Vi skärgårdsbor SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND. I detta sommarnummer: Skolprojekt om fyrar Årsstämma i Söderhamn Rapport från Clean Energy

Vi skärgårdsbor Nr 2, juli 2019 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta sommarnummer: Skolprojekt om fyrar Årsstämma i Söderhamn Rapport från Clean Energy SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Sommar! Nu är det den tid då alla älskar kust och öar, besökarna strömmar till och det lilla lokalsamhällets förmåga att tillhandahålla service och gemytliga aktiviteter av alla de slag ställs på prov. Även för alla bofasta är det en tid att uppskatta. För många förknippat med mycket arbete naturligtvis men även intäkter och lön för nedlagd möda på planering och affärsutveckling. Midsommar i skärgården, foto: Britt Fogelström. Det finns plats för många och vi vill verkligen bli fler även i september till april. Många av sommarens besökare, främst de med eget boende kanske kan inspireras till att stanna kvar. Att det går bevisas inte minst av en kraftig befolkningsökning i Järpen ett samhälle strax bredvid Åre. Där ökar befolkningen med IT-Nomader, distansarbetare som gillar Åredalens friluftsliv. Från avfolkningsbygd byggs nu flera nya skolor och sommarsäsongen omsätter mer pengar än vintern. Tre öar är på gång! Koster, Holmön och Möja. Alla tre öarna har ledsnat på negativ befolkningsutveckling, hotade skolor och försämrad service. Koster har kommit längst. Man har hållit på ett tag och har ett pågående projekt. Holmön har kommunen och regionen med sig och en ansökan inne hos Tillväxtverket om ett flerårigt projekt. Möja har också kommun och region med sig i ett projekt med fyra insatsområden - kommunikationer, boende, service och besöksnäring - som just startat. Intressant att tre projekt med så stora likheter pågår samtidigt och som konkret tar tag i Skärgårdarnas Riksförbunds kärnfrågor. Skärgårdarnas Riksförbund kommer att göra allt vi kan för att stötta dessa projekt som ytterst handlar om dessa öars överlevnad året runt. Miljöfrågorna är viktiga och Skärgårdarnas Riksförbund är aktiva på många håll både lokalt och inom EU. Öar lockar och inbjuder till miljöprojekt eftersom avgränsningen blir så tydlig. Ön Kökar som Skärgårdarnas Riksförbund besökte i höstas har vunnit ett fint pris för sitt miljöarbete. Det finns ett konkret miljöarbete som vi alla kan bidra med under sommaren, plocka upp allt plastskräp ni ser från våra stränder. Trevlig sommar! Sune Fogelström, Ordförande Vi Skärgårdsbor nr 2, juli 2019 I detta nummer: Framsida: Rönnskär i Söderhamns skärgård Foto: Eva Widlund sid 2 sid 3 sid 4-5 sid 6-7 sid 8-9 Sommar! Ordförandes sida Plastrena öar, Energy Observer Skärgårdarnas Rksförbunds årsstämma i Söderhamn Vinöleden i Hjälmaren Klimatfrågan en allt viktigare fråga för öar inom EU sid 10-11 Fyrprojekt och nätverksmöte skärgårdsskolor sid 12-13 Ung familj på Hemsö sid 14 sid 15 sid 16 sid 17 Bohusläns skärgårdsråd (BSR) Kuststämma 2019 Färjegruppen på vårmöte med Trafikverket Färjerederiet Luleå Skärgårdsförening, ny ordförande och sommaraktivitet På sälmöte i Luleå Skärgård sid 18-19 Fårö, en gotländsk ö? sid 20 Sommar! Äntligen tid att läsa böcker och tidningar Hemsköborna SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor Tidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Sune Fogelström, ordf. SRF Redaktion Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, 715 93 Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Foto Om inte annat anges Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Hemsida www.skargardarna.se Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2019 ISSN 2000-0448

Plastrena öar Skärgårdarnas Riksförbund har fått en plats i en referensgrupp i ett projekt som leds av Avfall Sverige med start i höst. Syftet med projektet är att utreda avfallshantering i glesbygd och skärgård. Därför kommer alla medlemsföreningar i riksförbundet att drabbas av en enkät, om hur hanteringen av avfall fungerar inom respektive område. Vi hoppas på en hög svarsfrekvens. Denna bild av vår tecknare Anders Persson kommer att fungera som en logga för vårt strandstädningsprojekt, Plastren ö under 2019-2020. Vid årsmötet i Söderhamn gjorde vi ett upprop för att utföra strandstädningar av våra öar. Luleå Skärgårdsförening hade redan startat planeringen och kommer att genomföra städningar på ett tiotal öar av de 1300 öar som finns i Luleå skärgård. Meningen är att man skall fortsätta med ett antal nya öar nästa år. Intresset från övriga skärgårdar har varit relativt svalt. Vi vet att det pågår massor av städning i regi av andra organisationer som Naturskyddsföreningen och Håll Sverige rent med flera. Främst är det på västkusten där det också är mest skräp. På ostkusten är det mindre, men ändå tillräckligt för att insatser behövs för att Östersjön skall räddas från plastskräpet. Några områden är dock på gång. Förutom föreningen i Luleå har holmöborna planerat att introducera städning av Holmöarna, i olika skeden. Söderhamns skärgårdsförening kommer att genomföra en städdag av Skatön, som också är naturreservat, den 14 juli. På västkusten planerar man städning på Flatön, Malön och Ängön den 17 juli. Vi hoppas att de här försöken skall resultera i att flera föreningar antingen i egen regi eller i samarbete med andra startar städningar av stränder nästa sommar. Det är viktigt att försöka få med sig alla, både fast boende och fritidshusägare. Inte minst behöver även båtfolket inbjudas att deltaga i en så viktig fråga, som att värna om vår havsmiljö. Lennart Andersson Miljö & Energigruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Miljö & Energi Jag hade turen att mellan ett möte och väntande tåg hinna besöka hamnen nedanför slottet. Jag hade femton minuter till godo, hann ta några bilder på båten och skaffa en broschyr. Energy Observer Den första vätgasdrivna båten anlöpte Stockholm i slutet av maj. Projektet är franskt och startade 2017 och drivs av två hängivna personer, Victorien Erussard som är marinofficer, samt Jerome Delafosse, professionell dykare och filmproducent. Målet är att under sex år besöka femtio länder och göra 101 stopp. Båten är ett flytande laboratorium med målsättningen att hitta en miljövänlig energi för drift av båtar. En spännande resa väntar dessa två. Vi kommer dock att få vänta många år innan det finns båtar vars syfte är transporter av gods eller människor. Vätgasproduktion är dyrt och solpaneler har än så länge för låg kapacitet. Men utvecklingen går fort. Det var en spännande kvart jag fick uppleva denna dag i Stockholm. Lennart Andersson Miljö & Energigruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 3

