SS2_6. O '-! 2_. Di~flL-~ norra västmanlands. utbi Id n ingsförbu nd. Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg. Yrkeshögskolan.



Relevanta dokument
Sammanträdesprotokoll

Fagersta Norberg - Skinnskatteberg

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Sammanträdesprotokoll

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Förbundsordning för kommunalförbundet Norra Västmanlands Utbildningsförbund gällande fr.o.m

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

nvu norra västmanlands Sammanträdesprotokoll utbi Id n ingsförbu nd Förbundsdirektionens Ordförande

Sammanträdesprotokoll

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen

Norberg. Skinnskatteberg. Fagersta. Budget 2012

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Kort om gymnasieskolan

Introduktionsprogrammet

Svensk författningssamling

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165.

Kort om den svenska gymnasieskolan

Utbildning som leder Dig in i framtiden! Budget 2011

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

VÄLKOMMEN TILL VÅR FÖRÄLDRAINFORMATION 2018!

Plan för utbildning gällande:

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Sammanträdesprotokoll

Beslut för gymnasieskola

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Svensk författningssamling

Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram

Plan för introduktionsprogram 2019/2020

Sammanträdesprotokoll

Beslut för vuxenutbildning

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Anvisningar för lokala programråd

Fagersta - Norberg Skinnskatteberg

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN. Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

KOMVUX I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2017/2018

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

SKOLLAGEN. Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde. 1 kap Inledande bestämmelser

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

GÖTEBORG 16 mars 2011

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN

Plan för introduktionsprogram i

Introduktionsprogrammen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Vänergymnasiet beläget i Mariestads kommun

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna inför 2010

Skollag (2010:800) kap.15-17

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Jämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18

PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165

Välkommen till gymnasieskolan!

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2013 i Stockholms län

Svensk författningssamling

ÅTVIDABERGS KOMMUN. VUXENUTBILDNING

Sammanträdesprotokoll

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.

Lägeskommun Kommunkod

Svensk författningssamling

Sammanträdesprotokoll

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017

Statsbidrag Regionalt Yrkesvux

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

Sammanfattning Lättläst version

Plan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Verksamhetsplan Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2012/13

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Kort om gymnasiesärskolan

Programplaner och annan viktig information

Gymnasiereformen i korthet

Uppräkning av programpriserna för introduktionsprogrammen


Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2017/2018

Transkript:

o nyzyxwvutsrqponmlkjihgfedc L.DILt,zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYX SS2_6. O '-! 2_ Di~flL-~ norra västmanlands utbi Id n ingsförbu nd Fagersta - Norberg - Skinnskatteberg Yh Yrkeshögskolan Budget 2015 1 I~rl.lczyxw,..---,------- zyxwvutsrqp

Innehåll zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba INLEDNING 3zyxwvutsrqponm 2015 - MÖJLIGHETERNAS ÄR FÖR NVU! 5 GYMNASIESKOLANzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA 7 VUXENUTBILDNING Centrum För Flerspråkighet 14 (CFF) 15 SfI Grundläggande 16 vuxenutbildning 16 Gymnasial vuxenutbildning 16 Språkintroduktionen 16 Kommande lagförslag som kommer att ha betydelse för vår verksamhet 17 RESULTATBUDGET 18 DRIFTBUDGET 2015 med plan 2016-2017 19 INVESTERINGSBUDGET 20 EKONOMI 21 UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG 23 FÖRBUNDETS LEDNING 25 2

INLEDNINGzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Norra Västmanlands Utbildningsförbund startade som kommunalförbund 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Vårt uppdrag är att erbjuda mantalsskrivna i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildningoch kommunal vuxenutbildning (Komvux) det vill säga gymnasial vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning. Dessutom vuxenutbildning för personer med funktionshinder (Särvux), och svenskundervisningför invandrare (Sfi). I vårt uppdrag lnqår även att vara huvudman för kommunernas frivilliga vuxenutbildning som erbjuds på vårt Lärcentra. Där erbjuds uppdragsutbildning samt distansstudier mot universitet och högskolor. Förbundet har aktivitetsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella program samt introduktionsprogrammet som har fem olika inriktningar. Introduktionsprogrammen är i första hand till för elever som inte är behöriga att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan.i introduktionsprogrammen finns numera även en inriktning för nyanlända ungdomar i gymnasie lder. Antalet elever som qår sin gymnasieutbildning genom oss ligger på ca 950 studerande, varav nåqot mindre än en tredjedel valt att qenornqå sin utbildning på andra orter. Inom vuxenutbildningen har vi fördubblat antal helårsstuderande. och det betyder fler individer som studerar då månqa väljer att läsa enstaka kurser. Av dessa är de flesta studerande inom Sfi.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA 3

