En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV



Relevanta dokument
Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Ikraftträdande. Kapitel 1. Ändring av 3. förslag som. bestämmelser. uppgifter (2. utlämnande av. lydelse: Kommentar: examina, eller

Svensk författningssamling

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i

Remissvar En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (SOU 2015:41)

Yttrande över remiss av departementpromemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från kommunstyrelsen

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Inplaceringar av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

En bättre yrkeshögskola

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

VERKSAMHET Myndighetens uppgifter framgår av förordningen(2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan.

uppmärksammas innovativa utbildningar som ger kompetens för nya yrken och som kan komma att få betydelse på den framtida arbetsmarknaden.

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Regionala utvecklingsnämnden

Remissyttrande: En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (DS 2015:41)

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Statistisk årsrapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolans utbildningsformer. Återrapportering 2016

Förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå (dnr , UKÄ 2014:18)

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Behörighet, urval och antagning

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Beslut för vuxenutbildning

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU 365/04-10 Universitetsstyrelsen Utbildningsdepartementet

Dnr 166, 2015, !!! FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Korta riktade insatser som kan vidtas för att skapa behörighet i de särskilda förkunskaper som krävs inom vissa yrkeshögskoleutbildningar.

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Vuxenutbildning efter reformerna

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Antagningsordning. Utbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

U2013/2230/S

Skrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar

Utbildningsdepartementet Stockholm

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

C3L Centrum för LivsLångt Lärande

Kommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)

Uppdraget. Yrkesprogramsutredningen

FRITIDSPEDAGOGERS, SPECIALLÄRARES OCH SPECIAL- PEDAGOGERS BEHÖRIGHET ATT UNDERVISA M.M. Promemoria

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 16 november 2015

En särskild valideringsinsats Uppdrag från Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

HT14 Hotell- och turismprogrammet

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

VF15 VVS- och fastighetsprogrammet

Antagningsordning för Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Tjänsteskrivelse Vår referens. Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare.

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

1.0 Kortfattade landsrapporter

Full fart mot Framtiden

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

U2014/1700/UH

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

KARRIÄRVÄGAR M.M. I FRÅGA OM LÄRARE I SKOLVÄSENDET Promemoria

Genomlysning Campus Alingsås

Betänkandet (SOU 2011:28) cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick

Vägga Gymnasieskola BF15. Barn- och fritidsprogrammet. Inför valen till läsåret 2016/2017 väggagymnasieskola.se

Lathund om tillträde till högre utbildning

Genomlysning Campus Alingsås

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Ansökningsformulärets frågor för ansökan om stöd i form av studiestödsberättigande för konst- och kulturutbildning 2016

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

Behörighet, urval och antagning

Transkript:

1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit ovanstående remiss. TCOs övergripande synpunkter I promemorian föreslås ett antal förändringar av yrkeshögskolan som både var för sig och tillsammans har stor betydelse för utbildningsformens fortsatta utveckling. Yrkeshögskolan har nu funnits i sex år och TCO anser att det är behövligt med en översyn av regelverket. TCO ställer sig bakom de flesta av förslagen, men har i några fall synpunkter på förslagens utformning. I korthet välkomnar TCO att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få möjlighet att fatta mer långsiktiga beslut om utbildningar i yrkeshögskolan. TCO bedömer att det kan bidra till ökad utbildningskvalitet och till att utbildningsformen blir mer tillgänglig för yrkesverksamma. TCO är dock tveksam till att besluten ska kopplas till att utbildningen får bedrivas i ett visst antal omgångar. TCO är vidare positiv till att det ska utredas hur fristående kurser kan införas i yrkeshögskolan, som även det är en förändring som ger yrkesverksamma ökade möjligheter att studera i yrkeshögskolan. TCO är också positiv till förslagen att ställa tydligare krav på utbildningsanordnarnas kompetens och att kvalitetsgranskningarna ska redovisas på utbildningsnivå och vägas in vid fördelning av statsbidrag. Det senare förslaget aktualiserar dock frågan om det behöver införas ett mer heltäckande kvalitetssäkringssystem i yrkeshögskolan. TCO är slutligen kritisk till utformningen av förslagen som begränsar möjligheterna att använda särskilda förkunskapskrav och att använda tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet som urvalsgrunder i yrkeshögskolan. I det följande lämnas mer detaljerade synpunkter på de delar av promemorian som TCO finner mest angelägna. TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm Tel: 08 782 91 00 www.tco.se info@tco.se

