Verksamhetsplan 2015 1
Vår vision På svenska. I Finland. Svenska kulturfonden vill, som en fond på nordisk toppnivå, skapa ett öppet och inkluderande samhälle där alla har rätt och tillgång till högklassig och mångsidig utbildning och kultur på svenska. Vårt uppdrag Svenska kulturfonden arbetar med förnyarens engagemang, sakkunskap och mod för att stärka det svenska språket i Finland genom stipendier och understöd för utbildning, kultur och identitetsstärkande verksamhet. Inledning Svenska kulturfonden grundades 1908 av Svenska folkpartiet i Finland (SFP) och består idag av ca 480 fonder, tillkomna genom testamenten och gåvor från privatpersoner, samfund och företag. Svenska kulturfondens kapital ägs och förvaltas av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Avkastningen utdelas av Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland, vars förtroendeorgan tillsätts av SFP. I verksamheten använder stiftelsen benämningen Svenska kulturfonden. Utdelningen av bidrag sker i enlighet med de olika fondernas testamentsvillkor och med respekt för donatorernas vilja. Information om fondens organisation och förvaltning finns på adressen www.kulturfonden.fi. Som medlem i Delegationen för stiftelser och fonder har Kulturfonden förbundit sig att följa god stiftelsepraxis enligt delegationens principer (www.saatiopalvelu.fi). Vi betonar öppenhet och tydlighet och arbetar med klara anvisningar och bedömningsprinciper, ett lättillgängligt ansökningssystem och en öppen kommunikation. Jämlikhet och jämställdhet i förvaltningen är en självklar utgångspunkt i vår verksamhet. Vi samarbetar med andra fonder, föreningar och stiftelser kring frågor som tangerar våra verksamhetsområden och med en rad europeiska fonder: Kulturfonden är också medlem i centralorganisationen European Foundation Centre. Vi stöder en rad projekt med en nordisk dimension och kommer under 2015 att ännu starkare än tidigare prioritera nordiskt samarbete inom våra olika verksamhetsområden. Vi samarbetar med andra nordiska fonder och fungerar gärna som en brobyggare mellan Finland och det övriga Norden. 2
1. Verksamhet Svenska kulturfonden vill öka förståelsen för värdet av att leva i ett land med två nationalspråk. Målet är att berika och utveckla det svenska, stödja det svenska språkets samhällsbärande ställning och utveckla kunnande, kompetens och kreativitet inom kultur och utbildning. Vi prioriterar regionöverskridande verksamhet och inkluderande verksamhet och projekt som främjar integration mellan de olika språkgrupperna i landet. Vi sammankallar till diskussioner kring aktuella frågor, arrangerar seminarier och konferenser och initierar utredningar som ger underlag för diskussioner och beslut. Vi uppmuntrar till samhällsdebatt om frågor som berör livet på svenska i Finland. Fondens strategiarbete. Under år 2015 utvecklas kansliets arbetsprocesser och organisationsstruktur. Inom strategiarbetet har en kommunikationsstrategi formulerats. Under år 2015 ska denna förankras i vårt arbete och som ett led i processen inleds arbetet med att förnya fondens webbsidor och förstärka fondens närvaro i sociala medier. Strategiska program. Tre strategiska insatsområden lyfts upp i tre program för utbildning, kultur och det svenska spåket för åren 2014-2016. Programmen presenteras närmare i kapitel 5. Framgången med de strategiska programmen och den fokusering de gett inom sina verksamhetsområden uppmuntrar till en fortsättning. Inom programmet för teater kommer inga nya bidrag att utlysas, men de projekt som fått bidrag lever vidare under hela programtiden fram till 2016. Programmet för gymnasiet kommer att förlängas. Också det tredje strategiska programmet, Ung på svenska, kommer att förlängas och musiken lyfts nu fram som ett medel för att samla unga från olika språkgrupper.vi har för avsikt att fortsätta att genom nya strategiska program proaktivt stödja områden som identifierats som särskilt angelägna. Stipendier och