r zyxwvutsrqponmlkji lo l_lzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfed Hur budget är beräknad Medlemskommunerna har avsatt medlemsbidrag till våra verksamheter med 118 500 kkr. En konsekvens av storleken på medlemsbidraget, i förhållande till vårt statliga och politiska uppdrag, blir att anpassa utbudet mot våra resurser. I budget beskrivs inledningsvis övergripande väsentliga delar inom förbundet. I den efterföljande berättelsen ges en beskrivning av varje skolform för sig. I den ekonomiska delen behandlas resultat-, drift- och investeringsbudget. Sist beskrivs vilka som har uppdrag som direktionsmedlemmar och revisorer under perioden, och slutligen förbundets organisationsuppbyggnad. Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat i kommunallagen och förbundsordning för förbundet. 4

2015 - MÖJLIGHETERNAS AR FÖR NVU!zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJ NVUväxer - växer mycket under 2015. Befolkningsökningen i norra länsdelen bedöms fortsätta och därmed kommer fler studerande till NVU. För de olika skolformerna gör vi följande bedömning:.:. Gymnasieskolankommer öka med ca 100 studerande, från drygt 600 under läsåret 2014/15 till drygt 700 läsåret 2015/16. Introduktionsprogrammet kommer fortsatt var stort, där språkintroduktionen kommer att växa. Vi räknar med att fler grundskoleelever väljer oss framför andra skolor för sina gymnasiestudier. Studerande som inte har nåqon eller mycket lite grundskolebakgrund, får en längre tid i gymnasiet innan de har en gymnasieexamen. :. Gymnasiesärskolansvolym kommer, vad vi kan se, vara konstant de närmaste åren med ca 20 studerande i de fyra årskurserna, De nya styrdokumenten innebär att lärarkåren måste utökas. Detta sker både med anställning av speciallärare med rätt kompetens och genom att fler erfarna lärare i vår organisation kommer f undervisazyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponml pä särskolan i framtiden. :. Svenskaför invandrare (Sfi) är den verksamhet som just nu växer kraftigast. I vår budget har vi antagit en tillströmning under året på 540 studerande, vilket sannolikt innebär att SFI har ca 800 studerande vid slutet av 2015. vår mottagning, Centrum för flerspråklqhet (CFF), tar emot alla nyastuderande under maximalt 10 veckor, innan placering i ordinarie undervisningsgrupp sker. :. Grundläggandevuxenutbildning kommer under 2015 kraftigt öka, i takt med att studerande blir färdiga med Sfi. I våra analyser räknar vi med 250 studerande'vid årets slut, en ökning med ca 200 studerande under året,.:. Gymnasialvuxenutbildning kommer också växa. I vår kartläggning på CFF ser vi att flera studerande direkt kan vandra in på gymnasiala kurser samtidigt som man följer SFI. Storleken kommer anpassasunder året, beroende p tillströmningen av studerande. Sannolikt kommer vi inte kunna erbjuda denna skolform till alla, utan får arbeta med kvotgrupper 5

enligt skollagen. :. Särskild undervisning för vuxna fortsätter i samma omfattning som idag, men med nya styrdokument..:. De statliga satsningarna på yrkesvux och vuxlärling bedömer vi kommer att fortsätta. Vi känner inte omfattningen, d~ det sker dimensionering ett år i taget. Vi har ansökt inför 2015, men hittills intezyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqpo fått nåqot definitivt beslut..:. Yrkeshögskoleutbildningar kommer att sökas under 2015. NVU:s deltagande i länets kompetensplattform och samverkan inom YH Mälardalen, ger oss ett underlag att använda vid ansökningsskrivningar till nya utbildningar. Arbetsmarknadsstyrelsensgenomlysningar av arbetsmarknadens behov, som publiceras två qånqer per år, ligger som en grund för ansökningar. :. Uppdragsutbildning erbjuds fortsättningsvis i den omfattning som den efterfråqas, Inför valet var skolan i fokus och den har en tyngd i budgetförslagen som är presenterade. En minister med gymnasieskolanoch kunskapslyft utsåqs, och det skall bli spännande att se vad detta kommer att innebära framöver. I den politiska debatten förekommer nu mer gymnasieutbildning för fler, möjlighet att läsa upp betyg för personer utan gymnasieexamenjslutbetyg från gymnasiet samt mer kompetensutveckling inom ramen för vuxenutbildningen. Dessavolymer är idag inte kända och inte inräknade i budgeten för 2015. NVU fortsätter att satsa på pedagogiskait-verktyg och utveckling av ledarskapet i klassrummet. Vi utvecklar kontinuerligt stödet till elever med särskilda behov i samarbete med Specialpedagogiskaskolmyndigheten. NVU arbetar hela tiden med att söka projektmedel med målet att stärka upp våra kärnuppdrag. Detta ger oss möjlighet att förstärka och utveckla verksamheten. NVU är en del av samhällsutvecklingen både lokalt och regionalt. Vi kommer se till att vi är representerade i olika sammanhang, där samhällsutveckling, arbetsmarknad och utbildning diskuteras. Jag ser fram emot mot ett spännande 2015 med rnånqa möjligheter! Göran Wänglöf Förbundschef 6