2(11) 4.3 Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut I promemorian föreslås att ett beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan som huvudregel ska omfatta tre utbildningsomgångar. För utbildningar där det bedöms finnas ett behov på arbetsmarknaden, men det är svårt att bedöma hur långt behovet sträcker sig, får myndigheten besluta om färre utbildningsomgångar. Ett beslut ska dock få omfatta upp till fem utbildningsomgångar om myndigheten bedömer att det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen kan ge och att behovet av dessa inte eller endast i liten omfattning tillgodoses utanför yrkeshögskolan. Det senare gäller även om utbildningen i hög grad medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. TCO ställer sig positiv till att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna fatta mer långsiktiga beslut om hur lång tid en utbildning får ingå i yrkeshögskolan och att besluten kan ha olika varaktighet beroende på efterfrågan på arbetsmarknaden. TCO bedömer även att de tidsramar som föreslås i promemorian är väl avvägda, om beräkningen görs utifrån två år långa utbildningar. Däremot anser TCO att det är tveksamt om beslut om att ingå i yrkeshögskolan bör vara kopplat till hur många omgångar utbildningen får bedrivas, eftersom det kan ge utbildningsanordnare starkare incitament att ansöka om utbildningar av en viss längd. TCO befarar att förslaget som det nu är konstruerat ger utbildningsanordnare incitament att ansöka om längre utbildningar, eftersom längre utbildningar kopplat till ett visst antal omgångar innebär att anordnaren (om de sedan beviljas statsbidrag för utbildningen) har säkrat verksamheten för en längre tidsperiod. TCO har i rapporten Ny kunskap för nya jobb eftergymnasialt utbildningsutbud för yrkesverksamma (TCO Granskar nr 4 2015) visat att både utbudet av korta utbildningar och antalet utbildningsplatser på korta utbildningar i yrkeshögskolan är relativt litet. Det gäller särskilt utbildningar som omfattar färre än 200 yhp, som nästan helt saknas. TCO vill framhålla att korta utbildningar är viktiga för yrkesverksammas möjligheter till vidareutbildning och anser att de behöver utgöra en större andel än idag. TCO anser att regeringen bör invänta resultatet av utredningen om hur fristående kurser kan ingå i yrkeshögskolan, innan den fattar beslut om hur Myndigheten för yrkeshögskolan ska besluta om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan.

