YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen har anmodats lämna synpunkter över rubricerad rapport. Länsstyrelsens synpunkter Inledningsvis vill länsstyrelsen framföra att ett väl utbyggt och funktionellt bredbandsnät med hög och stabil överföringshastighet är en avgörande förutsättning för en hållbar regional utveckling i ett län som Norrbotten med stora avstånd och glesbefolkade områden. Inte minst inom skolan och vården är ett sådant bredbandsnät mycket viktigt för att skapa kostnadseffektiva lösningar med hög kvalité. Norrbotten är också idag Sverige ledande inom många områden på att nyttja den teknik som erbjuds via fiberbaserad IT-infrastruktur. En framgångsfaktor i Norrbotten har varit det samordnade arbete som IT Norrbotten AB ansvarar för och som bland annat innebär ett öppet nät med tjänstekonkurrens till nytta för användarna. Trots att utbygganden i Norrbotten varit lyckad så finns det stora behov av fortsatt utbyggnad för att kunna erbjuda medborgare och näringsliv i glesbyggd en hög och stabil överföringshastighet. Det är därför angeläget att också säkerställa enkla och hanterbara finansieringsformer för att nå det övergripande målet i regeringens bredbandsstrategi. I beredningen av detta ärende har samråd skett med IT Norrbotten. Länsstyrelsen delar IT Norrbottens remissvar och för de mer detaljerade synpunkterna på rapporten hänvisas därför till deras yttrande. Beslut Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Tina Norgren med utredare Jimmy Bystedt som föredragande. I den slutliga handläggningen har kommunikationsdirektör Bo Erik Ekblom deltagit. Tina Norgren Kopia till IT Norrbotten AB Jimmy Bystedt POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 norrbotten@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/norrbotten
YTTRANDE 2010 11 22 Diarienummer: N2010/4865/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL POST OCH TELESTYRELSEN RAPPORT PTS FÖRSLAG PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV BREDBANDSSTRATEGIN IT Norrbotten har samordnat bredbandsutbyggnaden för kommunerna i Norrbotten under åren 2001 2007. Vi förvaltar och utvecklar det öppna länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet i Norrbotten. Företaget ägs av samtliga 14 kommuner i Norrbotten och Norrbottens läns landsting. Vi verkar i de mest glesbefolkade delarna i Europa och lämnar våra synpunkter utifrån ett glesbygdsperspektiv. Det här är ett gemensamt yttrande för IT Norrbotten och kommunerna Arvidsjaur, Haparanda, Kiruna, Luleå samt Piteå. Det övergripande målet i regeringens bredbandsstrategi sätter slutanvändarna i centrum. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s samt att alla hushåll bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.. Men indikatorerna i rapporten tar inte hänsyn till slutanvändarna och användarperspektivet. Vi vill särskilt understryka hur betydelsefullt bredband är i de mest glesbefolkade länen såsom Norrbotten. Vi har stora avstånd mellan orter, vilket även innebär långa avstånd till skolor, tjänster, vård osv.