GYMNASIESKOLAN zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Vi arbetar ständigt med att utveckla och förbättra den pedagogiska verksamheten. Vi vill kunna möta elever med olika behov och kunskaper.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihg våra elever ska f~ utveckla sin kreativitet och kunna reflektera och analysera sig själva och sin omvärld. Vi vill också främja entreprenörielit tänkande. Strategin för att nå detta är att ständigt arbeta med utveckling i våra personalgrupper. Våra lärare måste ha förutsättningar för att samtala och diskutera pedagogik samt hur de kan stötta och stärka eleverna. Detta händer under 2015 Vi vill starta upp Vård- och omsorgsprogrammet igen till hösten 2015. Programmet lades vilande för nåqra år sedan då det var få sökande. Nu kommer fokus att läggas mot sjukvård och bli ett "högskoleförberedande yrkesprogram". Det innebär att behörighetskurser kommer att läsas inom programmet så alla elever kan läsa vidare direkt efter gymnasiet till exempelvis sjuksköterska. Nya arenor för annan typ av praktikplatser, än tidigare, måste skapas. Efter avslutad gymnasieexamen kommer dessa elever att vara utbildade undersköterskor och kan d~ välja att jobba eller g~ vidare till högre utbildning. För att kunna starta behövs en grupp pä minst 10 elever. Dessa kan sam läsa med Barn- och Fritidsprogrammet i de gemensamma kurserna. Vårdlärare hoppas vi kunna lösa inom befintligt organisation i vuxenutbildningen. Förstelärare Skolan har nu 6 stycken förstelärare som har arbetat med sina uppdrag under året, Det handlar om rnånqa olika pedagogiska områden. Systematiskt kvalitetsarbete, utveckling av mattematiska metoder och det arbetsförlagda lärandet är nåqra exempel. Under våren 2015 kommer dessa lärare att arbeta tillsammans med övriga kollegor. Internationell klass För att våra elever med utländsk bakgrund snabbare ska kunna nå sin gymnasieexamen så planerar vi att genomföra en del av kurserna, på de nationella programmen, i engelska språket, M~nga av dessa elever har goda kunskaper i detta språk d~ de anländer till Sverige och vi skulle p~ detta sätt även förbereda övriga elever för högre studier. Elever i behov av stöd M~nga elever har kunskapsluckor när de börjar gymnasiet, främst i matematik. Det gör att de behöver mycket stöd för att klara första kursen på gymnasiet. (Naturligtvis får de även problem i högre kurser) Vi ser att detta även gäller svenskan och engelskan. Därför har vi under hösten anlitat timlärare som extra resurs. Detta kommer inte att räcka och vi annonserar nu efter flera matematiklärare. Planer finns också på att bedriva kvällsundervisning om våra resurser räcker till. Våra två special pedagoger har under hösten g~tt en utbildning i kartläggning som under 2015 kommer att tillämpas på elever med olika problematik. 7

