Stockholmshemmet 1 MARS 2007 Vårt 1930-tal Din historia efterlyses Bättre klimat Vi fyller 70! Jubileumstävling Hyrorna för 2007 klara
VD har ordet I år firar Stockholmshem sitt 70-årsjubileum. Under de sjuttio år som Stockholmshem har verkat har vår stad utvecklats på ett fantastiskt sätt. Vårt första hus ligger på Stickelbärsvägen invid Roslagstull. Längre fram i tidningen kan du läsa mer om både livet på Stickelbärsvägen och vår museilägenhet där. När det byggdes, 1937, låg detta hus i stadens utkant. På den tiden bodde 84 procent av stadens innevånare i innerstaden och idag är det bara 37 procent. I Farsta bodde det på trettiotalet bara 500 personer mot dagens 45 000 personer. Solberga, Skärholmen, Blackeberg, Hässelby gård och många andra stadsdelar bestod bara av enstaka gårdar och torp. Stockholmshem har varit och är alltjämt en viktig aktör när det gäller utvecklingen av Stockholm. Den fantastiska expansion som skett under dessa sjuttio år innebär att Stockholm har gått från en ganska liten industristad i norra Europa till ett mångkulturellt centrum som är världsledande avseende IT-utveckling, biomedicinsk forskning och kultur. Allt det som vi idag marknadsför under rubriken Stockholm the Capital of Scandinavia. Trots att utvecklingen varit så oändligt snabb och att vi lever på ett helt annorlunda sätt än för sjuttio år sedan så är fortfarande våra bostäder från denna tid mycket attraktiva och efterfrågade. Det som då var ytterstadens barnrikehus för mindre bemedlade eller fattiga familjer med uppemot 4 6 barn per tvårummare är idag populära upprustade bostäder för det mindre hushållet i närförort. Uppenbarligen finns det många faktorer i boendet som är tidlöst. Bra läge, vackra omgivningar och trygghet är några exempel. Dessa erfarenheter försöker vi nu ta till vara när vi nu går vidare och bygger nya bostäder för framtiden. Jag är helt övertygad om att även våra nybyggda hus i Hammarby sjöstad, Årstadal, Sätra eller Rågsved kommer att vara attraktiva och efterfrågade också om sjuttio år. Då är säkerligen Stockholm än större och en verklig metropol. Bra boende kommer alltid att vara attraktivt. Så grattis på 70-årsdagen, Stockholmshem. Nu bygger vi för framtiden med samma tidlösa ambition som fanns på företaget i årtionden innan jag kom hit. Att skapa bästa möjliga förhållanden för våra hyresgäster. Bra boende kommer alltid att vara attraktivt PELLE BJÖRKLUND VD Stockholmshemmet är en informationstidning för AB Stockholmshems hyresgäster. Adress: Hornsgatan 128. Box 9003, 102 71 Stockholm. Tel: 658 05 00. Fax: 658 07 71. E-post: info@stockholmshem.se. Hemsida: www. stockholmshem.se. Ansvarig utgivare: Olle Torefeldt. Redaktion: Olle Torefeldt, Josefin Forsén, Marie Hjort, Åsa Stenmark. Tidningskoncept: Elisabeth Hansen.Grafisk form: Elisabeth Hansen. Tryck: Roos & Co. Illustration: Mia Hillerhag. Omslagsfoto: Nils Åzelius/Sth Stadsmuseum. Björn Ljung ny ordförande i Stockholmshem Vid årsskiftet fick Stockholmshem en ny styrelse som speglar de politiska styrkeförhållandena i staden. Ny ordförande är Björn Ljung (fp). Björn Ljung bor i hyresrätt på Kungsholmen och är till vardags Affärsutvecklingschef på Praktikertjänst. Han har länge varit engagerad i bostadsfrågor och var under förra mandatperioden vice ordförande i Familjebostäders styrelse. Det är främst två bostadsfrågor som jag anser är viktigast just nu. De hör också ihop, säger Björn Ljung. Den ena rör behovet av att göra extra insatser för hyresgästerna i bostadsområden som är utsatta och otrygga i Stockholm idag. Den andra är stadens erbjudande att låta de boende i allmännyttan ombilda sina lägenheter till bostadsrätt. Att låta fler äga sina lägenheter kan i sig öka stabiliteten och tryggheten i ett bostadsområde. Stockholmshem är ingen ny bekantskap för Björn Ljung. Under hela uppväxten bodde han i