SRF Skärgårdarnas Riksförbunds årsstämma i Söderhamn Helgen den 26 28 april höll Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, årsstämma och representantskapsmöte i Söderhamn med Söderhamns kust- och skärgårdsförening som värd. Under fredagen anlände deltagare från Luleå i norr till Bohuslän i väst och från de stora sjöarna. Representantskapsmöte Mötet började med att Lennart Andersson från värdföreningen hälsade oss välkomna till Söderhamn. Därefter tog Skärgårdarnas Riksförbunds ordförande Sune Fogelström vid och hälsade alla välkomna till årets stämma och representantskaps- möte. Han berättade att Skärgårdarnas Riksförbund består av femton medlemsföreningar som tillsammans representerar ett 50-tal föreningar. Våra medlemmar har en bra geografisk spridning runt Sveriges kuster och större sjöar. Med en offensiv framtidssyn ska SRF underlätta för alla som bor, verkar och besöker våra kuster och skärgårdar. Vid studiebesöket hos vår tecknare Anders Persson fick vi en kort lektion i tecknandets konst. Här ser vi även ett självporträtt av Anders. Skärgårdanas Riksförbund har flera kommunikationskanaler. Tidningen Vi skärgårdsbor skickas ut till nästan 600 adresser fyra gånger per år. Hemsidan är frekvent besökt och Skärgårdsbryggan har cirka 29 000 besök per år varav cirka 2 000 är återkommande. Sune förklarade att vi i vår kommunikation försöker vara tydliga med vad vi vill göra och vilka resultat vi och våra medlemmar uppnår. Vi försöker också snabbt reagera på nya hot eller möjligheter och vara inbjudande för våra medlemsföreningar. Studiebesök Uppdelade i tre grupper genomfördes tre studiebesök under lördagen. Ett besök gjordes vid Tjärnviks gård. Där bor Anders Persson, han som gör serien Hemsköborna, som finns som seriestripp i SRF:s tidning Vi skärgårdsbor. Anders berättade om sitt arbete på gården med odling och utbildningsverksamhet och gav oss också en kort lektion i tecknandets ädla konst. Nästa besök var F15 Flygmuseum. I Söderhamn låg tidigare flygvapnets flygflottilj F15. Denna flygflottilj är nedlagd sedan 21 år tillbaka och här finns nu ett flygmuseum. Här fick vi en intressant rundvandring bland de olika flygplanen som var och ett representerade en tidsepok. Det tredje besöket var Fiskaremuseet. Fiskarebostaden, kvarteret Gäddan, inköptes på 1990-talet av Söderhamns kust- och skärgårdsförening. I museet kan man se hur en fiskarefamilj bodde under 1800-talet. I utställningsdelen 4 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

visas olika föremål och bilder som har med skärgård och fiske förr och nu att göra. Nu var vi alla uppfyllda av allt intressant som vi hade upplevt, men mer skulle komma. Efter lite välbehövlig vila samlades vi för en gemensam middag. Lagom till efterrätten kom Martina och Jonas och underhöll oss med en blandad repertoar. Årsstämma Innan årsstämman fick vi besök av Henrik Olsson från Tekniska avdelningen i Söderhamns kommun. Han berättade om kommunens skärgårdsenhet. Under 2007 2009 bedrevs ett utvecklingsprojekt för att starta upp avdelningen och 2009 kom ett kommunalt beslut om långsiktig inriktning. Under 2018 inrättades en ny ledningsorganisation för hamnar och kust. Uppdraget är att förvalta kommunens tillgångar i skärgården och ansvara för driften av anläggningar, för rörligt friluftsliv och märka ut farleder. Förmiddagen avslutades med sedvanlig årsstämma där stämmans ordförande Gunnar Olsson ledde stämmoförhandlingarna med van hand. Verksamhetsberättelsen godkändes, liksom balans- och resultaträkning och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Stämman omvalde alla i styrelsen för vilka mandattiden gått ut, detsamma gällde även revisorer och valberedning. Efter stämman gav SIKO en kort presentation om sitt 50-årsjubileum och därefter togs den traditionella gruppbilden innan det var dags för lunch och påbörjandet av resorna hemåt. Föreningsrapporter En uppskattad del på alla våra möten är rapporterna från föreningarna och arbetsgrupperna. Fokus var att kortfattat rapportera några viktiga händelser sedan förra mötet. Luleå Skärgårdsförening planerar att städa stränderna i skärgården. Vinöns kultur- och hembygdsförening berättar att det genomförs en andra omgång Det blev musikunderhållning i samband med middagen på lördagskvällen. Martina och Jonas bjöd på en blandad repertoar med allt från folkmusik till mer modern musik. med fiberanslutning på ön. Arbetsgruppen för skärgårdsskolor meddelar att geografiboken fortfarande finns till försäljning och att man kommer att ha en nätverksträff under maj månad. Hemsö Skärgårdsförening arbetar just nu med att lösa parkeringsfrågan för pendlare. Det behövs en parkering på Hemsön vid färjeläget. Söderhamns kust- och skärgårdsförening har sammanställt en miljö- och energiplan. Man planerar också en gruppresa norrut i juni med bland annat besök på Hemsön och Holmön. Bohusläns Skärgårdsråd driver ett Leaderprojekt, i projektet skall man genomföra fem informationsoch inspirationsmöten. Fiskegruppen har ansökt om ett Leaderprojekt för att kunna besöka lokala fiskare i Norge, Danmark, Estland, Finland och Åland. Syftet är att undersöka hur nationella regelverk påverkar det lokala fisket, nu väntas det på besked från Jordbruksverket. Boendegruppen tittar idag på möjligheter till kooperativa bostadslösningar. Visingsörådet jobbar bland annat med hur vägen genom Gränna ner till färjeläget kan lösas så att störningarna i samhället kan minimeras. Det är framförallt trafik och parkering för besökare som är problemet med kaos sommartid. Smålandskustens Skärgårdsförening har skyltat upp säkra landningsplatser som kan användas för blåljusuppdrag. Räddningstjänsten ska ha utbildning på två platser. Färjegruppen har nyligen haft möte med Trafikverket. Just nu pågår en kartläggning av de gula färjorna och hur de olika lederna fungerar. De vita färjorna kommer troligtvis också komma med i gruppens arbete. Holmöns Utvecklingsform har flera projekt på gång. Kommunen och Länsstyrelsen är med och medfinansierar ett större serviceprojekt, ansökan kommer att skickas in senare under våren. SIKO, arbetar på bred front för en levande skärgård. Man har fem aktiva arbetsgrupper. Ett viktigt uppdrag är att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Under hösten kommer man att fira föreningens 50-årsjubileum. SURF, Skärgårdens Ungas Riksförening, har planer på att arrangera en träff. Hvens Byalag arbetar kontinuerligt med färjan, skolan och boende. Till sist så har Gräsö Skärgårdsråd lagt ner sin hemsida och övergått till Facebook i sin kommunikation med medlemmarna. Efter stämman gav SIKO en kort presentation av sitt 50-årsjubileum och därefter togs den traditionella gruppbilden innan det var dags för lunch och påbörjandet av resorna hemåt. Ett längre reportage från helgen skrevs av Olle Nygren och finns att läsa på Skärgårdsbryggan. https://xn--skrgrdsbryggan- 6hbs.se/hela_sverige/arsmote-med-srf/ Text och foto: Anetté Larm Johansson Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 5

