En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots att närmare en miljon svenskar beräknas ha så högt blodtryck att det ökar risken för följdsjukdomar. Idag lever många människor med högt blodtryck utan att veta om det. Hypertoni ger sällan några symtom men ökar risken för slaganfall, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och andra allvarliga sjukdomar. Ju högre blodtryck, desto större risk. Stress, övervikt, hög ålder och ärftliga faktorer ökar risken för högt blodtryck. För den som tillhör en riskgrupp är det särskilt viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Det är en billig livförsäkring. En tidig upptäckt av högt blodtryck minskar risken för hjärt-kärlsjukdom som är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Den som har hypertoni kan ofta själv sänka sitt blodtryck genom att ändra sin livsstil. För det mesta behövs också läkemedelsbehandling för att sänka blodtrycket till önskad nivå. Hjärta och blodtryck När hjärtat drar ihop sig och pressar ut blodet i stora kroppspulsådern, aorta, blir trycket som högst. Det här övertrycket kallas också det systoliska trycket. Undertrycket, det diastoliska trycket, är det tryck man har i blodkärlen mellan hjärtslagen. Vid en kontroll av blodtrycket mäter man både det övre och undre värdet. Blodtrycket är inte konstant utan varierar beroende på vad man gör och hur man mår. För det mesta är det högre om man är stressad, upprörd, känner smärta eller anstränger sig fysiskt. Även kaffe och tobak kan tillfälligt höja blodtrycket. Vid vila sjunker oftast blodtrycket. Som regel är blodtrycket lägre på natten än under dagen.

Blodtrycket ska mätas i vila när man sitter eller ligger ner. Mätningen görs med hjälp av en manuell blodtrycksmanschett eller en automatisk blodtrycksmätare. Vid behov går det också att mäta blodtrycket under 24 timmar med en speciell bärbar mätare. Vad är högt blodtryck? När blodtrycket stiger ökar belastningen på kroppens organ och blodkärl. Därför är det i allmänhet bättre ju lägre blodtrycket är. Blodtryck över 140/90 mm Hg (140 över 90 millimeter kvicksilver) definieras som högt blodtryck, enligt Världshälsoorganisationen, WHO, och Internationella hypertonisällskapet, ISH. Det finns dock ingen skarp gräns som skiljer ett normalt ofarligt blodtryck från ett som är riskfyllt. En sådan bedömning måste göras i varje enskilt fall. Hos äldre människor brukar ett värde på upp till 160/90 mm Hg ofta accepteras om de inte är rökare, har diabetes, höga blodfetter eller andra riskfaktorer. Blodtrycket varierar ofta ganska mycket. Enstaka förhöjda blodtrycksvärden behöver inte betyda att man har högt blodtryck. För att få diagnosen hypertoni krävs att blodtrycket varit förhöjt vid flera olika tillfällen när det mätts på ett korrekt sätt. Riskfaktorer Övervikt Brist på motion Salt mat Hög alkoholkonsumtion Arvsanlag Ålder Stress Diabetes

Följder av högt blodtryck Högt blodtryck kan vara svårt att upptäcka eftersom det sällan ger några tydliga symtom. Ibland kan man få diffusa besvär som trötthet, huvudvärk och yrsel. Ofta sker dock upptäckten vid en rutinkontroll eller när patienten söker vård för något helt annat. Därför är det bra att regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Det gäller speciellt personer som löper en större risk att få åderförkalkning, t ex rökare och människor som har diabetes eller höga blodfetter. Högt blodtryck ökar påfrestningen på blodkärlen. Följden kan bli blödningar och blodproppar som ger upphov till slaganfall och hjärtinfarkt. Man kan också drabbas av hjärtsvikt och njurskador om ett högt blodtryck inte behandlas på rätt sätt. Flera skäl till hypertoni I de flesta fall finns ingen specifik förklaring till ett förhöjt blodtryck. Flera faktorer kan dock öka risken för att hypertoni uppstår, t ex arvsanlag, stress och övervikt. En annan viktig faktor är åldern. Högt blodtryck är relativt sällsynt före 30 års ålder. Med åren blir dock hypertoni allt vanligare till följd av att blodkärlen blir stelare. Nästan hälften av alla svenskar som är äldre än 65 år har förhöjt blodtryck. Risken för högt blodtryck ökar också av diabetes samt av salt mat och för mycket alkohol. Även vissa läkemedel kan höja blodtrycket, t ex kortison och p-piller. Hos högst var tjugonde person beror det höga blodtrycket på en specifik sjukdom, t ex njurskada eller hormonrubbning.

Förändra livsstilen Ju tidigare högt blodtryck upptäcks och behandlas desto mindre är risken för följdsjukdomar. Den som har hypertoni kan ofta själv sänka sitt blodtryck genom att ändra sina vanor. Övervikt är en anledning till högt blodtryck. Genom att röra på sig regelbundet kan den som väger för mycket gå ner i vikt. Det gör att puls och blodtryck sjunker och att hjärtat inte behöver arbeta lika hårt längre. Egenvård Motion Goda kostvanor Minskat saltintag Minskad alkoholkonsumtion Stresshantering Motion gör stor nytta för hjärta och blodkärl även om den som motionerar inte minskar i vikt. Och det krävs ingen större ansträngning, det räcker med t ex raska långpromenader för att få en positiv effekt. Matvanorna har också betydelse för blodtrycket och risken för åderförkalkning. Den som har högt blodtryck bör inte äta så mycket fet och salt mat utan istället äta mer av frukt, grönsaker och fiberrik kost. Vid hypertoni ska man också undvika att dricka större mängder alkohol. Den som slutar röka minskar risken att få åderförkalkning och förbättrar också prognosen vid hypertoni. Att lära sig hantera stress kan hjälpa en del människor även om effekten på blodtrycket ofta är måttlig. Idag finns en rad olika metoder och övningar som kan vara till hjälp vid rökavvänjning och för att hantera stress.