bidrag. Privatpersoner, arbetsgrupper och organisationer kan ansöka om bidrag för enskilda projekt. Kanslipersonalen hjälper till att utveckla projektidéer och tar också initiativ till projekt. Organisationer kan också söka bidrag för löpande verksamhet. Professionella kulturarbetare och konstnärer kan ansöka om arbetsstipendium. Närmare uppgifter om kriterier och praktiska anvisningar för sökande finns på adressen https://ansokan.kulturfonden.fi. Vi behandlar årligen ca 8 000 ansökningar, av vilka hälften lämnas in under den ordinarie ansökningstiden i november. Ansökningarna bereds av kansliets tjänstemän i samråd med utomstående sakkunniga och behandlas sedan av styrelsen och delegationen. I urvalsprocessen deltar förutom de 54 förtroendevalda också drygt 30 utomstående sakkunniga, som byts med några års mellanrum. Styrelsen har också befullmäktigat kansliet att bevilja prioriterade målgrupper bidrag med klart definierade kriterier för specifika ändamål. Ansökningar för dessa tas emot under hela året och de bereds och behandlas av minst två tjänstemän tillsammans. Pris. Kulturfonden delar ut egna pris i samband med de årliga utdelningsfesterna och Svenska dagen. Fredrika Runeberg-stipendiet för samhällsmoderlig insats delas ut 3
tillsammans med Marthaförbundet, Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kvinnoförbundet. Dessutom premierar vi lärare i språkbadsenheter och svensklärare i finska skolor i samarbete med OKKA-stiftelsen. Investeringar. Kulturfonden kan i enstaka fall finansiera fastighetsprojekt av allmännyttig karaktär via Stiftelsen för kultur- och utbildningsinvesteringar. Kommunikation En utgångspunkt för vår verksamhet är öppenhet och transparens. Vi för en kontinuerlig dialog med aktörer inom kultur och utbildning. Det stora antalet förtroendevalda i våra fem förtroendeorgan garanterar en god förankring i det svenska och tvåspråkiga Finland. Efter varje styrelsemöte ges pressinformation om beslut av allmänt intresse. På vår webbplats finns listor på bidragsmottagare och allmän information om verksamheten och där kan man beställa våra publikationer. Information om stipendier och bidrag finns också i tryckt form. Vårt webbaserade ansökningssystem möjliggör kommunikation med de sökande under processens gång och ansökningssystemet utvecklas kontinuerligt utgående från användarnas önskemål. Verksamheten presenteras också i en årsbok. Jubileumsåret 2017 - Finland 100 år. Fonden medverkar både som finansiär och genom att aktivt uppmuntra olika aktörer till engagemang. Fondens direktör är medlem i jubileumsårets styrelse som har huvudansvaret för planering, beredning och genomförandet av programmen under jubileumsåret och fondens delegationsordförande är medlem i delegationen för jubileumsåret. 2. På svenska. I Finland. Det svenska språket är utgångspunkten för all den verksamhet som Svenska kulturfonden har i uppdrag att stödja. Fonden vill bidra till att svenskan är ett levande språk som används på alla områden i livet. Vi stöder initiativ och projekt som riktar sig till alla åldrar, med målet att bibehålla och utveckla ett gott språk, både det talade och det skrivna. I detta sammanhang är språket i medierna av särskild betydelse. Svenska samhällsfunktioner. Stat och kommun har ansvar för och upprätthåller en stor del av de svenska strukturerna i Finland. Förändringarna inom kommunsektorn aktualiserar frågan om hur man tryggar en fungerande tvåspråkighet i framtiden. Vi har beredskap att initiera och stödja utredningar och projekt som tar fram strategier som garanterar att svenskan i framtiden är ett språk som lever, utvecklas och fungerar i alla sammanhang i vårt land. Vi stöder initiativ som har som mål att skapa starka strukturer för det svenska. Samarbete. Vi stöder verksamhet som syftar till att stärka samarbetet mellan olika aktörer, verksamhet som stöder den svenskspråkiga befolkningens intressen och initiativ som ökar förståelsen för det svenska. Vi prioriterar regionöverskridande och inkluderande aktiviteter som främjar samförstånd och integration. Ung på svenska. Svenska och flerspråkiga verksamheter för barn och unga på fritiden stöds genom ett strategiskt program. (se kapitel 5). Samförstånd mellan språkgrupper. Vi stöder projekt som ökar samförstånd mellan finsk- och svenskspråkiga, t.ex. i skolor, föreningar och körer. Vi stöder också projekt som främjar samarbete 4