Stockholmshems lägenheter i Hökarängen, Solberga och Bagarmossen. Till och med hans mormor hade Stockholmshem som värd i Björkhagen. Vad ger han då Stockholmshem för betyg som hyresvärd? Det blir ett bra betyg, säger Björn Ljung. Det var aldrig några problem i våra kontakter med Stockholmshem, de skötte sig bra. Nya hyror från 1 april Nu är de nya hyrorna klara för 2007. Hyrorna höjs med i genomsnitt 1,8 procent för att täcka ökande kostnader för räntor, el och värme. I februari kom Stockholmshem och Hyresgästföreningen efter utdragna förhandlingar till slut överens om den nya hyresnivån för 2007. Hyrorna höjs med i genomsnitt 1,8 procent från den 1 april. Motivet för höjningen är högre kostnader för räntor, el, värme samt en viss inflationsökning. Höjningen är i underkant för att täcka den här typen av prisstegringar som vi inte rår över, säger Pelle Björklund, VD på Stockholmshem. Men samtidigt har vi en ambition att hålla hyrorna på en rimlig nivå för våra hyresgäster. Snitthöjningen fördelas olika i Stockholmshems bostadsområden beroende på läge och hustyp enligt rekommendation från Hyreskommittén i Stockholm. Höjningarna kommer att ligga mellan 1,0 till 2,8 procent. Foto Studio Phos 2 3
Stockholmshem då och nu Foto Nils Åzelius/Stockholms Stadsmuseum Lekande barn på Högklintsvägen i Traneberg på 1930-talet (även omslagsbilden). I juni 1937 skrev Stockholmshem kontrakt med sina första tjugo hyresgäster. Sjuttio år och hundratusentals hyresgäster senare fortsätter vi att bygga ut staden för nya och gamla stockholmare. I början av trettiotalet pekade alla kurvor åt fel håll. Arbetslösheten var rekordhög, bostadsbristen ökade och barnafödandet låg på bottennivå. Regeringen kom fram till att en kraftigt ökat byggande av moderna bostäder till socialt utsatta barnfamiljer kunde Smalhusen på Maria Prästgårdsgatan på Södermalm byggdes 1938. 4 vara lösningen. Byggandet gav nya jobb, minskade bostadsbristen, ökade framtidstron och barnafödandet. Med statliga lån och bidrag för att hålla hyrorna nere fick kommunerna uppdraget att börja bygga. Stockholms stad var tidigt ute och Aktiebolaget Stockholmshem blev ett av de första kommunägda bostadsföretagen i Sverige. Den 1 februari 1937 bildades företaget för att bygga och förvalta bostäder för stadens mindre bemedlade barnrika familjer. Lyx med badrum och varmvatten Bara ett par år efter starten hade Stockholmshem drygt 1600 lägenheter och mer än 8000 boende. Gårdarna kryllade av barn och i en tvårummare på dryga 40 kvm bodde i snitt 5,5 personer. De så kallade barnrikehusens vanligaste lägenhetsstorlek var två rum och kök. De byggdes oftast som smalhus, det vill säga 8 10 meter djupa lamellhus med genomgående lägenheter. Lägenheterna var varma och ombonade, utrustade med centralvärme, gasspis och badrum med varmvatten. Allt Foto Nils Åzelius/Stockholms Stadsmuseum detta var en lyx utan dess like för barnfamiljer som flyttade från kalla och dragiga träbaracker och lägenheter utan varmvatten och med dass på gården. Stockholmshem första anställde, VD:n Erik Norman, berättar i en intervju på 80- talet om sitt uppdrag när han anställdes. Idag är det inte längre många som minns hur uselt folk bodde ännu i slutet av 1930-talet. Ofta kom hyresgästerna från ren slum, där hygienen var bristfällig och de, trots att man inspekterade och avlusade bohaget, hade med sig vägglöss när de flyttade in i sina nya hem. Redan i slutet av 1940-talet förändrades bostadsbyggandet. Från att bygga enbart bostäder för barnrika familjer som var berättigade till nedsatt hyra började Stockholmshem bygga en mer blandad bebyggelse för alla typer av hushåll. Varsam renovering Sjuttio år senare står barnrikehusen kvar även om ungarna är färre och det blivit lugnare på gårdar och i trapphus. Tvårummarna är fortfarande populära, men det som förr var lyx har med