Läkemedel som komplement För att sänka blodtrycket till en lägre nivå krävs ofta läkemedelsbehandling som ett komplement till ändrade levnadsvanor. De flesta patienter behöver behandlas med en kombination av två eller flera läkemedel för att komma ner till önskat blodtryck. Idag finns sex olika huvudgrupper av läkemedel mot högt blodtryck. Vilka läkemedel läkaren väljer beror bl a på hur patienten reagerar på behandlingen och på kostnaden för medicineringen. Läkare och patient har ett gemensamt ansvar för att behandlingen ska bli effektiv. Läkarens roll är bl a att lyssna på patienten och försäkra sig om att personen har förstått. För patienten är det viktigt att ta medicinen enligt doktorns ordination och att inte avbryta behandlingen utan att ha pratat med läkaren. Idag finns ett stort antal blodtrycksmediciner med olika egenskaper. Det gör att det finns goda möjligheter att anpassa behandlingen till olika människors behov. Följdsjukdomar: Slaganfall Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Njursvikt

Ordlista Diastoliskt tryck: Det diastoliska trycket är trycket i blodkärlen mellan hjärtslagen. Hjärtinfarkt: Hjärtinfarkt är ett akut sjukdomstillstånd där muskelceller i hjärtat dör till följd av brist på syre och näring. Det som utlöser infarkten är ofta en blodpropp i ett åderförkalkat blodkärl. Hjärtsvikt: Hjärtsvikt beror på att hjärtats förmåga att pumpa är nedsatt. Det leder till att blodet stockar sig och att vätska pressas ut i vävnaderna. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och att det samlas vätska i framförallt benen. Hypertoni: Högt blodtryck MmHg: För att mäta blodtrycket används enheten mmhg (millimeter kvicksilver). Njursvikt: Vid njursvikt kan inte njurarna rena blodet tillräckligt och upprätthålla en normal salt- och vätskebalans. Det gör att restprodukter från ämnesomsättningen samlas i blodet och orsakar urinförgiftning. Slaganfall: Slaganfall, stroke, är ett akut sjukdomstillstånd som beror på att det bildas blodproppar i hjärnans blodkärl (hjärninfarkt) eller att blodkärlen brister (hjärnblödning). Systoliskt tryck: Det systoliska trycket är trycket i blodkärlen när hjärtat drar ihop sig och pressar ut blodet i kroppspulsådern. Åderförkalkning: Åderförkalkning, ateroskleros, innebär att fett som tagits upp av blodet lagras in i blodkärlens väggar och omvandlas till kalk. Förändringarna i blodkärlen ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Anna, 55 år Mitt blodtryck var för högt när jag mätte det senast. Vad kan det bero på? Jag känner mig inte sjuk och har aldrig tidigare haft några problem med blodtrycket. Doktorn: Det kan hänga samman med din livssituation i stort eller att du kände dig stressad vid just den här mätningen. Därför bör du mäta blodtrycket flera gånger innan man eventuellt sätter in en behandling. Du kan ha ett förhöjt blodtryck som behöver behandlas även om du inte känt av några symtom.

Johan, 35 år Förra året fick min pappa slaganfall. Kan jag ha ärvt hans höga blodtryck? Jag har inte mätt blodtrycket sedan lumpen men då var det ok. Doktorn: Det finns ärftliga faktorer som ökar risken för hypertoni. Den som har högt blodtryck i släkten bör regelbundet kontrollera sitt blodtryck för säkerhets skull.

Oskar, 18 år När jag mönstrade sa de att jag hade högt blodtryck. Men det är väl bara gamla människor som har det? Jag väger visserligen lite för mycket och sitter mest framför datorn, men det verkar ändå konstigt tycker jag. Doktorn: Högt blodtryck är ovanligt hos personer under 30 år. Övervikt ökar dock risken för såväl högt blodtryck som andra hälsoproblem. Jag föreslår att du kontrollerar ditt blodtryck igen och börjar röra på dig regelbundet.

Margareta, 68 år Varför är mitt blodtryck lägre när jag mäter det hemma? Jag har en automatisk blodtrycksmätare som brukar visa 140/90, men när jag var hos doktorn senast hade jag 150/100 i blodtryck. Doktorn: Det är normalt att blodtrycket är lägre när man mäter det hemma i lugn och ro. Hos doktorn kan själva mätningen vara ett stressmoment som höjer blodtrycket. Man brukar räkna med en skillnad på 10-20 mmhg. Automatiska mätare ger inte heller lika tillförlitliga värden som när man mäter blodtrycket manuellt med blodtrycksmanschett och stetoskop. Fördelen med att ändå använda en automatisk mätare hemma är att du kan se hur ditt blodtryck förändras om du mäter det regelbundet.

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 Stockholm Tel: 08-55 606 200 Tel: 020-21 22 00 E-post: info@hjart-lung.se www.hjart-lung.se Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en patientorganisation som arbetar med opinionsbildning, livsstilsförändring och att stödja människor med hjärt- och lungsjukdomar. Vi anordnar träffar och aktiviteter i hela landet. Välkommen att kontakta oss! HLR /BMS/SASY 200611 Sanofi-Synthelabo AB Box 14142 167 14 Bromma Tel: 08-470 18 00 www.sanofi-synthelabo.com Text: Medicinjournalist Peter Tillhammar Faktagranskning: Docent Fredrik Nyström, Universitetssjukhuset i Linköping Layout och produktion: Bruntass info@bruntass.com Tryck: Intellecta Tryckindustri