mellan det svenska och andra språkgrupper i vårt land. Flerspråkiga seminarier med olika teman kring språkets betydelse arrangeras tillsammans med Konestiftelsen. Språkförståelse i Norden Ett tätt samarbete med Sverige och de andra nordiska länderna på olika områden bidrar till att svenskan förblir ett levande och starkt språk i Finland. Språkförståelse är grunden till alla former av nordiskt samarbete och vi stöder gärna projekt med deltagare från flera nordiska länder eller som på annat sätt gör att nordbor bättre förstår varandra. Integration. För att utreda behovet av ett strategiskt program för integrationsutbildning och mångkulturella strävanden på svenska låter vi göra en kartläggning av aktiviteter i föreningar och organisationer och inom det offentliga. Utredningen följer också upp effekterna av projektet Delaktig i Finland, där Kulturfonden var en av huvudfinansiärerna. 3. Utbildning och forskning Kulturfonden vill medverka till en högklassig och framgångsrik utbildning på svenska. Engagemang och högt ställda ambitioner på utbildningens och forskningens alla områden behövs för att upprätthålla det svenska i Finland också i framtiden. Kulturfonden stöder projekt inom hela utbildningsområdet från småbarnsfostran till högskole- och universitetsutbildning och forskning. Kulturfonden stöder initiativ som har som mål att skapa starka svenska strukturer som säkerställer ett högklassigt och brett utbildningsutbud. Projekt över region- och språkgränser prioriteras. 3. 1 Utbildning Strategisk satsning på gymnasiet. Vi arbetar för en högklassig och framgångsrik svensk gymnasieutbildning. Det program för gymnasiet som startade 2014 fortsätter. Programmet utgår från de utredningar och projekt kring gymnasiet som vi tagit initiativ till. Specialprogrammen finansieras med extra medel och påverkar inte övriga bidrag till utbildningsfältet. Flera strategiska gymnasieprojekt har redan påbörjats, bl.a. utvecklandet av e-läromedel och ett virtuellt gymnasium som erbjuder kurser för de svenska gymnasisterna. Yrkesutbildningen Yrkesutbildningen upplever också krav på strukturella förändringar, sparåtgärder och nya undervisningsformer. Fonden välkomnar projektansökningar som skapar starka svenska enheter och högklassigt innehåll i yrkesutbildningen. Kartläggningar av den svenska skolan. Fonden har under en tioårsperiod beställt utvidgade PISA-utredningar som gäller 15-åringarna. Resultatet för PISA 2012 presenteras i slutet av 2014 och ger underlag för kommande satsningar inom den grundläggande undervisningen. En utredning om yrkesutbildningen på andra stadiet planeras. En kartläggning av gymnasisternas studieväg från gymnasiet till högskolor och universitet beställs av Statistikcentralen. Ett projekt med syfte att ge lärare kontinuerlig information om elevernas resultat i modersmål och matematik från åk 5 till studentexamen planeras i samråd med Satya Brink. 5
Språkstimulans och läsglädje. Kulturfonden finansierar en läsambassadör som stöder skolorna. Kulturfondens Språkstrategi för dagvården uppdateras och en broschyr om språkstimulans utarbetas. Daghem och skolor kan ansöka om stöd för språkstödjande och språkstimulerande projekt, t.ex. för bokanskaffningar. En satsning på digitala spel som stöder lärande planeras. Kulturfonden medverkar i ett pilotprojekt som leds av Webbhuset som erbjuder daghem och skolor digital litteratur. Skrivtävling. Svenska modersmålslärarföreningen och fonden fortsätter sitt samarbete kring en skrivtävling för elever på andra stadiet. Heldagsskola/Kulturskola. Vi stöder