3(11) Med detta sagt anser TCO att det behövs ökad långsiktighet i yrkeshögskolan. Bland annat underlättar det för uppbyggnad av kompetens i undervisningen och för mer långsiktiga investeringar i utrustning och teknik. Större varaktighet i utbildningarna ger även förutsättningar för ökad flexibilitet i hur studierna bedrivs vilket är viktigt för yrkesverksamma. Det blir exempelvis lättare att bedriva deltidsstudier, eller att ta studieuppehåll, och ändå ha möjlighet att slutföra utbildningen. Samtidigt vill TCO betona att det med ökad långsiktighet också krävs noggrann uppföljning av att innehållet i utbildningarna kontinuerligt uppdateras efter arbetslivets förändringar. 4.4 Anordnarens kompetens att bedriva utbildning I promemorian föreslås bland annat att det ska vara ett villkor för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att utbildningsanordnaren har den kompetens som krävs för att bedriva utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Det föreslås också att myndigheten vid sin fördelning av statsbidrag och särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan ska beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning. TCO ställer sig bakom förslagen. TCO välkomnar att det ställs tydliga krav på kompetens hos utbildningsanordnaren för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. TCO vill understryka betydelsen av att den undervisande personalen faktiskt erbjuds den kompetensutveckling som utbildningsanordnaren enligt lagen om yrkeshögskolan är skyldig att tillhandahålla. TCO ställer sig även positiv till att myndighetens tillsyn, granskning och uppföljning av befintliga utbildningar ska beaktas vid fördelning av statsbidrag och särskilda medel. Båda förslagen kan förväntas bidra till ökad kvalitet i yrkeshögskolans utbildningar. TCO vill tillägga att det senare förslaget sätter fokus på behovet av att det utformas ett system för tillsyn, granskning och uppföljning på utbildningsnivå som på ett systematiskt sätt täcker in yrkeshögskolans utbildningar. TCO noterar att det på ett ställe i texten anges att resultaten av myndighetens tillsyn, granskning och uppföljning även bör ha betydelse vid den prövningen myndigheten gör av om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan eller inte. TCO finner dock inte något förslag till lag- eller förordningstext som reglerar det i promemorian och tar därmed inte ställning till detta.

4(11) 4.5.1 Vissa statliga eftergymnasiala yrkesutbildningar I promemorian föreslås att utbildning inom yrkeshögskolan ska få anordnas även av andra myndigheter än statliga universitet och högskolor. TCO ställer sig bakom förslaget under förutsättning att utbildningarna, i enlighet med vad som föreslås i promemorian, finansieras av de aktuella myndigheterna. 5.4 Lärande i arbetet utmärkande för yrkeshögskolan I promemorian föreslås att det i förordningen om yrkeshögskolan ska anges att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen. TCO anser att utbildningsanordnaren ska ansvara för att tillhandahålla LIA-platser och tillstyrker förslaget. 6.2 Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov I promemorian föreslås att det inte längre ska vara en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. I stället ska myndigheten vid sin fördelning av statsbidrag särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. TCO tillstyrker förslagen. Det är bra att det förtydligas att det är arbetslivets behov som ska avgöra om en placering är lämplig, och att myndigheten då kan ta hänsyn till arbetslivets behov på såväl regional som nationell nivå. TCO noterar att det inte anges något skäl till varför prövningen ska göras i samband med fördelningen av statsbidrag och inte vid beslut om att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan, som nu är fallet då bedömningen görs utifrån en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Orsaken till förändringen bör motiveras för att TCO ska kunna ta ställning till denna del av förslaget. 7.3 Fristående kurser I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i

5(11) yrkeshögskolans ordinarie utbud. Myndigheten ska även beskriva kursernas konsekvenser för systemet för statlig finansiering. Det ska redan nu tydliggöras i förordningen om yrkeshögskolan att om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser, ska studerande kunna antas till en eller flera kurser inom utbildningen även om kursen eller kurserna var för sig eller totalt omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng. TCO ställer sig bakom båda förslagen. Införandet av fristående kurser är av central betydelse för att yrkesverksamma på ett mer effektivt sätt än idag ska kunna bygga på sin kompetens genom yrkeshögskoleutbildning. Ett system med fristående kurser skulle även kunna underlätta validering av reell kompetens och bidra till att utbildningstiden därmed kan förkortas. TCO bedömer dock att fler åtgärder krävs för att valideringen ska ta fart, framförallt behövs en resurstilldelning som på ett rimligt sätt ersätter anordnaren för de kostnader som är förknippade med valideringsprocessen. TCO anser vidare att en utgångspunkt i myndighetens utredningsuppdrag bör vara att det ska gå att lägga samman fristående kurser till en examen, både till yrkeshögskole- och kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Det är viktigt eftersom formell examen ofta är ett krav på arbetsmarknaden. Ett sådant system bör även bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. TCO anser också att fristående kurser ska kunna anordnas både som delkurser inom befintliga utbildningar och som helt fristående kurser. Det senare förutsätter att regelverket som styr fördelning av statsbidrag anpassas till en yrkeshögskola med helt fristående kurser. 8.4 Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl I promemorian föreslås att andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper bara ska få ställas om det finns särskilda skäl. Sådana andra förkunskapskrav ska endast få avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än de nämnda som är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. TCO avstyrker förslaget som det är formulerat. TCO delar bedömningen att det är viktigt att behörighetskraven till yrkeshögskoleutbildningar som regel bör bygga på de kunskaper eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Samtidigt anser TCO att det är av stor vikt att yrkeshögskoleutbildningar kan bedrivas utifrån olika behörighetskrav, detta för att utbildningarna ska kunna möta arbetslivets behov av kompetens och utgöra ett

