DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, DP Syd, Västerås stad

DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, DP Syd, Västerås stad 2019-06-07

Uppdrag: Kopparlunden, DP Syd Uppdragsnummer: 1612 Status: Slutgiltig handling Datum: 2019-06-07 Senast reviderad: - Uppdragsgivare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Granskning: Nyfosa Västerås 8 AB Kungsleden Golvet AB Klövern Projektutveckling AB Structor Uppsala AB Anna Thorsell Åsa Söderqvist Elin Renstål, 2019-06-05

I SAMMANFATTNING Kopparlunden detaljplan Syd är ett av fyra nya detaljplaneområden inom stadsdelen Kopparlunden som ligger centralt i Västerås stad. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för Kopparlunden Syd med fokus på dagvattenhantering inom kvartersmarken. Detaljplaneområdet Syd är till ytan ca 5,4 ha och utgörs av industribyggnader och kontorslokaler med tillhörande parkeringsytor. Dagvattnet från Kopparlunden leds till Mälaren via Västerås hamnområde. Västerås hamnområde uppnådde måttlig ekologisk status och ej god kemisk status vid VISS senaste statusklassning. Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus har förlängts till år 2027. Exploateringen av utredningsområdet planeras innefatta flertalet bostadskvarter med bland annat flerbostadshus, gårdsytor, kontor, butikslokaler och en förskola med tillhörande förskolegård. Två befintliga byggnader samt delar av en annan befintlig byggnad kommer att behållas. Krav på dagvattenhantering Kraven som ställs på dagvattenhanteringen inom detaljplanen specificeras i följande krav och riktlinjer: Västerås stads dagvattenpolicy med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område (Västerås stad, 2014). Aktuellt planområde omfattas av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens riktvärdeskategori för direkt utsläpp till Mälaren (Nivå 1). Västerås stads vattenplan med mål att uppnå MKN för Västerås vatten genom att minska belastningen av miljögifter och fosfor. Västerås stads dimensioneringsförutsättningar som innebär att det totala utflödet som ansluts till kommunalt dagvattennät inte får överstiga 15 l/s ha vid ett dimensionerande 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Dagvattenberäkningar I beräkningarna har planområdet delats upp i delområden A-H, kvartersgator, allmän platsmark och befintliga områden. Förslag till dagvattenhantering gällande flöden, fördröjning och rening redovisas i bilderna nedan.

II Föroreningar och påverkan på MKN Resultat från föroreningsberäkningarna visar att föroreningsbelastningen från planområdet förväntas minska efter exploatering jämfört med befintlig situation. Förbättringen kan förklaras av den förändrade markanvändningen där befintligt industriområde med tillhörande parkeringsytor ersätts av exempelvis bostadsområden, parker och torgytor. Efter exploatering kommer parkering att ske i garage i större utsträckning än tidigare då de flesta markparkeringarna försvinner. Dagvattnet från planområdet måste även renas innan anslutning till kommunalt dagvattennät sker. Föroreningsbelastningen från planområdet kan i och med reningen förväntas minska ytterligare jämfört med befintlig situations nivåer. Baserat på att föroreningsbelastningen förväntas minska efter exploatering bedöms inte detaljplanens genomförande att försvåra förutsättningen att uppnå MKN i recipienten. Åtgärdsförslag dagvattenhantering Dagvattnet från utredningsområdet föreslås fördröjas och renas i gröna tak, regnbäddar, underjordiska makadammagasin och trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Med rätt utformning, skötsel och underhåll kan den här typen av dagvattenanläggningar även skapa höga estetiska värden och bidra till ökad biologisk mångfald. Extrema regn och skyfall I befintlig situation finns flertalet instängda områden med risk för översvämning vid extrema regn. För att undvika att byggnader eller annan infrastruktur skadas vid skyfall är det viktigt att höjdsättningen vid exploatering utförs så att dagvatten kan avrinna ytledes mot säkra avrinningsvägar.

III Innehåll 1 Inledning... 1 2 Förutsättningar... 1 2.1 Områdesbeskrivning... 1 2.2 Recipient... 3 2.3 Geoteknik... 3 2.3.1 Grundvatten och hydrogeologi... 5 2.4 Markföroreningar... 5 2.5 Befintlig VA -och dagvattenhantering... 6 2.6 Planerad exploatering... 7 3 Riktlinjer för dagvattenhantering... 9 3.1 Västerås stads dagvattenpolicy... 9 3.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp... 9 3.3 Västerås stads vattenplan... 9 3.4 Kravspecifikation/dimensioneringsförutsättningar... 9 4 Dagvattenberäkningar... 10 4.1 Markanvändning... 10 4.2 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym... 12 4.3 Föroreningar... 14 5 Förslag till dagvattenhantering... 19 5.1 Gårdsytor... 19 5.2 Gröna tak... 19 5.3 Parkeringsgarage... 20 5.4 Regnbäddar... 20 5.5 Makadammagasin... 20 5.6 Fördröjning på bjälklag... 21 5.7 Skelettjordar... 21 5.8 Åtgärdsförslag inom befintliga områden... 23 6 Dimensioneringsförutsättningar dagvattenhantering... 23 6.1 Delområde A... 24 6.2 Delområde B... 24 6.3 Delområde C... 25 6.4 Delområde D... 25 6.5 Delområde E... 26 6.6 Delområde F... 26

IV 6.7 Delområde G... 27 6.8 Delområde H... 27 6.9 Kvartersgata... 28 6.10 Befintliga områden som ej omfattas av planerad exploatering... 28 7 Drift, skötsel och underhåll... 29 8 Översvämningsrisker... 30 8.1 Ytvatten Mälaren... 30 8.2 Extrema regn och skyfall befintlig situation... 30 8.3 Skyfallshantering inom planområdet efter exploatering... 31 9 Slutsats... 33 10 Inför nästa skede... 34 11 Referenser... 35 12 Bilagor... 35

1 1 INLEDNING Västerås stad planerar att bygga en helt ny stadsdel uppdelat på fyra nya detaljplaner inom Kopparlunden som idag är ett industriområde. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för fastigheterna Verkstaden 7, Verkstaden 8 och delar av Verkstaden 11 som tillsammans utgör detaljplan för Kopparlunden Syd 1 (DP Syd). Detaljplanen ska möjliggöra byggande av bostäder, kontor, butiker, verkstäder och förskolor. Syftet med dagvattenutredningen är att utreda och beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering. Vidare ska utredningen visa hur flöden och föroreningsbelastning förändras och föreslå lösningar som främjar en långsiktigt hållbar dagvattenhantering utifrån gällande krav och riktlinjer. Inom ramen för denna dagvattenutredning kommer flöden, fördröjningsbehov och åtgärdsförslag för dagvattenhantering föreslås för områden som genomgår betydande omexploatering inom kvartersmark. Vidare kommer föroreningsberäkningar utföras för hela DP Syd för att kunna beräkna och bedöma hur hela detaljplanen påverkar förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormerna i recipienten. Hädanefter kommer definitioner enligt nedan att gälla för detaljplanens olika avgränsningar. För specifika dimensioneringsförutsättningar och åtgärdsförslag för dagvattenhantering inom allmän platsmark hänvisas till dagvattenutredningen för allmän platsmark inom hela Kopparlunden 2. Planområde - avser hela detaljplaneområdet för Kopparlunden Syd. Utredningsområden - delar av kvartersmark och kvartersgator som planeras att omexploateras/ändras i en sådan omfattning att ett nytt system behövs för fördröjning och rening av dagvatten. Befintliga områden - delar av kvartersmark där ingen betydande omexploatering eller förändring planeras. Behov och dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhantering vid framtida ombyggnationer beskrivs inom ramen för denna dagvattenutredning men inte platsspecifika åtgärdsförslag. Allmän platsmark - delar av planområdet (gator, torgytor och parkytor) som planeras ha ett kommunalt huvudmannaskap. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Kopparlunden ligger centralt i Västerås stad strax söder om E18, se Figur 1. Hela planområdet är till ytan cirka 5,4 ha och utgörs av industribyggnader och kontorslokaler. Planområdet begränsas av Östra Ringvägen i väster, järnvägsspåret i öst, Pilgatan i söder och Sintervägen i norr. Enligt Västerås stads översiktsplan 2026 är intentionerna att stadsdelen Kopparlunden ska vidareutvecklas till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser och kulturlokaler 3. Befintlig markanvändning och planområdes- och utredningsområdesgräns för planområdet visas i Figur 2. 1 Detaljplan för Verkstaden 7 med flera, södra Kopparlunden, DP 1878. Tillgänglig via https://www.vasteras.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens-planarbete/pagaende-planer/dp1878.html. 2 Dagvattenutredning, Kopparlunden Allmän platsmark, 2019-05-22, Structor Uppsala AB. 3 s. 10 Planprogram Kopparlunden 2016-02-09.