projekt som ger föreningar, musikinstitut och fria bildningens aktörer möjlighet att arrangera verksamhet för eleverna i skolan efter skoldagen. Kultur i skolan, Kultur på dagis och Kultur på eftis. Stödet beviljas till enheter som vill engagera enskilda kulturarbetare i den dagliga verksamheten. Skolor och daghem kan få Kulturbonus-bidrag för kulturupplevelser på villkor att för- och efterarbete ingår. Läromedel. Kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls Stiftelse för studieunderstöd och Svenska folkskolans vänner beviljar i samråd stöd till läromedelsförfattare. En fortbildning för redaktörer och författare planeras. En analys av läromedelsläget kommer att beställas. Stöd för lärarstuderande. Vi stöder lärarstuderandes fältpraktik i södra Finland och auskultering vid Pedagogiska Fakulteten som ett led i satsningen på rekrytering av behöriga lärare. Fonden medverkar också i Nylandsturnén för lärarstuderande. Lärarfortbildning och kompetensutveckling. Lärare kan söka stöd för behörighetsgivande fortbildning och om stipendium för kompetenshöjande kurser och konferenser, förutsatt att arbetsgivaren deltar i kostnaderna. Fortbildningsarrangörer kan ansöka om stöd för kompetenshöjande projekt som baserar sig på en dokumenterad behovsanalys. Fortbildning inom mediekunskap och informationshantering prioriteras. Ett mentorskapsprojekt för att stöda lärare som kommer från andra orter till huvudstadsregionen planeras. Kulturfonden stöder fortbildning som syftar till att lärare kan bekanta sig med olika metoder för lärande i kreativa miljöer såväl i hemlandet som utomlands genom studiebesök som föregås av för- och efterarbete. Studier, utbyte och praktik.svenska studiefonden som upprätthålls av Kulturfonden, Brita Maria Renlunds stiftelse, Föreningen Konstsamfundet, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Svenska Folkskolans Vänner beviljar högskolestuderande stipendier för studier och praktik, främst utomlands (se www.studiefonden.fi). Studiefonden beviljar också stipendiemedel till gymnasier, yrkesläroanstalter på andra stadiet och folkhögskolor. Vi erbjuder gymnasister tre ettåriga elevplatser inom allmänundervisningen vid Scandinavian School of Brussels i Belgien. Gymnasister kan söka stipendium för tvååriga IB-studier vid en United World College-skola. Vi beviljar studerande och nyutexaminerade stipendier för praktik vid 13 internationella organisationer och finländska kulturinstitut utomlands. Praktikprogrammet kommer att utvecklas och förbättras utgående från den utredning som Stiftelsen for kulturpolitisk 6
forskning Cupore gör om utlandspraktik via Svenska kulturfonden och CIMO. Utredningen presenteras i början av året Internationell spetsutbildning. Konst- och kulturutövare kan beviljas stipendier för studier vid internationella spetsenheter. Studieresor. Skolklasser eller grupper av studerande kan i november ansöka om bidrag för studieresor som har en klar anknytning till undervisningen och/eller är en del av ett utbyte mellan skolor. För grundläggande utbildningen och andra stadiet prioriteras resor inom Norden och Östersjöområdet. Verkstäder för unga. Vi stöder verkstäder och projekt för ungdomar som avbryter sina studier eller blir utan studieplats. Ungdomsverkstädernas personal kan ansöka om resestipendium. Språköar. Daghemmen och skolorna på de s.k. språköarna har hög prioritet. Vi stöder tillsammans med andra fonder och stiftelser både projekt inom undervisningen och olika fastighetsprojekt med syfte att stärka samverkan mellan dagvård och undervisning på svenska. Diskussioner med representanter för Daghemmet och Svenska skolan i Lahtis pågår. Svenska för finskspråkiga. Största delen av det bidrag vi ger till insatser för svenskan i finska skolor administreras av Svenska nu. Genom en specialfond ges bidrag för undervisning i praktisk svenska i handel- och vårdutbildningar. Vi ordnar årligen i samarbete med Svensklärarna i Finland en uppsatstävling för