sydväst Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform
Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
ENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Regeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Föreningen Vattens Hydrologisektion
Föreningen Vattens Hydrologisektion 5 november 2008 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se 1 Kort om Svensk Energi 171 medlemskoncerner (totalt 354 företag) - 119 elhandelsföretag
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Biobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Konsumentprisets fördelning
1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Globala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015
Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar
Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei
FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL
FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Varför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Regeringens insatser för vindkraft
November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Elkundernas fördelning per avtalstyp
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar
Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy
Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans
Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Värmeforsks och SLF:s åkergrödeprogram 06-09 Omvärld / förnybara bränslen Programmet -- varför? -- förväntningar! 1 Världens primära energiresursanvändning
Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970
100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?
Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet
Aktuellt från SUHF 2017-04-24 Karin Röding Statssekreterare Disposition Högskolans utveckling Sveriges position i världen avseende forskning och utbildning Hela livet hela landet hela världen Nya mål för
Varför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019
A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 Gas powers Sweden s energy transition. Creating a new energy company to the benefit of our customers and the society
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?
Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.
Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell
SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln
SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson
Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!
Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län
Vuxen- vaccinations- program Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län Barnvaccinationsprogrammet: Noggrann kontroll och uppföljning. 97-98 % täckning Efter 18 årsdagen: Lycka till! (Hoppas
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning
Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS
Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 1043-4/A1:2016 Fastställd/Approved: 2016-05-02 Publicerad/Published: 2016-05-09 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 83.040.30; 83.080.01; 83.080.20 Plast Symboler
Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm Det finns många scenarier Sammanställning
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3
OPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3 NOT från: Generalsekretariatet av den: 14 maj 2012 Föreg. dok. nr: 9318/12 Ärende:
Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe
Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe THE STATE OF FIBRE FTTH/B Market Panorama FTTH Global Panorama Sep 2017 Number of FTTH subscribers worldwide 29,5 M 21,8 M 19,9 M 346,8 M 5,4 M 5,8 M Source:
Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET
Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET The two-degree target, is it possible? Resources: Technologies: Economically: Yes
Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick
Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick Sven Werner Högskolan i Halmstad 1 Outline Halmstadgruppen, vår forskningsmiljö DHC+ Heat Roadmap Europe (2013-2016) vs Energy Roadmap Europe
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB
Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades
Stor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?
Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Utvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Svenske erfaringer med gas til transporter. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Köpenhamn, 20 mars 2012
Svenske erfaringer med gas til transporter Anders Mathiasson, Energigas Sverige Köpenhamn, 20 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas
Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad
Nyhet! Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Rent, säkert och effektivt Avgaser, slipdamm, oljespill, löst liggande kablar och slangar är bara några av alla säkerhetsrisker som
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
På väg mot världens renaste kollektivtrafik. Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik
På väg mot världens renaste kollektivtrafik Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik Klimatförändringar och växthuseffekten Klimatet är mänsklighetens största utmaning 1973 North pole Stora insatser
Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons
2000-2005 SLU Doktorand Skogsbränslesystem 2006 Energidalen Grotskotning Pelletering 2007-2008 Lettland Raw material supply manager Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus
Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Visst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Making electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
SVCA:s årsrapport 2013
SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå
Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial
Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin
Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara
81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention
Parisavtalet 81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention On 5 October 2016, the threshold for entry into force of the Paris Agreement was achieved. The Paris Agreement will enter into force
Arbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte
Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte 2014-03-06 Jari Rusanen Nya kontrakt och det nya fördelningssystemet De slutliga reglerna ska vara klara i april 2014 Kontraktsperiod Nytt kontrakt varje år
2014-05-15. Ulrika Bokeberg, Director Public Transport Authority, Region Västra Götaland, Sweden
2014-05-15 Ulrika Bokeberg, Director Public Transport Authority, Region Västra Götaland, Sweden Västra Götaland Population: 1,6 million 49 municipalities Gothenburg M.A.: ~ 1 million Distance North-South:
Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter
Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Skånes energiting 9 juni, 2011