2 Figur 1. Översiktskarta med geografisk lokalisering av Kopparlunden markerat med en röd cirkel (Eniros karttjänst, 2017-10-30). Sintervägen Figur 2. Flygfoto över planområdet. Röd polygon visar planområdets utbredning och gula polygoner visar utredningsområdena (Eniros karttjänst 2019-04-04).

3 2.2 RECIPIENT Dagvattnet från planområdet leds till Mälaren via Västerås hamnområde 4 (SE660825-154247) som utgör en vattenförekomst i Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2019). Västerås hamnområde uppnådde måttlig ekologisk status och ej god kemisk status vid VISS senaste statusklassning (2017 för ekologisk status och 2013 för kemisk status). Västerås hamnområde har i huvudsak problem med övergödning och syrefattiga förhållanden, samt miljögifter. Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status med avseende på övergödning har förlängts till år 2027 på grund av administrativa begränsningar. Gällande övergödning i sjöar är utsläpp av näringsämnen såsom fosfor och kväve av stor betydelse. Enligt VISS har urban markanvändning och antropogen belastning en betydande påverkan både avseende övergödningen och tillförseln av miljögifter till Västerås hamnområde (VISS, 2018). Avledning av dagvatten från stadsmiljöer, industriområden eller andra urbana miljöer utgör därmed en naturlig spridningsväg för näringsämnen och miljögifter till recipienten. De ämnen som VISS bedömer att dagvatten i ensam regi eller tillsammans med andra källor kan påverka förutsättningen att uppnå MKN i Västerås hamnområde är främst PAH:er och metallerna koppar, zink, bly och kadmium. För att uppnå god kemisk ytvattenstatus har undantag getts i form av mindre stränga krav för bromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver på grund av att det anses omöjligt att sänka dessa halter till de nivåer som motsvarar god status. För antracen, bly och TBT har tidsfristen att uppnå god status förlängts till år 2027 eftersom påverkansbilden är mycket komplex för dessa föroreningar och det kommer ta lång tid att sänka halterna. 2.3 GEOTEKNIK Enligt SGU:s jordartskarta består jordarterna inom planområdet av postglacial lera, se Figur 3. En geoteknisk undersökning av Kopparlunden Syd utfördes av Tyréns år 2018. Den syftade till att undersöka jordlager och mäktigheter, djup till berg, jordens sättningsegenskaper och grundvattnets trycknivå (Tyréns, 2018a). Dess beskrivning av markförhållandena har delats upp i delområden baserat på jordartsförhållanden (Tyréns, 2018b), se Figur 4. Figur 3. Jordarter inom planområdet, som är markerat med svart polygon (SGU, 2019). 4 Bilaga 2: Dagvattnets avrinningsområden i Västerås. Handlingsplan för dagvatten i Västerås, antagen 2014-02-19.

4 Figur 4. Undersökta delområden 1 4 i geoteknisk undersökning (Tyréns, 2018b). Delområde 1 Jorden inom delområde 1 består generellt av 1 2 m fyllning på lera ovan friktionsjord på berg. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär till ett djup av cirka 1,2 1,5 m under markytan. Den underliggande lösare leran förekommer i mäktigheter mellan cirka 2 4 m. Berg har påträffats på djup mellan 6,5 7,5 m under golvytan i den befintliga industribyggnaden. Delområde 2 Inom delområde 2 består jorden generellt av 1 2 m fyllning på lera ovan friktionsjord på berg. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär till ett djup av 2 m under markytan. Den underliggande lösare leran förekommer i mäktigheter mellan cirka 3 4 m och berg har i en punkt påträffats på 8 m djup. Delområde 3 Jorden inom delområdet 3 består generellt av 1,5 2 m fyllning på lera ovan friktionsjord på berg. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär ned till ett djup av cirka 2 2,5 m under befintlig markyta. Den underliggande lösare leran förekommer i mäktigheter mellan cirka 5 6 m. Berg har påträffats på 10 m djup. Delområde 4 Inom delområde 4 består jorden generellt av 1,5 2 m fyllning på lera ovan friktionsjord på berg. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär till ett djup av 2 m under markytan. Den underliggande lösare leran förekommer i mäktigheter mellan cirka 5 7 m. Berg har påträffats på djup mellan 8 13 m under markytan.

5 Planområdet har relativt plan mark och uppmätta nivåer varierar mellan cirka +4,36 m och +5,50 m (RH 2000) (Tyréns, 2018a). Enligt den geotekniska undersökningen så är förutsättningarna dåliga för infiltration av dagvatten i marken, till följd av att jorden består av tät lera (Tyréns, 2018b). 2.3.1 GRUNDVATTEN OCH HYDROGEOLOGI I Tyréns geotekniska undersökning redovisas grundvattennivåer i tre punkter inom planområdet, uppmätta 2018-01-29 och 2018-01-31. Dessa uppvisade nivåer på 3,03 m, 3,59 m respektive 3,1 m under marknivån (Tyréns, 2018a). Fortsatta mätningar av grundvattennivåer under minst tre månader rekommenderas, för att verifiera uppmätta nivåer och för att skapa bättre förståelse för områdets geohydrologiska situation (Tyréns, 2018b). 2.4 MARKFÖRORENINGAR På uppdrag av fastighetsägarna utförde Structor Miljöteknik AB år 2013 utredningar angående föroreningar i mark och grundvatten inom området Kopparlunden med syfte att skapa en samlad bild av föroreningssituationen. Följande var de huvudsakliga slutsatserna (Structor Miljöteknik AB, 2013): Klorerade lösningsmedel finns en misstänkt källa i de nordvästra delarna av Kopparlunden men i övrigt är föroreningshalterna tämligen låga. Det sker en god naturlig nedbrytning vilket innebär att om källorna elimineras kommer rening av klorerade lösningsmedel att ske naturligt i marken. Tungmetaller marken inom Kopparlunden är förorenad av tungmetaller, främst i form av koppar och zink, men även andra metaller förekommer i höga halter på vissa ställen, exempelvis bly. Metallföroreningar i mark sprids antingen vertikalt med tyngdlagen eller med vatten som spridningsmedium. Vanligast är att vatten på något sätt påverkar föroreningen och kan sprida den vidare. PAH, olja och andra petroleumbaserade organiska ämnen kan finnas i marken inom områdena, relativt ytligt. Inga större källor har identifierats utan endast diffus påverkan har konstaterats, men eventuellt kan mindre källor förekomma. Figur 5 visar var provpunkter i jord har tagits inom Kopparlunden Syd och Figur 6 visar en sammanställning av metallhalterna inom planområdet. De högsta halterna har påvisats i områdets östra delar (Structor Miljöteknik AB, 2013).

6 Figur 5. Provpunkter för jordprovtagning (Structor Miljöteknik AB, 2013). Figur 6. Uppmätta metallhalter vid jordprovtagning (Structor Miljöteknik AB, 2013). I områden med identifierade markföroreningar bör dagvattenanläggningar, dit större mängder dagvatten leds, anläggas täta för att minska risken för föroreningsspridning. Vid planering och projektering av infiltrationsanläggningar bör en platsspecifik bedömning göras om infiltration av dagvatten i markprofilen riskerar att leda till spridning av eventuella markföroreningar och eventuell risk att kontaminera grundvattnet. 2.5 BEFINTLIG VA -OCH DAGVATTENHANTERING Befintliga VA-ledningar (vatten, spillvatten och dagvatten) är i huvudsak belägna i Östra Ringvägen väster om planområdet samt i Pilgatan söder om planområdet, se Figur 7. I nordsydlig riktning i Metallverksgatan går den kulverterade Emausbäcken som planeras att ledas om i samband med exploateringen inom Kopparlunden. Mälarenergi har tagit fram två förslag på nya lägen, för mer