Vi gör kontinuerligt många psykologutredningar för att dessa elever ska kunna komma vidare till BUP eller få annat stöd. Detta är en mycket stor kostnad för skolan och behovet av dessa utredningar ökar hela tiden. Mycket resurser läggs också på digitala hjälpmedel och vidareutbildningar för specialpedagogerna.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwv Industritekniska programmet Utveckling pågår hela tiden och detta läsår fokuserar vi på att avgångseleverna ska kunna klara grönt certifikat för CNC-operatörer.All undervisning i yrkeskurserna riktas mot det praktiska och teoretiska provet som kommer att genomföras i slutet av vårterminen. Anställningsbarheten kommer att höjas avsevärt och förtagen efterfrågar denna höjda kompetens. En av våra industrilärare har utbildats för att kunna vara testledare. Sedan tidigare är våra lokaler certifierade för denna verksamhet. Teknikprogrammet Detta program har utvecklats mycket under det senaste året. Vi har nu en konstruktör från ett företag inom våra samarbetspartners som undervisar i CAD mm under en period. Detta för att fördjupa kunskaperna hos eleverna samt att de ska få en inblick i vad som krävs för framtida yrkesliv. Vi är mycket tacksamma för denna lösning då det är enormt svårt att hitta behöriga tekniklärare för gymnasiet. Endast 3 stycken utexamineradesi riket under 2014 och då endast med grundskolebehörighet! Teknikeleverna kommer också under våren att inleda ett samarbete med Systemair AB (samarbetspart inom Teknikcollege) där de kontinuerligt får komma ut på företaget och moment inom kurserna kommer att läggas där. Vi planerar även att pröva viss koncentrationsläsning på detta program för att minska stress och splittring hos eleverna. Kompetensutveckling Vi har fortsatt att fokusera på "Ledarskapet i klassrummet" för vår pedagogiska personal. Vi kommer bland annat att ha en föreläsning med BosseAngelöw under våren. Likaså kommer våra förstelärare att erbjuda workshops och seminarier. Den digitala utvecklingen fortsätter och varje programlag har under hösten fått låna en IPad för att använda i det pedagogiskaarbetet. Samverkan med grundskolan Vårt uppdrag med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har flera möten mellan lärarna. Vi erbjuder grundskolorna att nyttja våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Vi har under flera år erbjudit grundskolan att läsa extra matematik hos oss i våra lokaler och få pröva på gymnasieskolansmatematik. Detta har varit mycket lyckosamt då de flesta av eleverna sedan har sökt till oss. Framtidsspaning Vi hoppas och tror att elevantalet kommer att öka på våra nationella program. Vi har sett en tendens till detta föregående år.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba 8

Att hålla hög kvalitet och ha goda relationer med våra elever och vårdnadshavare är viktigt för oss. tlkaså att vi kan erbjuda det eleverna efterfråqar och rusta dem för framtiden, både till arbete och högre studier.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfe TeknikCollege Utvecklingsledaren har intensifierat arbetet med att informera om detta koncept samt vilka utbildningar som inqår (industri-, el-, naturvetenskapliga och teknikprogrammet) både inom och utanför skolan. Industritekniska programmet kommer under 2015 att fortsätta utveckla verksamheten inom HTEC-konceptet. (Haas Tecnical Education Center) Industriprogrammet kommer att inrikta CNC utbildningen mot grönt certifikat. Den nya certifieringen kommer att utökas med automation under 2015, vilket vi kommer att integrera i utbildningen. påbörja Teknikcollege tillsammans med anslutna företag kommer under 2015 attzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyx utvecklingsarbete inom el- och energiprogrammet med inriktning automation. Vi ser att den nya certifieringen kommer att ge mer samarbete mellan inriktningen automation och enc på gymnasiet och yrkesinriktad vuxenutbildning. Teknikprogrammet kommer att knytas närmare till företagen i t.ex. konstruktion och gymnasiearbetet. Vi kommer även att utöka samarbetet mellan företagens ingenjörer och våra studerande då behovet är stort av att rekrytera fler ingenjörer till industrin. NVU har med företagen i regionen tecknat nya avtal om utvecklingsmedel till Teknikcollege 2014-2017. 9

Yrkeshögskoleutbildning till CNC-tekniker med certifiering zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwv YrkeshögskolanzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA NVU har idag 27 studerande på våra program inom Yrkeshögskolan (YH). Vi kommer under 2015 att bedriva 2 utbildningar inom yrkeshögskolan, CNC-tekniker mot blått certifikat samt kvalificerad processoperatör. Vi kommer under 2015 ansöka om fortsättning på yrkeshögskoleutbildningar inför 2016 och 2017. Grunden för nya ansökningar ligger i det stora intresset hos företagen för att f utbildad personal på högre nivå, Yrkesinriktad vuxenutbildning NVU kommer under 2015 och 2016 fortsätta att utbilda fler grupper mot grönt certifikat. Vi ser att söktrycket för utbildningen är god samt att anställningsbarheten ökar. Man kan även se att NVU skapar en rekryteringsgrund för den högre utbildningen, blått certifikat. I nternationa lisering I ett månekulturellt samhälle ser vi det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer osszyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba ät beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer i olika länder. I vår utbildningsplan anges att internationalisering ska utvecklas och i linje med detta finns planer på att åter öka kontakterna såväl med skolor inom som utom EU-omr det. Studiebesök i Europa!zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONML 10

IntroduktionsprogramzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Introduktionsprogrammen ska tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har nåqon nationellt fastställd programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. Vi har alla fem alternativen: Preparand utbildning Programinriktat individuellt val, Individuellt alternativ _ Språkintroduktion Yrkesintroduktion Yrkesintroduktionen är nåqot som växer hos oss och på fordonsprogrammet har vi nu ca 20 elever till planerade 16 platser. Yrkesintroduktion är för de elever som inte har godkända betyg för att komma in p~ ett nationellt yrkesprogram. Utbildningen utformas individuellt efter varje elev utifrån förutsättningar och behov för att nå målet, För dessa elever blir skolqånqen oftast 4 år eller längre. Det är rnånqa elever som inte har en svensk skolbakgrund som qår på dessa program samt elever som inte har tillräckliga betyg från grundskolan. Tillsammans gör vi en individuell studieplan och eleven läser hela eller delar av karaktärsämnen som ing~r i yrkesprogrammet, varvat med praktik eller arbetsplatsförlagt lärande. Eleven läser också in de grundskoleämnen som han eller hon saknar behörighet i och lär sig andra ämnen för att försöka höja motivationen. Eleven kan också läsa vissa gymnasiegemensammaämnen. Följande inriktningar finns att välja på: Fordon Hantverk och vaktmästeri Restaurang och handelzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba 4. Individuellt alternativ Språkintroduktion Med anledning av de ökade behörighetskraven till nationella program är verksamheten idag stor och mer komplex än nåqonsln tidigare. Vi har startart en ny inriktning på introduktionsprogrammet under hösten 2014. Den nya enheten heter IM-Intro och är ett förberedande program. Inriktningen är för att möta och ge alla elever den rätt de har att få den skolqånq de har rätt till. Vi på NVUjobbar med en hälsofrämjande skola där vi tar hänsyn till elevens behov. Här kan vi hjälpa ungdomar som är allt från hemma sittare till de ungdomar som har speciella sociala svårlqheter. Vi har idag en specialpedagog med en specialkompetensför dessa ungdomar/elever och vi ser att behovet är stort och under våren måste vi utöka verksamheten ytterligare. 11

Gymnasiesärskola zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Gymnasiesärskolanär en fyraårig skolform och elever kan välja mellan hotell- och restaurang, fordons- eller industriprogrammet eller studera enligt en individuell anpassadstudieplan. Vi har en mycket eftertraktad gymnasiesärskolaoch elever söker hit från andra orter. Några av särskolans styrkor är flexibel undervisning utifrån individuella förutsättningar, behov och intressen. Genom "goda förebilder" och lustfylld pedagogik, ökad användning av IPad och datorer. Våra elever får individuella utbildningsplaner med formativa skriftliga omdömen, daglig dokumentation/reflektion samt individuella scheman. Något som vi är stolta över är att alla elever uppnår målen i samtliga ämnen eller ämnesområden. Eleverna tränas i att dokumentera och reflektera över sitt lärande. Vii jobbar med att alla ska känner sig trygga och bemötas respektfullt i skolan samt att man upplever arbetsro och trivsel i en stimulerande och hälsofrämjande miljö. Vi har satsat på att lyfta kompetensen bland lärarna samtidigt har vi anställt en specialpedagog inom programmet. Ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet, som vi startade hösten 2011, är ett program som förbereder eleverna för fortsatta studier främst i ekonomi och juridik men också inom andra samhällsvetenskapligaområden. Programmet innehåller även en hel del praktiska moment inom företagsekonomi som är av betydelse i en framtida arbetsmarknad för gymnasieekonomer.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Ekonomi. Inom ekonomiinriktningen ligger fokus på att starta och driva företag samt att lära sig grunderna i marknadsföring. Utbildningen syftar till att stimulera intresset för entreprenörskap och att utveckla förmågan att analysera och kritiskt bedöma företagsekonomiska problem. Juridik. Innebär studier om samhällets rättsregler och deras tillkomst, innehåll och tillämpning. Regelverket är i ständig utveckling och påverkar oss alla, privat och i våra jobb. Inriktningen ger goda förutsättningar att kritiskt och självständigt arbeta med rättsliga och andra frågeställningar i samhället. Juridiken är därför ständigt aktuell och levande och juridisk kompetens blir alltmer efterfrågad. Många elever väljer detta program och den första studentklassen gick ut våren 2014.zyxwvutsrqponmlkjihgfedc 12