Vinöleden i Hjälmaren Foto: Kasper Dudzik/Trafikverket Färjerederiet För den som vill göra en något längre färjetur är Vinöleden en trevlig tur, en av de längsta i landet, en vacker tur i södra Hjälmaren. Leden trafikeras här av färjan Sedna och reservfärjan Vinösund, specialbyggda smala färjor för att klara färden genom Hjälmare kanal när de ska vidare iväg på varv för service. Färjan till Vinön, den går fram och tillbaks så sjöng skolbarnen när de tillsammans med sin musiklärare gjorde en sång om färjan. De olika verserna berättade om vad som händer under en färjetur, vad olika personer gör och så vidare. Pendlarna finner sitt sätt att ta vara på denna stund. Det kan vara allt från att läsa och besvara mejl till att sticka strumpor, gå in i hytten och prata med folk till att bara ha en stilla stund för sig själv. Besökare står oftast ute på däck och njuter av att stå så nära vattnet och se på de vackra vyerna när man passerar några andra öar på färden mot Vinön. Passagerarhytten är ganska liten så om det blir regn blir det trångt i hytten. Fakta om leden Vinöleden går mellan Hampetorp på fastlandet och Vinön som är den största ön i Hjälmaren. Leden är fem kilometer lång vilket gör den till en av de längsta lederna inomskärs som körs i Trafikverkets regi. Färjan är frigående. Vinön har en ungefärlig omkrets av en mil och det är knappt tre kilometer över ön. Det finns ungefär hundra fastboende på ön och öns befolkning ökar till mellan treoch femhundra personer sommartid. Hjälmaren är Sveriges fjärde största sjö. Turen mellan Vinön och Hampetorp tar cirka 25 minuter. Färjehistoria Vinöleden kom igång 1940 och den första färjan hette Vinön I och tog tre bilar (eller trafikenheter). 1956 kom nästa färja som fick heta Vinön II och den tog 6 bilar. Färja 259 som sedan döptes om till Isabella kom 1963, hon fick enligt sägnen namnet för att hon gick så bra genom isen. Isabella tog 12 bilar. Färja 325, Vinösund kom till leden 1985 och tar även den 12 bilar och trafikerar fortfarande leden som reservfärja och sommarfärja. Färjan Sedna Nuvarande ordinarie färja heter Sedna efter en planet i solsystemet, närmare bestämt en stor småplanet i Kuiperbältet tretton miljarder kilometer från Jorden, planeten är uppkallad efter inuiternas vattengudinna. Nej, vinöborna kände inte heller till den planeten innan Trafikverket döpte vår färja efter den. Sedna tar fjorton trafikenheter och är specialbyggd för Klaffarna monteras bort innan färjan går iväg på varv. Här har man monterat bort klaffarna på färjan Vinösund. Bilarna kör på först och sedan kommer de gående. Här en av många skolklasser som har varit på en vinödag. 6 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

Hemfjärden till Örebro Vägnummer 665, Hampetorp-Vinön Längd: 5 000 meter. Överfartstid: cirka 25 minuter. Leden trafikeras av frigående färja. KÄLLA: TRAFIKVERKET När köerna är långa är det viktigt att resenärerna får veta när nästa tur ska avgå. Aktuell information på tavlorna är extra viktig på långa leder där man inte kan se till andra sidan. En miniväntkur finns på Vinösidan. att kunna ta sig igenom Hjälmare kanal som är ganska smal på sina ställen. När Sedna går på varv tas både klaffar och bog- och akterparti bort för att komma igenom kanalens slussar. Förturssystem Vinöleden har ett system med förtur. Det är fastboende och behörig personal som exempelvis hemvården som har speciella filer att köa i under sommaren. Det går cirka femton turer på vardagar under höst, vinter och vår och något färre under helger. Under sommaren kompletteras turlistan med en sommarturlista så att det går nästan dubbelt så många turer vilket behövs under turistsäsongen. Färjan är stationerad i Hampetorp och står helt still nattetid sedan 2009. Bonustid på färjan Eftersom färjeturen är ganska lång får vi som åker regelbundet ofta frågan om vad vi gör när vi åker färja. På morgonen är vi flera som fixar till oss lite inför dagen, vi är också många som har med oss lite fika, eller tar sista frukostmackan eller frukostägget på färjan. Man passar på att läsa tidningen eller har korsord eller handarbetet med sig. Ett avsnitt av serien Simpsons är precis lagom att se under en färjetur. Vi är också många som säger att vi hellre sitter och tittar på naturen med sina växlingar än på en trång tunnelbana när man pendlar till jobbet. Färjan och färjekön är ju också en naturlig mötesplats för öbor och andra vilket är bra för sammanhållningen och informationsspridningen på ön. RoseMarie Hellén och Eva Widlund med underlag från Sune Mohlin Vinöleden trafikeras av många stora fordon. Det kan bli trångt om utrymmet på däck. Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 7

Klimatfrågan en allt viktigare fråga för öar inom EU Hur ska öar inom EU nå målet Ren Energi? Det vill säga nå målet att sluta använda fossila bränslen som olja, bensin, diesel och naturgas. Goda exempel och lyckade satsningar, hur ser de ut? Hur skapas förnybar energi på ett hållbart sätt och hur nås acceptans för omställning? Under några dagar i maj pågick konferensen Clean Energy for EU Island i Stockholm och på Åland. Konferensen samlade öbor från vitt skilda delar av Europa och några personer från Skärgårdarnas Riksförbund var med under dessa dagar. Visste du att det finns mer än 2200 bebodda öar inom EU med drygt 15 miljoner bofasta. Trots att många av dessa har tillgång till förnybara energikällor, såsom vind-, sol- och vågenergi, är de flesta europeiska öar i dagsläget beroende av dyr import av fossila bränslen för sin energiförsörjning. Ö-sekretariat Europeiska Unionen har i satsningen Ren energi för alla européer uppmärksammat den europeiska ö- världens behov genom att tillsätta ett speciellt ö-sekretariat Clean Energy for EU Islands. Syftet är att skapa ett ramverk med målsättning att hjälpa öarna att på sikt fasa ut de fossila bränslena och skapa en egen långsiktig och billig grön energi. Skilda förutsättningar Fördelarna för öarna är naturligtvis många och förutsättningarna är mycket olika. Vissa öar och ö-grupper kan använda vindkraft och solkraft, för vissa passar solenergi bättre. Det finns öar som exempelvis Hven där solpaneler inte tillåts i det känsliga kulturlandskapet men där biogas i tillräcklig omfattning kan produceras för att täcka öns energibehov. Geo- termi är en annan teknik som skapar fjärrvärme direkt från jordens inre. Vanligt på Island men desto ovanligare i Norra Europa där graniten måste forceras ner till tre kilometer. Men varmvatten som kommer upp håller 40 grader vilket är fullt tillräckligt att skapa energi med dagens nya teknik. Så även i Sverige kommer Geotermi kunna användas. (Ett försök planeras att starta i Karlskoga.) En hisnande tanke att värmen finns rakt under oss i berggrunden. Mer om de nya teknikerna längre fram. En ökad produktion av förnybar energi med hjälp av den senaste tekniken ger förbättrad luftkvalitet, lägre utsläpp av växthusgaser och mindre påverkan på öarnas naturliga miljöer Det skapar nya jobb och affärsmöjligheter, vilket ökar öarnas ekonomiska självförsörjning. Öarna blir också attraktivare att besöka. Det kan skapas forskningsstationer och utbildningsenheter som i sin verksamhet studerar de lyckade satsningarna på att fasa ut fossila bränslen och även turistnäringen gynnas då miljön upplevs friskare och vackrare. Ren Energi för öarna Initiativet till Clean Energy for EU Islands lanserades i maj 2017 på Malta, där Europeiska kommissionen och 14 EU-länder (Kroatien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Malta, Portugal, Spanien och Sverige) undertecknade en politisk deklaration. I Parisavtalet bekräftas att öar är särskilt utsatta för klimatförändringar, beroende av fossila bränslen och energi import. Många av Europas 2400 öar är ju små isolerade system och små marknader. Men det intressanta är att de här öarna, där 15 miljoner européer bor, har potential att vara framträdande i övergången till Clean Energy inom EU genom att anta ny teknik och implementera innovativa lösningar. För att underlätta processen lanserade EU-kommissionen under 2018 sekretariatet "Clean Energi för EU- Island sekretariat", vilket erbjuder stöd och hjälp till Europas öar i samband med önskade projektförberedelser. Det finns mycket att läsa på hemsidan. https://euislands.eu/ 8 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