7 information om planerad omledning av kulverten se dagvattenutredning för Kopparlunden inom allmän platsmark (daterad 2019-05-22). Inget dagvatten från Kopparlunden får avledas till den kulverterade Emausbäcken då den redan är belastad över sin kapacitet från uppströms belägna områden. Det är viktigt att poängtera att Figur 7 endast redovisar kommunala VA-ledningar och det kan således finnas privata VA-stråk inom planområdet samt andra ledningsslag. En grov samlingsplan för hela Kopparlunden visas i gestaltningsprogrammet för allmän platsmark 5. Det bör observeras att det kan förekomma ytterligare ledningar inom planområdet som inte finns redovisade i samlingsplanen. Hänsyn till och hantering av befintliga ledningar måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateringsprocessen, både inom allmän platsmark och kvartersmark. Identifiering av ledningsslag, skick och material inom planområdet samt servislägen för befintliga områden är viktigt att utreda vidare. Figur 7. Befintliga VA-ledningar i anslutning till planområdet. Röda linjer visar spillvattenledningar, blå linjer visar vattenledningar och gröna linjer visar dagvattenledningar. Den kulverterade Emausbäcken visas med heldragen blå linje (Mälarenergi via Ledningskollen, 2018-02-02). 2.6 PLANERAD EXPLOATERING Exploateringen inom utredningsområdet planeras innefatta flertalet bostadskvarter med bland annat flerbostadshus, gårdsytor, kontor, butikslokaler och en förskola med tillhörande förskolegård. Tre befintliga byggnader inom planområdet kommer att behållas; en industribyggnad norr om 5 s. 50 Ledningar Kopparlunden - Befintliga ledningar Kopparlunden. Kopparlunden Gestaltningsprogram Allmän plats, 2019-01-11, Sweco Architects AB

8 Metallverksgatan (Emausverken), en kontorsbyggnad längst söderut, norr om Pilgatan (Arvidsverkstaden) och delar av byggnaden Culturen i planområdets norra del. I och med exploateringen kommer sträckningen av Metallverksgatan genom planområdet att justeras. Inom planområdets kvartersmark innefattas områdestyper enligt punktlistan nedan och dessa illustreras i Figur 8. Utredningsområden (omfattande ny- eller omexploatering) Bostadskvarter delområde A-G Förskolegård inom delområde B Parkeringsytor främst inom delområde H Kvartersgator främst intill befintlig byggnad söderut Befintliga områden (där ingen omfattande ny- eller omexploatering planeras för tillfället) Kontorsbyggnad som bevaras Emausverken i anslutning till delområde B (den södra byggnaden) och Arvidverkstaden i anslutning till kvartersgatan Två byggnader som är delar av den befintliga byggnaden Culturen som ingår i delområde A och B. Figur 8. Planområdets kvartersmarksindelning, baserat på plankarta daterad 2019-05-16 samt utkast till planbeskrivning. Allmän platsmark som inte behandlas i denna utredning utgörs av vitt område.

9 3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1 VÄSTERÅS STADS DAGVATTENPOLICY År 2014 antog kommunfullmäktige en dagvattenpolicy för Västerås stad med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område (Västerås stad, 2014). Vidare beskriver policyn övergripande mål som har betydelse för att erhålla en hållbar dagvattenhantering inom planområdet. Minimering av dagvattentillförsel till Mälaren och bibehållen grundvattenbalans. Minskad föroreningsbelastning och övergödande ämnen till grund- och ytvattenförekomster. Dagvatten ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt genom att använda tröga system. Betrakta dagvatten som en resurs vid utbyggnad av staden och utgöra en del av gestaltningen. Förebygga och minimera skador på fastigheter och anläggningar som orsakas av dagvatten. I policyn framgår att dagvatten som riskerar att överskrida riktvärden för årsmedelhalter inom en given nivå ska renas innan utsläpp sker. 3.2 RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP Aktuellt planområde omfattas av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens riktvärdeskategori för direkt utsläpp till Mälaren (Nivå 1) 6 då inga kända fördröjnings- eller reningsåtgärder för dagvatten finns nedströms planområdet. 3.3 VÄSTERÅS STADS VATTENPLAN Enligt Västerås stads vattenplan bidrar dagvattnet med en icke försumbar belastning av fosfor och miljögifter till Mälaren i Västeråsfjärden (Västerås stad, 2012). För att nå MKN för Mälaren till år 2021 har Västerås stad formulerat målsättningar som innefattar dagvatten. Målen är att minska föroreningsbelastningen av miljögifter och metaller från dagvatten med 20 % 7 och minska fosforbelastningen via dagvattnet med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011 8. 3.4 KRAVSPECIFIKATION/DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dagvattensystemet inom kvartersmark dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Enligt Västerås stad får planområdets totala utflöde som ansluts till kommunalt dagvattennät inte överstiga 15 l/s ha. Vid flödes- och magasinsberäkningar från kvartersmark har utflödeskravet (max 15 l/s ha) applicerats på de områden som berörs av planerad exploatering. Inom befintliga områden planeras ingen betydande omexploatering i direkt anslutning till detaljplanens antagande men kraven för dagvattenhanteringen kommer även att gälla för dessa områden vid framtida ombyggnationer. För att klargöra fördröjnings- och reningsbehovet beskrivs dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhanteringen även inom de befintliga områdena, se Kapitel 6.10 Befintliga områden som ej omfattas av planerad exploatering. 6 s. 2, Dagvattenpolicy i Västerås. Västerås stad, 2014. 7 s. 74 Effektmål Övergödning, Västerås stads vattenplan 2012 2021. 8 s. 74 Effektmål Miljögifter, Västerås stads vattenplan 2012 2021.

10 4 DAGVATTENBERÄKNINGAR 4.1 MARKANVÄNDNING Beräkningarna för utredningsområdet har baserats på ytkartering av befintlig situation respektive planerad situation. För befintlig situation har endast föroreningsberäkningar utförts medan både flödesoch föroreningsberäkningar utförts för planerad situation. Ytkarteringen för befintlig situation baseras på grundkarta för Kopparlunden. Ytkarteringen redovisas i Figur 9 och areor för de olika markanvändningarna redovisas i Tabell 1. Planområdets totala area utgör 5,4 ha. I befintlig situation utgörs planområdet av byggnader och asfalterade ytor (som båda innefattas av industriområde i Figur 9) samt parkeringar, grönytor och Metallverksgatan. Figur 9. Ytkartering av befintlig situation, baserat på grundkarta. För situation efter exploatering har ytkarteringen utförts utifrån en plankarta daterad 2019-05-16 samt ett utkast till planbeskrivning. Ytkarteringen visualiseras i Figur 10 och areor redovisas i Tabell 2. Planområdet har grovt delats in i utredningsområden (kvartersmark), befintliga områden och allmän platsmark. Utredningsområdet delats in i delområdena A-H där delområde A-G främst består av byggnader och gårdsytor och delområde H består av en parkeringsyta. Utöver dessa delområden finns en kvartersgata inom utredningsområdet. Befintliga områden innefattar byggnader och den allmänna platsmarken planeras bestå av torgytor, parkytor och gator (Metallverksgatan och en GC-väg).

11 Figur 10. Ytkartering av situation efter exploatering och indelning av planområdet i utredningsområden, befintliga områden och allmän platsmark. Karteringen baseras på plankarta daterad 2019-05-16 samt utkast till planbeskrivning. Hårdgörandegraden inom hela planområdet kommer att minska något i och med planerad exploatering, vilket kan ses vid jämförelse av de sammanvägda avrinningskoefficienterna för befintlig situation (0,81) med situation efter exploatering (0,77), se Tabell 1 och Tabell 2. Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter för planområdet i befintlig situation, utredningsområden, befintliga områden och allmän platsmark är sammanslagna till ett. Markanvändning befintlig situation Avrinningskoefficient, Ф Area [ha] Industriområde 0,85 2,91 Gata 0,80 0,26 Parkering 0,80 2,12 Grönyta 0,20 0,15 Total area [ha] 5,44 Sammanvägd avrinningskoefficient (1) 0,81 Total reducerad area (hårdgjord yta) [ha] 4,41 (1) Sammanvägd avrinningskoefficient Φ=Total reducerad area/total area.