finskspråkiga abiturienter. Svensklärare i finska skolor kan ansöka om resestipendium. Språkbad. Språkbadsdaghem och språkbadsklasser i finska skolor kan ansöka om stöd för olika projekt. De kan också ansöka om stöd för Kultur i skolan och Kultur på dagis. Språkbadslärare kan ansöka om resestipendium. Möten över språkgränsen. Samarbete mellan svenska och finska skolor stöds. Vi prioriterar gymnasiesamarbete och kurser som görs tillgängliga för elever i svenska respektive finska gymnasier genom gemensamt kursutbud. Tillsammans med Konestiftelsen kommer vi att arrangera flerspråkiga seminarier med olika teman, bl.a. kommer vi att ta upp de olika minoriteternas roll i det finländska nationsbygget. Integration. En kartläggning för att utreda behovet av behovet av ett stratgeiskt program kring integrationsfrågor genomförs. Effekterna av projektet Delaktig i Finland kommer också att utvärderas. 3.2 Forskning Stipendier och bidrag. Kulturfonden stöder studier för doktorsexamen och olika forskningsprojekt. Alla ansökningar för forskningsändamål bedöms utgående från forskningsplanens kvalitet. Stöd för forskning i humaniora, samhällsvetenskaper och pedagogik förutsätter också att forskningen har en relevans för det svenska i Finland. Stöd till naturvetenskaper och medicin beviljas i enlighet med vissa specialfonders stipulationer. Vi 7
utreder förutsättningarna för en ny stödform för pedagoger som forskar utgående från sin egen undervisning. Forskare kan två gånger per år ansöka om vistelsestipendier till Finlandshuset i St Petersburg för att arbeta med projekt med anknytning till Ryssland. Samarbete gällande postdocforskning och professorers forskningsledighet. Ett omfattande samarbete mellan ett stort antal finländska fonder och stiftelser inleddes 2010 genom Stiftelsernas postdoc-pool (www.postdocpooli.fi ) och som pågår till 2016. Syftet är att nydisputerade doktorer kan söka finansiering för forskningsarbete utomlands. Stiftelsernas professorspool grundades 2012 och kommer att fortsätta verksamheten till 2016. Avsikten är att professorer kan söka stöd för att kunna frigöra sig från administrationsuppdrag och ägna sig helt åt forskning under ett år (www.professoripooli.fi). 4. Kultur Svenska kulturfonden verkar för ett högklassigt och tillgängligt utbud av konst och kultur på svenska i Finland. Vi stöder professionella konstnärer och ett mångsidigt förenings- och organisationsliv. Verksamhet för och med barn och unga prioriteras. Vi stöder gärna samarbetsprojekt som engagerar deltagare från flera regioner och språkgrupper. Särskilt välkomnar vi initiativ som främjar invandrares delaktighet i kulturlivet eller som på annat sätt bidrar till mångfald. Arbetsstipendier. Professionella konstnärer och hantverkare inom alla konstområden kan ansöka om arbetsstipendier för 1-3 år för att på heltid utföra eget konstnärligt arbete. Projekt- och verksamhetsbidrag. Enskilda konstnärer och arbetsgrupper inom alla konstområden kan ansöka om bidrag för materialkostnader, hyror, resor, eget konstnärligt arbete m.m. Föreningar och organisationer kan söka både projekt- och verksamhetsbidrag. Fortbildning. Kulturarbetare, konstnärer och journalister kan söka resestipendium för kortare studieresor i fortbildande syfte. Konstnärer och hantverkare som avslutat sin egentliga utbildning kan ansöka om lärlingsstipendium. Nyutexaminerade inom museisektorn kan få stipendium för oavlönad praktik vid ett utländskt museum. Framstående konstnärer kan få stipendier för studier vid internationella spetsenheter. Vi arrangerar gemensamma träffar för att diskutera kulturpolitiskt angelägna frågor. Artist in Residence-verksamheten stöds på olika håll i Svenskfinland. Enskilda konstnärer, kuratorer och arbetsgrupper kan få resestipendium för residensvistelser utomlands. Vi understöder finlandssvenska konstnärers vistelse vid konstnärskolonin i Grez-sur-Loing i Frankrike, i Finlandshuset i S:t Petersburg och i Villa Karo i Benin. Vi