Konferens Stockholm Åland Vi var alltså några personer från Skärgårdarnas Riksförbund Sten-Åke från sydkusten, Jan-Eric från västkusten och Maria från östkusten som bevistade konferensen Clean Energy for EU Island som började i Stockholm och avslutades på Åland. Det kom deltagare från vitt skilda delar av Europa, från Grekland, Italien, Portugal, Frankrike, Tyskland, Kroatien, Irland, Finland, Danmark och till och med från ö-grupper långt ut i Atlanten, förutom La Palma, Kanarieöarna även en ö tillhörande Frankrike belägen nära USA:s östkust. Small Islands 26 öar är utvalda att studeras närmare i initiativet att skapa rena öar, det vill säga utan användning av fossila bränslen. Ingen svensk SRF-ö är en av dessa utvalda öar, utan det är Öland och Gotland. I den diskussionsförberedande programpunkten setting the scene presenterade därför Sten-Åke Persson det som är generellt för de nordiska öarna småskaligheten och framåtandan. Av Sveriges 392 helårsbebodda öar utan fast landförbindelse, är det under fyrtio som har hundra eller fler invånare. Dessa små lokalsamhällen är bland de första att märka effekterna av klimatförändringarna och är därför de bäst motiverade att göra något åt det om de ges möjligheter att göra det. Tyvärr har de administrativa organen svårt att se civilsamhället under den kommunala nivån och det krävs därför en mer holistisk infallsvinkel för att de skall uppmärksammas. Hur uppnår vi det? Workshop under båtresa Under konferensen diskuterades olika frågor under olika workshop och paneldiskussioner. Det var exempelvis sjöfarten som diskuterades. Sjövägen är ju den bästa och mest effektiva transportvägen och kommer att vara så även i framtiden. Eldrivna fordon och sjöfartyg kräver en tillräcklig förvaring av ackumulerad energi och just sätt att uppsamla och spara energi i form av batterier exempelvis, diskuterades livligt. Ren Energi på La Palma Goda exempel på framgångar visades under intressanta presentationer. Ön La Palma, som ingår i ögruppen Kanarieöarna, har kommit långt inom området Clean Energy. Ön La Palma har med sin stora bananproduktion varit starkt beroende av transporter drivna av fossila bränslen. En medborgarorganisation bildades under 2014 och här har alla kommuner på ön undertecknat en vision och överenskommelse att bli en Ren Ö. Tekniken som prioriteras är solenergi på utvalda platser. (Man vill inte använda odlingsbar mark till solpaneler). Det finns laddningsstationer runt om på ön vilket uppmuntrar till övergång till elfordon och sammantaget pågår stora satsningar på att byta ut fossil användning mot förnyelsebar energi i samhället. Biotermic, det vill säga att hämta varmt vatten ur berggrunden är lättare och billigare på en vulkanö där man inte behöver borra så djupt. Medborgarsatsningen på La Palma har skapat fler jobb och dessutom gjort den hitintills rätt okända Kanarieön känd. Inte minst på grund av den berömda forskningsstationen mitt ute i Atlanten med observatorium där rymden kan studeras. Det finns en bestämmelse på ön att all belysning måste dämpas och riktas nedåt så att ljuset inte stör. Klimatfrågan intresserar och engagerar! Det ska bli intressant att följa fler goda exempel från öar och ö-grupper. Maria Nilsson Miljö & Energigruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Miljö & Energi Konferensdeltagarna samlade med en stolt Christian Pleijel från Kökar i förgrunden. Åland har fått ett pris för sin plan Utvecklings- och Hållbarhetsagenda för Åland. Arbetet startade 2016, då 96 personer arbetade fram underlaget till visionen. Därefter diskuterades visionen i öppna möten för alla på Åland. Sedan har ett Forum bestående av 164 personer analyserat förslaget, innan det manifesterades i september 2016. Foto: Maria Nilsson Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 9

Projekt Fyrar i Skärgårdsskolorna Vårens nätverksträff för skärgårdsskolorna var förlagd till Visingsö, där Kumlabyskolan stod som värdar. Årets projekt kring fyrar startade redan vid höstmötet på Koster i september och nu var det dags för rapportering. Idén att starta ett gemensamt projekt kring FYRAR kom från en lärare på Ven. Men hur skulle vi göra, vilka ville vara med och vad kan skolorna göra på detta tema och hur skulle det slutföras inom nätverket? Efter det inledande besöket uppe i fyren på Nordkoster och diskussioner i gruppen drogs riktlinjerna upp och en inbjudan till elevsamverkan skickades ut. Varierat arbetssätt Möjligheterna var stora att arbeta med fyrar på många olika sätt och här har skolorna verkligen fått in fyr temat i många olika sammanhang och i vissa fall i alla skolämnen. Lärar na har berättat i våra grupper på bloggen och i facebokgruppen. På så vis har de kunnat tipsa varandra om goda idéer och uppslag. Utställningar Elevarbetena har visats på utställningar i skolorna och vid familjekvällar och andra evenemang i bygden samt på biblioteken. På Landskrona bibliotek pågår under sommaren en utställning från skolan på Ven om Hakens fyr och fiskar i Öresund. Spännande att leta efter svenska fyrar i fyrhandboken tyckte grabbarna på Gräsö. Svenska Fyrsällskapet Fyra gånger om året ger Svenska Fyrsällskapet ut tidningen Blänket där man kan läsa mycket om fyrar. Nu bidrog de med tidningar och fyrböcker till samtliga deltagande skolor. På Gräsö skola försjönk ett par pojkar direkt i fyrhandboken när paketet med tidningar kom till skolan. Många studerade även fyrar i sina paddor. Intresset för fyrar blev stort bland eleverna som var med i fyrprojektet. Den som vill läsa mer om Svenska Fyrsällskapet kan besöka deras hemsida: https://fyr.org/ fyrar i flera dagar. Många har fått besök i skolan av någon äldre person som har kunnat berätta om hur livet i en fyr gick till. Eleverna har tittat på och läst om olika fyrar på olika sätt. De har byggt fyrar, målat fyrar med olika tekniker och ett gemensamt resultat av detta blir en fyraffisch med vackra målningar av tolv fyrar som skolorna har bidragit med. Fyraffischen i två storlekar kommer att finnas till försäljning för allmänheten under hösten från Skärgårdarnas Riksförbund. Mer information kommer i nästa nummer av tidningen. Nätverksträff på Visingsö I mitten av maj var det så dags för årets nätverksträff för skärgårdsskolorna. Denna gång bar det av till en ö i Sveriges andra stora sjö, Vättern. Från Gränna åkte vi med färjan Braheborg till Visingsö, där Kumlabyskolan finns. Det är en skola som har varit med i nätverket i många år och vid en tidigare träff här 2014 på Sagornas ö startades två sagostafetter som resulterade i en sagobok med två sagor skrivna av elever i tretton skolor. Sommarutställning på Landskrona bibliotek -Titta här, vilken fin fyr! Eleverna på Torsö är på upptäcktsfärd i sina paddor. Gemensam fyraffisch Alla skolor som har haft möjlighet har besökt någon fyr. Seskarö skola skidade ut till fyren på Lehtikari en dag i slutet av mars för att sedan måla Grillkväll i fint vårväder 10 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