12 Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter för utredningsområden, befintliga områden, allmän platsmark samt hela planområdet efter exploatering. Markanvändning efter exploatering Avrinningskoefficient, Ф Area [ha] KVARTERSMARK Utredningsområden Takyta 0,90 1,07 Gårdsyta 0,50 0,85 Förskolegård 0,70 0,29 Kvartersgata 0,80 0,55 Parkering 0,80 0,10 Befintliga områden Takyta 0,90 1,13 Total area kvartersmark [ha] 3,99 Sammanvägd avrinningskoefficient (1) 0,78 Total reducerad area (hårdgjord yta) [ha] 3,13 ALLMÄN PLATSMARK Huvudgata 0,80 0,85 Gata 0,80 0,02 Torg 0,70 0,45 Park 0,20 0,13 Total area allmän platsmark [ha] 1,45 Sammanvägd avrinningskoefficient (1) 0,71 Total reducerad area (hårdgjord yta) [ha] 1,03 PLANOMRÅDET Total area [ha] 5,44 Sammanvägd avrinningskoefficient (1) 0,77 Total reducerad area (hårdgjord yta) [ha] 4,16 4.2 DAGVATTENFLÖDEN OCH ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM Beräkning av dagvattenflöden har genomförts med rationella metoden enligt Ekvation 1, baserat på utredningsområdets dimensionerande varaktighet för regn med återkomsttid 10 år. Åtgärdsnivån för dagvattenhanteringen inom Kopparlunden utgår ifrån minimikrav enligt Svenskt Vatten och krav från Västerås stad, se Kapitel 3 Riktlinjer för dagvattenhantering. Q dim = A φ i Kf Ekv 1 där Q dim är dimensionerande dagvattenflöde (l/s), A är area (ha), ϕ är avrinningskoefficient (-), i är regnintensitet (l/s ha) och Kf är klimatfaktor (-). Regnintensiteten beräknas utifrån längsta rinntid, vilket motsvarar tiden det tar för hela utredningsområdet att bidra till avrinningen i en tilltänkt utloppspunkt. Rinntiden beräknades till 10 min när ingen hänsyn till lokal fördröjning tas. För att klara kommunens fördröjningskrav får inte dagvattenflödet överstiga 15 l/s ha vilket kräver lokala fördröjningsåtgärder inom utredningsområdet. Beräkningen av de maximalt tillåtna utflödena har baserats på den faktiska arean av de olika delområdena (till skillnad från de dimensionerande flödena som enligt Ekvation 1 baseras på reducerade areor).

13 Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym har utförts enligt beräkningsmetod från P110 9. Ett områdes fördröjningsbehov kan även uttryckas som regndjup och kan beräknas enligt Ekvation 2 nedan. Genom att utgå ifrån områdets reducerade area tas hänsyn till områdets hårdgörandegrad. Fördröjningsbehov [m] = Erforderlig fördröjningsvolym [m3 ] Reducerad area område [m 2 ] Ekv 2 Resultat flödes- och fördröjningsberäkningar Resultat från beräkning av dagvattenflöden och erforderligt fördröjningsbehov redovisas i Figur 11 som utgörs av ett flödesschema och även visualiserar planområdets avrinningsförlopp. Efter exploatering förväntas dagvattenflödet inom utredningsområdet uppgå till 601 l/s, enligt Ekvation 3. För att klara kommunens fördröjningskrav får emellertid inte utflödet från utredningsområdet överstiga 43 l/s. Detta ger en erforderlig fördröjningsvolym på 510 m 3, enligt Ekvation 4, vilket också kan beskrivas som 24 mm nederbörd. Samtliga redovisade fördröjningsvolymer avser ett reglerat utflöde från dagvattenanläggningar. För mer detaljerad information om dagvattenflöde, maximalt utflöde och fördröjningsbehov inom respektive delområde hänvisas till Kapitel 6 Dimensioneringsförutsättningar dagvattenhantering. Q A H + Q kvartersgator = 477 l/s + 124 l/s = 601 l/s Ekv 3 V A H + V kvartersgator = 401 m 3 + 109 m 3 = 510 m 3 Ekv 4 För de befintliga områdena förväntas dagvattenflödet uppgå till 290 l/s efter exploatering. Trots att ingen ombyggnation sker inom dessa områden förväntas flödena öka med 25 % vilket beror på klimatfaktorn (1,25) som inkluderas i beräkningen. Vid framtida ombyggnation inom befintliga områden behöver dagvattnet fördröjas lokalt för klara ett maximalt utflöde från områdena motsvarande 15 l/s ha. Om alla befintliga områden byggs om inom planområdet behöver utflödet begränsas till 17 l/s, vilket kräver en total fördröjningsvolym på 267 m 3. 9 Kapitel 10.6. Magasinsberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn, s. 140 Svenskt Vatten publikation P110

14 Figur 11. Flödesschema för avrinningsförloppet inom hela planområdet avseende dagvattenflöden och erforderligt fördröjningsbehov. De streckade flödespilarna symboliserar flödesscenario i framtida situation när de befintliga områdena blir aktuella för omexploatering. 4.3 FÖRORENINGAR Föroreningsbelastningen från planområdet för befintlig och planerad situation har beräknats i dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (version v.19.2.1). I denna modell används schablonhalter av föroreningar, vilka baseras på resultat av flödesproportionella provtagningar för olika typer av markanvändningar. Föroreningshalter i dagvatten har stor variation mellan olika platser och tidpunkter, vilket innebär att beräkningar utifrån schablonhalter bör ses som uppskattningar och en indikation på förändring. Beräknade föroreningshalter jämförs med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp som tagits fram av Riktvärdesgruppen, se Västerås stads dagvattenpolicy. Aktuell riktvärdeskategori för jämförelsen är nivå 1 och utsläpp i Mälaren. Västerås stad har i sin vattenplan målsättningen att minska föroreningsbelastningen av miljögifter, metaller och fosforbelastningen från dagvatten med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011. Då belastningen från de olika föroreningarna för år 2011 ej är känd har föroreningsbelastningen efter exploatering jämfört med befintlig situations beräknade belastning.

15 Dagvattenhantering enligt planerad exploatering Föroreningsmodellens uppbyggnad baseras på att ingen specifik rening sker inom befintliga områden vare sig i befintlig situation eller efter exploatering. Inom utredningsområdena och allmän platsmark antas dagvattnet renas i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin. I Figur 12 visas ett flödesschema för föroreningsmodellens uppbyggnad. Mer detaljerad information om indata, osäkerheter och antaganden som använts i StormTac-beräkningarna finns i Bilaga 1 och Bilaga 2. Figur 12. Flödesschema för modelluppbyggnad i StormTac Web. I Tabell 3 redovisas beräknade föroreningshalter från hela planområdet för befintlig situation och efter exploatering; innan och efter rening. Gröna celler visar att föroreningshalten beräknas ligga minst 15 % under respektive riktvärde. Röda celler visar att föroreningshalten beräknas ligga minst 15 % över respektive riktvärde Gula celler visar att föroreningshalten beräknas ligga inom intervallet ±15 % jämfört med respektive riktvärde.

16 Tabell 3. Riktvärden och förväntad föroreningshalt i dagvattnet från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering; innan och efter rening. Gröna celler visar minskning jämfört med riktvärde, röda celler visar ökning jämfört med riktvärde och gula celler visar på halter omkring riktvärdet. Ämne Enhet Riktvärde Befintlig situation Innan rening Efter exploatering Efter rening Fosfor µg/l 160 190 180 110 130 Kväve µg/l 2000 2000 1800 1000 1200 Bly µg/l 8,0 25 11 5 6 Koppar µg/l 18 37 26 11 15 Zink µg/l 75 170 86 53 55 Kadmium µg/l 0,40 0,78 0,54 0,29 0,34 Krom µg/l 10 13 9 4 5 Nickel µg/l 15 14 8 4 5 Kvicksilver µg/l 0,030 0,069 0,052 0,028 0,030 Susp. partiklar mg/l 40 110 65 25 29 Olja µg/l 400 1300 890 550 560 PAH 16 µg/l - 2,0 0,5 0,2 0,3 BaP µg/l 0,030 0,085 0,043 0,028 0,029 Resultat i Tabell 3 visar att planerad exploatering innebär överskridande halter för majoriteten av de beräknade ämnena jämfört med riktvärdena från Riktvärdesgruppen. Vid implementering av reningsåtgärder enligt vad som föreslås i denna utredning beräknas halterna i dagvattnet understiga riktvärdet för samtliga ämnen, förutom för olja. Halterna av samtliga ämnen beräknas minska efter reningsåtgärder jämfört med befintlig situation. I Tabell 4 redovisas beräknade föroreningsmängder från hela planområdet för befintlig situation och efter exploatering; innan och efter rening. Gröna celler visar att föroreningsbelastningen beräknas minska med minst 20 % jämfört med befintlig situation. Röda celler visar att föroreningsbelastningen beräknas öka med minst 20 % jämfört med befintlig situation. Gula celler visar att föroreningsbelastningen beräknas ligga inom intervallet ±20 % jämfört med befintlig situation.