beviljar också treåriga arbets- och vistelsestipendier vid Villa Snäcksund i Ekenäs. Barn och unga. Vi välkomnar initiativ och aktiviteter för och med barn och unga. Både lokala projekt och evenemang som samlar deltagare från hela Svenskfinland kan stödjas. Kulturkarnevalen för skolelever stöds varje år. Genom ungdomsstipendier uppmuntrar vi unga att förverkliga egna initiativ för och med andra unga. Genom Kultur i skolan, Kultur på dagis och Kultur på eftis stöds verkstäder inom olika konstområden. Skolor och daghem kan få Kulturbonus-bidrag för kulturupplevelser på villkor att för- och efterarbete ingår. Kulturfondens strategiska program Ung på svenska (se kapitel 5) fortsätter 2015 och 2016. 8
Kultur för alla. Vi stöder både nya och etablerade festivaler, hembygdsdagar och andra samlande kulturevenemang. Aktiva föreningar som samlar amatörer inom olika konstområden kan få bidrag för fortlöpande verksamhet och för specialsatsningar. Luckor och allmännyttiga kulturhus kan få bidrag för fortlöpande verksamhet. Vi välkomnar projekt för och med specialgrupper, särskilt initiativ som främjar integration av invandrare och andra nya målgrupper. Punktinsatser inom social- och hälsovårdssektorn kan stödjas med Kultur i vården. Kulturarv och hembygdsarbete. Föreningar kan få bidrag för verksamhet och specialsatsningar. Professionella museer och arkiv kan få stöd för pedagogiska satsningar och EU-projekt. Organisationer kan få bidrag för projekt med inslag av digitalisering som ökar kulturarvets tillgänglighet, t.ex. i samband med utställningar och andra synliga evenemang. Det finns många kulturmiljöer som huvudsakligen är statens, kommunens eller privata ägares ansvar. Vi kan ge mindre bidrag för projekt med bred finansiering, huvudsakligen för EUprojekt. Organisationer och medborgaraktivitet. Organisationer är en viktig del av kulturlivet. Ideella föreningar kan få bidrag för aktiviteter och projekt inom Kulturfondens verksamhetsområden. Föreningar kan ansöka om renoveringsstöd för sitt föreningshus. Tretton förbund och deras medlemsföreningar får gratis bokföringstjänster, medlemsregister och andra webbtjänster som bidrar till föreningslivets synlighet. Möjligheten att inkludera nya föreningar finns. Med ett årligt specialbidrag, ett s.k. förbundspaket, kan Finlands svenska 4H, Finlands Svenska Scouter, Finlands svenska Marthaförbund, Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, Pohjola-Norden, Svenska pensionärsförbundet, Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Idrott fördela bidrag för aktiviteter och projekt inom respektive verksamhetsområde. Kulturutbyte och -export. Enskilda konstnärer, grupper och institutioner kan ansöka om bidrag för att förkovra sig och presentera sina verk i nya miljöer. Etablerade grupper och kulturinstitutioner kan få bidrag för turnéverksamhet både utomlands och i Finland. Vi prioriterar projekt som sammanför aktörer med olika bakgrund och språk. Kulturprojekt som erhåller nationella exportbidrag eller EU-stöd kan söka bidrag när som helst under året. Litteratur. Författare, illustratörer, redaktörer m.fl. stöds genom arbetsstipendier och projektbidrag. Vi kan ge projektbidrag för redigering, formgivning och utgivning av finlandssvensk skön- och facklitteratur. Kommersiell förlagsverksamhet stöds inte. Den finlandssvenska bokkatalogen presenterar böcker och tidskrifter och utges i samarbete med Föreningen Konstsamfundet. Vi prioriterar projekt som stärker läsande, berättande och skrivande. Vi stöder aktiva litteraturföreningar och litterära evenemang för olika målgrupper. Genom Kultur på bibban uppmuntras folkbiblioteken att ordna mångsidigt kulturprogram på svenska. Författarbesök i skolor stöds bl.a. genom Läscentrum. I samarbete med finlandssvenska kulturtidskrifter utlyses den sjätte Hans Ruin-essätävlingen hösten 2015. Journalistik. Tidskrifter med kulturinnehåll kan söka bidrag i november. Både tryckta och elektroniska tidskrifter kan komma ifråga. Journalister kan söka resebidrag för kompetenshöjande studieresor och utlandsvistelser. Vi stöder journalist- och fotostuderandes obligatoriska praktik vid tidningsredaktioner. I samarbete med Föreningen Konstsamfundet beviljas journalister både från Finland och Sverige stöd för fortbildning och språkbad på tidningsredaktioner i Sverige respektive Finland. 9