6(11) utbildningsalternativ vid sidan av högskolan på olika kvalifikationsnivåer. Det innebär exempelvis att utbildningar kan bedrivas på en mer avancerad nivå och att utbildningstiden kan förkortas, vilket är viktigt både för yrkesverksammas kompetensutveckling och för matchningen mot företags- och organisationers kompetensbehov. TCO bedömer att kravet på särskilda skäl skulle kunna innebära en alltför snäv begränsning av möjligheterna att anpassa behörighetskraven efter olika utbildningar. TCO hänvisar också till att det redan i befintlig förordningstext framgår att de särskilda förkunskapskrav som ställs ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. TCO noterar även att det i promemorian inte definieras vad som avses med begreppet särskilda skäl, vilket gör det svårt att bedöma förslagets konsekvenser. I motiveringen till förslaget anges att det framförts till Utbildningsdepartementet att utbildningsanordnare i vissa fall ställt upp omotiverat höga förkunskapskrav för att visa att utbildningen håller eftergymnasial nivå. Detta i förhoppning om att chanserna ska öka för att ansökan om att utbildningen ska få ingå i yrkeshögskolan beviljas. TCO delar bedömningen att det kan vara ett problem om så är fallet men anser att problemet snarare bör mötas genom tydlig information till utbildningsanordnare och kontroller av efterlevnad av det befintliga regelverket, än genom inskränkningar i lagstiftningen. 8.5 Samma utbildning olika förkunskapskrav I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan se ut och införas. TCO ställer sig positiv till att myndigheten får i uppdrag att utreda om mer enhetliga förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan införas. Eftersom särskilda förkunskapskrav bestäms av arbetslivet tillsammans med utbildningsanordnaren varierar dessa, som det konstateras i promemorian, även när det gäller utbildningar som leder till samma yrke. De kan även variera mellan utbildningar som i stor utsträckning är identiska. TCO delar bilden att detta försvårar för den enskilde att planera för en utbildning i yrkeshögskolan och för studievägledning. Samtidigt är det enligt TCO av avgörande betydelse att yrkeshögskolans utbildningar uppfyller arbetslivets kompetensbehov, vilket innebär att det behövs ett visst mått av frihet att utforma utbildningar och behörighetskrav efter lokala förutsättningar. TCO delar därför bedömningen i promemorian att konsekvenserna måste analyseras närmare innan regeringen tar beslut om huruvida myndigheten