17 Tabell 4. Förväntad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering; innan och efter rening. Gröna celler visar minskning jämfört med befintlig situation, röda celler visar ökning jämfört med befintlig situation och gula celler visar på mängder omkring befintlig situations nivå. Ämne Enhet Befintlig situation Innan rening Efter exploatering Efter rening Fosfor kg/år 4,8 4,2 2,6 3,0 Kväve kg/år 51 42 24 28 Bly kg/år 0,64 0,26 0,12 0,15 Koppar kg/år 0,94 0,61 0,26 0,36 Zink kg/år 4,4 2,1 1,3 Kadmium g/år 20 13 7 8 Krom kg/år 0,32 0,21 0,09 0,12 Nickel kg/år 0,35 0,19 0,09 0,11 Kvicksilver g/år 1,8 1,2 0,7 Susp. partiklar kg/år 2700 1500 600 700 Olja kg/år 34 21 13 PAH 16 g/år 50 13 5 6 BaP g/år 2,1 1,0 0,6 0,7 Tabell 4 visar att föroreningsmängderna i dagvattnet från planområdet beräknas minska efter exploatering även innan reningsåtgärder. Vid anläggning av reningsåtgärder som föreslås i denna dagvattenutredning förväntas mängderna minska ytterligare. I och med en genomgående beräknad minskning av både halter och mängder bedöms möjligheterna att uppnå MKN i recipienten att förbättras av detaljplanens genomförande. Dagvattenhantering enligt planerad exploatering inklusive framtida ombyggnation av befintliga områden För att få en uppfattning hur föroreningssituationen inom planområdet påverkas om dagvattnet från de befintliga områdena renas har även detta scenario beräknats. Dagvattnet från befintliga områden antas avvattnas mot och renas i samma typ av dagvattenanläggningar som utredningsområdet. Resultat från föroreningsberäkningarna för detta scenario redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. Mer detaljerad information om indata, osäkerheter och antaganden som använts i StormTac-beräkningarna finns i Bilaga 3.

18 Tabell 5. Riktvärden och förväntad föroreningshalt i dagvattnet från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering och rening, inkluderande rening av dagvatten från befintliga områden. Gröna celler visar minskning jämfört med riktvärde, röda celler visar ökning jämfört med riktvärde och gula celler visar på halter omkring riktvärdet. Ämne Enhet Riktvärde Befintlig situation Efter exploatering och rening, inkl befintliga områden Fosfor µg/l 160 190 80 110 Kväve µg/l 2000 2000 900 1000 Bly µg/l 8 25 1 2 Koppar µg/l 18 37 5 11 Zink µg/l 75 170 17 22 Kadmium µg/l 0,40 0,78 0,09 0,19 Krom µg/l 10 13 2 4 Nickel µg/l 15 14 2 3 Kvicksilver µg/l 0,030 0,069 0,021 0,024 Susp. partiklar mg/l 40 110 11 17 Olja µg/l 400 1300 200 300 PAH 16 µg/l - 2,0 0,1 BaP µg/l 0,030 0,085 0,007 0,011 Vid rening av dagvattnet från befintliga områden visar resultaten i Tabell 5 att halterna av modellerade ämnen förväntas understiga riktvärdena i större utsträckning än om rening av befintliga områden inte sker. Tabell 6. Förväntad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering och rening; inkluderande rening av dagvatten från befintliga områden. Gröna celler visar minskning jämfört med befintlig situation, röda celler visar ökning jämfört med befintlig situation och gula celler visar på mängder omkring befintlig situations nivå. Ämne Enhet Befintlig situation Efter exploatering och rening, inkl befintliga områden Fosfor kg/år 4,8 1,9 2,5 Kväve kg/år 51 20 25 Bly kg/år 0,64 0,01 0,06 Koppar kg/år 0,94 0,12 0,25 Zink kg/år 4,4 0,4 0,5 Kadmium g/år 20 2 5 Krom kg/år 0,32 0,05 0,10 Nickel kg/år 0,35 0,04 0,08 Kvicksilver g/år 1,8 0,5 0,6 Susp. partiklar kg/år 2700 300 400 Olja kg/år 34 5 7 PAH 16 g/år 50 2 3 BaP g/år 2,1 0,2 0,3 Avseende mängder i Tabell 6 förväntas föroreningsbelastningen minska efter exploatering och rening för alla modellerade ämnen jämfört med befintlig situation. Att rena dagvattnet från befintliga områden bidrar till att minska föroreningsmängderna från planområdet ytterligare jämfört med om enbart dagvatten från utredningsområdet genomgår rening. Att föroreningsbelastningen minskar om andelen dagvatten som renas ökar är inte särskilt förvånande. Om dagvattensystemet inom befintliga områden åtgärdas så att rening och fördröjning av dagvatten sker även inom dessa områden förbättras förutsättningarna att nå MKN ytterligare.

19 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Samtliga åtgärdsförslag i denna dagvattenutredning förutsätter att detaljprojektering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering, areal eller utformning av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning eller höjdsättning kan påverka genomförbarheten av föreslagna åtgärder. 5.1 GÅRDSYTOR Gårdsytor ska höjdsättas så att dagvatten avleds bort från byggnaderna mot lägre liggande regnbäddar eller planteringar med ytlig fördröjningszon och kompletterande fördröjning i fyllning under mark alternativt i luftigt bärlager ovan bjälklag. Vidare ska höjdsättningen utformas på ett sådant vis att inga instängda områden på gårdsytorna bildas som kan skada byggnader eller infrastruktur. För att minska avrinningen och öka möjligheten för dagvatten att infiltrera bör så mycket genomsläppliga material som möjligt planeras. Infiltration på gårdsytor kan ske i överbyggnad ovan bjälklag eller direkt i marken. Vid infiltration direkt till markprofilen ska anvisningar för infiltration av dagvatten i Kapitel 2.4 Markföroreningar. 5.2 GRÖNA TAK Gröna tak kan medföra många bra konsekvenser för dagvattenhanteringen inom planområdet. Avrinningen från gröna tak är lägre än från konventionella tak på årsbasis. I de fall gröna tak anläggs inom planområdet bör ett grönt tak som kan omhänderta minst 20 mm nederbörd väljas. Genom att fånga upp de första 20 mm vid ett nederbördstillfälle beräknas ca 90 % av den totala årsnederbörden på taket omhändertas och fördröjas 10. Det är däremot viktigt att systemen som tar emot dagvatten från gröna tak dimensioneras på konventionellt vis, vid mer extrem nederbörd är avrinningen i princip identisk med avrinningen från konventionella tak. Figur 13. Grönt sedumtak på SEB USIF arena, Uppsala. Foto: E. Hagström, Structor Uppsala AB (2016). Dagvattenkvaliteten från ett grönt tak kan skilja sig från ett konventionellt tak, genom att framförallt halten av näringsämnen kan vara högre. Mängden näringsämnen i avrinningen från gröna tak kan dock minskas genom att gödsling minimeras eller undviks helt. Gröna tak kan även bidra till andra mervärden såsom estetik, bättre luftkvalitet, jämnare inomhusklimat och ökad biologisk mångfald. 10 Svenskt Vatten P110, sid 28 Figur 1.17

