0 O U ~ O ~ mining U ~ ~ U ANNMINES FtAPORT 040/488888/AH/1990 MISE-A1-LA-MASSE MÄTNING VID RÖRMYRBERGET N~CU-FÖREKoMsT 2.-5.10.1989. ~uut- avainsanat: Malminetsinta
0 outokumpu mining RNNMINES OKME/A. Hattula 29.8.1990 RAPORT 040/488888/AH/1990 MISE-A1-LA-MASSE MÄTNING VID RÖRMYRBERGET NiCu-FÖREKOMST 2.-5.10.1989. Matningsarrangemang 1 samarbete mellan NSG, Sverige och Outokumpu Oy, Finland, utfördes det vid Rörmyrbergets M-zon en Mise-b-la-masse undersökning 2.- 5.10.1989. Matningen gjordes av ABEM AB och geofysiker Aimo Hattula stod för planering och tolkningen. Resultat Mise-6-la-massa matningarna utfördes med SGABs RIPT-400 IP-utrustning. En strömstyrka av 1 A anvandes under matningarna och för det behövdes litet över 100 Volts spanning. En strömelektrod (C2) placerades vid koordinat 9400 N / 10600 E (sama markmatningskoordinater, som anvants vid A- och F-malmers f j arrj ordning). En f ast potentialelektrod (P2) var belagen vid borrningskoordinat P10254 / K=10530. Malmsjordningar (Cl) utfördes i borrh81 89001 p8 36 meters djup (tvarsnitt L=10.250) och i borrhbl 89002 pb 30.3 meters djup (tvarsnitt 6-10.290). Matningen utfördes med potentialelektrod (Pl) i narvarande öppna borrhbl och pd markytan vid 14 linjer. Matpunktsavstbnd var 5 m i borrhblen och 10 m p8 markytan. Ett andama1 för undersökningen var att studera dimensioner och möjlig djupkontinuitet av M-malmlinsen. Mise-á-la-masse matningen kunde man göra huvudsakligen med en malmjordning i tvarsnitt Ii= 10.250 i hbl 89001/36 m. Den andra jordningen i profil G10.290 i hd1 89002/30.3 m anvandes bara för kontroller. Enligt resultaten ser det ut att den enhetliga M-malmen ar liten men perifera delar kanner man inte noggrannt. De begransande hdlen ligger inte pb basta platser. Nbgra har gbtt över och nbgra under linsen. Ledningsförmdga ar ganska 1dg och det finns möjligtvis smb förkastningar. Darför ar den jordade linsens förorsakad potentialdistribution mycket dominerande. En kombination av resultaten har presenterats pd Mise-6-la-masse markmatningskartan (Bilaga 1). Sektion L = 10.210 Endast hbl 89008 var öppet. Potentialdistribution pb grund av hbl 89008 och markprofiler visar, att
() outokumpu mining RNNMRm RAPORT 040/488888/AH/1990 redan hd1 89007 har gdtt under malmlinsen och att M-linsens vastanda ar nara tvarsnitt 10.210 (Bilaga 2). Sektion L = 10.250 Enligt resultaten ligger malmlinsens anda nara hdl 81056 pd djup 35 m (Bilaga 3). Det betyder, att impregnationen pd djup 55 m i sama hd1 och i hdl 80030 pd djup 70 m hör till en annan mineralisation. Om man vill studera dess dimensioner med Mise-á-la-masse behövdes en ny jordning i hdl 80030. Slutsats Pd norra sidan ligger malmgransen i medlet av hd1 80032 och 81005 (tappt) Sektion L = 10.290 1 tvarsnitt 10.290 finns en tv8delad mineralisation. Enligt Mise-a-la-masse tillhör bdda delar densamma M-linsen (Bilaga 4). Detta framkom genom anvandande av en annan jordning i hd1 89002/30.3 m, som gav sama resultat med jordningen i hd1 89001/36 m (Bilaga 5). Potentialdistributionen visar, att norra gransen av M-linsen utstracker sig 20-30 m framdt frdn hd1 89002 (Bilaga 4). PA liggvag slutar malmen snart under hdl 89003. Sektion L = 10.320 Det ser ut, att hd1 89010 har borrats just över malmlinsen (Bilaga 6). Mise-6-la-masse -resultaten visar ocksd, att malmen kunde djupgdende stracka sig annu österut. Enligt uppnddda resultat av Mise-a-la-masse matningar ar den enhetliga malmlinsen inte stor men ytterst hdl begransar annu ocksd den kanda linsen ddligt. Malmmineralisationen kan fortsatta dhpgbende österut, men dd ledningsfönadgan är ganska ldg, ger nya linsen utanför jordningslinsen anomalier i potentialdistributionen bara pd ett kort avstdnd. Bdda saken kan man precisera med ndgra nya borrha1 matande Mise-a-la-masse pa sama gdng och med Mise-á-la-masse matning anvandande gamla djupa hdl i tvarsnitt L = 10.350.