2 Förslag för indikator 1. Andelen hushåll och företag som har tillgång till en uppkoppling som under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringshastighet på minst 100 Mbit/s nedströms Det bör finnas en definition vad förhållandevis gynnsamma omständigheter betyder. Tack vare en fiberbaserad IT infrastruktur är vi i Norrbotten ledande inom Sverige att nyttja videokonferensteknik både inom skolan och inom vården. Den används bl.a. för: Modersmålsundervisning på distans Nyttjande av lärare för flera byaskolor Konsultationer mellan primärvård och specialistvård, t.ex. inom hud, och tandvård. De här exemplen kräver HD kvalitet i bildöverföringen för att erhålla tillräckligt bra bild och ljud. Videokonferenserna kommunicerar med IP förbindelse i ett eget VLAN, vilket ger bra ljud och bildkvalitet. Men videokonferensanvändningen inom området vård i hemmet behöver en stabil kapacitet på minst 2 Mbit/s symmetrisk. Videokonferens används hemma hos patienterna t.ex. För att stötta hemgången för tidigt födda barn. När det blir dags för för tidigt födda barn att åka hem, håller föräldrarna kontakt med barnmorskan via videokonferens. Rehabilitering av cancerpatienter. Uppföljande besök görs av bl.a. skelettcancerpatienter i hemmet via pc baserad videokonferens. Fördelen för patienten är att han/hon inte behöver resa fysiskt till sjukhuset, då detta kan vara smärtsamt för den sjuke. Sjukgymnastik för axelopererade. Som Bredbandskartläggningen också konstaterar är det redan idag problematiskt för många hushåll och arbetsställen i glesbygd att tillgodogöra sig lågupplöst strömmande video. Samtidigt går utvecklingen mot fler och fler tjänster med HD kvalitet. Man måste ha en överföringshastighet som säkerställer att alla hushåll och arbetsställen alltid kan ta del av olika tjänster, inte bara under gynnsamma omständigheter.
3 Varför nämns inget om vilken hastighet man förväntar sig uppströms? Att man i dag 2010 accepterar en stor skillnad i hastigheterna gällande den asymmetriska överföringen som främst råder i de xdsl baserade näten, betyder ju inte att de trafikmönster, tjänster och beteenden som råder idag är relevanta fram till 2020. Kan man inte precisera hastigheten uppströms så borde man åtminstone mäta om näten verkligen lever upp till de utbud och förändrade beteenden som säkerligen kommer att ställa ökade krav på hastighet uppströms. Förslag för indikator 2.2 Fungerande konkurrens IT Norrbottens svar: Enligt rapporten skapar man förutsättningar för långsiktigt hållbar konkurrens via infrastrukturkonkurrens, där flera operatörer investerar i eget accessnät eller i sin egen teknisk utrustning i accessnätet. Detta är osannolikt i vårt glesbebyggda län med långa avstånd. Det finns en risk att det inte uppstår någon infrastrukturkonkurrens över huvudtaget, parallella fiberbaserade accessnät är inte kommersiellt motiverade i stora delar av Norrbotten. De större operatörerna som hyr svart fiber samt investerar i egen aktiv utrustning har inte haft/har inte intresse av att befinna sig i glesbygdskommunerna. Att bara fokusera på infrastrukturkonkurrens är ett mycket effektivt sätt att backa utvecklingen tio år tillbaka och begränsa marknaden till ett fåtal stora aktörer, i värsta fall till en enda aktör. Vi vill påminna om att innan kommunernas bredbandsutbyggnad så hade vi en monopolliknande situation i Norrbotten med endast en aktör på marknaden. Med hjälp av offentliga medel under åren 2001 2007, skapades/byggdes öppen IT infrastruktur i Norrbotten. Det är kommunerna/stadsnäten som har tagit ett samhällsansvar och byggt där ingen annan bygger, även på mindre orter och byar. Kommunerna har förutom investeringar i svartfiber även investerat i aktiv utrustning och på så sätt skapat möjligheter för mindre operatörer/tjänsteleverantörer att etablera sig i Norrbotten. Det är dessa mindre operatörer och tjänsteleverantörer som har skapat konkurrens och valfrihet för individ och företag i kommunerna i Norrbotten.