Scenkonst. Skådespelare, dansare och teaterarbetare kan få arbetsstipendier och projektbidrag. Statsandelsteatrar kan ansöka om stöd för projekt och specialsatsningar. Fria teater- och dansgrupper kan ansöka om verksamhetsbidrag och arbetsgrupper kan få bidrag för tidsbundna projekt. Vi stöder turnéverksamhet och uppmuntrar till samarbetsprojekt.föreningar kan beviljas bidrag för sommarteater, revyer och andra projekt som engagerar många. Kulturfondens strategiska program för teaterkonst lanserades hösten 2013. Flera av de projekt som beviljades finansiering pågår 2015 och 2016. Film och tv. Regissörer och manusförfattare kan få arbetsstipendier och projektbidrag. Vi kan bevilja manus- och produktionsstöd för finlandssvensk film- och tv-produktion. Visuell konst. Bildkonstnärer stöds genom arbetsstipendier och projektbidrag. Museer och gallerier kan få bidrag främst för museipedagogisk verksamhet och specialprojekt. Konstrundan får årligen ett verksamhetsbidrag. Stiftelsen Pro Artibus bär ett särskilt ansvar för att bevaka och utveckla den visuella konsten i Svenskfinland. Det sker med utställningsverksamhet, publikarbete och inköp av konstverk. Stiftelsen får ett årligt verksamhetsbidrag. Musik. Musiker inom alla genrer kan få arbetsstipendier och projektbidrag. Oregistrerade sång- och musikgrupper verksamma under många år uppmanas bilda föreningar för att stärka sin verksamhet. Vi välkomnar särskilt initiativ som ger flera barn och unga möjligheter att sjunga i kör och projekt som förnyar körernas repertoar.vi understöder Finlandssvenska Instrumentfonden vid Musikhuset i Jakobstad som lånar ut instrument till speciellt begåvade unga musiker. Vi samarbetar också med Suomen Kulttuurirahasto kring deras nationella instrumentbank med kvalitetsinstrument. 5.Strategiska program Kulturfonden lyfter fram tre strategiska insatsområden i tre program för utbildning, kultur och det svenska spåket för åren 2014-2016. Programmen för gymnasiet och Ung på svenska fortsätter. Programmet för teaterkonst fokuserade på goda texter, kompetens och mobilitet. Ansökningstiden avslutades 2014 men flera av de projekt som beviljades bidrag pågår under 2015 och 2016. Mera information finns på www.kulturfonden.fi/strategiska program 5.1 Program för gymnasiet Kulturfonden vill medverka till att den svenska gymnasieutbildningen är högklassig och framgångsrik. Programmet för gymnasiet som inleddes 2014 fortsätter. Det är en specialsatsning med extra finansiering som riktas in på frågor som lyfts fram i de rapporter och diskussioner som vi initierat under de senaste åren. Vi övertar inte i och med denna satsning det offentligas ansvar för gymnasierna. De övriga utbildningsstadierna stöds som tidigare. 10
Förväntade resultat På kort sikt Bättre resultat inom de ämnen och ämneshelheter som utredningarna lyfter fram Skräddarsydd fortbildning för och handledning av lärare Lika möjligheter till IKT-baserad undervisning och en gemensam digital kursbricka för hela Svenskfinland. På lång sikt Ett brett utbud av högklassiga läromedel och moderna undervisningsmetoder Hållbart gymnasienät Tillgång till svenskspråkiga experter inom olika yrkesområden Bakgrund För en språkminoritet är en god utbildning ett livsvillkor och språket är fundamentet för hela utbildningskedjan. Gymnasieutbildningen är en del av den nationella utbildningsstrukturen. Målet är att ge studerandena allmänbildning och att bereda dem för högskolestudier. De svenskspråkiga gymnasisterna har rätt till jämlika studiemöjligheter i fråga om tillgänglighet, innehåll och kursutbud. Goda studentexamensresultat