7(11) ska ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om mer enhetliga förkunskapskrav. 8.6 Behörighetskomplettering bör underlättas I promemorian föreslås att förutbildning ska få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning, om det finns brist på behöriga sökande till utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge. TCO tillstyrker förslaget, men anser att begränsningen till maximalt fem veckor är för snäv. TCO tillstyrker även att den som antas till och genomför en sådan utbildning med godkänt resultat ska vara garanterad en plats på den efterföljande yrkeshögskoleutbildningen och att utbildningen ska berättiga till studiemedel. I dag saknas ofta möjligheter att efter gymnasieskolan läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Det hämmar möjligheterna till nya utbildningsval, försvårar för omställning på arbetsmarknaden och påverkar kompetensförsörjningen negativt. Det berör exempelvis de som har gått en studieförberedande gymnasial utbildning, eller en gymnasial yrkesutbildning som inte ger behörighet till önskad yrkeshögskoleutbildning. TCO ställer sig bakom förslaget om att införa behörighetskompletterande utbildningar när det finns brist på behöriga sökande. Det finns dock fortfarande behov av fler möjligheter till behörighetskomplettering. I det aktuella förslaget anordnas utbildningen bara när det saknas behöriga sökande och deltagarna får endast behörighet till den aktuella yrkeshögskoleutbildningen. Det behövs till exempel även mer omfattande och permanenta möjligheter att läsa in behörighetsgivande kurser via komvux och yrkesvux för dessa grupper. 8.7.1 Vissa urvalsgrunder behöver förtydligas I promemorian föreslås att urvalsgrunden särskilt prov endast ska få avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska endast få användas som urvalsgrunder om det finns särskilda skäl. Vid övrigt lika meriter ska urval också få genomföras med lottning. TCO anser att möjligheten att kunna använda särskilt prov som urvalsgrund vid sidan av betyg, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, är viktig för dem som saknar formella meriter.

8(11) Det är även ett urvalsinstrument som kan användas för alla behöriga sökande. Dessa prov bör, såsom anges i promemorian, utformas så att de endast mäter förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. TCO avstyrker förslaget att annan tidigare utbildning än utbildning på gymnasial nivå och yrkeserfarenhet endast ska få användas som urvalsgrund om det finns särskilda skäl. Begränsningen till särskilda skäl kan vara en alltför kraftig inskränkning av den befintliga möjligheten att använda annan tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet som urvalsgrund. Samtidigt är förslaget svårt att bedöma, då det i promemorian inte definieras vad som i sammanhanget utgör särskilda skäl. 8.7.2 Kvotgrupper I promemorian föreslås att det införs en bestämmelse om att platserna vid urvalet till en utbildning inom yrkeshögskolan ska få fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. TCO ställer sig bakom förslaget. Som framgår av promemorian får vissa behöriga sökande aldrig en chans att bli antagna. Eftersom samtliga behöriga konkurrerar i en och samma kvotgrupp är det i praktiken svårt att antas till en yrkeshögskoleutbildning utan formella meriter. Det gäller exempelvis de som åberopar reell kompetens som grund för behörighet. TCO bedömer att användning av kvotgrupper kan bidra till att ge fler av dem som bedömts som behöriga utifrån reell kompetens möjlighet att antas till utbildning. TCO bedömer dock att införandet av för utbildningsanordnaren frivilliga kvotgrupper behöver kompletteras med fler åtgärder för att validering av reell kompetens ska ta fart. Till exempel krävs en fungerande resurstilldelning för prövning av reell kompetens. Erfarenheten från möjligheten till frivilligt lokalt urval i högskolan är att det har använts i mycket begränsad utsträckning. 8.8.2 Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper när det gäller utbildningar med en inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. TCO tillstyrker förslaget.

9(11) 9.2 Internationella samarbeten ska främjas I promemorian föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten och stödja dem i samarbetena. TCO tillstyrker förslaget. 10.2 En definition av tillsyn I promemorian föreslås bland annat att det i förordningen om yrkeshögskolan ska införas en definition av tillsynsbegreppet som innebär att med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ska det även ingå att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordaren ska rätta fel som upptäcks vid granskningen. I förordningen om instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att myndigheten inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. TCO tillstyrker förslagen. 10.3 Tillsyn och kvalitetsgranskning I promemorian föreslås att det i förordningen med instruktion för yrkeshögskolan ska anges att tillsynen och kvalitetsgranskningen ska avse enskilda utbildningar. Kvalitetsgranskningen ska även avse utbildningsanordnarens eget kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen kan därutöver ha en övergripande karaktär utifrån olika teman. Resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningen ska inte bara sammanfattas, utan dessutom publiceras uppdelade på varje granskad utbildning. Det ska i förordningen om yrkeshögskolan anges att kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier för vilka Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska den höra företrädare för arbetslivet. TCO tillstyrker förslagen. TCO anser att väl fungerande och tillräckligt omfattande tillsyn och kvalitetsgranskning är av stor betydelse för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna fatta väl avvägda beslut vid fördelning av statsbidrag och för övergripande uppföljning av utbildningsformens resultat. Det är även av stor betydelse för att utbildningsanordnarna ska få tydlig vägledning i sitt kvalitetsarbete och stärkta incitament att eftersträva hög kvalitet.