Fordons- och transportprogrammetzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Fordons- och transportprogrammet ger möjlighet att lära grunderna till ett yrke där servicemannaskapoch eget ansvar är viktigt. Yrkesutbildningen genomförs i moderna verkstadslokaler, av lärare med månqårlq erfarenhet inom de fordonstekniska yrkena. Efter utbildningen har eleven de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel mekaniker för personbil, lastbil och mobila maskiner eller som yrkesförare. Den grundutbildning eleven får på vårt fordons- och transportprogram, är i huvudsak förlagd till våra moderna utbildningslokaler på NVU.Till hjälp finns ett lärarteam, med mycket goda yrkeskunskaper såväl som pedagogiska kunskaper. Genom praktik, ofta på företag i regionen, blir eleven också en del aven yrkesgemenskap, får inblick i företagande och knyter viktiga kontakter för framtiden. Vi erbjuder alla elever möjlighet till att kunna läsa extra kurser i till exempel svenska och engelska för att sedan kunna studera vidare på högskola. Satsningen att utöka till transport med tungt fordon blev lyckad och vi fickzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazy rnänqa sökande i höstas. Vi har nu 20 elever p programmet och det kommer fler hela tiden, så kallade hemvändare. Samhällsprogrammet Samhällsprogrammet p NVU har två inriktningar, beteendevetenskapligaoch samhällsvetenskapligainriktningarna. Under året har lärarna satsat på att utvecklat programmet vilket har resulterat att vi har fått rnånqa fler sökande. Programmet jobbar mycket med att nå ut i medlemskommunerna med bland annat det populära "Fair Trade fika" (Fair Trade Challenge). Andra projekt är Mänskliga rättigheter, Förintelsens minnesdag, Stockholmsresamed besök på Levande Historias utställning kring Förintelsen, Naturhistoriska och teaterbesök, Naturgeografisk exkursion (Siljan) och Introduktion till temavecka: Studieteknik. Programmet har även rnånqa nya yngre lärare med spännande ideer som har lyft programmet. 13

Fair Trade Challenge.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHG Bygg- och anläggningsprogrammetzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Gillar man att använda sina händer för att skapazyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba nåqot så ska man söka byggprogrammet, en hantverksinriktad utbildning där eleven får lära sig bygga nya hus, renovera gamla hus och bygga vägar, broar och mycket annat. Under det första året får eleven prova på olika områden - arbete med trä, murning och betong samt rnålnlnq. Eleven lär sig också mätteknik och att läsa ritningar. Sedan väljer man profil inom husbyggnad och i tvåan väljer man inriktning, antingen husbyggnad eller måleri Branschnära Under andra och tredje året varvar eleven teori och praktik. Varannan vecka är eleven på ett byggföretag. Det eleven lär sig bedöms och betygssätts av läraren i samråd med handledaren på arbetsplatsen. Vi samarbetar med byggföretag, fackoch branschorganisationer för att kunna ge eleverna en tidsenlig utbildning. Efter byggprogrammet kan eleven söka till kvalificerad yrkesutbildning (KYutbildning) byggtekniker eller till Chalmers tekniska basår. De flesta av våra elever som har fått sin examen hos oss får efter avslutad utbildning arbete.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvut VUXENUTBILDNING Vuxenutbildningen har under den senare delen av 2013 samt under hela 2014 expanderat från ett elevantal på ca 300 studerande till dagens ca 650 deltagare. I nuläget finns de flesta av de studerande på SFI/CFF. Ett stort antal studerande är också på väg in i systemet inför årsskiftet 2015. En uppskattning baserad p~ antalet studerande i systemet, kö samt genomströmning gör gällande att vi kan räkna med ett elevantal p~ ca 1 100 studerande i nåqon av våra verksamheter vid årssklttet 2015/2016. Eftersom inströmningen fortsätter på CFF och SFI så blir inte resurser frilagda där utan fylls på och behovet av personal, lokaler och material kvarstår och utökas bl.a. inom grundläggande vuxenutbildningen. Rättighet till undervisningen på SFI/CFF och grundläggande undervisning är reglerat av skollagen samt vuxenutbildningens förordning. Nya lagar och förordningar kommer att påverka vår verksamhet framåt.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba 14 - -- - - -- _.; -

Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandehålls där. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Lektion i svenska som andra sprak.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponm Centrum För Flerspråkighet (CFF) Hösten 2013 öppnades centrum för flerspråklqhet (CFF) på NVU, det har varit en frarnqånqsfaktor med bakgrund av det inflöde som skett under senare delen av 2013 samt under hela 2014. CFFbehöver nu byggas ut ytterligare för att hålla de krav som gäller mottagandet av nyanlända. Detta gäller både vuxna och ungdomar. Redan i januari 2015 behöver verksamheten byggas ut med ca 40 platser för att i april inrymma ytterligare 40 platser, det totala antalet platser på CFFblir då 160 platser. Detta inflöde av nya studerande kräver en personalförstärkning bestående av fyra lärare i svenska som andraspråk. en studie och yrkesvägledare, en beteendevetare samtzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba två rnodersrnålslärare/kartläqqare. Det behövs också lokaler för att rymma verksamheten. Vi har för detta hyrt in två plan p Von Rosensväg som skulle fungera tillsammans med nuvarande lokaler på Brinellskolan. Lokalerna behöver också utrustas med möbler och annan adekvat utrustning. Sammantaget utmynnar detta i en kostnadsökning när det gäller personal, material och lokalkostnader.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba 15

SfIzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Sfi p NVU harzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba på ett år mer än dubblerats, inflödet på Sfi kommer under näst kommande år att fortsätta i den takt som de blir klara på CFF, det vill säga vid fyra antagningar per år, Under 2015 skulle det innebära ca 500 nya studeranden till SFI. Inflödet qår fortare än utflödet och det är därför i dagsläget svårt att avgöra resursbehovet på SFI då det i sin tur är beroende av vilken utbildningsbakgrund de studerande har samt hur lagen om anläggningsboende (ABOS) följs upp. Nåqot som bör noteras är att vi i nuläget har en kortare genomströmningstid än medelvärdet i landet. Hos oss ligger genomströmningen på 60 veckor vilket ska jämföras med riksgenomsnittet på 68 veckor. Vi kommer att klara det första halvåret med nåqra få förstärkningar men fortsätter flödet i systemet under året kommer det att behövas fler.pedagoger och ytterligare lokaler inför hösten 2015. Det kommer att medföra ytterligare kostnadsökningar när det gäller personal, material och lokalkostnader.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Grundlägga nde vuxenutbildning Ett stort inflöde kommer att ske på grundläggande vuxenutbildning med start vårterminen 2015. Detta är en naturlig följd av inflödet av studerande under hösten 2013 på SFI. Om vi ser till den genomsnittliga genomströmningen pä SFI på 60 veckor kommer ett stort antal studerande att vilja studera på grundläggande vuxenutbildning under 2015 och 2016. Vi har också ett för riksgenomsnittet stort antal ungdomar som inte har fullgjort sina tidigare studier inom grundskolan som också kommer till vuxenutbildningen för att komplettera och få ut en grundskolebehörighet. ovanstående är reglerat i lag som beskrivits tidigare. Redan vid årssktttet 2015 kommer det att behövas en förstärkning av lärarresursen på grundläggande vuxenutbildning inom ännena svenska/svenska som andraspråk. matematik och engelska. När det gäller lokaler kommer dessa inte att räcka till om inflödet är av samma storlek som nu. Sammantaget utmynnar detta i en kostnadsökning när det gäller personal, material och lokal kostnader. Gymnasial vuxenutbildning Den gymnasiala vuxenutbildningen kommer under 2015 att öka men troligtvis inte i samma takt som övriga skolformer. Däremot kommer en utökning ske under 2016 då fler har kommitvidare i utbildningssystemet. Vilket innebär att personaiförstärkningar kommer att behövas även där. Det finns också en stor efterfråqan på gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning. I dagsläget vet vi inte vilka medel statsmakterna kommer att skjuta till när det gäller statsbidrag, detta är också nåqot som kommer att påverka valet av utbildning som de studerande gör. Om det blir färre statsbidrag kommer fler att söka för högskolebehörighet vilket innebär en utökning av studerande på komvux. Sammantaget utmynnar detta i en kostnadsökning när det gäller personal, material och lokalkostnader. Språkintroduktionen Språklntroduktionen är ett av gymnasieskolans snabbast växande program. I dagsläget studerar 70 ungdomar på programmet. på programmet finns fem klasser som är kopplade till de studerandes språkliqa förmåga samt erfarenhet av tidigare studier. Redan vid årsskiftet 2015 kommer ytterligare två klasser att behövas då vi i nuläget har 35 studerande på CFF som ska vidare i systemet med placering påzyxwvutsrqponmlkjih 16