4 Tack vare öppna nät har det skapats tjänstekonkurrens som innebär att användarna har valfrihet. De får själv välja vilka tjänster man vill köpa och det finns flera konkurrerande tjänsteleverantörer vilket ger större utbud och lägre priser. Öppna nät har även bidragit till att det har vuxit fram ett helt nytt segment tjänsteleverantörsmarknad. Dessa aktörer fokuserar på att utveckla bra och konkurrenskraftiga tjänster och behöver tillgång till ett öppet nät. Exempel är Internetleverantörer, telefonioperatörer och vissa TV leverantörer. Att bara fokusera på infrastrukturkonkurrens kan leda till att fristående tjänsteleverantörer och kommunikationsoperatörer exkluderas helt från marknaden. Då har användarna i vår region tappat sin valfrihet. Vi ser inga större väsentliga fördelar med flera parallella infrastrukturer om det finns en väl fungerande fiberinfrastruktur med befintliga och kommande tekniska lösningar för kapacitetstjänster som erbjuder denna infrastruktur till marknaden på ett konkurrensneutralt sätt. Kostnaderna för parallella strukturer betalas alltid i slutändan av kunden. Dessutom är det knappast energismart med en massa parallell teknisk utrustning som drar ström. Förslag för indikator 6. Offentliga aktörer som är aktiva på tjänste och kapacitetsnivå IT Norrbottens svar: Vi vill markera att i små kommuner består konkurrensen av konkurrerande tjänsteleverantörer. För att kunna erbjuda sina tjänster behöver dessa tjänsteleverantörer tillgång till ett öppet nät, de har inte ekonomiska muskler att bygga sina egna nät. För att förverkliga ett öppet nät är det alltså inte tillräckligt att erbjuda svartfiber och kanalisationsprodukter. En sådan begränsning utesluter hela tjänsteleverantörssegmentet från stadsnätet och därmed marknaden. Öppna stadsnät som är konkurrensneutrala, och erbjuder övriga marknadsaktörer tjänster med icke diskriminerande villkor bidrar i högsta grad till att regeringens bredbandsmål kan uppnås även i mindre tätbebyggda områden i Sverige.
5 Riktad enkät till kommunala fastighetsägare Det är lika viktigt att undersöka graden av parallella infrastrukturer i fastighetsnäten hos privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Bara en 1/3 av bostäder ägs av de kommunala fastighetsägarna (Källa: http://www.fastighetsagarna.se/web/fastighetssverige_i_siffror_1.aspx). Och lokalfastigheterna (fastighetsägare som hyr ut lokaler) ägs i stort sett uteslutande av privata fastighetsägare. Förslag för indikator 10. Konsumenternas känsla av säkerhet när de använder Internet IT Norrbottens svar: Trygghet på Internet omfattar HELA Internet, dvs alla nät i alla länder, inte bara inom Sverige. Därför bör man fokusera på de faktiska brott som verkligen begås på/via Internet. Förslag för indikator 12: Täckningsgrad för minst 1 och 100 Mbit/s totalt i landet/utanför tätort och per accessteknik IT Norrbottens svar: I definitionen för faktisk tillgång till bredband nämns bl.a. att utan några särskilda kostnader kan beställa ett bredbandsuttag. Jämför man 3G/4G och xdsl alt. fiber access så skiljer affärsmodellerna åt. xdsl och fiberaccess betalas efter installation med en fast månadskostnad utan begränsning på mängd data. 3G/4G däremot betalar man en månadskostnad för abonnemang plus kostnader beräknade utifrån diverse nivåer för mängden data som skickas/hämtas. Här kan de ekonomiska förutsättningarna/modellerna avgöra hur faktisk denna tillgång egentligen är. Faktiskt tillgång till bredband i avseende av pris borde avspegla mer än bara själva beställningen av bredbandet utan även pris per årsbasis eller dyl.
6 Förslag för indikator 14. IT mognad i befolkningen. IT Norrbottens svar: Att bara mäta andelen av Sveriges befolkning som har en PC hemma och andelen som använder telefon som stödjer UMTS kan ge en vilseledande bild av verkligheten. Den finns en risk att två stora grupper utesluts från den statistiken: Användare som har en bärbar dator via tjänsten, används ofta både på jobbet och hemma. Elever som har en bärbar dator via skolan, den används också både i skolan och hemma. Dessa bärbara räknas inte som hemma PC. IT NORRBOTTEN Tony Blomqvist, VD