10(11) Kontroller av utbildningarnas kvalitet är även viktiga ur studentperspektiv och publicering av granskningarna kan ge viktig information inför studieval. TCO anser emellertid att det finns utmaningar när det gäller granskningen av yrkeshögskolans utbildningar. Det framgår av promemorian att kvalitetsgranskningen hittills bedrivits med lägre omfattning än tillsynsverksamheten. Av förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan framgår att löpande tillsyn och kvalitetsgranskning ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys. TCO bedömer dock, med utgångspunkt i att resultatet av kvalitetsgranskningarna nu enligt förslaget i promemorian ska publiceras på utbildningsnivå, och dessutom beaktas vid Myndighetens beslut om statsbidrag, att regelverket behöver ändras. Exempelvis bör kvalitetsgranskningar ske med viss regelbundenhet och omfatta en viss andel av utbildningarna, samtidigt som granskningar även fortsatt bör kunna ske vid behov. En tillräckligt stor volym på kvalitetsgranskningen bör vara viktigt om de resultat som publiceras ska ge användbar information till presumtiva studenter och andra intressenter. Hittills har den låga kontinuiteten i yrkeshögskolan varit ett hinder för att införa ett mer systematiskt system för kvalitetsgranskning. Utveckligen mot ökad långsiktighet bör nu göra det möjligt att införa ett mer heltäckande kvalitetssäkringssystem. TCO föreslår att Myndigheten för yrkeshögskolan får i uppdrag att lämna förslag på ett kvalitetssäkringssystem och en bedömning av hur stora resurser ett sådant system skulle kräva både från statsmakterna (eller Myndigheten för yrkeshögskolan) och från utbildningsanordnarna. TCO delar bedömningen att det behövs en fortsatt utveckling av olika kvalitetskriterier och vill understryka vikten av att arbetslivet involveras i processen. TCO vill vidare lyfta betydelsen av att både nuvarande och tidigare studenter involveras i utvärderingarna. Den senare gruppen har ett unikt perspektiv och kan ge värdefull information om utbildningens användbarhet i arbetslivet. I de tematiska utvärderingarna är det även lämpligt att nuvarande arbetsgivare till tidigare studenter, och arbetsgivare som har LIAstudenter, tillfrågas i utvärderingen. Slutligen vill TCO lyfta att även fristående kurser ska vara föremål för myndighetens kvalitetsgranskning om de införs. Kvalitetssäkringssystemet behöver kunna täcka alla former av yrkeshögskoleutbildning. 11.3 Ändringar för att säkerställa kvaliteten I promemorian föreslås att ett självständigt arbete (examensarbete) ska ingå i yrkeshögskoleexamen och att det i

11(11) ledningsgruppen för en yrkeshögskoleutbildning alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. TCO tillstyrker båda förslagen. Det bör även vara möjligt att genomföra ett självständigt arbete inom ramen för en fristående kurs, som sedan kan användas till en examen inom yrkeshögskolan. I diskussionen om yrkeshögskoleutbildningarnas inplacering i Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) vill TCO lyfta att fristående kurser eller kortare utbildningar som har höga förkunskapskrav och ger ett läranderesultat som motsvarar nivå 6 också bör kategoriseras på nivå 6 i SeQF, detta trots att utbildningstiden är kortare än vad som krävs för att erhålla en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Eva Nordmark Ordförande German Bender Utredare