20 5.3 PARKERINGSGARAGE Parkeringsgarage inom delområdena ska inte utrustas med anslutning till spill- eller dagvattennätet. På så sätt undviks att miljögifter som finns i smält- och regnvatten från fordon sprids till avloppsreningsverk eller till dagvattenrecipienten. Regn- och smältvatten som samlas i garaget kan därmed delvis dunsta bort och rengöring sker med sopning eller på likvärdigt sätt. Uppsopat damm och smuts omhändertas som farligt avfall. En alternativ eller kompletterande lösning kan vara att anlägga rännor utan utlopp som placeras i en låglinje i garaget dit regn- och smältvatten från fordon kan avledas. Rännorna rensas från skräp, oljerester och partiklar manuellt med slamsugning vid behov. En dagvattenränna kan även anslutas till in- och utfartsrampen för omhändertagande av regn och smältande snö som släpper från fordon innan de kör in i parkeringsgaraget. 5.4 REGNBÄDDAR Regnbäddar är en typ av planteringsyta som utformas för att kunna fördröja och rena dagvatten som avrinner från hårdgjorda ytor. Det viktiga för att uppnå en fördröjning och rening av dagvatten är att planteringsytorna anläggs med en ytlig fördröjningszon ovan växtjorden så att dagvattnet kan ansamlas innan det infiltrerar. Regnbäddar kan utformas på en rad olika sätt och anläggas antingen upphöjda eller nedsänkta, i Figur 14 visas en schematisk skiss av dess utformning. Upphöjda regnbäddar kommer kunna omhänderta dagvatten från takytor eller andra högre liggande ytor genom att stuprör med utkastare leds direkt ned i regnbädden. Om regnbäddarna istället anläggs nedsänkta kan de även utformas för att ta emot ytlig avrinning från närliggande markytor. Det översta lagret består av växtjord och det undre är ett dräneringslager som ofta innehåller makadam. En dräneringsledning tillgodoser ett utlopp i den nedre delen av regnbädden. En bräddfunktion bör även finnas för att leda vattnet vidare om fördröjningszonen blir full. Reningen av dagvattnet sker genom infiltration genom jordsubstraten och genom växtupptag. Både partikelbundna och lösta föreningar kan avskiljas. Förutom vanlig planteringsskötsel krävs kontroll och rensning av regnbäddarnas inlopp och bräddavlopp för bibehållen funktion och kapacitet. Figur 14. Schematisk figur av en regnbädd avsedd för rening och fördröjning av dagvatten. 5.5 MAKADAMMAGASIN Inom kvarter som inte underbyggs av bjälklag på gårdsytorna kan underjordiska makadammagasin anläggas för att tillgodose både rening och fördröjning av dagvatten. Makadam utan nollfraktioner kan uppnå en dränerbar porositet på 30 % vilket innebär att 300 liter dagvatten per kubikmeter makadammagasin kan nyttjas som magasin.

21 Underjordiska magasin är en bra lösning i täta urbana områden eftersom fördröjning och rening av dagvatten kan ske utan att ta stora markytor i anspråk. Makadammagasin kan utformas på många olika sätt för att anpassas till de förhållanden som gäller på platsen. I Figur 15 visas en typskiss på utformning av ett tätt underjordiskt makadammagasin med inloppsbrunn och spridarledning samt sedimentationsvolym och strypt utlopp. Figur 15. Typillustration av makadammagasin (Stockholm Vatten och Avfall, 2019). 5.6 FÖRDRÖJNING PÅ BJÄLKLAG För delområden där gårdsytan underbyggs av gårdsbjälklag kan marköverbyggnaden ovan bjälklaget utformas för att kunna omhänderta stora mängder dagvatten. Principen är den att dagvatten avleds till genomsläppliga ytor och beläggningar där dagvattnet kan infiltrera och fördröjas i ett lager av krossmaterial bestående av t ex grova fraktioner makadam. Fördröjningen av dagvattnet sker på samma vis som i ett grunt makadammagasin. För att effektivisera avvattningen av gårdarna kan låga perkolationsbrunnar anläggas i lågpunkter som kopplas samman med makadammagasinet under. Denna lösning förutsätter att bjälklaget klarar lasterna av den mättade markprofilen och att tätskiktet klarar stående vatten under vissa perioder med mycket nederbörd. Figur 16. Skiss av utformning med krossremsa/luftigt bärlager på bjälklag. 5.7 SKELETTJORDAR Fördröjning och rening av dagvatten från hårdgjorda ytor kan ske i trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Skelettjorden i sig utgörs av grova fraktioner makadam som blandas med matjord kring rotklumpen på trädet vilket ger upphov till en plantering med stor porvolym som både gynnar

22 trädens luft- och vattenförsörjning och möjliggör att anläggningen kan nyttjas för fördröjning av dagvatten. För att öka magasinsvolymen kan skelettjordarna anläggas utan nollfraktioner för att erhålla en dränerbar porositet på 30 %. För att öka mängden filtermaterial och fördröjningsvolymen kan skelettjordarna för flera träd länkas samman till ett större sammanhängande magasin. Trädplanteringen bör placeras i en låglinje längs gatorna så att dagvatten kan ledas och spridas över planteringsytan med hjälp av höjdsättningen och gatans skevning. Det är då viktigt att planteringsytan anläggs nedsänkt jämfört med gatan så att dagvattnet inte tillåts rinna förbi. Ett alternativ är att anlägga gatubrunnar med nedsänkt spridningskärl, gärna i kombination med sidointag i kantstenen så att dagvattnet kan rinna ner i planteringsytan ytledes med självfall. I Figur 17 visas en principskiss för utformning av trädplantering med skelettjordsmagasin och Figur 18 visar anläggning av inloppsbrunn till planteringsyta med spridningskärl. Figur 17. Principsektion fördröjning av dagvatten i hårdgjord yta med trädplantering och skelettjord. Sektion erhållen från Stockholm stads typritning THV022, daterad 2017-11-08. Figur 18. Anläggning av inloppsbrunn till planteringsyta med gallerbetäckning och spridningskärl. Foto: A. Thorsell Structor Uppsala AB (2019).

23 5.8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG INOM BEFINTLIGA OMRÅDEN I detta stycke beskrivs åtgärder som kan implementeras inom de befintliga områden som planeras att bevaras i nuläget. Som redovisas i Kapitel 2.6 Planerad exploatering kommer en del delområden inom planområdet inte genomgå någon betydande exploatering i detta skede utan lämnas i befintligt skick. Inom dessa befintliga områden ställs det inga direkta krav på dagvattenhantering, det kommer först vid en eventuell framtida omexploatering. Även då det inte finns krav på dagvattenhantering i detta skede kan mindre åtgärder som ger en positiv påverkan för dagvattnet implementeras, se förslag på åtgärder nedan. Stuprör Att bryta upp slutna stuprör och ha stuprör med utkastare som leder takvatten mot planteringar, gräsytor eller andra genomsläppliga ytor eller beläggningar är ett effektivt sätt att minska flödestoppar i ledningsnätet och samtidigt använda det rena takvattnet som en resurs i form av bevattning. Genomsläppliga beläggningar Att ersätta hårdgjorda beläggningar med genomsläppliga kan minska avrinningen från större markytor avsevärt. Exempel på genomsläppliga beläggningar är grus/stenmjöl, gräs och gräsarmering. Anlägga mer planteringar Att utöka andelen planteringar och grönytor inom ett delområde minskar avrinningskoefficienten och därmed avrinningen från de aktuella ytorna. Upprustning av befintliga anläggningar Dagvattenanläggningar behöver underhåll och kan över tid få minskad effekt om inte underhåll utförs regelbundet. Ytor som ska infiltrera dagvatten får minskad infiltrationskapacitet med tiden då mindre partiklar följer med avrinningen och sätter igen porerna som tillgodoser infiltration och fördröjning. Att byta ut befintliga massor i planteringar och överbyggnader kan ge nytt liv till anläggningar och ge en förbättrad dagvattenhantering inom befintliga områden. Ett exempel på upprustning är växtbäddsrenovering av trädplanteringar. Om jorden kring trädets rötter avlägsnas och återfyllning sker med skelettjord kan befintliga trädplanteringar uppgraderas och nyttjas till att fördröja och rena dagvatten från omgivande hårdgjorda ytor. Vid renovering av träd i hårdgjorda ytor föreslås att luftningsanordningar och dränering i botten av trädplanteringen anläggs för att skapa en gynnsam miljö för trädets rötter. 6 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTENHANTERING Nedan redovisas dimensioneringsförutsättningar för varje delområde som möjliggör att kommunens fördröjningskrav kan uppfyllas inom planområdet. I förutsättningarna ingår total area, erforderlig fördröjningsvolym, maximalt dagvattenflöde och ytbehov för föreslagna dagvattenanläggningar. Specifika åtgärdsförslag för respektive delområde förutsätts detaljprojekteras i kommande skeden av exploateringsprocessen, men genom en kombination av de föreslagna dagvattenlösningarna under Kapitel 5 Förslag till dagvattenhantering bör erforderlig fördröjningsvolym kunna uppnås. För varje delområde har en exempelberäkning utförts av dagvattenanläggningars ytbehov för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym. I beräkningarna antas att hela fördröjningsbehovet tillgodoses i respektive anläggning; gröna tak, regnbäddar och makadam-/skelettjordsmagasin. Beräkningen utgår från följande förutsättningar:

24 Gröna tak: fördröjning av 20 mm Växtbäddar: 10 cm ytlig fördröjningszon (ingen hänsyn tas till dränerbar porositet i växtbäddsprofilen) Makadam-/skelettjordsmagasin: 1 m djup och makadam med 30 % dränerbar porositet Dagvattenanläggningarnas ytbehov för att uppfylla fördröjningskravet redovisas i Tabell 7 Tabell 15 för varje delområde. I Tabell 16 visas dagvattenanläggningarnas ytbehov för att uppfylla fördröjningskravet inom befintliga områden vid framtida omexploatering. 6.1 DELOMRÅDE A Delområde A har en total area på ca 800 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 21 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 1 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 19 m 3 inom delområdet. Figur 19. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde A markerat med röd polygon. Tabell 7. Ytbehov inom delområde A för att fördröja 19 m 3 dagvatten i gröna tak. Lösningsförslag Gröna tak Ytbehov 950 m 2 6.2 DELOMRÅDE B Delområde B har en total area på ca 10 060 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 195 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 15 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 160 m 3 inom delområdet. Figur 20. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde B markerat med röd polygon. Tabell 8. Ytbehov inom delområde B för att fördröja 160 m 3 dagvatten, för gröna tak, regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 8000 m 2 1600 m 2 530 m 2

25 6.3 DELOMRÅDE C Delområde C har en total area på ca 4820 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 98 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 7 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 82 m 3 inom delområdet. Figur 21. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde C markerat med röd polygon. Tabell 9. Ytbehov inom delområde C för att fördröja 82 m 3 dagvatten, för gröna tak, regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 4100 m 2 820 m 2 270 m 2 6.4 DELOMRÅDE D Delområde D har en total area på ca 1350 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 26 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 2 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 21 m 3 inom delområdet. Figur 22. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde D markerat med röd polygon. Tabell 10. Ytbehov inom delområde D för att fördröja 21 m 3 dagvatten, för gröna tak, regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 1050 m 2 210 m 2 70 m 2

26 6.5 DELOMRÅDE E Delområde E har en total area på ca 2900 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 62 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 4 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 53 m 3 inom delområdet. Figur 23. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde E markerat med röd polygon. Tabell 11. Ytbehov inom delområde E för att fördröja 53 m 3 dagvatten, för gröna tak, regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 2650 m 2 530 m 2 180 m 2 6.6 DELOMRÅDE F Delområde F har en total area på ca 1030 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 26 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 2 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 24 m 3 inom delområdet. Figur 24. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde F markerat med röd polygon. Tabell 12. Ytbehov inom delområde F för att fördröja 24 m 3 dagvatten i gröna tak. Lösningsförslag Gröna tak Ytbehov 1200 m 2

27 6.7 DELOMRÅDE G Delområde G har en total area på ca 1180 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 26 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 2 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 22 m 3 inom delområdet. Figur 25. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde G markerat med röd polygon. Tabell 13. Ytbehov inom delområde G för att fördröja 22 m 3 dagvatten, för gröna tak, regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 1100 m 2 220 m 2 70 m 2 6.8 DELOMRÅDE H Delområde H har en total area på ca 1000 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från delområdet till 23 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 2 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 20 m 3 inom delområdet. Figur 26. Ytkartering av situation efter exploatering, delområde H markerat med röd polygon. Tabell 14. Ytbehov inom delområde H för att fördröja 20 m 3 dagvatten, för regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 200 m 2 70 m 2

28 6.9 KVARTERSGATA Kvartersgatan har en total area på ca 5450 m 2. Efter exploatering uppgår dagvattenflödet från området till 124 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 8 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 109 m 3 inom delområdet. Figur 27. Ytkartering av situation efter exploatering, kvartersgatan markerad med röd polygon. Tabell 15. Ytbehov inom kvartersgatan för att fördröja 109 m 3 dagvatten, för regnbäddar respektive makadam- /skelettjordsmagasin Lösningsförslag Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin Ytbehov 1090 m 2 360 m 2 6.10 BEFINTLIGA OMRÅDEN SOM EJ OMFATTAS AV PLANERAD EXPLOATERING Vid framtida ombyggnationer inom befintliga områden kommer de att behöva fördröja och rena dagvattnet enligt samma krav som gäller inom utredningsområdena. Dimensioneringsförutsättningar för att uppfylla kraven på dagvattenhantering för respektive befintligt område redovisas nedan. Figur 28 visar vilka områden som ingår i de befintliga områdena. På grund av att det inte planeras någon ombyggnation idag så har dagvattenflöde, erforderlig fördröjningsvolym och ytbehov för olika dagvattenanläggningar beräknats utifrån nuvarande hårdgörandegrad och en klimatfaktor 1,25. Figur 28. Ytkartering av situation efter exploatering, befintliga områden markerade med röd polygon.

29 Delområde 1 Befintligt område intill delområde A har en total area på ca 1380 m 2 och efter exploatering uppgår dagvattenflödet från området till 35 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 2 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 33 m 3. Delområde 2 Befintligt område intill delområde B norrut har en total area på ca 1160 m 2 och efter exploatering uppgår dagvattenflödet från området till 30 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 2 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 27 m 3. Delområde 3 Befintligt område intill delområde B söderut har en total area på ca 5130 m 2 och efter exploatering uppgår dagvattenflödet från området till 132 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 8 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 121 m 3. Delområde 4 Befintligt område intill kvartersgatan har en total area på ca 3650 m 2 och efter exploatering uppgår dagvattenflödet från området till 94 l/s. För att uppfylla utsläppskravet behöver dagvattenflödet reduceras till 5 l/s, vilket görs genom att skapa en fördröjningsvolym på 86 m 3. Tabell 16. Ytbehov inom befintliga områden för att fördröja 33 m 3, 27 m 3, 121 m 3 respektive 86 m 3 dagvatten, för gröna tak, regnbäddar respektive makadam-/skelettjordsmagasin. Lösningsförslag Gröna tak Regnbäddar Makadam- /skelettjordsmagasin Ytbehov delområde 1 1650 m 2 330 m 2 110 m 2 Ytbehov delområde 2 1350 m 2 270 m 2 90 m 2 Ytbehov delområde 3 6050 m 2 1210 m 2 400 m 2 Ytbehov delområde 4 4300 m 2 400 m 2 290 m 2 7 DRIFT, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Dagvattenanläggningar kräver underhåll och skötselinsatser för att långsiktigt bibehålla den funktion som avses. Det är viktigt att ta hänsyn och planera för detta vid val av tekniska lösningar. Dagvattnet innehåller fina partiklar som avses filtreras och renas i föreslagna anläggningar (bl. a växtjordslager, skelettjordar och makadamfyllning). Detta medför att porerna som vattnet strömmar genom över tid sätts igen. Massorna kan behöva bytas ut när funktionen i dagvattenanläggningarna minskar. I samband med projekteringsfasen bör en skötselplan upprättas för de dagvattenanläggningar som ska anläggas. Det är av stor betydelse att löpande kontroller av dagvattensystemet utförs för att i tidigt skede kunna upptäcka förändringar i funktion och därmed kunna vidta åtgärder som begränsar onödiga kostnader och/eller skador på infrastruktur. För att hantera större flöden är det viktigt att ledningsnät och brunnar är i gott skick för effektiv avledning av dagvatten från ytan. Exempelvis behöver sandfång kontrolleras och tömmas regelbundet och skräp som kan blockera inlopp till rännor, brunnar, magasin mm måste avlägsnas. I bygghandlingsskedet bör byggherrar ansvara för att skötselplaner upprättas för de dagvattenanläggningar som planeras.