Det har inte bara målats fyrbilder till den gemensamma affischen. Modeller i olika storlekar har eleverna också skapat. Här ser vi först fem modeller av Ursholmens fyr från Kosterskolan, ett fyrpepparkakshus från Uranienborgsskolan på Ven. På Möja byggde man en modell av Pålkobbs fyr och tog ett foto ute där fyren faktiskt finns med i bakgrunden. På Torsö elektrifierade man sina fyrar. Kumlabyskolan Grillkväll på skolgården med skolpersonal och tillresta gäster inledde sammankomsten. Det blev tid att umgås och prata med nya och gamla bekantskaper på torsdagskvällen. Nästa dag var det rundvandring i skolan och besök i varje klass då gästande lärare berättade om sina skolor. Man tittade på kartan och visade bilder från andra kust- och ö-skolor där barnen också hade jobbat med fyrar under detta läsår. Eftermiddagen blev en vandring på ön med inslag av kultur och natur. Vid varje nätverksträff lär vi känna platsen lite grann och får se hur man använder sig av närmiljön i skolans arbete. På Visingsö har man mycket av både varierad natur och kultur att visa upp. Från fyrprojekt till nytt projekt Under lördag förmiddag var det så dags för avrapportering kring fyrarbetet på skolorna. Närvarande skolor kunde berätta hur man hade arbetat med temat. Tillsammans tittade vi på vad andra skolor hade rapporterat i vår blogg och facebookgrupp. Det var imponerande att se! Elevsamverkan inom skolnätverket för skärgårdsskolor ger så mycket, både för elever och lärare. I detta projekt deltog tolv skolor. Hur många får vi med på nästa projekt? Innan vi avlutade på Visingsö började vi skissa på nästa tema för samverkan i nätverket. Lite mer planering behövs innan vi går ut till skolorna efter sommaren med en presentation och inbjudan att delta i nätverkets samverkansprojekt under läsåret 2019-2020. Skolor utmed kusterna och på öar som vill komma med i Nätverket för skärgårdsskolor är välkomna att kontakta oss via Skärgårdarnas Riksförbunds info-adress: info@skargardarna.se Ett varmt tack till alla som gjorde nätverksträffen på Visingsö så intressant och bra! Till sist avslutar vi denna rapport med en bild på fyrraketen från Torsö skärgårdsskola som barnen i förskolan och på fritids gjorde inför sommarledigheten. Text och bilder: Skolnätverket/Eva Widlund Det obligatoriska gruppfotot höll vi på att missa. Strax innan vi skulle åka fick vi ändå med deltagare från Gräsö, Sankt Anna, Möja, Yxlan och värdfolket från Visingsö på en bildl. Nästa nätverksträff blir våren 2020 och platsen får vi återkomma med. Så här sommarfin blev fyren som finns vid skolan på Torsö. Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 11

Skärgårdarnas Riksförbund Familjer i skärgården Erik och Anna med barnen Saga och Johannes på Hemsön I vår artikelserie om familjer på öar har vi besökt Skaftö, Rågö, Holmön, Vinön, Ven, Södermöja, Sydkoster, Visingsö och Hasselö. Nu har vi kommit till Höga kusten där vi besöker en familj på Hemsön. Efter några år i olika länder har Erik och Anna landat på sin ö och de uppskattar verkligen den miljö de bor i, skogen, bergen, sjöarna, havet och älven alldeles utanför huset. Vilka ingår i familjen? Mamma Anna, 34 år och pappa Erik, 35 år samt barnen Saga, 3 år och Johannes, 1 år. Var bor ni? Vi bor på Hemsön i Västernorrland, mellan Härnösand och Höga Kustenbron vid Ångermanälvens mynning. Hur kom det sig att ni hamnade på Hemsön? Erik är uppväxt på Hemsön. Erik och jag träffades på en guideutbildning i Åre och flyttade ihop, berättar Anna. Efter några roliga år med resor, jobb och plugg i Norge, Nya Zeeland, Gävle, Linköping och Sundsvall ville vi testa det vi länge gått och funderat på; om det kunde vara något för oss att bo på landet, och på en ö? Efter sommaren 2015 dröjde vi oss kvar i sommarparadiset och började pendla till jobbet i Sundsvall (13 mil tur och retur per dag!). I november sålde vi lägenheten i Sundsvall för att provbo ett år på riktigt. Under det året visade det sig att vi också väntade barn, så då blev vi tvungna att "prova" lite till med de nya förutsättningarna. Denna sommar har vi bott på Hemsön i fyra år. Vi gör en "utvärdering" lite nu och då för att stämma av att det är så här vi vill ha det. Dock aldrig under den mörkaste tiden på året; november till och med februari. För då är det alltid en del i oss båda som är lite mer pessimistisk till tillvaron generellt. Fast nu med två fina vintrar med möjlighet till både mycket skidåkning och skridskor på fina isar har vi njutit lika mycket av vintern som av de övriga årstiderna. Hur ser er vardag ut? Idag har vi båda arbete i Härnösand och alltså mycket kortare restid till jobbet. Varken förskola eller skola finns på ön, men i direkt anslutning på vägen till jobbet, vilket gör vardagslivet mycket smidigt. En nyligen beställd lastcykel med el ska ge oss än mer livskvalité i vardagen då vi kommer kunna cykla till och från jobb/ förskola några dagar i veckan. Saga går balansgång och Johannes gungar. Här trivs hela familjen! 12 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

Med två fina vintrar i rad med möjlighet till mycket skidåkning och skridskor på fina isar har vi njutit lika mycket av vintern som av de övriga årstiderna. 2019 jobbar vi båda deltid och är föräldralediga på den andra delen. Vi har det så lyxigt i Sverige! Vad är bra med att bo här? Vi har insett att vi bor i en miljö som andra människor åker till vid sina sommar- och fjällstugor! Hemsön har allt! Vi har skogen, bergen, sjöar och inte minst havet och älven direkt utanför huset. Det ger oändliga möjligheter till aktiviteter för oss då stiglöpning och friluftsliv är våra stora gemensamma intressen. Att Hemsön befolkas av fler älgar än människor gläder Erik som också har ett stort jaktintresse. Sen några år tillbaka driver vi en kajakuthyrning under sommarsäsongen. Det roligaste med uthyrningen är att se glädjen hos gästerna som njuter av den vackra miljö vi lever i. Bästa tiden på året är helt klart hösten. Då ljuset blir lite snett igen, lövträden och lärkarna blir vackert gula, lugnet lägger sig när sommargästerna har åkt hem, skogsstigarna är torra, luften klar och skogen och trädgården bjuder på fantastiska middagar. Då tycker vi att vi har det lyxigast i hela världen. Saknar ni något? Näe! Man vänjer sig vid de förutsättningar som ges. Det finns ingen butik året runt på ön, men veckohandling i stan blir både billigare, mer tidseffektivt och görs när vi ändå ska in och jobba. Men visst har vi svurit både en och hundra gånger när vi preciiis miss at färjan på väg hem och barnen är hungriga eller trötta. Men vi kommer ändå fram till, vid varje utvärdering, att fördelarna med att bo på landet och på Hemsön väger över mot nackdelarna. Hur ser ni på framtiden? Vi har sagt att vi ska bo kvar här åtminstone fram tills Saga börjar skolan och/eller önskar börja med olika fritidsaktiviteter. Alltså cirka fyra år till. Då gör vi en ny utvärdering. Vi blir säkert kvar, avslutar Anna och Erik. Att skärgården ser olika ut för varje årstid kommer inte som någon överraskning och nu är vi mitt i den underbara tiden Sommaren med allt vad det innebär. Jag säger som Anna här i texten "Det roligaste är att se glädjen hos gästerna som njuter av den vackra miljö som vi lever i"! Vill du och din familj få ett besök av Vi skärgårdsbor, hör av dig till oss! Janni Olsson, öbo SURF, Skärgårdens Unga Vuxna Skärgårdarnas Riksförbund janni@skargardarna.se redaktionen@skargardarna.se Hela familjen på trappan till sitt hus. Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 13