språklntroduktion. Det behövs dåzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba två lärare till programmet med behörighet i svenska som andra språk,zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba En framtidspaning när det gäller inflödet av ungdomar är att Migrationsverket i sina prognoser har höjt sinazyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba siffror gällande ensamkommande flyktingbarn inför 2015, detta kommer naturligtvis att påverka organisationen på språklntroduktionen. Det är svårt att i dagsläget se konsekvenserna av detta då regeringen inte har tagit beslut om detta. Men sammantaget utmynnar detta i kostnadsökningar när det gäller personal, material och lokalkostnader. Kommande lagförslag som kommer att ha betydelse för vår verksamhet Den 11 september 2014 lämnade regeringen en remiss till laqrådet med flera rörändrlnqar'. Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund skriver också i ett pressmedcelande" att skolan måste ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper. Samtidigt ska det ställas krav samt förväntningar på eleverna. I laqrådsrernlssen föreslår regeringen i 6 kap (s, 26) att; "Rektorn ska ansvara för att en elevs kunskaper bedöms i de fall det krävs enligt regleringen eller bedöms behövas" Vidare står det i regeringens remiss tlll laqrådet i kap 9 (s, 42); "Rektorn ska f besluta att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Även en annan elev, som har varit bosatt utomlands och vars kunskaper har bedömts, ska under motsvarande förutsättningar f undervisas delvis iförberedelseklass. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i det aktuella ämnet. En elev ska inte få ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år", I remissen föreslås att bedömningen av elevens tidigare kunskaper ska ske inom två månader efter det att eleven påbörjat sin skolqånq. Detta gäller även placering av i eleven gällande undervisningsgrupp. Elevens språkkunskaper ska med andra ord kontinuerligt utvärderas så att placering i ordinarie undervisningsgrupp kan ske så snart eleven har tillräckliga kunskaper i det svenska språket, Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Lagändringen kommer att få konsekvenser för verksamheten d det kommer att behövas ytterligare personal när det gäller validering både på första och andraspråket. Sammantaget utmynnar detta i en kostnadsökning när det gäller personal, material och lokalkostnader. 1 Lagrådsremiss http://www 2.regeringen.zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA sel contentill c6/24/65/801 dc373e82.pdt Pressmeddelande www.regeringen.sezyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba 17

RESULTATBUDGET zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Belopp i kkr. Budget Plan Plan 2015 2016 2017 39308 40530 41876 155903 160 533 165 716 Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens 2000 nettokostnader Medlemsbidrag 116595 120003 118500 Finansiellaintäkter 2000 2000 123840 122019 125857 110zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHG O O Finansiella kostnader 15 16 17 Resultat före extraordinära poster O O O Resultat O O O Enligt uppgifter från NVEhar följande uppräkningsmodell använts för år 2015-2016. Uppräkningstal i indexmodellen är 2015-2017 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlk 18

DRIFTBUDGET 2015 med plan 2016-2017 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Budget 2015 Plan 2016 6000 1600 2450 1 352 293 22383 1350 200 1000 6 187 1650 2526 1394 302 23079 1 392 206 1 031 6392 1 705 2610 1440 312 23845 1438 213 1065 2680 2763 2855 PlanzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQP 2017 Externa intäkter Belopp i kkr Interkommunala intäkter Statsbidrag Yrkesvux Statsbidrag vuxlärling Statsbidrag YH, blått cert Statsbidrag YH, process Fakturering SFI Lönebidrag/personaltjänster Uppdragsutbildning Företagsstöd TeB Övriga intäkter 40530 41876 Summa intäkterzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba 39308 Personalkostnader Interkommunala kostnader Interkommunala kostnader, gysär Inackorderingsbidrag Lokalkostnader Skolrnåltider Skolskjutsar Undervisningskostnader Köp av tjänster Köp av tjänst YH Övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Medlemsbidrag 81 595 27000 84206 27840 87 153 28764 6500 500 18500 3738 3520 7000 1500 650 5400 6702 515 18811 3854 3629 7203 1 547 670 5557 6925 529 19 193 3982 3750 7412 1 598 692 5718 155903 160533 165716 2000 110 15 2000 O 16 2000 O 17 118500 122019 19 125857 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcb

INVESTERINGSBUDGET zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbazyxwvutsrqponmlkjihgfedcba Med en anläggningstillgäng eller investering menas en tillgäng som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre är och har ett samlat värde överstigande 10 000 kronor. Investeringsvolymen bestäms av volymen avskrivningar dä investeringarna inte fär överstiga avskrivningarna för varje är. Investerar man för mer än vad man skriver av varje är så blir effekten kostnadsdrivande. Investerlnqsönskemål frän olika verksamhetsomräden samlas in varje är och en prioritering sker i samräd i ledningen. En fortsatt satsning hos oss under kommande är är införandet av lärplattform för möjlighet till distansundervisning. I takt med att Teknikcollege utvecklas kommer fortsatt behov av investeringar på maskinsidan att behövas. Samtliga övriga reinvesteringar och tnvesterlnqsönskernål under året frän gymnasieoch vuxenverksamheterna behandlas och prioriteras i ledningsgruppen, allt eftersom de inkommer. Bruttoinvesteringar utfall 2013, budget 2014 och 2015, plan 2016-2017. Belopp i kkr. UtfallzyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 1964 921 2 000 2 000 2000zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJ 20