innebär en framgångsrik rekrytering till högskolorna vilket har en avgörande betydelse för en levande svenska inom arbetslivets olika områden. Det nuvarande gymnasienätet har skapats på 1970-talet. Minskande årskullar, ojämn demografisk utveckling i vissa regioner, ekonomiska nedskärningar och krav på brett kursutbud har lett till diskussioner om behov av både intensifierat samarbete och samgång. För närvarande är läroplansgrunderna för gymnasiet under arbete och en digital studentexamen kommer att införas stegvis från och med 2016. Vi har fokuserat på olika frågor som gäller det svenska gymnasiet under perioden 2006-2013. Den senaste utredningen är skolrådet emeritus Erik Gebers rapport Kan vi bli bättre (2013). Utredningen beställdes som ett komplement till projektet Studentexamen på lika villkor som utmynnade i Framtidsstrategi för de svenska gymnasierna i Finland (2012). Vi initierade år 2005 ett gymnasieprojekt i samråd med Utbildningsstyrelsen. Projektet resulterade i två publikationer: De svenska gymnasierna i Finland - en lägesanalys (Erik Geber och Catharina Lojander-Visapää, 2006) och Gymnasiets röst (Tom Gullberg, 2006). Utredningarna har lyft fram bl.a. följande frågor som vi önskar att projektansökningarna till gymnasieprogrammet beaktar: Vad kan göras för att garantera kursutbudets omfattning och kvalitet? Hur kan ämneslärarutbildningen, handledningen av lärare och ämnesfortbildningen (bl.a. i kemi, psykologi, religion, filosofi och geografi) utvecklas? Kan man minska skillnader i resultaten mellan könen? Är läromedelsutbudet och innehållet tillräckligt brett och mångsidigt? Hur påverkar gymnasieutbildningen tillgången till svenskspråkiga experter på olika områden? Vad kan göras för den digital utveckling med betoning på det pedagogiska innehållet? 11
Är mediekunskapen och informationshanteringen på rätt nivå? Hur kan samverkan effektiveras (t.ex. nätbaserade distans- och flerformskurser, lärarsamarbete och studerandemobilitet)? Kan samarbete mellan svenska och finska skolor utvecklas? 5.2 Program Ung på svenska Kulturfonden vill medverka till att svenska vid sidan av finska är ett levande språk i det tvåspråkiga Finland. Tvåspråkigheten skall vara en naturlig del av vardagen, och upplevas som en resurs samt en nyckel till framgång bland alla unga i Finland. Programmet Ung på svenska fortsätter åren 2015-16. Förväntade resultat På kort sikt: Flera naturliga kontaktytor mellan unga från olika språkgrupper Nätverk och modeller för möten mellan barn och unga från olika språkgrupper Ökat faktaunderlag för unga om det svenska i Finland På lång sikt: Stärkt språklig och kulturell självkänsla för svenska och tvåspråkiga barn och unga Ökad delaktighet i samhället oberoende av modersmål Ökad kännedom och intresse för det svenska i Finland Ökad förståelse för ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle Bakgrund Barn och unga är ständigt en prioriterad målgrupp inom fonden. Deras inställning och kunskap är avgörande för svenskans ställning i framtiden. Morgondagens unga vuxna behöver en stark egen identitet samt en god och naturlig växelverkan med flera språkmiljöer. Programmet Ung på svenska vill därför stöda och möjliggöra interaktion mellan olika språkgrupper i Finland. Programmet riktar sig främst till unga i åldern 0-13 år, men även andra åldersgrupper är möjliga att stöda. Projekten kan genomföras i svenska, finska eller flerspråkiga miljöer. Projekten skall fokusera på barns och ungas fritid. Projekten skall ha strategisk betydelse, och på lång sikt bidra till att stöda och stärka svenska och tvåspråkiga ungas vardag. Projekten skall även ha nationell betydelse ( inte enbart lokal eller regional betydelse). 12
Konkreta projektförslag: Strategiska satsningar på svensk barnkultur för alla språkgrupper ( alla former av barnkultur) Musiken som brobyggare mellan språkgrupper (regionöverskridande ungdomskörer) Ungas delaktighet i samhället Projekt av unga, för unga. 13