åren blivit slitet och omodernt. Stockholmshem bygger därför om de gamla husen för att anpassa standarden till dagens krav. Ambitionen är att renovera varsamt med hänsyn till husens speciella värden och förutsättningar, att behålla det som var och fortfarande är bra. Mycket har förändrats sedan den förste direktören Erik Norman var den ende anställde och skrev kontrakt med de första tjugo hyresgästerna. Idag är Stockholmshem landets näst största bostadsbolag och har lika många boende som en medelstor svensk stad, 60000. Drygt 300 personer arbetar med att reparera lägenheter, planera nybyg- Ett exempel på gamla hus som byggts om är kvarteret Fresken i Blåsut. Husen byggdes i början av 40-talet och byggdes om i början av 2000-talet. Husen fick även balkonger, något som saknas på de flesta smalhus. gen, renovera badrum, skriva kontrakt, hålla efter gårdar och mycket mer. Uppdraget att bygga ut staden fortsätter och det byggs lägenheter för alla typer av hushåll. Allt från helt nya kvarter till enstaka hus som kompletterar våra gamla områden för att skapa fler hem åt inflyttade och infödda stockholmare. Hundratals nya stockholmshem för tusentals nya hyresgäster under de kommande sjuttio åren. Fräscha och moderna badrum efter ombyggnad. 5
Ungar, spårvagnar och lyxiga badrum Sjuttio år har gått sedan Bernt Jonasson tillsammans med sin familj flyttade in i det nybyggda barnrikehuset på Stickelbärsvägen 7 vid Roslagstull. Du vet, man minns ju alltid lukter bäst. Och det luktade så nytt allting, nytt och fräscht. Det var stort och fint och mamma tyckte att vi hade kommit till himmelriket. Då var han tio, och nu när vi möts i hans hem i Hägersten är det två veckor kvar till åttioårsdagen. I Hägersten har Bernt Jonasson bott sedan han flyttade från barndomshemmet på Stickelbärsvägen som 29-åring. Idag har barndomshemmet blivit museum och är i ordningställt precis som det såg ut när familjen Jonasson bodde där. Den nybyggda, toppmoderna och välplanerade tvåan på 42 kvadratmeter hade kök med gasspis och diskbänk, både varmt och kallt vatten, centralvärme och inte minst badrum vilket då sågs som en enorm lyx. Innan familjen Jonasson flyttade till Stickelbärsvägen hade man bott på Söder, först i en så kallad nödbostad, en enkel träbarack med dass, vattenpump och vedbod på gården, och sedan i en etta på Blekingegatan. I familjen fanns fyra barn, tvillingarna Bo-Tage och Lars-Ove, och så Bernt och äldsta brodern Kurt. Pappa Sven-Simon jobbade som rörmokare, och mamma Anna städade på Texacos kontor på Birger Jarlsgatan. Det var trångt och ekonomin knaper. Men Bernt Jonasson minns han att han egentligen inte alls ville flytta från söder. Nej, det ville jag inte. Visst, när man tänker tillbaka på det, usch vilka skraltiga bostäder det var. Men jag hade en jättebra fröken i Gamla Maria skola och ville inte alls byta. Trots det, föräldrarna såg möjligheten till bättre boende och ansökte om lägenhet i de nybyggda barnrikehusen. Och det gick fort för barnen att få nya kompisar, för barn fanns det gott om: runt 350 ungar bodde i husen på Stickelbärsvägen i slutet på trettiotalet. Bernt delade rum med äldsta brodern Kurt, tvillingarna sov i kökssoffan i matrummet och föräldrarnas säng var en utdragbar stålottoman i vardagsrummet. Vi tyckte nog det var stort. Och ibland drog vi ut bordet i vardagsrummet och satte upp läroböcker som nät. Sedan spelade vi pingis med böcker som racketar. När Bernt var 11 år började han jobba extra som springsjas. Först i en blomsteraffär på Odengatan, och sedan i Gottfrid Johanssons musikhandel i Gamla stan. Efter skolan for han stan runt på cykel för att hämta och lämna instrument som skulle repareras. Lönen var 12 kronor i veckan, och kom i ett brunt kartongliknande kuvert. 