30 8 ÖVERSVÄMNINGSRISKER 8.1 YTVATTEN MÄLAREN Enligt Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS 11 finns ett område i anslutning till planområdet som riskerar att översvämmas om Mälarens vattenstånd stiger, se Figur 29. Översvämningsområdet uppstår i viadukten där Pilgatan passerar under järnvägsspåret och ger upphov till en lokal lågpunkt där vatten kan ansamlas. Figur 29. Konsekvenser översvämning Mälaren upp till 3,1 m (Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019). Planområdets ungefärliga placering visas med svart ellips. 8.2 EXTREMA REGN OCH SKYFALL BEFINTLIG SITUATION I dagsläget finns en större flödesväg/skyfallsväg i nord-sydlig riktning längs med banvallen i planområdets östra del, se Figur 30. Figuren är en sammanslagning av Mälarenergis skyfallsanalys för ett 100-årsregn och skyfallskartering från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS 12. Vid exploatering bör nya kvarter utformas så att den befintliga flödesvägen bevaras. I planområdets östra delar finns områden som idag har problem vid skyfall och drabbas av översvämningsdjup på i huvudsak mellan 0,1 0,3 m. Översvämningar i den omfattningen kan bland annat leda till begränsad framkomlighet. 11 Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet MSB Konsekvenser översvämning Mälaren upp till 3,1 m), tillgänglig via: http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/karttjanster.aspx 12 Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet LstU SMHI Skyfallskartering), tillgänglig via: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastmanland/karttjanst/

31 Figur 30. Skyfallsanalys för ett 100-årsregn. Underlag erhållet från Mälarenergi och korrigerat av Structor Uppsala AB 2019-05-21. Blå pilar visar befintliga låglinjer erhållna från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019. Planområdets ungefärliga utbredning visas med svart polygon. 8.3 SKYFALLSHANTERING INOM PLANOMRÅDET EFTER EXPLOATERING För hantering av extrema regn är det viktigt att höjdsättning är utförd så att dagvatten kan rinna ytledes via säkra avrinningsvägar utan att skada byggnader eller annan infrastruktur. I det här fallet behöver marken luta från byggnader, mot låglinjer som kan avleda vattnet mot gator och eventuella översvämningsytor. I gestaltningsprogrammet för allmän platsmark finns en övergripande skyfallsplan 13 som tar den befintliga flödesvägen i beaktande vid utformning av planområdet, se Figur 31. I figuren har förslag till nya skyfallsvägar markerats med mörkblå pilar. Utöver den befintliga flödesvägen planeras fyra nya skyfallsvägar inom planområdet, varav tre avleder vatten i sydvästlig riktning och en avleder vatten österut genom delområde C. Platser som kan hantera större regn och skyfall är markerade med blå polygoner. I det östra området med torg och park finns en översvämningsyta lämplig för exempelvis regnbäddar. För mer ingående information om hela Kopparlundens övergripande skyfallshantering, se dagvattenutredning för Kopparlunden allmän platsmark (daterad 2019-05-22). 13 s. 23 Skyfallsplan. Kopparlunden Gestaltningsprogram Allmän plats, 2019-01-11, Sweco Architects AB.

32 Figur 31. Utklipp av planerad skyfallshantering från gestaltningsprogram allmän platsmark, 2019-01-11. Planområdet är markerat med svart polygon.

33 9 SLUTSATS Dagvattenutredningens syfte är att beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering. Flödes- och fördröjningsberäkningar har utförts för kvartersmark och föroreningsberäkningar innefattar hela planområdet. I punktlistan nedan listas huvudsakliga resultat med koppling till dagvattenutredningens syfte och avgränsning som beskrivs i Kapitel 1 Inledning. Västerås stads utsläppskrav på 15 l/s ha resulterar i ett maximalt utflöde från utredningsområdet på 43 l/s. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå detta är 510 m 3, vilket motsvarar 24 mm nederbörd. Föreslagna åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten inom utredningsområdet är gröna tak, regnbäddar, underjordiska makadammagasin och trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Specifika åtgärdsförslag för respektive delområde bör detaljprojekteras i kommande skeden utifrån dimensioneringsförutsättningarna som beskrivs i denna dagvattenutredning. Planerad exploatering förväntas leda till minskade föroreningshalter och minskad föroreningsbelastning från planområdet och vid anläggning av föreslagna reningsåtgärder beräknas resultera i ytterligare minskning. Planens genomförande och planerad exploatering bedöms därmed inte försvåra förutsättningen att uppnå MKN i recipienten. För att undvika att byggnader eller annan infrastruktur skadas vid skyfall är det viktigt att höjdsättningen utförs så att dagvatten kan avrinna ytledes mot säkra avrinningsvägar.

34 10 INFÖR NÄSTA SKEDE Att tänka på i framtida planering och projektering: För att undvika täta dagvattenanläggningar och kunna infiltrera dagvatten i markprofilen måste det via markundersökningar säkerställas att spridning av miljögifter inte kommer att ske med dagvattnet. Byggherrarna är ansvariga att utforma respektive fastighet för att uppfylla utsläppskravet på 15 l/s ha. Förslag på åtgärder för att uppnå detta har redovisats i denna utredning. Skyfallshanteringen ska hanteras med ett helhetstänk för hela Kopparlunden. Servisanslutningar för varje fastighet bör tas fram så tidigt som möjligt för att underlätta planeringen av avvattning på kvartersmark. Hänsyn och hantering av befintliga ledningar måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateringsprocessen både inom allmän platsmark och kvartersmark. Identifiering av ledningsslag, skick och material inom planområdet samt servislägen för befintliga områden är viktigt att utreda vidare. Ytor för dagvattenhantering ska specificeras i plankartan. Möjligheten att anlägga gemensamma dagvattenanläggningar för dagvatten från både kvartersmark och allmän platsmark bör utredas. Det största hindret i denna fråga gäller avtal för framtida ansvar, skötsel och underhåll. Då avläsning av grundvattennivåer bara utförts en gång i samband med den geotekniska utredningen är det viktigt att fortsätta mätningar och få en tydlig bild av grundvattennivåernas variationer inom planområdet. Det bör noteras att där fastighetsgränsen går dikt an mot huskropp bör inte byggnaden utformas med utåt-lutande sadeltak och avvattna takvatten ut mot gata utanför fastighetsgränsen. Avsaknad av förgårdsmark gör att omhändertagande av dagvatten från takytor som lutar mot kommunal gata försvåras. Vid utformning av kvarter utan förgårdsmark bör tak lutas mot innergård. För att kunna säkerställa att föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen utformas och anläggs i enlighet dagvattenutredningen kan planbestämmelser till viss del tillämpas. Ett annat sätt är att kravställa en viss kapacitet och funktion på dagvattensystemet i exploateringsavtal. För att säkerställa att föreslagna lösningar genomförs i det fortsatta planarbetet är det viktigt att framtida projektörer är väl insatta i dagvattenlösningarnas syfte, funktion, drift och underhåll. För att långsiktigt säkerställa dagvattenanläggningarnas funktion bör drift och skötselplaner upprättas och att regelbunden tillsyn och kontroll av anläggningarna utförs.

35 11 REFERENSER SGU, 2019. Jordarter 1:25 000-1:1 000 000 [online] Tillgänglig via: <https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html> [Hämtad 2019-02-23] Stockholm Vatten och Avfall och WRS AB, Avsättningsmagasin [pdf] Tillgänglig via: <https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/avmag_h.pdf> [Hämtad 2019-04-04] Structor Miljöteknik AB, 2013. PM Utredning och översiktlig kartläggning av föroreningssituationen Kopparlunden, Västerås. 2013-09-12. Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Tyréns, 2018a. MUR/Geoteknik, Kopparlunden detaljplan syd. 2018-02-28. Tyréns, 2018b. PM Geoteknik, Kopparlunden detaljplan syd. 2018-03-26. VISS 2018. Mälaren-Västerås hamnomr Påverkanskällor Diffusa källor Urban markanvändning. [online] Tillgänglig via: <https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa60349805> [Hämtad 2019-04-02]. VISS, 2019. Mälaren-Västeråshamnomr. [online] Tillgänglig via <https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd=wa60349805> [Hämtad 2019-02-19]. Västerås stad, 2012. Västerås stads vattenplan 2012 2021. [pdf] [Erhållen 2017-08-01]. Västerås stad, 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Västerås stad: Västerås [Erhållen 2017-08-01]. 12 BILAGOR Bilaga 1: Föroreningsberäkningar befintlig situation och efter exploatering - Ingen rening Bilaga 2: Föroreningsberäkningar efter exploatering - Planerad exploatering med rening Bilaga 2a: Rening i makadammagasin Bilaga 2b: Rening i växtbädd (regnbädd) Bilaga 3: Föroreningsberäkningar efter exploatering - Planerad exploatering med rening inkl. befintliga områden Bilaga 3a: Rening i makadammagasin Bilaga 3b: Rening i växtbädd (regnbädd)

Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB Org. Nr 556769-0176 753 20 UPPSALA www.structor.se