Bohusläns Skärgårdsråd (BSR) Kuststämma 2019 BSR höll sin årliga Kuststämma (årsmöte) i Församlingshuset, Rönnäng den 6 april. Cirka 25 personer från främst södra Bohuslän hade mött upp till mötet. Tre inbjudna riksdagsledamöter var också närvarande på mötet, Kenneth G Forslund (S), Johan Hagberg (M) och Roland Utbult (KD) Mötet hade två delar. En första del med tema om lokalt kustnära fiske och vita färjor. I denna del deltog våra riksdagsledamöter. Andra delen av mötet var den ordinarie föreningsstämman. Brist på kunskap om fiske I den inledande temadelen diskuterades frågor kring fisket samt trafik med de så kallade vita färjorna till och från öar i Bohuslän, det vill säga de färjor som drivs av kommunen eller regionen och är avgiftsbelagda, till skillnad mot gula färjor som drivs av staten. Av de närvarande riksdagsledamöterna fick vi en övergripande redogörelse om hur fiskefrågor handläggs i riksdagsarbetet. Det framkom också att det i Sveriges riksdag finns för få ledamöter med djupare kännedom om fiske. I flera utskott och nämnder behandlas således fiskefrågor utan fiskekunniga ledamöter. Detta gör att man i frågor som exempelvis avhandlar fiske och miljö hänvisar frekvent till vetenskapen som en källa med svar på alla problem. Riksdagsmän med på kuststämma Tre ledamöter deltog i Rönnäng. Det var Roland Utbult (KD), Johan Hagberg (M) samt Kenneth G Forslund (S). Här till sammans med ordförande för BSR Jan-Eric Ericsson i mitten. De vita färjorna Förändringar som är på gång för vita färjor diskuterades. Exempel här är den stora prishöjning på gods som planeras att införas på färjorna till Göteborgs södra skärgård. Mötesdeltagare från hela Bohuslän kunde redogöra för hur transportförhållandena till och från öarna skiljer sig i både kostnadsnivå och tillgänglighet samt att kontakt med myndighet och operatörer som drivar färjetrafiken inte är så enkel att få till stånd. Känslan av att man inte var likabehandlad med de som har gula färjor eller hur kommunikationer bedrivs på landbacken var stor. På mötet beslutades därför att vi skall bilda en arbetsgrupp inom Bohusläns Skärgårdsråd, som arbetar med frågor kring Bohusläns vita färjor. Detta med syfte att förbättra och förändra villkoren så att vi känner att jämlikhet gäller vid sjötransporter till och från öarna. I arbetsgruppen kommer ledamöter från Koster i norr till Göteborgs södra skärgård i söder att ingå. Nya i BSR:s styrelse Efter temadelarna hölls ett ordinarie årsmöte för föreningen. Ur styrelsen avgick Lars-Erik Knutsson och Björn Bryngelsson på egen begäran. Nya i styrelsen är Åsa Hardin från Kalvö och Susanna Leibovici från Tjörnekalv. Båda hälsas välkomna till Bohusläns Skärgårdsråds styrelse. På övriga poster blev det omval. Årets kuststämma hölls i Rönnäng på Tjörn i Bohuslän och samlade cirka 25 deltagare. Text: Jan-Eric Ericsson Foto: Anetté Larm Johansson 14 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

Färjegruppen på vårmöte med Trafikverket Färjerederiet Vid vårens möte var det avrapporteringar från olika leder och allmänna frågor som behandlades. Dessa regelbundna träffar mellan Färjegruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund och Trafikverket Färjerederiet har nu pågått sedan 2011 och är ett uppskattat forum för alla parter. Den 11 april träffade SRF:s färjegrupp rederichef Erik Froste och trafikchef Margus Pöldma från Färjerederiet och Trafikverkets enhetschef Karin Bergenås på Trafikverkets huvudkontor i Solna. Med på mötet från färjegruppen var Lena Egnell från Holmön, Tord Lindh från Hemsön, Lars Eklund från Vinön och Lena Kjellman från Flatön. Lena Egnell representerade både norr och öst medan Lena Kjellman representerade väst. Eftersom tjänsten som färjesamordnare ännu inte är tillsatt tog Karin Bergenås på sig att hålla i mötet. Före gående protokoll saknades så vi beslutade att gå tillbaka till ett tidigare protokoll som underlag för dagens samtal. Här följer några av de färjeleder och de frågor som diskuterades under mötet. Svanesundsleden Färjerederiet har bullerproblem på leden som beror på att ramperna på färjan Saturnus har spruckit och hanteringen av rampen bullrar därför. Det kommer tillfälligt att åtgärdas under våren. För att få till stånd en långsiktig lösning kommer gamla färjan Svanhild att trafikera leden i september. Datum är ännu inte bestämt utan rederiet återkommer med mer information till leden. Lyrleden Färjan Annie håller på att byggas om till eldrift och planeras att återinsättas innan sommaren. Önskemål om breddning av väg på Lyrösidan för att öka framkomligheten har framförts under många år på våra möten. Lyröföreningen har skickat in en skrivelse angående detta ärende till Region Väst eftersom frågan inte berör Färjerederiet. Svanesundsleden som trafikeras av färjan Saturnus har fått bullerproblem. Foto: Kasper Dudzik/Trafikverket Vinöleden Ett glädjande besked är att toaletten på Vinöfärjan nu är upplåst och att även ljuset för ambulanshelikoptern vid färjeläget på Vinön är ordnat. Vaxholm Eftersom trafiken fortsätter att öka på leden kommer Färjerederiet att leverera en kapacitetshöjning. De kommer även starta upp färja nummer två lite tidigare än idag. Allmänna frågor På mötet fördes diskussioner om kallelseturer och hur man skulle kunna lösa kallelsen på bästa sätt. Idag ser det olika ut på olika leder. På många leder kan det underlätta om det står på informationstavlan att turen är kallad. Telefonsvarssystemet är inte alltid lätt att använda, dialektala skillnader kan göra att man inte kommer fram. Färjerederiet tar med sig dessa frågor och återkommer vid nästa möte med sina tankar. Många leder upplever svårigheter med att få bussbolagen att anpassa sina turlistor till färjetrafiken. Det är dock en komplex fråga och måste lösas led för led eftersom så många olika bussbolag är inblandade. Eventuella turlisteändringar av färjetrafiken ska tas upp med distriktschefen på plats. Därefter skickas det upp centralt inom Färjerederiet som sedan bereder frågan. Statistiken för 2018 ligger nu ute på Trafikverkets hemsida. Färjegruppen tackar för ännu ett givande möte tillsammans med Trafikverket Färjerederiet. Höstens möte är bokat till den 23 oktober på Trafikverkets huvudkontor i Solna. Lena Egnell Färjegruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Färjegruppen www.skargardarna.se HEM / ARBETSGRUPPER / FÄRJEGRUPPEN Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 15