10 kronor gick till morsan och två spänn fick jag behålla själv. Det blev biopengar. Vi gick mycket på bio, på Lyran och Rialto på Sveavägen. Skola, jobb och fritid med kompisar. Djungeltelegrafen gick mellan malmarna som bands ihop av 4:ans spårvagn. Var det dans på Borgen borta vid Gärdet åkte man dit, vankades det slagsmål i Tantolunden åkte man dit. Och man tjuvåkte gärna längst bak på spårvagnen, det var mer spännande så. Vi hade det inte så förspänt, man åt den mat som ställdes fram, och visst fanns det problem. Men vi ungar lekte jämt och fantasin flödade. Välbevarat 30-tal När barndomshemmet skulle göras om till museum var Bernt Jonasson med för att hjälpa till och minnas hur lägenheten såg ut. Piamaria Hallberg från Stadsmuseet har därefter sett till att varenda tapetbård, lysknapp, kran, handbroderad gardin och kaffekopp i köksskåpen är tidstypisk. Till och med växterna i fönstren är precis som de var elefanttungor, idag nästan omöjliga att få tag på. Några saker är familjens egna, som tennlampetterna på väggen. Resten har vi samlat ihop. Original-tapeterna hittade vi till exempel i en lanthandel i Skåne, och efter att ha letat i flera år hittade vi linoleumattan i Tyskland. Där fanns en fabrik som fortfarande tillverkade den, säger Piamaria Hallberg. Text: Carin Hedström BESÖK MUSEILÄGENHETEN Vill du se hur Bernt Jonasson och hans familj bodde på 30-talet? Stockholmshem bjuder dig som är hyresgäst hos oss på entrén då lägenheten är öppen för besök under två helger i vår, 14 15 och 21 22 april kl 12 16. Namn Kontraktsnummer Klipp ut och ta med kupongen 6 7
Foto Studio Phos I Stockholmshems egna pannrum eldas bland annat träpellets. Nu är det konstaterat att det är just vi människor och det sätt vi lever på som påverkar klimatet. Det är vår livsstil och de utsläpp den för med sig som gör att temperaturen stiger, havsisen smälter och naturkatastrofer blir allt vanligare. Det finns mycket att göra, både för företag och enskilda personer, för att minska den negativa påverkan på klimatet. Vad gör då Stockholmshem? Vi frågade Kristin Selander, miljöansvarig på Stockholmshem. Boendet har en stor påverkan på miljön. Den största miljöfrågan för oss är uppvärmningen av våra Miljömål och biobränslen för ett bättre klimat Ingen kan undgå att frågan om vårt klimat är högaktuell. Runt om i världen diskuteras och debatteras effekterna av vårt sätt att leva idag och vilken påverkan det har på vår jord. hus och utsläppen det ger. Det finns även många andra områden där vi kan påverka. Mål för en bättre miljö Stockholmshem är miljöcertifierat och vi arbetar ständigt med nya mål, både på kort och lång sikt. Vi försöker se framåt och utveckla vårt arbete med till exempel avfallsfrågor, säger Kristin Selander. Under 2006 har vi genomfört ett försök med att samla in matavfall i ett antal områden. Matavfallet går till rötning och blir biogas som bland annat driver bussarna i Stockholms innerstad. Insamlingen kommer byggas ut i ytterligare ett antal områden under 2007. Uppvärmningen viktigast Eftersom uppvärmningen av våra hus är det som påverkar miljön och klimatet mest arbetar Stockholmshem för att i mesta möjliga mån minska utsläppen. För att värma husen Sopnedkast för matavfall i Hammarby Sjöstad. Uppvärmningen av husen är den största klimatfrågan för Stockholmshem. köper Stockholmshem fjärrvärme från Fortum. Den fjärrvärme de levererar kommer främst från eldning av biobränslen och sopor. När det blir kallt måste Fortum dock börja elda med andra bränslen som olja och gas. För att minska förbrukningen av dessa bränslen, som är sämre för miljön, har Stockholmshem ett antal egna anläggningar som aktiveras vid köldknäppar. När utetemperaturen sjunker under fyra grader stoppar vi Fortums leveranser och börjar elda i våra egna pannrum istället. Där eldar vi så långt som det går med alternativa bränslen som pellets och rapsolja, säger Göran Sundin, driftschef för värme på