Ny ordförande i Luleå skärgårdsförening Skräpplockarvecka i juli sommarens aktivitet Under vecka 29 arrangerar Luleå Skärgårdsförening tillsammans med fritidsförvaltningen, parkförvaltningen på Luleå kommun samt intresserade föreningar och privatpersoner en gemensam städinsats i Luleå skärgård. Erika Hansson, ny ordförande i Luleås skärgårdsförening Erika Hansson är en hemvändare, uppvuxen på Mjölkudden, och i familjens stuga på Fjuksön. Som ung flyttade hon till Stockholm och jobbade under 27 år i Stockholm och IT-branschen. Barnen är vuxna och bor i södra Sverige. Nu har hon bott i Luleå i fem år, och har aldrig ångrat sitt beslut att bli en hemvändare. Tillsammans med Stefan Östling från Hindersön och taxen Tage Hansson bor Erika i Svartöstaden, och huserar både på Hindersön och Fjuksön i Luleå skärgård. Bland hennes intressen finns matlagning, att snickra och diskutera skärgårdsfrågor. Skräpplockarvecka i juli Som nyvald ordförande i Luleå skärgårdsförening blev sommarens städprojekt en uppgift att ta tag i. Städning av öarna i Luleå skärgård 2019 är ett medlemsförslag från Hubbe Öqvist, berättar nya ordförande Erika Hansson. Luleå skärgård består av cirka 1300 öar så vi kan inte städa överallt. Vi har därför beslutat oss för att börja städa tretton av de största öarna under 2019. Tanken är att detta skall bli ett återkommande arrangemang och att fler öar kan städas allt eftersom. Vi har valt att utföra städningen tredje veckan i juli då många är lediga och det är mycket folk ute på öarna. Under städveckan kommer vi arrangera Varför Luleå skärgård? De ljusa sommarnätterna och det bräckta vattnet gör Luleå skärgård unik, med flora och fauna. Det nordliga läget gör att sommarljuset samt vintermörkret ger skärgården unika förhållanden med till exempel metertjocka isar vintertid. Under vintertid har vi 30 km plogade isvägar, där vi kan köra med bil eller lättare traktor. Visste du att Luleå skärgård består av cirka 1312 öar, kobbar och skär? tipsrunda från Håll Sverige Rent samt ha tävlingar där man får ta bilder på skräpet man plockat. Städveckan kommer att marknadsföras under Luleå Hamnfestival 10-13 juli samt i lokalpress och radio. Detta är den första gemensamma städinsatsen som genomförs i Luleå skärgård och följande öar ingår i sommarens städning: Storbrändön, Hindersön, Sandön, Brändöskär, Junk ön, Kunoön, Kälkholmen, Långön, Kalllaxön, Degerön, Fjuksön, Finnskär och Småskär. Föreningen har utsett Ö-ambassadörer som ansvarar för själva logistiken på respektive ö, dessa kommer publiceras på föreningens hemsida. Kommunbåten Labyrint kommer att hämta upp allt skräp på de anvisade platserna, parkförvaltningen kommer att bistå med plastsäckar. Detaljerad information kommer att finnas på Luleå skärgårdsförenings hemsida, exempelvis vilken plats som är utsedd på den ö man skall städa. Sambon Stefan Östling fixar med mjärdarna, övervakad av taxen Tage Hansson. En samlad bild över varför Erika älskar skärgården. foto: privat Lycka till alla skräpplockare! Eva Widlund 16 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

På sälmöte i Luleå Skärgård I månadsskiftet februari -mars åkte jag upp till Luleå för att delta på ett möte angående sälfrågorna i Sverige men med största inriktning på skyddsjakten. Vy från Junkön, foto: Bobo Jag anlände till Luleå vid lunchtid, där jag mötte upp en hel del folk från hela Sverige, första dagen var vi cirka 20 personer. Vi åkte isvägen ut till ön Junkön där vi fick se hur isfiske med nät under isen går till. Fångsten var kanske inte den största men spännande att se. Dessa extrema skiftningar på deras årstider. Tiden när löjan kommer och man fångar tonvis om dagen och nu med garnen på vintern så rör det sig istället om antal fiskar ibland. Middag i Kallax by med Grand Kallax Original Surströmming Efter fisket åkte vi till Kallax by där vi fick avnjuta en surströmmingsmiddag, tyvärr finns det mycket negativa kommentarer runt surströmmingen. Jag själv äter normalt inte surströmming, men försöker gärna en gång om året. En mycket trevlig tillställning när man är i dess rätta miljö och surströmmingen kommer fram på ett mycket trevligt sätt. Måste säga att detta var i särklass den bästa surströmming jag ätit. Under middagen blev det mycket prat om sälar och vilka problem dom medför. Efter middagen var denna dagen slut och vi blev körda hem till hotellet i Luleå. Dag 2 - säljakt Efter frukosten begav jag mig från hotellet till stadshuset i Luleå där dagens sälmöte skulle hållas. På mötet var vi cirka 120 personer. En stor del var fiskare och från branschen inklusive producenter och producentorga- nisationer. Sedan deltog även så klart politiker, länsstyrelser, Naturvårdsverket, Hav och Vatten, Kustbevakningen och många fler även WWF. Mötet handlade till största del om säljakt, som idag bedrivs som skyddsjakt. Måste säga att jag upplevde det som ett positivt möte. Om man ser till fjolårets skyddsjakt så var det nästan ingen som sköt kvoten full av länen. Västra Götalands regionen har gjort detta under flera år och Västkusten har i år 600 djur på tilldelning. Men nu ser man ett mycket större intresse för säljakten i hela landet, där Stockholm nu i skrivande stund skjutit 150/200 djur. När säljakten började på Bohuskusten för många år sedan hade vi en tilldelning på åtta djur och nu flera hundra och de län som skjuter fullt kommer få större kvoter. Bedrivs jakten från land behövs ingen utbildning och man behöver inte längre vara yrkesfiskare. Alla som anser sig kunna hävda skyddsjakt har rätt att jaga. Det får fällas 1100 gråsälar och det är mycket bättre än det som varit, men en rimlig avskjutning skulle varit bättre om man ser till vad bestånden av säl och fisk klarar av. Förr fick jakten bedrivas i direkt anslutning till redskapen, likaså idag men jakten får börja några månader redan innan fisket har börjat och där man drabbats av sälskador. Men man kan även se att fiskbristen i havet gör att föryngringen av sälar minskar i vissa områden på grund av att sälarna själva känner att beståndet är på bristningsgränsen. Vuxna djur som är magrare än vad dom borde vara, så något måste göras. Sälarna i Östersjön tar mångdubbelt mer fisk än vad yrkesfiskarna gör tillsammans, och sedan har vi ju skarven men det är en helt annan fråga! Mot framtiden Efter avslutat möte var nog alla positivt överraskade och jag som varit med och jagat säl i över femton år ser klara positiva förbättringar inom säljakten. Men det finns stora delar kvar att ta tag i. Tyvärr får inga sälprodukter säljas, såsom skinn och kött med mera. Så det är många djur som inte får det värde som man kan se inom andra områden, så här har vi också något att ta tag i. Bobo Roysson Skaftö, Grundsund Fiskegruppen Fiskegruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 17

Fårö - en gotländsk ö? Lillön norr om Storön med alla raukar stentunar sandstränder klapperstensfält Fiskeläge på Fårö Fårö är så mycket mer än de mäktiga raukområdena i Langhammars och de vidsträckta sandstränderna. Det upptäckte vi under en vecka i början av maj då maken och jag besökte denna intressanta ö. Det är trevligt att komma till öar innan turistsäsongen drar igång. Det blir många naturliga möten med öborna och man får uppleva vardagslivet på ön. Men det är också så att många besöksmål inte har öppnat än, i alla fall inte under vardagarna. Livet på Fårö påminner mycket om livet på många andra öar jag har besökt i Sverige. Samlingspunkterna är desamma utanför turistsäsongen. I den välsorterade affären träffade vi på fåröbor i olika åldrar. Flickan i kassan berättade att hon är uppvuxen på Fårö och att hon har gått i den skola som numera är Bergmancentret. En annan fåröbo i butiken berättade då om tiden när det var två skolor på ön, Östra och Västra skolan och vilken hon hade gått i. Fårö skola Först flyttades de äldre eleverna till Fårösunds skola på Gotland och till sist stängdes skolenheten på Fårö helt 2008. I lokalerna finns ett fint hembygdsmuseum nu inrymt i ena änden och Bergmancentret i resterande del av skolhuset. I muséet kan man följa livet på Fårö från stenåldern fram till nutid och tankar om framtiden. Två engagerade och kunniga personer från Hembygdsföreningen berättade gärna om sin ö för besökarna. Intill den gamla skolan finns idag, vackert beläget, förskola och fritids. När kommunen stängde förskolan tog ett föräldrakooperativ direkt över verksamheten, berättar pedagogerna som jag träffar. Det var under en svacka som skolan stängdes men sedan har barnantalet på ön ökat och efter sommaren ska nya barn börja på Fårö förskola. Fritids i samma hus tar emot skolbarnen som kommer med skolbussen efter skoldagen i Fårösund. Djur på bete Utmed vägarna ser vi kossor med kalvar och naturligtvis ser vi får. Vi träffade en bonde som flyttade får. Han lärde oss vilka begrepp man ska använda. Här heter får inte får utan lamm och deras ungar är således lammungar. I en souvenirbutik hittade vi även ett fint fårkort med texten Får heter inte får utan lamm och deras ungar är lammungar. Den som inte förstår det är en fårskalle. Service på ön Medelåldern är hög på Fårö. En tråkig utveckling är att gårdar köps upp för att styckas och säljas dyrt. Fler än 1000 fritidsfastigheter finns jämfört med cirka 250 åretrunthushåll. Nu finns det en affär på norra delen av ön, en gång i tiden fanns sex affärer. De som bor närmare färjan kanske åker över till den större butiken i Fårösund, undrar jag. Men köptroheten är ganska bra får jag höra. Det är en ICA-affär, som är ombud för apoteket, systembolaget och Svenska spel. Postombud är dock i Fårösund. Sommarsäsongen, från midsommar till mitten av augusti, bär upp verksamheten. Då ökar antalet anställda från fyra till femton och öppettiden är 8-20 alla dagar. Antal kunder kan ligga på 1000 per dag mot 60 kunder per dag under resten av året. Affären är ändå öppen varje dag även när vi är där, men färre antal timmar. Föreningar Fårö är en egen församling och har en fin kyrka mitt på ön. Det finns 14 föreningar får vi veta av Hembygdsföreningen, och ett Fåröråd som Klara som jobbar i affären på Fårö trivs på ön med naturen och alla årstider som alla har sin charm. Hon trivs med gemenskapen, med familj och grannar. Man känner sig aldrig ensam även om man är ensam. Det är en trygghet! 18 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019

Naturen, kulturen, de långa sandstränderna och raukområdena lockar många besökare till Fårö. samlar föreningarna. Och samma personer som vi möter på muséet möter vi sedan i andra sammanhang på ön. Det är ju så det är på öar. Öbor står på flera ben och de ideella insatserna är många. Stora Gåsemora Hus från olika tider finns det på gården Stora Gåsemora där vi bor några nätter i det nyaste huset. Här kan man välja mellan att bo i den lilla strandstugan, i kvarnen eller i något av husen från olika tidsepoker. Birgitta driver gården med dottern Mikaela och hon är alltid på språng med olika göromål. Det har funnits många djur på gården tidigare berättar Birgitta, men nu kommer det djur på sommarbete och den stora fina ladugården som var tänkt för djur har i stället blivit konsertlokal under somrarna. Fem konserter per sommar med några av Sveriges största artister drar många besökare till de populära musikkvällarna. Det finns även en gårdskrog med närproducerad mat som drivs av ett ungt par på Fårö. Kommunikationer Fårö är Sveriges åttonde största ö. Den ligger nordost om Gotland och trafikeras en gång i halvtimmen av Färjerederiets gula färja. Även om det sommartid går flera färjor och turen är kort blir det långa bilköer. Frågan om bro eller inte bro är alltid aktuell. Många fåröbor pendlar till jobb på Gotland men det är även många som pendlar ut till Fårö, framför allt många hantverkare. På ön finns Fårö taxi med en bil och en mindre buss. Fårö är en turistattraktiv glesbygd med fler än 300 000 besökare varje sommar. Naturen, kulturen, de långa sandstränderna och raukområdena lockar. Överallt finns det vackra stentunar, vi förundras över vilket arbete det är nedlagt på att bygga dem. Konsert i Bygdegården Våra dagar på Fårö avslutades med en konsert i Bygdegården. Det blev fullt hus när tre duktiga musiker berättade och spelade Beatleslåtar. Publiken kom i stämning och sjöng med i låtarna. I pausen var det så klart kaffe med hembakade bullar så som det ska vara i en bygdegård. Det blev en fin avslutning på våra dagar på Fårö, och något vi fick lära oss är att Fårö i allra högsta grad är en egen ö. På Fårö bor och lever fåröborna och på andra sidan sundet på Storön bor gotlänningarna. Text och bild: Eva Widlund Här är Birgitta igång med att vattna blommorna och rum ska städas inför nya gästers ankomst till Gåsemora gård. Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2019 19

Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN Sommar! Äntligen tid att läsa böcker och tidningar Allt fler går över till att göra digitala utskick. Trevliga informativa blad som kommer i postlådan i datorn. Men vi är nog ändå några stycken (ganska många) som uppskattar att ha en ny tidning eller bok liggandes på bordet i verandan och kunna läsa i lite då och då. Säkerligen är det även flera som uppskattar att gå till postlådan för att se om det har kommit någon riktig post och som blir glada över att få ta upp en alldeles nytryckt tidning ur lådan. Det är kanske också vi som är måna om postservicen, tänk vilken service det är att få post och paket ända hem. Inte behöva åka och hämta på något serviceställe. Alla kan inte heller åka och hämta sin post någon annanstans. För oss är det viktigt att det inte bara skickas e-post utan även de där riktiga pappersbreven i kuvert med vackra frimärken. Sverige har så många vackra frimärken att välja på som förgyller ett kuvert. Det är roligt att skicka brev till andra länder frankerade med våra fina frimärken. Mottagarna uppskattar verkligen dessa, i alla fall i länder där utbudet av frimärken är minimalt. Skärgårdarnas Riksförbund vill gärna berätta om vad som händer i skärgårdarna i Sverige eller i våra grannländer. Vi tar gärna emot tips på artiklar till tidningen och väldigt gärna fotografier från livet i våra skärgårdar. Önskar er alla en fin skärgårdssommar! Eva Widlund redaktör Vi skärgårdsbor TIDNINGEN Bidrag till Vi skärgårdsbors redaktion redaktionen@skargardarna.se eller postadress Vi skärgårdsbor, Södra Vinön 112, 715 93 Vinön SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan www.skargardarna.se Hemsköborna...häpnar över mångfalden i världshaven! Originalserie av Anders Persson /Copyright 2019