Stockholmshem. Det eldas dock fortfarande till viss del med stadsgas och olja i Stockholmshems anläggningar. Den olja vi använder är dock den bästa som finns att köpa. Målet på lång sikt är att helt sluta elda med fossila bränslen och bara använda biobränslen. Tekniken utvecklas hela tiden och Stockholmshem är med och provar alternativa bränslen. Mäter inomhustemperaturen Stockholmshem arbetar ständigt med att minska förbrukningen av energi och därmed även utsläppen. För 2007 finns ett mål att minska förbrukningen med 3 procent. Vi ser över hela kedjan, berättar Göran Sundin. Från panncentral till undercentral och vidare till lägenheterna. Sedan en tid tillbaka pågår ett projekt där vi mäter inomhustemperaturen i lägenheterna. När en servicetekniker besöker en lägenhet för att åtgärda en felanmälan kan han med hjälp av en digital mätutrustning mäta temperaturen. Resultatet skickas sedan vidare till en central. Där sammanställs statistiken och man kan se om det finns några avvikelser, tex om det är för höga temperaturer i ett hus och för låga i ett annat. Om så är fallet åtgärdas det genom injusteringar i pannrum och undercentraler så att värmen fördelas på ett effektivt sätt. Justeringar görs även vid behov på element i lägenheterna tills inomhusklimatet är det rätta. Varmvatten till morgonduschen Vi arbetar ständigt för att anpassa våra anläggningar så att inomhusklimatet ska bli optimalt. Vi eldar tex extra på morgonen för att varmvattnet ska räcka när många stiger upp och tar morgonduschen, säger Göran Sundin. Målet för oss är alltid ett bra inomhusklimat, det ska varken vara för varmt eller för kallt. 9
Så bidrar du till ett bättre klimat Hemma De flesta hem är fyllda med energislukande apparater. Apparater i standby-läge är riktiga energitjuvar, stäng av med strömbrytaren eller dra ut sladden. Andra enkla tips är att frosta av kyl och frys regelbundet samt hålla rent bakom dem. Koka vatten i vattenkokare eller i kastrull med lock. Byt till lågenergilampor som är fem gånger effektivare än glödlampor. Och släck lampan i rum där du inte behöver ha tänt! När du handlar Ta om möjligt reda på varans energiförbrukning under användningen. En produkt av återvunnet material är sannolikt energisnål och kan återvinnas igen. Att köpa miljömärkta varor, t ex Svanen och Bra miljöval, är ett enkelt sätt att välja produkter med mindre miljöbelastning. För dig som har bil Ibland är det svårt att helt avstå från bilen. Men att köra smart och bränslesnålt kan alla göra. Det spar både bränsle och pengar samtidigt som utsläppen minskar. Rätt lufttryck i däcken har betydelse för bilens bränslekonsumtion och därmed för utsläppen. Motorvärmare, lätt last och regelbunden service är andra knep som minskar bränsleförbrukningen. Byta bil? Om du ersätter en bil som drar 0,9 liter bensin per mil med en som drar 0,7 liter per mil och kör 2000 mil per år, sparar du ungefär 4 000 kronor. Samtidigt besparas atmosfären nära ett ton koldioxid varje år. Frågor om ombildning till bostadsrätt? Ring Stockholms Stads telefonservice på 020-65 70 80, öppet måndag fredag 9 20 och lördag 13 16. Information finns även på Stockholms Stads webbplats om bostadsrättsombildning: www.bildabostad.se eller besök Bilda Bostads infocenter på Skårbygränd 1 i Rinkeby Centrum. Öppet måndag fredag 11 19 och lördag 11 16. Efterlysning! Vi vill höra din historia Har du någon gång flyttat in i en nybyggd Stockholmshemslägenhet? Vill du berätta om hur det var och visa bilder på hur det såg ut? Hör av dig till oss! Stockholmshem fyller som bekant sjuttio i år. Det ska vi bland annat fira med en bok som berättar om Stockholm, Stockholmshem och stockholmarna under de åtta olika årtionden vi funnits till. Skriv några rader om hur det var när just du flyttade in i en ny Stockholmshemslägenhet och bifoga några bilder till: Stockholmshem, Stockholmshemmet, Box 9003, 102 71 Stockholm. Eller e-posta till info@stockholmshem.se. Glöm inte att skriva din adress och telefonnummer. Om just din historia passar vår jubileumsbok så kontaktar vi dig för en intervju. Jubileumstävling vinn fina priser Du som bor hos oss har chans att vara med och tävla om fina priser. Svara på frågorna nedan (svar på fråga 1 5 hittar du i tidningen). Förstapristagaren kommer att få välja mellan följande (ange vilket alternativ du föredrar om du vinner förstapriset): 1:a pris alt 1: Presentkort för 2 personer på ballongfärd över Stockholm. 1:a pris alt 2: Middagsmeny för 2 personer i Stadshuskällaren + presentkort på guidad visning av Stadshuset. 1:a pris alt 3: Guldkort för 2 personer på Gröna Lund (fri entre + fria åk under hela 2007). 2 10:e pris: Boken Den planerade staden Skicka in dina svar senast den 20 april till: Stockholmshem, Stockholmshemmet, Box 9003, 102 71 Stockholm. Eller e-posta till: info@stockholmshem.se Ange namn, adress, telefonnummer och kontraktsnummer. Grattis bokvinnare! I förra numret av Stockholmshemmet lottade vi ut 50 exemplar av fotoboken om Södermalm. De lyckliga vinnarna har fått boken hemskickad med posten. Grattis till vinsten! Du som inte hade turen med dig och vill ha boken kan beställa den hos Höghus Förlag på www.hoghus.se. Fråga 1: När började man bygga barnrikehus i Stockholm? 1 1940-talet X 1920-talet 2 1930-talet Fråga 2: Vilken var den vanligaste lägenhetsstorleken som byggdes i barnrikehusen? 1 1 rum och kök X 2 rum och kök 2 3 rum och kök Fråga 3: För hur länge sedan flyttade familjen Jonasson in på Stickelbärsvägen 7? 1 60 år sedan X 40 år sedan 2 70 år sedan Fråga 4: Hur många barn hade Sven-Simon och Anna Jonasson? 1 4 st X 6 st 2 8 st Fråga 5: Hur många bor i Stockholmshems lägenheter idag? 1 ca 40000 X ca 60000 2 ca 80000 Fråga 6: Vad är bra med just ditt stockholmshem? Skriv en kort beskrivning (max 30 ord). Viktiga telefonnummer Felanmälan 720 77 00 mån-tor 07-16, fre 07-14 Akuta fel, Jouren 660 82 00 övriga tider Störningsjouren 658 11 60 fre-lör 20-04, sön-tor 20-03 Störningsombudsmän 658 08 55 mån-tor 09-16, fre 09-15 Bosvar, interna kön 619 87 70 öppet dygnet runt Kontraktsärenden 658 06 55 mån-tor 09-16, fre 09-15 Hyresbet.ärenden 658 08 00 mån-tor 09-16, fre 09-15 Förvaltningsärenden, Tillvalsbeställningar mån-tor 09-16, fre 09-15 Region Öst 658 08 50 Region Väst 658 09 50 Lokaluthyrning 658 05 34/35/38 mån-tor 09-16, fre 09-15 Växel 658 05 00 mån-tor 09-16, fre 09-15 10 11
Högt läge i Norra Rågsved I kvarteret Fallbrickan i Rågsved bygger vi tre nya hus med totalt 88 lägenheter. Det blir hörnlägenheter på två rum och kök i två olika storlekar, 62 och 70 kvm. Lägenheterna blir ljusa och alla har balkong eller uteplats åt sydväst som ger eftermiddags- eller kvällssol. Det höga läget i slutet av Kvistbrogatan ger en fin utsikt över natur och omgivning. Centrum och tunnelbana finns 600 meter bort. Bokningsstarten är planerad till april 2007 och inflyttning till första kvartalet 2008. Fotomontage kv Fallbrickan. Så bokas lägenheterna Bostadsförmedlingen för alla bostadssökande. Intresseanmälan på telefon 08-785 88 30 eller via www.bostad.stockholm.se. Interna byteskön för dig med förstahandskontrakt hos Stockholmshem. Intresseanmälan på telefon 08-619 87 70 eller via www.stockholmshem.se/min lägenhet. Vidsträckt utsikt i Farsta På toppen av Ekebergabacken i kvarteret Perstorp, Farsta bygger vi fyra punkthus med totalt 70 nya lägenheter. De nya husen byggs i ett högt läge ovanför Drevviken och de övre våningarna får vidsträckt utsikt. Det blir flest tvåor och treor men även några ettor och fyror i storlekar mellan 55 och 93 kvm. Lägenheterna blir ljusa med balkonger eller uteplats. Bokningsstart beräknas bli i april 2007 och inflyttning är planerad till första kvartalet 2008.